Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den militära väderlekstjänstens organisation.

1943-11-26 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:261, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den militära väderlekstjänstens organisation.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

1

tfr 261.

Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 3 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

den militära väderlekstjänstens organisation.

(l:a avd.)

I propositionen nr 354 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 24 september 1943, föreslagit

riksdagen att godkänna i berörda statsrådsprotokoll av departementschefen

angivna riktlinjer för den militära väderlekstjänstens organisation m. m.

Vid 1941 års riksdag beslöts, att vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt skulle upprättas en särskild militärmeteorologisk avdelning och en

förstärkning ske av den med militärmeteorologisk informationstjänst sysselsatta

personalen.

Frågan örn en mera genomgripande omorganisation av den militära

väderlekstjänsten i riktning mot ett lösgörande av denna från sambandet

med den civila väderlekstjänsten ställdes vid 1941 års riksdag på framtiden

och ansågs böra upptagas till bedömande först i den mån ytterligare

skäl för en sådan åtgärd kunde komma att förebringas. Timade

flyghaverier ha därefter påkallat ökad uppmärksamhet åt flygsäkerhetstjänsten

och därmed även åt den militära väderlekstjänstens organisation.

Även örn haverierna icke kunna föras tillbaka på någon brist i den nuvarande

väderlekstjänstens organisation och arbetsmetoder, är det naturligt, att

på detta område full säkerhet måste eftersträvas och största hänsyn tagas till

de önskemål, som framställas från de för flygsäkerheten närmast ansvariga

myndigheterna. Från dessa utgångspunkter har den åt 1943 års militära väderleksutredning

uppdragna och numera slutförda utredningen rörande den

militära väderlekstjänstens organisation igångsatts. Målsättningen för densamma

har varit att ernå största möjliga säkerhet ur militär synpunkt,

icke minst för flygvapnet. Frågan är av betydelse även för civilflyget — såväl

det kommersiella som det privata — ävensom för segelflyget.

Enligt utredningens förslag bör den militära väderlekstjänsten bestå av

följande organ, nämligen en central för prognosgivning vid långdistansflygningar

samt vid varje flygflottilj ett väderleksorgan för utförande av lokalprognoser.

Denna organisation bör enligt förslaget grunda sig på ett observationsnät

av väsentligt större omfattning än det nuvarande samt utrustas

med en delvis efter nya grunder utbildad personal. Till detta förslag ha

samtliga i ärendet hörda myndigheter i stort sett givit sin anslutning.

Statskontoret, som ansett sig böra uttala en varning mot vidtagande av bråd
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 261—262.

2440 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 261.

störtade organisationsändringar, har dock ansett sig kunna för närvarande

tillstyrka de sakkunnigas förslag i huvudsak endast i vad avser utbyggande

av observationsnätet.

Såsom av utredningen framgår, finnas redan nu meteorologtjänster vid

flygförbanden för lokal prognosgivning. Kompetenta sökande ha emellertid

ej erhållits, varför denna organisation ej kunnat träda i verksamhet. I likhet

med de sakkunniga har departementschefen funnit det nödvändigt att dessa

organ göras fullt arbetsdugliga, vilket förutsätter inrättande av erforderligt

antal meteorologbefattningar och åtgärder för en tillfredsställande rekrytering

av dessa. Departementschefen har funnit det även ådagalagt, att till stöd

för denna organisation bör finnas en central väderleksinstitution med huvudsaklig

uppgift att avgiva prognoser vid långdistansflygningar. Av största vikt

synes departementschefen även vara, att det nuvarande glest utbyggda observationsnätet

kompletteras på sådant sätt, att ett för prognoserna tillräckligt

observationsmaterial kan erhållas. De av de sakkunniga angivna allmänna

synpunkterna på väderlekstjänstens organisation hava sålunda icke givit departementschefen

anledning till erinran. Härvid har departementschefen i likhet

med statskontoret icke förbisett att ytterligare någon tids erfarenhet av den

nuvarande organisationen varit önskvärd, innan en annan ordning tillskapas,

särskilt som de vid 1941 års riksdag beslutade förbättringarna av den militära

väderlekstjänsten först relativt nyligen kunnat genomföras. Den väsentliga utbyggnad

av flygvapnet, som sedan dess ägt rum, har emellertid bringat frågan

i ett delvis nytt läge, vartill kommer, att den avsevärda tid som åtgår för organisationens

uppbyggande — särskilt utbildningen av meteorologer — gör det

erforderligt, att frågan så snart ske kan bringas till ett avgörande. Departementschefen

har därför funnit sig böra föreslå, att förslag i ämnet underställes

riksdagen i syfte att vinna fasta hållpunkter för det fortsatta organisationsarbetet.

En fråga, som redan i samband med 1941 års omorganisation var föremål

för prövning och som i den föreliggande utredningen ytterligare övervägts,

är frågan örn det centrala prognosorganets ställning i förhållande till den

civila väderlekstjänsten. De förslag, som i detta hänseende övervägts, äro

följande, nämligen antingen fortsatt anknytning av organet till statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt eller också anknytning av detsamma till

flygvapnet. För egen del har departementschefen vid den tidigare behandlingen

varit tveksam rörande vilken organisationsform som lämpligen bör

väljas. I likhet med flertalet av de i ärendet hörda myndigheterna har departementschefen

anslutit sig till utredningens förslag örn centralorganets förläggande

till flygvapnet. Detta har skett därför, framhåller departementschefen,

att han funnit det klarlagt, att flygledningen har behov av ett sådant organ

och att det synes riktigt och lämpligt att ansvaret för den militära flygsäkerhetstjänsten

icke i någon väsentlig del ankommer på civilt ämbetsverk.

