Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag rörande höjning av övertidsersättningen för statstjänstemän jämte i ämnet väckta motioner.

1943-11-26 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:264, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag rörande höjning av övertidsersättningen för statstjänstemän jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 264.

1

Nr 264.

Ankom till riksdagens kansli den 26 november 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

rörande höjning av övertidsersättningen för statstjänstemän

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 360 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att i enlighet med vad chefen för finansdepartementet förordat

dels meddela föreskrifter örn provisorisk höjning från och med den 1

januari 1944 av den enligt civila avlöningsreglementet utgående övertidsersättningen,

dels ock medgiva överskridande under budgetåret 1943/44 av

genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka övertidsersättning

bestrides.

Kungl. Majits förslag innebär i huvudsak, att för övertidsersättningen gällande

timbelopp höjas med 15 procent med avrundning i förekommande fall

till närmast högre femtal ören. I

I samband med Kungl. Majits förevarande förslag har utskottet till behandling

förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr A. Löfgren (I: 332) och den andra inom andra kammaren av herr L.

Lindahl m. fl. (lii 466), vari föreslagits, att övertidsersättningen till statens

tjänstemän från och med den 1 januari 1944 tills vidare förhöjes med 31 procent;
dels

två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herr R. Wagnsson (Ii 333) och den andra inom andra kammaren av herr

E. Håstad m. fl. (II: 488), vari hemställts örn bemyndigande för Kungl. Majit,

att Ilo) meddela föreskrifter örn provisorisk höjning av övertidsersättningen

från och med den 1 januari 1944 med det procenttal, som gäller för rörligt

tillägg och kristillägg, samt 2: o) medgiva överskridande under budgetåret

1943/44 av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka

övertidsersättning bestrides;

dels en inom andra kammaren av herr E. Eriksson i Stockholm väckt motion

(lii 462), vari hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Majits

proposition nr 360 måtte besluta, att 26 § 1 mom. första delen i »Civila avlöningsreglementet»

må erhålla följande lydelse: »Där tjänstgöring utöver

fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum, må för dylik tjänstgöring

Bihang tilt riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 264—265.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 264.

å befattning tillhörande någon av lönegraderna A 1—18, kunna utbetalas

övertidsersättning nied belopp per timme räknat, som motsvarar 1I 170 B.V

vederbörande befattningshavares månadslön, inklusive rörligt tillägg, kristillägg

och kallortstillägg, vilket belopp i förekommande fall avrundas till

närmaste med 10 delbara öretalet»;

dels ock en inom andra kammaren av herrar H. Hagberg i Luleå och K. E.

Senander väckt motion (II: 487), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 360, ändra civila avlöningsreglementets

26 § 1 mom. till följande lydelse:

»Där tjänstgöring utöver fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum,

må för dylik tjänstgöring å befattning, tillhörande någon av lönegraderna

A 1—18, kunna utbetalas övertidsersättning med belopp per timme, som motsvarar

Viro av vederbörande befattningshavares månadslön, inklusive rörligt

tillägg, kristillägg och kallortstillägg, vilket belopp i förekommande fall avrundas

till närmaste med 10 delbara öretal.»

Alternativt har i sistnämnda motion yrkats, att de av Kungl. Majit föreslagna

timbeloppen för övertidsersättning höjas så, att hela höjningen motsvarar

31 °/o med avrundning i förekommande fall till närmast högre femtal

ören.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas till motionerna I: 332 och 333 samt II: 462 och 487.

Enligt 26 § 1 mom. civila avlöningsreglementet må, där tjänstgöring utöver

fastställd arbetstid undantagsvis måste äga rum, för dylik tjänstgöring

å befattning, tillhörande någon av lönegraderna A 1—18, kunna utbetalas

övertidsersättning med följande belopp för timme räknat:

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom löne- grad nr

Kronor

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom löne- grad nr

Kronor

Vid övertids- arbete å befatt- ning inom löne- grad nr

Kronor

1

1:30

7

1:70

13

2: 30

2

1:35

8

1:80

14

2: 40

3

1:40

9

1:90

15

2:50

4

1:45

10

2: —

16

2:70

5

1:50

11

2: 10

17

2: 90

6

1:60

12

2:20

18

3:10

övertidsersättningen tillhör icke de avlöningsförmåner, å vilka rörligt tilllägg

och kristillägg beräknas.

