Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen sysselsatta personalen hos länsstyrelserna och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.

1943-12-03 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:267, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen sysselsatta personalen hos länsstyrelserna och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

1

Nr 267.

Ankom till riksdagens kansli den 8 december 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar

angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen

sysselsatta personalen hos länsstyrelserna

och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 345 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit

riksdagen att dels antaga vissa vid propositionen fogade förslag till

lagar och förordningar, dels ock godkänna av chefen för finansdepartementet

i nämnda statsrådsprotokoll förordat förslag till förstärkning av personalen

vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet.

I propositionen nr 344 har Kungl. Majit vidare, under åberopande av vid

propositionen såsom bilaga 3 fogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 8 oktober 1943 (punkt 3, sid. 45—48) föreslagit riksdagen

att

I. godkänna i sistnämnda statsrådsprotokoll intaget tillägg till personalförteckningen

för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari

1944;

II. medgiva

att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda avlöningsstaten för

länsstyrelserna under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal upptagna delposten till bokföringsgranskare må användas för avlönande

av taxeringsassistenter,

samt att den i samma avlöningsstat under nämnda anslagspost upptagna

delposten till annan personal än bokföringsgranskare må överskridas med

högst 640,000 kronor.

Propositionen nr 345 har, i vad densamma avser ovannämnda personalförstärkning,

hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.

Propositionen nr 344 har i här ifrågavarande del hänvisats till statsutskottet.

I samband med Kungl. Majits ovannämnda förslag har statsutskottet till

behandling förehaft 12 motioner, för vilka redogörelse kommer att lämnas i

det följande.

Inledning.

De år 1941 tillkallade s. k. beskattningsorganisationssakkunniga ha i ett

den 25 november 1942 avlämnat betänkande, innefattande förslag till ändrad

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 267—268.

2541 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 267.

organisation av beskattningsnämndema och förstärkning av landskontorens

arbetskraft m. m. (statens off. utredn. 1942:49).

För att avhjälpa de brister i fråga om fasthet och effektivitet, som de sakkunniga

funnit vidlåda den nuvarande taxeringsorganisationen, samt för att

åstadkomma en snabbare taxeringsprocess och ökade garantier för ett riktigt

avgörande av beskattningsmålen anse de sakkunniga åtgärder i olika hänseenden

erforderliga,

De sakkunniga föreslå sålunda beträffande den årliga taxeringen, att särskilda

taxeringsnämnder tillskapas för att handha taxeringen av vissa grupper

skattskyldiga, vilkas deklarationer för sin behandling erfordra speciell

sakkunskap, att längre tid beredes för arbetet i taxeringsnämnderna, att vissa

arbetsuppgifter avlastas från ordförandena i taxeringsnämnderna och i stället

åläggas vederbörande häradsskrivare eller tjänsteman i stad, att ledningen och

övervakningen av arbetet i taxeringsnämnderna från länsstyrelsens sida förstärkes

samt att arvodena till ordförande och kronoombud höjas. Beträffande

prövningsnämnderna föreslå de sakkunniga en fastare organisation och längre

arbetsperiod i syfte att därigenom vinna en allsidigare behandling av målen

och som följd därav en minskning av antalet besvär till skattedomstolama.

Vad den allmänna fastighetstaxeringen angår föreslå de sakkunniga förstärkning

av ledningen av arbetet i beredningsnämnderna samt, såsom följd

av den ändrade organisationen av prövningsnämnderna vid den årliga taxeringen,

viss ändring i organisationen av fastighetsprövningsnämnderna. Därjämte

föreslås en mindre förlängning av fastighetstaxeringsnämndernas och

fastighetsprövningsnämndernas arbetsperiod.

För att länsstyrelserna skola kunna bemästra de ledande och övervakande

uppgifter, som avses skola ankomma på länsstyrelserna, föreslås deras personal

förstärkt. En särskild taxeringsavdelning föreslås skola inrättas å varje

landskontor.

I ändamål att främja en likformig taxering i skilda län föreslå de sakkunniga

inrättande av ett centralt organ, riksskattenämnden, med uppgift att

verka för enhetlighet i rättstillämpningen.

Slutligen föreslå de sakkunniga viss utvidgad uppgiftsskyldighet vid taxering,

närmast för att förbättra kontrollen beträffande jordbrukares deklarationer.

Den årliga kostnadsökning (bortsett från kostnadsökning, sammanhängande

med allmän fastighetstaxering), som ett genomförande av de sakkunnigas förslag

skulle medföra, beräknas av de sakkunniga till 1,724,430 kronor.

Över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och

organisationer, angivna å sid. 54 i propositionen nr 345.

Chefen för finansdepartementet har inledningsvis anfört följande.