Departementschefen har sålunda förordat, att med flygledningen förenas en

väderleksavdelning under chefskap av en stabsmeteorolog och utrustad med

en väderlekscentral, och har intet haft att erinra mot att dessa organ erhålla

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

3

i huvudsak de uppgifter, som av de sakkunniga angivits. (Jfr sid. 13 i propositionen.

) Härvid har departementschefen dock i överensstämmelse med vad

meteorologisk-hydrografiska anstalten anfört i sitt remissyttrande velat erinra,

att denna central ej bör vara en central i den bemärkelse begreppet hittills

fattats, d. v. s. utföra samtliga prognoser för delgivning genom de lokala

organen, utan utföra på grundval av de lokala stationernas material utfärdade

långflygningsprognoser. Departementschefen förutsätter vidare i likhet med

anstalten, att en intim samverkan mellan de meteorologiska förutsägelseorganen

kommer att fortfarande äga rum, vilket måste vara till fördel för verksamheten

i dess helhet. Av remissyttrandena framgår att från arméns och

marinens sida intet finnes att invända mot att flygvapnet handhar jämväl

dessa försvarsgrenars centrala väderlekstjänst.

Vissa med den militärmeteorologiska tjänsten sammanhängande arbetsuppgifter

komma, såsom i utredningen framhållits, även efter upprättandet

av en väderlekscentral vid flygvapnet att fortfarande åvila meteorologiskhydrografiska

anstalten. Bland sådana uppgifter ha de sakkunniga nämnt

teoretiskt meteorologisk utbildning, klimatiska utredningar och bearbetningar,

försök rörande utrustning och observationsmateriel, godkännande av

nya meteorologiska instrument samt rådgivning i samband med upphandling

och reparation av meteorologisk materiel. För ändamålet ha de sakkunniga

beräknat en personal vid anstalten av en statsmeteorolog, en väderleksassistent

och ett skrivbiträde. Detta förslag, som biträtts av anstalten, synes

departementschefen kunna godtagas. Frågan örn formerna för meddelandet

av den teoretiskt meteorologiska utbildningen behandlas i det följande.

De sakkunnigas förslag till personalorganisation innefattar följande tre

kategorier militärmeteorologisk personal, nämligen

meteorologer med utbildning, motsvarande filosofie licentiatexamen (stabsmeteorolog

i lönegraden C 5 och 1. militärmeteorolog i lönegraden Ca 24),

personal med utbildning motsvarande filosofie kandidat- eller filosofisk

ämbetsexamen (militärmeteorolog i lönegraden Ca 21) samt

personal med teoretisk utbildning vid statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt motsvarande visst betyg i meteorologi ävensom flygutbildning, sammanlagt

omfattande — förutom praktisk tjänstgöring under ett år — en utbildningstid

av tre år efter studentexamen (militärmeteorologer av 1., 2. och 3.

graderna i respektive lönegraderna MEo 20, MEo 15 och MEo 12).

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt har i sitt nu föreliggande remissutlåtande

förklarat sig icke vara övertygad om nödvändigheten eller ens

önskvärdheten av att för de högsta befattningarna ställa krav på vetenskaplig

skicklighet. Däremot anser anstalten (jfr sid. 2 i propositionen), att den

militära väderlekstjänsten bör sysselsätta personal med fullgod kännedom om

vetenskaplig metod. Liknande uppfattning har, såsom även av det följande

framgår, anförts av kanslersämbetet för rikets universitet. För egen del har

departementschefen funnit det icke minst ur rekryteringssynpunkt erforderligt

att i viss omfattning bibehålla dylika tjänster i personalorganisationen.

Det har synts departementschefen även välbetänkt, att den militära väderleks
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 261.

tjänsten icke blir i sin helhet beroende av för huvudsakligen rutinmässigt

arbete utbildad personal. Försiktighet vid inrättandet av befattningar med

högre teoretisk kompetens måste emellertid enligt departementschefen iakttagas.

Yad sålunda anförts gäller i viss män även beträffande personal med

utbildning motsvarande filosofie kandidat- eller filosofisk ämbetsexamen.

I och för sig har departementschefen icke haft något att invända mot vad

som föreslagits i fråga örn kompetenskrav och utbildning såvitt avser stabsmeteorolog,

1. militärmeteorolog och militärmeteorolog. Dock förutsätter departementschefen,

att den för motsvarande civila meteorologer fordrade teoretiska

kompetensen må kunna i viss utsträckning ersättas med framstående

praktiska insikter i den speciella militära meteorologien och att vid tillsättning

av tjänster samråd kommer att äga rum med statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt.

Yad beträffar utbildningsgången för militärmeteorologer av 1., 2. och 3.

graderna har de sakkunnigas förslag i huvudsak biträtts av de i ärendet hörda

myndigheterna. Kanslern för rikets universitet har dock anfört betänkligheter

mot att militärmeteorologer icke överlag erhålla den grundläggande

vetenskapliga allsidiga utbildning i meteorologi, som fordras av den civila

väderlekstjänstens meteorologer. Meteorologisk-hydrografiska anstalten har

funnit sig kunna omhänderhava den föreslagna teoretiska utbildningen, varemot

kanslersämbetet ansett denna utbildning kunna förläggas till anstalten

endast under förutsättning att vid denna inrättas en särskild undervisningsavdelning,

vars ledare äger minst docentkompetens i meteorologi.