De i avlöningsreglementet fastställda timbeloppen överensstämma med

dem, som upptagits i 1936 års lönekommittés förslag till civilt avlöningsreglemente.

Fråga örn höjning av övertidsersättningen har väckts i olika framställningar,

däribland av statstjänarkartellens styrelse i april 1942 samt av trafiktjänstemännens

riksförbund, tjänstemännens centralorganisation och de

kvinnliga kårsammanslutningarnas centralråd i oktober och november sam
-

ma ar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 264.

3

I en inom finansdepartementet upprättad, den 23 september 1943 dagtecknad

promemoria har frågan om höjning av övertidsersättningen upptagits till

behandling. I promemorian har anförts följande.

Av lönekommitténs uttalande framgår, att övertidsersättningen, sådan den

blivit infogad i det statliga lönesystemet, icke är avsedd att utgöra en d analogi

med praxis på den enskilda arbetsmarknaden beräknad timlön utan snarare

att utgöra ett skäligt tillägg till övriga löneförmåner, betingat av att övertidsarbete

förutsatts kunna förekomma i någon, ehuru begränsad utsträckning.

Enligt vad av uttalandet vidare framgår äro övertidsersättningens belopp

beräknade med utgångspunkt från att de icke skulle bli förenade med

rörligt tillägg. Ersättningsbeloppen innesluta en viss marginal utöver den på

förut angivet sätt beräknade kvotdelen av lönen. Marginalen, som utgör i genomsnitt

6.6 procent av kvotdelen, växlar mellan 2.5 procent (5 lönegraden)

och 11 procent (1 lönegraden).

Vad angår de indexreglerade lönetilläggen, har utöver rörligt tillägg — som

vid avlöningsreglementets ikraftträdande år 1939 utgjorde 6 procent och därefter

stigit till sitt i avlöningsreglementet fastställda maximum av 15 procent

— tillkommit kristillägg, som för närvarande utgår efter 16 procent. Till

jämförelse må erinras att vid ett pär tillfällen efter krigsutbrottet med hänsyn

till levnadskostnadsstegringen företagits en uppräkning av vissa icke rörliga

arvoden, som utgå vid olika heltidssysslor inom statsförvaltningen, så att

dessa arvoden i allmänhet höjts till omkring 15 procent över 1939 års nivå.

önskemålen örn höjning av övertidsersättningen ha aktualiserats främst genom

stegringen i levnadskostnaderna, vartill emellertid kommit det från personalens

sida åberopade förhållandet, att övertidsarbetet på vissa områden,

till stor del i följd av krisläget, tagit jämförelsevis stor omfattning. Enligt inhämtade

uppgifter ha övertidsersättningarna inom statsförvaltningen under

senaste tiden överstigit 3 miljoner kronor för år, varav bortåt 2.5 miljoner

kronor komma på kommunikationsverken.

I anslutning härtill har i promemorian anförts, att det syntes böra övervägas,

i vad mån en jämkning av beräkningsgrunderna för övertidsersättningen

borde vidtagas på grund av de vid dess ursprungliga bestämmande

icke förutsedda förhållanden, som inträtt. Den starkt ökade omfattning, som

övertidsarbetet inom vissa områden erhållit, måste därvid enligt promemorian

tillmätas särskild betydelse. Vid en eventuell jämkning syntes man likväl icke

böra frångå den principiella konstruktionen i avlöningsreglementet. Snarast

syntes böra fastställas blott ett enhetligt procentuellt tillägg till den nuvarande

ersättningen, att utgå tills vidare. Detta tillägg syntes, med beaktande av

olika på frågan inverkande omständigheter, lämpligen kunna fastställas till

15 procent av övertidsersättningens belopp.

över promemorian lia efter remiss utlåtanden avgivits av statskontoret,

riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, generalpoststyrelsen, telegrafstyrelsen,

järnvägsstyrelsen och vattenfallsstyrelsen.

Riksräkenskapsverket, general post stp reisen, telegraf stgrclsen, järnvägsstyrelsen

och vattenfallsstyrelsen lia tillstyrkt den i promemorian ifrågasatta

höjningen av övertidsersättningen. Affärsverkens styrelser lia därvid förordat

fastställande av nya timbelopp, beräknade på i promemorian föreslaget sätt

men med viss avrundning.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 264.