Såsom de sakkunniga framhållit och flertalet av de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna jämväl vitsordat, är den nuvarande beskattningsorganisationen

i olika hänseenden behäftad med brister. Det torde icke kunna

förnekas att dessa brister, vilka särskilt framträda i fråga örn beskattningsnämnderna

vid den årliga taxeringen samt beträffande landskontoren, innebära

en fara för att avgörandena i taxeringsärenden icke bliva riktiga och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

3

rättvisa ävensom för att taxeringsarbetet icke bedrives med tillräcklig effektivitet.

Ifrågavarande organisatoriska brister kunna även motverka önskvärd

snabbhet i taxeringsförfarandet därigenom att ärendena dragas inför högre

instans i större utsträckning än vad eljest skulle vara fallet.

De åtgärder som de sakkunniga föreslagit för att avhjälpa de förefintliga

bristerna finner jag, i likhet med flertalet av de över förslaget hörda myndigheterna

och sammanslutningarna, i det stora hela vara välbetänkta samt

ägnade att medföra den förstärkning av taxeringsväsendet, varav behov utan

tvivel föreligger. Denna förstärkning synes mig kunna ske utan att lekmannainflytandet

vid taxeringen otillbörligen minskas. Jag har därför ansett mig

böra i huvudsak tillstyrka de sakkunnigas förslag, dock att jag endast delvis

biträder förslaget örn inrättande av särskilda taxeringsnämnder, varjämte

jag funnit mig böra för närvarande avstå från att framlägga förslag örn inrättande

av en särskild riksskattenämnd med uppgift att verka för enhetlig

het i rättstillämpningen på taxeringsväsendets område.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att de sakkunnigas förslag örn

längre arbetsperiod för prövningsnämnderna i vissa fall kan medföra, att

utskylderna komma att erläggas senare än vad för närvarande är fallet. Detta

gäller emellertid endast i de" fall, då prövningsnämnden höjer taxeringen genom

beslut, som meddelas så sent att beslutet icke hinner iakttagas vid den

ordinarie debiteringen, och endast beträffande det belopp varmed taxeringen

sålunda höjes. Nackdelarna härav torde doek vara obetydliga jämförda med

de fördelar, som förverkligandet av de sakkunnigas förslag i övrigt kommer

att medföra.

Förstärkning av personalen å landskontoren i syfte att åstadkomma

ett förbättrat taxeringsarbete.

De sakkunniga ha föreslagit, att en särskild taxeringsavdelning skall inrättas

vid varje landskontor.

Beträffande de föreslagna 274 befattningarnas fördelning på olika län

hänvisas till de vid propositionen fogade tabellbilagorna C (sid. 314 och 315)

och F (sid. 319).

Förslaget innebär en nettoökning med 123 befattningshavare. Beträffande

den närmare innebörden av de sakkunnigas förslag samt beträffande innehållet

i de däröver avgivna yttrandena hänvisas till propositionen nr 345, sid. 157—

188.

Kungl. Marits förslag innebär, att antalet befattningshavare å taxeringsavdelningarna

vid landskontoren ökas till 378. Ökningen motiveras med den

ytterligare personalförstärkning, som ansetts erforderlig vid bifall till Kungl.

■Maj:ts i annat sammanhang framlagda förslag om överflyttning av beslutanderätten

i ärenden rörande allmän omsättningsskatt från beskattningsnämnderna

till länsstyrelserna samt örn en mera omfattande kontroll beträffande denna

skatt.

I fråga örn personalorganisationen har chefen för finansdepartementet

anfört följande.

Därest landskontoren skola kunna tillfredsställande fullgöra de ledande

och övervakande uppgifter med avseende å taxeringsväsendet, vilka böra

ankomma på dem, är det nödvändigt att personal i tillräcklig omfattning

ställes till förfogande för ändamålet. Det torde vara lämpligt att, på sätt de

sakkunniga föreslagit, denna personal sammanföres till en särskild avdelning

inom landskontoret, taxeringsavdelningen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 267.

De sakkunnigas förslag rörande antalet befattningshavare å taxeringsavdelningarna

har i huvudsak tillstyrkts av det övervägande antalet av de hörda

myndigheterna. Då det gäller att fatta ståndpunkt till förslaget kan man

självfallet icke undgå att beakta, att förslaget innebär en så betydande ansvällning

av antalet tjänster vid länsstyrelserna, att det i och för sig är ägnat

att ingiva vissa betänkligheter. Å andra sidan bör emellertid understrykas, att

länsstyrelsernas nuvarande personal är otillräcklig för fullgörande av de uppgifter

med avseende å taxeringsväsendet, som avses skola ankomma på länsstyrelserna,

och att en tillfredsställande organisation icke lärer kunna vinnas

utan en relativt betydande ökning av antalet befattningshavare. Jag vill även

framhålla att, därest man nu går in för att avskaffa det provisorium som

länge varit rådande i fråga örn länsstyrelsernas taxeringsarbete, nyorganisationen

bör givas sådan omfattning att man icke omedelbart måste bygga

på densamma med nya provisorier. Ytterligare bör beaktas att de kostnader,

som nedläggas i syfte att förbättra och effektivisera taxeringsorganisationen,

kunna förväntas medföra betydande förbättringar av taxeringsresultaten.