Innehållet i den föreslagna lägre meteorologutbildningen synes departementschefen

ungefärligen motsvara de fordringar, som med de avsedda tjänsteuppgifterna

böra ställas. Den normala utbildningsgången synes departementschefen

böra vara, att vederbörande aspirant efter studentexamen undergår teoretisk

utbildning samt militär utbildning — örn möjligt till omfattningen något

begränsad i jämförelse med de sakkunnigas förslag — i vilket fall efter godkännande

vitsord utnämning till militärmeteorolog av 3. graden må äga rum.

Skulle vederbörande icke kunna nöjaktigt tillgodogöra sig undervisningen eller

av annan orsak befinnas mindre lämplig för erhållande av fast anställning, bör

enligt departementschefen eventuellt placering kunna ske i krigsbefattning

såsom väderleksbiträde eller väderleksunderbefäl. Möjlighet bör emellertid,

fortsätter departementschefen, hållas öppen för sökande med realexamen att

efter utbildning till väderleksbiträde och väderleksunderbefäl genomgå försvarets

läroverk samt där avlägga begränsad studentexamen i syfte att efter

den förutnämnda teoretiska utbildningen vinna anställning som militärmeteorolog

av 3. graden. Den närmare utformningen av denna utbildning

synes departementschefen böra ankomma på Kungl. Majit. Då den teoretiska

utbildningen kommer att bliva i hög grad praktiskt inriktad, har departementschefen

funnit övervägande skäl tala för att den i enlighet med de sakkunnigas

förslag förlägges till statens meteorologisk-hydrografiska anstalt. Beaktande

bör dock enligt departementschefen ägnas åt de av kanslersämbetet anförda

synpunkterna. Det synes departementschefen sålunda önskvärt, att undervis
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

5

ningen ställes under ledning av vetenskapligt utbildad person nied minst

docentkompetens i meteorologi; även i övrigt bör lämplig anknytning till den

akademiska undervisningen och forskningen eftersträvas.

Enligt de sakkunnigas förslag till reglering av avlöningsförhållandena

skola militärmeteorologer av 3. graden, vilka ersätta de nuvarande väderleksassistenterna,

hänföras till lönegraden MEo 12. E»å väderleksassistenterna

trots lägre utbildning äro placerade i samma lönegrad, innebär alltså de sakkunnigas

förslag i denna del i realiteten en löneminskning. Militärmeteorologer

av 2. och 1. graderna, för vilka befattningar enligt det föregående icke

avses skola uppställas krav på högre teoretisk kompetens än för militärmeteorologer

av 3. graden men väl på genom praktisk tjänstgöring ådagalagd duglighet,

skola enligt de sakkunnigas förslag hänföras till respektive lönegraderna

MEo 15 och MEo 20. Då de nuvarande flottiljmeteorologtjänsterna,

närmast motsvarande de föreslagna militärmeteorologerna av 1. graden, äro

hänförda till lönegraden MEo 18, innebär de sakkunnigas förslag i denna del

en lönehöjning. Vid avvägningen av sitt förslag ha de sakkunniga eftersträvat

att åstadkomma en befordringsgång, som bereder säkerhet för en tillfredsställande

rekrytering. För 1. militärmeteorolog, av vilken enligt det

föregående skulle fordras vetenskaplig utbildning, föreslå de sakkunniga motsvarande

löneställning som för 1. statsmeteorolog, d. v. s. lönegraden Ca 24.

För militärmeteorolog, av vilken enligt det föregående skulle fordras lägre

akademisk utbildning, föreslå de sakkunniga motsvarande löneställning som

för statsmeteorolog, d. v. s. lönegraden Ca 21. Då de nuvarande militärmeteorologerna

äro hänförda till 18 lönegraden, trots att av dem fordras

samma teoretiska kompetens som av statsmeteorolog och dessutom viss militärtjänstgöring,

innebär de sakkunnigas förslag i denna del en lönehöjning,

som dock motväges därav att militärmeteorolog hittills i motsats till statsmeteorolog

är berättigad till övertidsersättning, vilken bortfaller i och med

uppflyttning till 21 lönegraden. Den militära väderlekscentralens chef, stabsmeteorologen,

bör enligt förslaget hänföras till lönegraden C 5.

I remissutlåtandena ha myndigheterna i huvudsak biträtt de sålunda framställda

förslagen. Statskontoret har emellertid framhållit frågans samband

med den pågående utredningen om lönesättningen för meteorologpersonal

över huvud taget och funnit det icke vara lämpligt att genomföra en provisorisk

lönereglering för militärmeteorologerna, innan genom utbildning av

tillräckligt antal nya aspiranter säkerställts en fullgod rekrytering. Statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt har ansett, att militärmeteorolog av 1.

graden borde placeras i 21 lönegraden i stället för den av de sakkunniga föreslagna

20 lönegraden och att ett antal av dessa platser borde bliva ordinarie.

Om så icke bleve fallet, borde de föreslagna militärmeteorologerna i 21

lönegraden utbytas mot militärmeteorologer av 1. graden i 20 lönegraden.