Statskontoret har däremot av principiella skäl avstyrkt, att höjning vidtages

i nu förevarande sammanhang.

Vid remissärendets avgörande inom allmänna lönenåmnden ha deltagit

nämndens ordförande E. R. Stridsberg samt ledamöterna Jane J. Broström,

G. A. Englund, E. G. E. Eriksson, G. V. Gabrielsson, K. H. Magnusson och

S. G. Wold.

Lönenämndens majoritet, bestående av ledamöterna Broström, Englund,

Eriksson och Gabrielsson, har anslutit sig till förslaget om ett enhetligt procentuellt

tillägg till den nuvarande övertidsersättningen men förordat, att

tillägget får utgå med samma procenttal, som gäller för rörligt tillägg och

kristillägg, eller för närvarande 31 procent. Ledamoten Eriksson har i anslutning

till vad majoriteten anfört gjort ett särskilt principuttalande.

Å andra sidan ha lönenämndens ordförande samt ledamöterna Magnusson

och Wold avgivit särskilda yttranden, i vilka de anslutit sig till det i departementspromemorian

framställda förslaget.

Departementschefen har anfört följande.

På sätt av departementspromemorian framgår ha de förhållanden, som

legat till grund för bestämmandet av övertidsersättningens belopp i civila

avlöningsreglementet, ändrats icke blott genom stegringen i levnadskostnaderna

utan även därutinnan, att övertidsarbetet på vissa områden tagit stor

omfattning. Sistnämnda omständighet har i promemorian tillmätts särskild

betydelse. Ehuru vissa betänkligheter av sådan art, som statskontoret antytt,

kunna resas mot att nu höja övértidsersättningens belopp, anser jag i likhet

med flertalet av remissmyndigheterna övervägande skäl tala för en jämkning

av ersättningsbeloppen. Jag anser emellertid förhållandena icke berättiga

till så stor höjning av beloppen, som majoriteten i allmänna lönenämnden

ifrågasatt, utan vill förorda den i promemorian ifrågasatta höjningen

med 15 procent som under förhandenvarande omständigheter skälig.

Höjningen synes böra företagas såsom en provisorisk åtgärd vid sidan av

avlöningsreglementet. I departementspromemorian har närmast ifrågasatts

att den skulle ske genom ett procentuellt tillägg till avlöningsreglementets

ersättningsbelopp, att utgå tills vidare. Från affärsverkens sida har emellertid

av tekniska skäl uttalats önskemål örn fastställande av nya timbelopp,

att tills vidare utgå i stället för de i avlöningsreglementet upptagna. Detta

önskemål synes böra tillmötesgås. Jag förordar således, att en provisorisk

tabell över timbeloppen fastställes. De nya beloppen böra därvid beräknas

sålunda, att de nuvarande beloppen höjas med 15 procent med avrundning

i förekommande fall till närmast högre femtal ören. I enlighet härmed skulle

de nya timbeloppen bli följande:

Lönegrad

nr

Kronor

Lönegrad

nr

Kronor ■

Lönegrad

nr

Kronor

i

1: 50

7

2:00

13

2:65

2

1:60

8

2: 10

14

2:80

3

1:65

9

2: 20

15

2: 90

4

1:70

10

2: 30

16

3: 15

5

1:75

11

2: 45

17

3:35

6

1:85

12

2:55

18

3:60

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 264.

5

Stegringen av de i tabellen intagna beloppen företer vissa ojämnheter, beroende

på avrundningen. Någon ytterligare jämkning för utjämning av beloppen

synes med hänsyn bland annat till ändringens karaktär av provisorium

icke böra vidtagas.

Riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj:t att medgiva utbetalning av de

nu förordade högre ersättningsbeloppen torde böra inhämtas såvitt angår befattningshavare,

som avses i civila avlöningsreglementet. Sedan dylikt bemyndigande

erhållits, torde förslag örn höjning av övertidsersättningen jämväl

för vissa grupper icke-ordinarie befattningshavare få underställas Kungl.

Maj :t.

De förhöjda beloppen torde böra tillämpas från och med den 1 januari

1944.