Med hänsyn till det sagda finner jag mig böra i huvudsak godtaga de sakkunnigas

förslag i fråga örn antalet tjänster. Däremot kan jag icke förorda

att huvuddelen av de föreslagna nya befattningarna redan från början göres

till ordinarie tjänster. Det torde vara lämpligt att under någon kortare tid

pröva verkningarna av den nya jjersonalorganisationen, innan befattningarna

bliva ordinarie. Med hänsyn härtill förordar jag, att samtliga de nya befattningarna

tills vidare uppföras såsom extra ordinarie.

Utöver de nya befattningar, som jag föreslår på grundval av beskattningsorganisationssakkunnigas

förslag, torde vissa ytterligare befattningar

böra inrättas hos länsstyrelserna i och för kontroll beträffande den allmänna

omsättningsskatten. Vid anmälan senare denna dag av fråga örn vissa

ändringar i förordningen den 13 december 1940 om allmän omsättningsskatt

kommer jag nämligen att förorda, dels att beslutanderätten i ärenden rörande

allmän omsättningsskatt överflyttas från beskattningsnämnderna till länsstyrelserna,

dels ock att en mera omfattande kontroll införes beträffande denna

skatt. Härav föranledes behov av vissa nya tjänster, vilkas innehavare lämpligen

böra placeras på taxeringsavdelningen.

De nya befattningar i olika lönegrader, som jag föreslår skola inrättas vid

landskontoren för att tilldelas de föreslagna taxeringsavdelningarna, ävensom

de befattningar, som jag föreslår skola i samband härmed indragas, framgå

av en sammanställning, vilken såsom Bilaga G torde få fogas vid detta protokoll.

En tablå, fogad vid protokollet såsom Bilaga H, utvisar det sammanlagda

antalet befattningar av olika slag vid de föreslagna taxeringsavdelningarna;

nämnda befattningar utgöras dels av de nytillkomna tjänsterna

och dels av de tjänster, som överflyttas från landskontoren i övrigt.

Vidkommande de föreslagna olika befattningshavarna må ytterligare följande

anföras.

Vad först angår taxeringsintendenten avses denne skola övertaga landskamrerare^

nuvarande uppgifter i fråga örn taxeringen med de undantag,

som de sakkunniga angivit; han skall därjämte fullgöra de ytterligare uppgifter,

som de sakkunniga föreslå skola ankomma på honom. Han skall vara

föreståndare för taxeringsavdelningen.

I anledning av vad i ett par remissyttranden anförts vill jag understryka,

att taxeringsintendenten såsom föredragande vid länsstyrelsen har att närmast

under landshövdingen tillse, att taxeringsarbetet ordnas och bedrives på ett

ändamålsenligt sätt. Denna uppgift, som för närvarande åvilar landskamreraren,

är icke av den art, att den bör förenas med uppdraget att vara opartisk

ordförande i prövningsnämnden. Vid fullgörande av sina uppgifter beträffande

taxeringsarbetet bör taxeringsintendenten intaga en fullt själv
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr ''267.

5

ständig ställning gentemot landskamrerare^ Denne bör alltså icke i sådant

avseende intaga någon chefsställning i förhållande till taxeringsintendenten.

Taxeringsintendent, som besitter erforderlig kompetens och är lämplig

såsom landskamrerare, bör kunna befordras till sådan befattning. Med hänsyn

till taxeringsintendentens ställning inom taxeringsväsendet bör emellertid

vid kortare ledighet för landskamreraren taxeringsintendenten i regel icke

vikariera för denne. Då jämlikt 44 § 2 mom. andra stycket gällande landshövdinginstruktion

fråga örn längre ledighet för landskamrerare hänskjutits

till Kungl. Maj:ts avgörande, bör det ankomma på Kungl. Majit att pröva huruvida

taxeringsintendent bör meddelas förordnande såsom vikarie för landskamreraren.

I anledning av vad länsstyrelsen i Älvsborgs län anfört vill jag

tillägga, att vikarieförordnande bör avse landskamrerartjansten i dess helhet.