Lönenämnderna ha funnit de föreslagna löneställningarna delvis tillmätta

i underkant, särskilt vad avser militärmeteorolog av 3. graden.

Departementschefen har framhållit, att han helst sett, att elen föreliggande

frågan kunnat bedömas i sitt samband med det under utredning varande spärs
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 261.

målet om löneställningen för meteorologpersonal i allmänhet. Ett uppskjutande

av ställningstagandet till frågan i dess helhet synes departementschefen

emellertid icke kunna ske. Det är av vikt, framhåller departementschefen,

att rekryteringen till tjänsterna i den nya organisationen blir från början tillfredsställande,

och detta torde ej kunna bliva fallet, örn icke till ledning för

blivande aspiranter redan i detta sammanhang löneställningen för de olika

tjänsterna blir föremål för ställningstagande. Tills vidare och så länge meteorologernas

lönefråga i övrigt är svävande, anser departementschefen, att löneställningen

för stabsmeteorologen icke bör fixeras. Av samma skäl böra de

övriga meteorologbefattningarna tills vidare uppföras såsom extra ordinarie.

De sakkunnigas förslag till löneställningar för sistnämnda befattningar har

departementschefen funnit — även vid en modifikation av utbildningen för de

lägre meteorologtjänsterna på sätt av departementschefen i det föregående

antytts — kunna godtagas utom försåvitt angår militärmeteorolog av 1.

graden. En generell placering av dessa befattningshavare i 20 lönegraden

synes — i betraktande bland annat av att i utbildningen ingår jämväl värnpliktstjänstgöring

— erbjuda en jämförelsevis gynnsammare löneställning än

den för vissa andra befattningshavare gällande. Departementschefen har därför

ansett sig icke böra nu förorda, att dessa meteorologtjänster hänföras till

högre lönegrad än 18 lönegraden, men förutsätter samtidigt, att en viss utökning

av antalet militärmeteorologer av 2. graden och en motsvarande minskning

av antalet militärmeteorologer av 3. graden kommer till stånd på sätt av

departementschefen i det följande förordas.

Ehuru vissa skäl tala för att militärmeteorologtjänsterna, på sätt statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt förordat, utbytas mot tjänster som militärmeteorologer

av 1. graden, har departementschefen dock ansett sig, med

hänsyn till önsvärdheten av en jämn befordringsgång från militärmeteorolog

av 1. graden, icke böra förorda en sådan åtgärd, som för övrigt ej skulle medföra

nämnvärd kostnadsbesparing. Efter slutförandet av pågående utredning

rörande lönereglering för meteorologpersonal i allmänhet bör till förnyat övervägande

upptagas det av anstalten framlagda förslaget om inrättande av ordinarie

tjänster för militärmeteorologer av 1. graden. I samband härmed kan det

förtjäna att övervägas, fortsätter departementschefen, huruvida icke — i viss

anslutning till vad för närvarande gäller beträffande musikdirektörer vid

armén — ett mindre antal befattningar för militärmeteorolog av 1. graden

bör placeras i något högre lönegrad, varvid denna löneställning skulle vara

bunden icke vid placering i viss befattning utan tilläggas vederbörande alltefter

antalet tjänstår.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle meteorologpersonalen hänföras till

flygvapnets civilmilitära personal och vara skyldig fullgöra flygtjänst i erforderlig

omfattning. Departementschefen har funnit detta förslag lämpligt.

Erågan örn personalens hänförande till reserven har departementschefen ansett

böra i sinom tid efter närmare övervägande upptagas till behandling. Måhända

bör försiktigtvis, framhåller departementschefen, redan nu föreskrivas

skyldighet för sådan personal att underkasta sig de bestämmelser i ämnet,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

7

som kunna bliva meddelade. På Kungl. Majit bör få ankomma att meddela

beslut i denna fråga. Frågan örn utgivande av särskild ersättning för natttjänst

åt personalen vid militära väderlekscentralen bör enligt departementschefen

bedömas i samband med spörsmålet om löneställningen för meteorologpersonal

i allmänhet.

Eiträdespersonalen bör enligt de sakkunnigas förslag bestå av tekniska

biträden i lönegraden ME o 7 (utbildning under två månader), kontorsbiträden

i lönegraden MEo 4 (utbildning under en månad) och skrivbiträden, tilllika

kartritare, i lönegraden MEo 2 (utbildning under en månad). Statens

meteorologisk-hydrografiska anstalt har på anförda skäl icke funnit det motiverat,

att mellan de sistnämnda och förstnämnda tjänsterna uppehålla så

stor skillnad i lönehänseende. Statskontoret har av samma skäl föreslagit,

att båda kategorierna hänföras till lönegraden MEo 4. Lönenämnderna ha

förordat en uppflyttning av skrivbiträdena till sistnämnda lönegrad. Departementschefen

har i likhet med lönenämnderna funnit motiverat, att skrivbiträde,

tillika kartritare, vid flottiljs (motsvarande förbands) väderleksstation inplaceras

i kontorsbiträdesgraden (MEo 4). De för centralorganet avsedda biträdena

synas departementschefen böra uppdelas på lönegraderna MEo 4 och

MEo 2 och av dem förslagsvis omkring en tredjedel hänföras till den lägre

lönegraden. Departementschefen har dock velat lämna öppet, huruvida icke

ett mindre antal av dessa tjänster, med vilka äro förenade mera kvalificerade

arbetsuppgifter, bör i anslutning till de sakkunnigas förslag hänföras till lönegraden

MEo 7. Denna fråga bör enligt departementschefen framdeles närmare

övervägas.