I fråga örn personal, vilkens avlöning bestrides från anslag å riksstaten, utgå

övertidsersättningarna från i avlöningsstaterna upptagna anslagsposter till

avlöningar till icke-ordinarie personal. Dessa poster äro i regel fastställda till

vissa belopp, som icke må överskridas utan riksdagens medgivande. Höjningen

av övertidsersättningen bör icke utan vidare få leda till ökad medelstilldelning

under ifrågavarande anslagsposter. I anslutning till allmänt gällande

principer för avlöningsstaternas beräkning och tillämpning bör nämligen

först tillses, att till buds stående besparingsmöjligheter i form av ändamålsenligare

organisation av arbetet och effektivare utnyttjande av den ordinarie

arbetstiden tillvaratagas. Något allmänt medgivande att överskrida

maximerade avlöningsposter i den utsträckning, som föranledes av övertidsersättningens

höjning, bör därför icke ifrågakomma. Däremot synes riksdagens

bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Majit att i särskilda fall, efter

prövning av föreliggande omständigheter, medgiva dylikt överskridande av genom

riksdagens beslut maximerade anslagsposter. Sådant bemyndigande bör

förutsättas innefatta rätt för Kungl. Maj :t att medge överskridande även i den

mån det hänför sig till höjning av övertidsersättningen för icke-ordinarie

personal. Bemyndigandet bör gälla för innevarande budgetår. För nästa budgetår

torde ändringen av övertidsersättningen, i den mån så finnes oundgängligt,

få påverka beräknandet av vederbörliga poster i avlöningsstaterna.

Erinras må, att Kungl. Majit i cirkulär till statsmyndigheterna den 4 januari

1940 (nr 37) anbefallt dessa att i möjligaste mån begränsa sådan tjänstgöring

utöver fastställd arbetstid, för vilken övertidsersättning må utgå, samt att

tillse, att stadgad arbetstid i full utsträckning utnyttjas. I skrivelse den 28 juni

1943, nr 417, har riksdagen, i anledning av vissa av 1942 års statsrevisorer

gjorda uttalanden, anhållit om vidtagande av åtgärder i syfte att åstadkomma

effektivitet åt bland annat denna besparingsföreskrift. Efter det utredningen

i nämnda ärende slutförts torde jag få anmäla frågan om åtgärder i angivna

syfte.

övertidsersättning till statstjänstemän utgår med vissa för de särskilda

lönegraderna bestämda belopp, vilka emellertid icke differentierats med hänsyn

lill löncklass (ålderstillägg) eller ortsgrupp. Då rörligt tillägg och kristillägg

icke utgå å ersättningen har försämringen av penningvärdet medfört,

att ersättningen särskilt i de högre ortsgrupperna kommit alt utgå med alltför

låga belopp i jämförelse med löneinkomsten under ordinarie arbetstid.

Vid tillkomsten av civila avlöningsreglementet förutsattes, att övertidstjänstgöring

skulle förekomma endast undantagsvis och i första hand kompenseras

genom motsvarande ledighet. Med hänsyn härtill ansåg 1936 års lönekom
-

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 264.

mitté vid framläggandet av förslag till nämnda reglemente varken nödvändigt

eller önskvärt, att ersättningssystemet beträffande övertidsersättningen

alltför mycket utbyggdes. Utvecklingen har emellertid medfört, att övertidstjänstgöring

behövt tillgripas i mycket stor utsträckning, i synnerhet vid

vissa kommunikationsverk. Denna tjänstgöring blir i regel kompenserad,

icke med motsvarande ledighet å ordinarie arbetstid, utan med kontantersättning.

Härigenom har behovet av en justering uppåt av ersättningsbeloppen

blivit än mer framträdande.

Kungl. Majit föreslår höjning av ersättningen genom fastställande av en

provisorisk tabell över timbeloppen vid sidan av avlöningsreglementet. Beloppen

i denna tabell ha erhållits genom höjning av nu utgående ersättningar

med 15 procent samt avrundning i förekommande fall till närmast högre

femtal ören. I de likalydande motionerna 1:332 och 11:466 föreslås höjning

av ersättningen med 31 procent, motsvarande rörligt tillägg och kristillägg

vid nuvarande levnadskostnadsindex, medan i de likalydande motionerna

I: 333 och II: 488 föreslås höjning med de procenttal, som vid varje tidpunkt

gälla för rörligt tillägg och kristillägg. I motionen II: 462 föreslås sådan ändring

i civila avlöningsreglementet, att övertidsersättningen kommer att utgå

med belopp per timme räknat, som motsvarar 1/no av vederbörande befattningshavares

månadslön inklusive rörligt tillägg, kristillägg och kallortstilllägg,

med jämkning till närmaste tiotal ören. Motionen II: 487 slutligen, innehåller

två alternativa förslag, av vilka det ena sammanfaller med yrkandet i

motionen 11:462 och det andra i huvudsak med yrkandet i motionerna I: 332

och II: 466.