Då befattningen som föreståndare för den militärmeteorologiska informationstjänsten

blir överflödig i den nya organisationen, hava de sakkunniga

föreslagit, att befattningen får kvarstå å övergångsstat. De sakkunnigas förslag

i denna del har icke givit departementschefen anledning till erinran.

De sakkunniga ha föreslagit, att vid centralorganet skola tjänstgöra följande

antal befattningshavare, nämligen 1 stabsmeteorolog, 3 1. militärmeteorologer,

3 militärmeteorologer, 6 militärmeteorologer av 2. graden, 1

militärmeteorolog av 3. graden, 5 tekniska biträden och 7 kontorsbiträden,

d. v. s. inalles 26 befattningshavare. Av personalen avses 1 1. militärmeteorolog,

1 militärmeteorolog av 2. graden samt 1 militärmeteorolog av

3. graden böra uppföras å marinens personalförteckning och övriga å flygvapnets

personalförteckning. Härtill komma de tre befattningshavare, som

enligt det föregående fortfarande erfordras vid meteorologisk-hydrografiska

anstalten för utförande av vissa med den militära väderlekstjänsten sammanhängande

göromål. Då vid den nuvarande militärmeteorologiska avdelningen

äro anställda inalles omkring 21 befattningshavare, innebär sålunda förslaget en

ej oväsentlig utökning av personalen. Å andra sidan har statens meteorologiskhydrografiska

anstalt i sitt remissutlåtande verkställt vissa beräkningar

rörande personalbehovet, som närmast synas giva vid handen, att personal

behovet av de sakkunniga beräknats lågt från de förutsättningar rörande

prognostjänstens omfattning, från vilka de sakkunniga utgått. Hänsyn mäste

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 261.

även tagas till att de sakkunnigas beräkningar avse personalbehovet vid fullt

utbyggd organisation av flygvapnet jämlikt 1942 års försvarsbeslut. För egen

del har departementschefen på grund härav icke velat nu ifrågasätta någon

reduktion av personalen. Departementschefen utgår emellertid från att behovet

av nya tjänster kommer att i samband med deras inrättande bli föremål

för ytterligare prövning.

Yad den lokala militära väderlekstjänsten beträffar skola enligt 1942 års

försvarsbeslut vid varje flygflottilj finnas tre meteorologer (1 i lönegrad

MEo 18 och 2 i lönegrad MEol2). De sakkunniga föreslå på anförda skäl

en utökning av denna personal till fyra meteorologer (1 militärmeteorolog

av 1. graden i lönegrad MEo 20, 1 av 2. graden i lönegrad MEo 15 och 2 av

3. graden i lönegrad MEo 12), vartill skulle komma tre värnpliktiga väderleksbiträden

per förband och ett skrivbiträde, tillika kartritare, i lönegrad MEo 2.

Vidare föreslå de sakkunniga, att särskild väderlekspersonal anställes jämväl

vid kustflottan och marindistrikten, inalles fem militärmeteorologer av

1. och 2. graderna förutom väderleksunderbefäl och väderleksbiträden.

Mot de sakkunnigas beräkning av antalet befattningshavare vid den lokala

militära väderlekstjänsten har departementschefen intet haft att erinra. Däremot

har departementschefen icke kunnat, såsom redan i det föregående antytts,

biträda de sakkunnigas förslag beträffande sammansättningen av den

militärmeteorologiska personalen vid flygflottiljerna. Ur rekryteringssynpunkt

synes departementschefen den av de sakkunniga förordade proportionen

mellan å ena sidan antalet militärmeteorologer av 3. graden samt å

andra sidan antalet motsvarande befattningshavare av 1. och 2. graderna icke

vara lämplig. På längre sikt lärer en dylik avvägning icke kunna bibehållas.

En utökning av de högre tjänsterna och en motsvarande minskning av de lägre

synes departementschefen vara erforderlig med tanke på dels befattningshavarnas

ålder vid tillträdet av de lägst avlönade tjänsterna dels ock de sannolika

utsikterna för befordran till högre tjänster. Departementschefen har därför

föreslagit, att antalet befattningshavare i den mellersta militärmeteorologgraden

utökas med en och att motsvarande minskning sker av antalet militärmeteorologer

i den lägsta lönegraden. Vid bifall till vad av departementschefen

i det föregående förordats rörande löneställningen för denna personal skulle

alltså vid flygflottiljerna finnas anställda 1 militärmeteorolog av 1. graden

i lönegrad MEo 18, 2 militärmeteorologer av 2. graden i lönegrad MEo 15 och

1 militärmeteorolog av 3. graden i lönegrad MEo 12. I övrigt har departementschefen

intet haft att erinra mot de sakkunnigas förslag rörande personalen

vid den lokala militära väderlekstjänsten än som följer av vad departementschefen

i det föregående yttrat rörande löneställningen för skrivbiträden, tilllika

kartritare.

Redan i det föregående har departementschefen uttalat sig för en förstärkning

av observationsnätet. De sakkunnigas härutinnan framlagda förslag innefattar

bland annat upprättande av ett antal distrikts- och observationscentralstationer

samt vanliga observationsstationer ävensom förbättrade grunder för

ersättning till observatörspersonalen. Av utredningen framgår, att det numera

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

9

är mycket svårt att finna personal, som är villig åtaga sig observationstjänst för

den nu utgående ersättningen, vilken bestämdes för 10—20 år sedan. Av betänkandet

framgår vidare, att militära fredsförläggningsplatser och andra statliga

organ i största möjliga utsträckning avses skola till nedbringande av kostnaderna

utnyttjas som observationsstationer och att genom inrättandet av

de förordade observationscentralstationerna väsentliga besparingar i fråga

örn telefonavgifter beräknas uppstå. De sakkunnigas ifrågavarande förslag

Ilar biträtts av de i ärendet hörda myndigheterna. Ehuru kostnaderna vid ett

genomförande av förslaget — 303,700 kronor oberäknat den höjning av meteorologisk-hydrografiska

anstaltens observatörsanslag med omkring 40,000

kronor, vilken blir erforderlig vid tillämpning av de nya grunderna för observatörsersättning

jämväl på anstaltens nuvarande stationer — måste anses betydande,

har departementschefen ansett sig böra av förut angivna skäl biträda

detsamma. I likhet med meteorologisk-hydrografiska anstalten och statskontoret

har departementschefen dock icke kunnat tillstyrka, att de nya rent

civila stationerna skola sortera under flygvapnet. En sådan organisation,

som förutsätter att observationsstationer av samma typ komma att sortera

under olika myndigheter — de nuvarande under meteorologisk-hydrografiska

anstalten, de nytillkommande under flygvapnet — kan enligt departementschefen

icke vara ur arbetssynpunkt tillfredsställande. Någon särskild anledning

att de nya stationerna skola tillclelas flygvapnet kan heller icke föreligga.

Då det, framhåller departementschefen, icke gärna bör ifrågakomma, att samtliga

stationer ställas under militär ledning, har departementschefen därför

föreslagit, att endast krigsmaktens observationsstationer samt de nya distriktsoch

observationscentralerna underställas flygvapnet och att de civila synoptiska

stationerna underställas meteorologisk-hydrogafiska anstalten. Emellertid

förutsätter departementschefen, att vid verksamhetens handhavande

ett nära samarbete kommer att äga rum mellan flygvapnet och anstalten.

Sålunda bör flygvapnet, vars organ komma att i stor omfattning tjänstgöra

såsom uppsamlingsställen för meddelanden från observationsstationerna och

som därför kommer i nära kontakt med dessa stationer, kunna efter överenskommelse

med meteorologisk-hydrografiska anstalten åtaga sig skyldighet

att i erforderlig omfattning inspektera stationerna och bör även i övrigt genom

sina lokala organ kunna underlätta utövandet av anstaltens tillsyn över desamma.

Självfallet bör, fortsätter departementschefen, tillses, att observationsmaterialet

snabbt blir tillgängligt även för den civila väderlekstjänsten och

därmed för den civila flygfarten.

En betryggande flygsäkerhetstjänst kan enligt departementschefen knappast

anses förefinnas, med mindre också den flygande personalen erhåller sådan

meteorologisk utbildning, att den kan rätt tillgodogöra sig väderlekstjänstens

prognoser. Detta spörsmål har icke mer ingående behandlats av de sakkunniga,

som dock förordat viss förlängning av undervisningen i ämnet.

Meteorologisk-hydrografiska anstalten har anfört starka erinringar mot den

nuvarande utbildningen av den flygande personalen. På grund härav har

Kungl. Majit genom beslut den 28 maj 1943 uppdragit åt chefen för

opaginerad Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 261.

flygvapnet att i samråd med statens meteorologisk-hydrografiska anstalt

uppgöra och till Kungl. Majit inkomma med förslag till förbättrad utbildning

i meteorologi för flygvapnets flygande personal. Det i ämnet av nämnda myndigheter

den 6 september 1943 avgivna förslaget innefattar en relativt väsentlig

utökning av undervisningstiden och förutsätter dessutom, att ämnet väderlekstjänst

skall utbrytas ur ämnet luftnavigation och bilda ett fristående ämne

med särskild betygssättning. Då denna fråga icke synes vara av sådan natur,

att riksdagens medverkan erfordras, har departementschefen icke upptagit

densamma i detta sammanhang till ytterligare behandling.

Med avseende a kostnadsberäkningarna hava de sakkunniga uppskattat årskostnaderna

sedan den av dem föreslagna organisationen i sin helhet genomförts

— till 1,177,300 kronor, vilket i förhållande till nuvarande organisation

innebär en merkostnad av 639,600 kronor. Engångskostnaderna, avseende

observationsstationernas utrustning, beräkna de sakkunniga till 85,000 kronor.

Kostnadsberäkningarna synas departementschefen kunna i stort sett godtagas.

Vissa jämkningar påkallas dock vid bifall till de av departementschefen

i det föregående framställda förslagen. Merkostnaderna för den nya organisationen

skola enligt departementschefen till den del de bestridas från fjärde

huvudtiteln självfallet medräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års riksdag

angivits för försvarets utbyggande under budgetåren 1942/47. Kostnadsökningen

i förhållande till nämnda ram måste alltså föranleda reduktioner inom

andra delar av de berörda försvarsgrenarna, företrädesvis flygvapnet.

I nu förevarande sammanhang hava till särskild behandling endast upptagits

de kostnader, som sammanhänga med de förberedande åtgärderna för

den nya organisationens genomförande.