Av en såsom bilaga till detta utlåtande fogad tablå (Bilaga) framgår storleken

av för ordinarie arbetstid inom lönegraderna A 5—8 och A 10 utgående

timlön i högsta och lägsta dyrort respektive löneklass i jämförelse med övertidsersättningen

dels enligt nuvarande grunder, dels vid höjning med 15 procent,

dels vid höjning med 31 procent, dels ock enligt motionen II: 462.

Såsom utskottet redan framhållit är jämkning av gällande övertidsersättningar

erforderlig på grund av numera inträdda förhållanden.

Det har synts utskottet riktigast, att övertidsersättningens belopp direkt

anknytes till vederbörande tjänstemans avlöning och sålunda differentieras

med hänsyn såväl till tjänstemannens placering i löneklass som till hans

placering i dyrortsgrupp. Härigenom skulle undvikas, att — såsom för närvarande

i vissa fall är händelsen —- förhållandevis hög ersättning utgår å

lägre dyrort, medan ersättningen å högre dyrort måste anses för låg. I likhet

med allmänna lönenämndens majoritet är utskottet principiellt av den

uppfattningen, att frågan örn övertidsersättningens storlek bör lösas i anslutning

till det förslag, som framlagts i motionen II: 462 och, såsom ett alternativ,

i motionen II: 487. För tjänstemän med arbetstidsreglerad tjänstgöring

av normalt 208 timmar per månad innebär detta förslag en övertidsersättning,

motsvarande i Tunt tal den för den ordinarie arbetstiden gällande

lönen med 20 procent förhöjning, efter vilken grund övertidsersättningen enligt

gällande kollektivavtal utgår vid de enskilda järnvägarna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 264.

7

Utskottet måste emellertid ifrågasätta lämpligheten av att vid nuvarande

tidpunkt införa den i nämnda motioner föreslagna beräkningsgrunden. Vid

övervägande av återstående förslag till förbättring av övertidsersättningen har

utskottet funnit praktiska skäl tala för fastställande på sätt departementschefen

förordat av en ny provisorisk tabell över timbeloppen, uppbyggd på

motsvarande sätt som den nu gällande.

Vidkommande de nya timbeloppen anser utskottet, att relationen bör återställas

mellan de enligt avlöningsreglementet gällande beloppen för lön enligt

löneplan A å ena sidan och övertidsersättning å den andra. Den provisoriska

tabellen bör sålunda vid nuvarande indexläge bygga på nuvarande ersättningar

med 31 procents förhöjning. Sålunda erhållna tal böra vidare på sätt

Kungl. Maj:t föreslagit i förekommande fall avrundas till närmast högre

femtal ören. En dylik tabell kräver givetvis översyn vid växlingar i levnadskostnadsindex.

På sätt Kungl. Majit föreslagit torde de förhöjda beloppen böra tillämpas

från och med den 1 januari 1944.

I övrigt har utskottet icke funnit anledning till erinran mot vad i propositionen

anförts och föreslagits.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen må i anledning av Kungl. Majits förslag och

motionerna I: 332 och 333 samt II: 462, 466, 487 och 488

bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad utskottet

förordat

a) meddela föreskrifter om provisorisk höjning från och

med den 1 januari 1944 av den enligt civila avlöningsreglementet

utgående övertidsersättningen,

b) medgiva överskridande under budgetåret 1943/44 av

genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter, från vilka

övertidsersättning bestrides.

Stockholm den 26 november 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Lindström, Bäckström, Sven Larsson, Andren, Heiding, Karl Andersson, Björkman, Wiklund,

Johan Eric Ericson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund ä Doverstorp, Eriksson i Stockholm,

Ward, Andersson i Södergård, Bergström, Mårtensson, Nilsson i Steneberg, Lindholm,

Åkerström, Eriksson i Frägsta och Olsson i Kullenbergstorp.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 264.