Enär 1942 års riksdag för hela budgetåret 1943/44 fastställt avlöningsstat

och personalförteckning för meteorologisk-hydrografiska anstalten, grundade

på nuvarande organisation av väderlekstjänsten, bör enligt departementschefen

en övergång till den nya organisationsformen ske först från och med budgetåret

1944/45 såvitt avser den centrala ledningen av väderlekstjänsten. Detta

utesluter dock icke, framhåller departementschefen, att den nuvarande militärmeteorologiska

avdelningen redan dessförinnan överflyttas till flygstabens

lokaler i den män utrymme för densamma där finnes disponibelt. Vad de

lokala väderleksstationerna vid flygflottiljerna (motsvarande förband) beträffar,

har departementschefen intet haft att erinra mot att en befattning som

väderleksassistent vid varje förband från och med den 1 januari 1944 uppflyttas

från lönegrad MEo 12 till lönegrad MEo 15 under förutsättning att

innehavarna av dessa tjänster ha i stort sett samma utbildning som blivande

militärmeteorologer av 2. graden. Departementschefen har vidare förordat,

att vid var och en av sistnämnda väderleksstationer anställes ett biträde

i lönegrad MEx4 från och med den 1 januari 1944. Kostnaderna för nämnda

lönegradsuppflyttning och för ifrågavarande biträden böra i vanlig ordning

bestridas från flygvapnets avlöningsanslag.

Utbildningen av meteorologaspiranter bör enligt departementschefen påbörjas

så snart riksdagens beslut föreligger. Härvid bör givetvis uppmärk
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

11

sammas, att utbildningen planlägges så, att den nuvarande väderleksorganisatiouen

kan fungera. Kostnaderna för denna utbildning synas departementschefen

böra bestridas från anslaget till flygvapnets övningar. Utbyggnaden

av observationsnätet bör påbörjas från och med den 1 januari 1944 och så

snart som möjligt genomföras.

Frågan i vilken omfattning nya befattningar böra från och med budgetåret

1944/45 inrättas i enlighet med den nya organisationsplanen liksom

rörande organisationens genomförande i övrigt bör bliva beroende på framställning

från chefen för flygvapnet i samråd med statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt. Härvid bör beaktas, att nya tjänster böra upprättas endast

i den mån kvalificerad personal finnes att tillgå.

Särskild medelsanvisning erfordras sålunda för budgetåret 1943/44 endast

till förstärkning av observationsnätet. De sakkunniga ha för ändamålet under

budgetåret 1943/44 räknat med följande anslag utöver redan anvisade medel,

nämligen 45,000 kronor för kostnader för distrikts- och observationscentralstationer,

107,000 kronor för kostnader för observationsstationer och 53,000 kronor

för telefonavgifter, eller tillhopa 205,000 kronor. Dessa kostnader äro,

såsom av de sakkunnigas redogörelse framgår, att betrakta såsom årskostnader.

Härtill kommer ett engångsbelopp av 85,000 kronor för anskaffning

av meteorologisk utrustning till observationsstationerna. Med hänsyn till vad

departementschefen i det föregående yttrat rörande organisationens ställning

i administrativt hänseende, synas departementschefen de nu förtecknade kostnaderna

böra anvisas under nionde huvudtiteln med undantag av kostnaden,

45,000 kronor, för distrikts- och observationscentralstationerna, vilken kostnad

bör redovisas å fjärde huvudtiteln. Efter att i denna del lia samrått med

chefen för jordbruksdepartementet har departementschefen föreslagit, att

kostnaderna för observationsstationerna må utgå av det obetecknade anslaget

Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten i allmänhet: Observatörer.

Då de sakkunniga räknat med att utbyggnaden av nätet skulle påbörjas

redan med ingången av budgetåret 1943/44, medan departementschefen

utgått från att åtgärder härför kunna vidtagas först från och med den 1

januari 1944, synes det departementschefen vara tillräckligt, om för budgetåret

1943/44 under angiven benämning anvisas ett tilläggsstatsanslag av 75,000

kronor. Härvid har hänsyn tagits till att förhöjd ersättning från och med

nämnda tidpunkt bör utgå till observationspersonalen vid anstaltens nuvarande

stationer. Telefonavgifterna böra enligt departementschefen bestridas

av förslagsanslaget till Statens meteorologisk-hydrografiska anstalt: Verksamheten

i allmänhet: Telegramkostnader m. m., vartill riksdagens medgivande

erfordras. För bestridande av engångskostnaderna för anskaffning av

meteorologisk utrustning till observationsstationerna bör anvisas ett tilläggsstatsanslag

av reservationsanslags natur under rubriken Statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt: Verksamheten i allmänhet: Underhåll av stationer

m. m. Med ledning av de sakkunnigas betänkande och från statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt lämnade uppgifter synes departementschefen

sistnämnda anslag kunna beräknas till 20,000 kronor. Återstoden av det av

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 261.

de sakkunniga beräknade beloppet, (85,000 — 20,000=) 65,000 kronor, belöper

på förutnämnda distriktsstation och observationscentralstationer och

på andra militära stationer. Dessa kostnader kunna inrymmas under flyg■\

apnets anslag till anskaffning av flygmateriel. Beslut örn bestridande av

kostnaderna från sistnämnda anslag bör få meddelas av Kungl. Majit. I och

med dessa medelsanvisningar bortfaller behovet av det anslag å 25,000 kronor,

som enligt det föregående från förskottsstaten utgått till förbättring av observationsnätet.

Kostnaden för förutnämnda distrikts- och observationscentralstationer

bör för innevarande budgetår bestridas från fjärde huvudtitelns

anslag till Flygvapnet: Övningar. Möjligen böra sistnämnda kostnader från

och med nästa budgetår överföras till flygvapnets avlönings- och omkostnadsanslag.

Till denna fråga ämnar departementschefen att framdeles återkomma.

Departementschefen har slutligen meddelat, att chefen för jordbruksdepartementet

kommer att i annat sammanhang göra hemställan örn erforderlig

medelsanvisning under riksstatens nionde huvudtitel för angivna ändamål.

Såsom av den föreliggande propositionen framgår har det befunnits erforderligt,

att den militära väderlekstjänsten omorganiseras. Kungl. Majit har

nu framlagt förslag i sådant avseende. Enligt detta förslag skulle den militära

väderlekstjänsten bestå av följande organ, nämligen en central för prognosgivning

vid långdistansflygningar samt vid varje flygflottilj ett väderleksorgan

för utförande av lokalprognoser. Denna organisation skulle bygga på ett

observationsnät av väsentligt större omfattning än det nuvarande samt utrustas

med en delvis efter nya grunder utbildad personal. En organisation

av den militära väderlekstjänsten efter dessa allmänna riktlinjer torde otvivelaktigt

medföra större säkerhet ur militär synpunkt, särskilt för flygvapnet.

I likhet med de i ärendet hörda myndigheterna finner sig utskottet kunna

tillstyrka de sålunda angivna huvuddragen i organisationens utformning.

I fråga om det centrala prognosorganet hava två alternativ övervägts.

Enligt det ena skulle centralorganet underställas flygvapnet och ingå i

flygvapnets organisation såsom en väderleksavdelning under chefskap av

en stabsmeteorolog och utrustad med en väderlekscentral. Denna central

skulle emellertid endast utföra på grundval av de lokala stationernas material

utfärdade långflygningsprognoser. Enligt det andra alternativet skulle centralorganet

bibehållas i administrativt avseende under statens meteorologiskhydrografiska

anstalt. Vid bedömandet av denna fråga har utskottet funnit

övervägande skäl tala till förmån för förstnämnda alternativ, varför utskottet

tillstyrker Kungl. Majits förslag i denna del. Med hänsyn till att enligt

förslaget den militärmeteorologiska avdelningen utbrytes ur statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt vill utskottet i anslutning till vad departementschefen

och anstalten framhållit särskilt understryka vikten av att betryggande

garantier skapas för att en intim samverkan mellan de meteorologiska förutsägelseorganen

fortfarande kommer att äga rum.

Vad departementschefen anfört och föreslagit beträffande personalorganisationen

samt löne- och anställningsfrågorna för denna personal synes utskottet

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 261.

13

kunna till alla delar godtagas. Vidkommande utbildningen av meteorologpersonalen

delar utskottet de av departementschefen anförda synpunkterna rörande

planläggningen av denna utbildning. I likhet med departementschefen

och kanslersämbetet finner utskottet böra eftersträvas att i fråga örn den

lägre meteorologutbildningen, som är avsedd att förläggas till statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt, lämplig anknytning sker till den akademiska

undervisningen och forskningen, dock givetvis med hänsynstagande till vederbörandes

praktiska kunskaper på området.

Enligt förslaget skulle observationsnätet förstärkas genom upprättandet av

bland annat ett antal distrikts- och observationscentraler samt vanliga observationsstationer.

Förslaget tillstyrkes av utskottet, som är ense med departementschefen

örn att endast krigsmaktens observationsstationer samt de nya

distrikts- och observationscentralstationerna underställas flygvapnet och att

de civila synoptiska stationerna underställas statens meteorologisk-hydrografiska

anstalt. Liksom departementschefen förutsätter utskottet att vid

verksamhetens handhavande ett nära samarbete kommer att äga rum mellan

flygvapnet och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt.

Mot de verkställda kostnadsberäkningarna synes icke vara något att erinra.

Merkostnaderna för den nya organisationen böra till den del de bestridas

från fjärde huvudtiteln medräknas inom den kostnadsram, som av 1942 års

riksdag angivits för försvarets utbyggande under budgetåren 1942/47.

Vad departementschefen anfört och föreslagit i fråga örn vidtagandet av

vissa förberedande åtgärder för organisationens genomförande har utskottet

lämnat utan erinran liksom i samband därmed stående medelsdispositioner.

Såsom i propositionen framhållits erfordras särskild medelsanvisning för

budgetåret 1943/44 endast till förstärkning av observationsnätet. Kostnaderna

härför hava ansetts böra belasta nionde huvudtiteln, varför riksdagen

i annat sammanhang kommer att taga ställning till denna fråga.

Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har i de delar, varom utskottet icke särskilt

yttrat sig, icke givit anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må godkänna i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 24 september 1943 angivna riktlinjer för

den militära väderlekstjänstens organisation m. m.

Stockholm den 26 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Lindström, Bäckström, Sven Larsson, Andrén, Heiding, Karl Andersson,

Gustaf Iwar Anderson, Björkman, Johan Eric Ericson och Persson i Skabersjö;

samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Ward, Persson i Tidaholm, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson,

Nilsson i Steneberg, Lindholm, Pettersson i Dahl och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:510 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående den militära väderlekstjänstens organisation. a1 i texten