Reservationer:

1 :o) av herrar Bäckström, Heiding, Persson i Skabersjö, Skoglund, Andersson

i Södergård och Olsson i Kullenbergstorp, vilka ansett, att utskottets yttrande

och hemställan bort hava följande lydelse:

»övertidsersättning till---inträdda förhållanden.

Praktiska skäl tala för att denna jämkning på sätt departementschefen

förordat genomföres genom fastställande av en ny provisorisk tabell över

timbeloppen, uppbyggd på motsvarande sätt som den nu gällande. Vad angår

de nya timbeloppen anser utskottet i likhet med departementschefen,

att rådande förhållanden icke berättiga till så stor höjning som motsvarar

rörligt tillägg och kristillägg. Då rörligt tillägg förutsatts icke skola utgå på

övertidsersättningen synes det utskottet rimligt, att jämkningen begränsas till

att ungefär motsvara kristillägget. Utskottet tillstyrker alltså de av Kungl.

Majit föreslagna provisoriska beloppen.

På sätt Kungl. Majit föreslagit torde de förhöjda beloppen böra tillämpas

från och med den 1 januari 1944.

Vad i propositionen i övrigt anförts och föreslagits har ej heller givit utskottet

anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts för utskottet hemställa,

att riksdagen må med bifall till Kungl. Majits förslag och

med avslag å motionerna 1:332 och 333 samt lii 462, 466, 487

och 488 bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober

1943 förordats

a) meddela föreskrifter---utgående övertidsersätt
ningen,

b) medgiva överskridande ----övertidsersättning be
strides.

»;

2:o) av herrar Wiklund och Eriksson i Stockholm.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 264.

9

Bilaga.

Tablå över förslag

till övertidsersättning till statstjänstemän (rörligt

tillägg och kristillägg Bl %).

Lönegrad och

löneklass

Nu

utgående

timlön

Nu utgående

övert.-ers.

Kungl.

Majit1

Motion2

I: 332, I: 333,

II: 466,11:488

Motion3

II: 462,

II: 487

Kr.

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

Kr.

%

A

Ortsgrupp I.

1: 72

1: 50

87

1:75

102

2:00

116

2:10

122

123

121

A

högsta............

2:11

1:82

1:50

1:60

71

88

1:75

1:85

83

102

2:00

2:10

95

115

2: 60

2:20

2:21

1:60

72

1:85

84

2:10

95

2:70

122

A

1:92

1:70

89

2:00

104

2:25

117

2:30

120

121

2: 31

1:70

74

2: 00

87

2: 25

97

2: 80

A

2: 01

1:80

90

2:10

104

2:40

119

2:50

124

120

2: 41

1:80

75

2:10

87

2: 40

100

2:90

A.

2:21

2:00

90

2: 30

104

2: 65

120

2:70

122

2: 66

2:00

75

2:30

86

2:65

100

3:30

124

A

Ortsgrupp A.''

1:29

1:50

116

1:75

136

2:00

155

1:60

124

1:58

1:50

95

1:75

lil

2:00

127

1:90

120

A

6 lägsta ............

1:36

1: 65

1:60

1:60

118

97

1:85

1:85

136

112

2:10

2: 10

154

127

1:70

2:00

125

121

A

1:44

1: 70

118

2:00

139

2:25

156

1:80

125

A

högsta ............

1:73

1:51

1:70

1:80

98

119

2:00

2: 10

116

139

2: 25

2: 40

130

159

2:10

1:80

121

119

1:80

1:80

100

2: 10

117

2: 40

133

2: 20

122

A

10 lägsta ............

högsta............

1:65

2: 01

2:00

2: 00

121

100

2:30

2: 30

139

114

2: 65

2: 65

161

132

2: 00

2:50

121

124

1 Höjning med 15 procent med avrundning till närmast högre femtal ören.

2 , > 31 > > > » » » » ’

8 Ersättning per timme, motsvarande ''/m av månadslönen inklusive rörligt tillägg och

kristillägg.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:513 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag rörande höjning av övertidsersättningen för statstjänstemän jämte i ämnet väckta mo s. 1 i texten