Vad Stockholms stad angår torde, då fråga örn längre ledighet för skattedirektören

enligt 71 § 2 mom. andra stycket gällande instruktion för Överståthållarämbetet

hänskjutits till Kungl. Majits avgörande, Kungl. Majit böra

pröva, huruvida taxeringsintendenten skall meddelas förordnande att uppehålla

skattedirektörens tjänst. Vid kortare ledighet för skattedirektören bör

taxeringsintendenten i regel icke meddelas sådant förordnande.

De uppgifter, som avses skola åvila, taxeringsintendenten, äro av den art

att han bör erhålla en jämförelsevis hög löneställning. De sakkunniga ha

föreslagit, att taxeringsintendent skall placeras i lönegrad A 30. Med hänsyn

till vad allmänna lönenämnden anfört och då landsfogden, som är länets

högsta åklagarmyndighet, är placerad i lönegrad A 29 (i Gotlands län A 28),

kan jag emellertid icke förorda, att taxeringsintendent placeras i högre lönegrad

än den 29:de; i Gotlands län bör han, i likhet med vad de sakkunniga

föreslagit, placeras i 27 lönegraden. Såsom jag förut nämnt böra befattningarna

tills vidare vara extra ordinarie.

Vad härefter angår de föreslagna taxeringsinspektörstjänsterna vill jag

nämna, att jag övervägt huruvida icke med inrättandet av dessa befattningar

kunde tills vidare anstå. Emellertid torde icke kunna bestridas, att i flertalet

län behov föreligger av en kvalificerad befattningshavare, som kan biträda

taxeringsintendenten vid fullgörande av denne åvilande arbetsuppgifter och

som därutöver, efter länsstyrelsens förordnande, på eget ansvar kan utföra

det förberedande arbetet till prövningsnämnden beträffande vissa taxeringsärenden

eller vissa grupper av sådana ärenden. Jag vill även erinra om att

för närvarande en sådan befattningshavare — länsassessor eller länsbokhållare

— är provisoriskt avdelad att vid taxeringsarbetet biträda landskamreraren.

Därest inrättandet av taxeringsinspektörstjänsterna sattes på framtiden

samtidigt som de ifrågavarande provisoriska tjänsterna indroges, skulle

reformen alltså i denna del innebära ett försvagande av organisationen. Detta

torde icke böra komma i fråga. Jag förordar därför de sakkunnigas förslag

örn tillsättande av kvalificerade befattningshavare, taxeringsinspektörer, för

att biträda taxeringsintendenten.

Med hänsyn till att ärenden angående den allmänna omsättningsskatten

avses skola beredas å taxeringsavdelningen anser jag emellertid viss utökning

böra ske av det antal taxeringsinspektörer, som de sakkunniga föreslagit; vid

sådant förhållande böra däremot av omsättningsskattesakkunniga föreslagna

skatteinspektörstjänster icke inrättas. Såsom framgår av bilaga G torde

sålunda länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,

Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,

örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län böra tilldelas

ytterligare en taxeringsinspektör utöver den eller de av beskattningsorganisationssakkunniga

föreslagna; därjämte torde vid envar av länsstyrelserna

i Kronobergs, Blekinge och Jämtlands län, där eldigt beskattnings
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 267.

organisationssakkunnigas förslag någon taxeringsinspektörstjänst icke skulle

inrättas, en sådan tjänst böra inrättas. I Gotlands län torde däremot befattning

såsom taxeringsinspektör icke vara erforderlig.

Innehavarna av de taxeringsinspektörstjänster, som enligt vad nyss sagts

avses för handläggning av ärenden angånde den allmänna omsättningsskatten,

torde böra anställas mot arvode. Övriga taxeringsinspektörer torde böra

lönegradplaceras i lönegraderna Eo 24 respektive Eo21; av bilaga G framgår

huru nämnda tjänster avses skola fördelas mellan de olika länen.

De taxeringsinspektörer, som anställas mot arvode, torde böra erhålla arvode

motsvarade nettolön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad Eo 21 i ortsgruppE

jämte rörligt tillägg och kristillägg eller, efter avrundning, 8,100 kronor för

år. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser

angående de ytterligare förmåner i form av semester m. m., som skola tillkomma

ifrågavarande befattningshavare.

Utöver det biträde, som taxeringsinspektör lämnar taxeringsintendenten,

kan såsom de sakkunniga framhållit tillfälligt behov uppstå av ytterligare

kvalificerat biträde. Kungl. Majit torde därför fortfarande böra äga rätt

medgiva att länsstyrelse må förordna personer nied länsbokhållare — eller

taxeringsrevisors — kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller

vissa grupper av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen

åvila taxeringsintendenten. Efter omorganisationen böra dylika

medgivanden emellertid icke lämnas annat än i särskilda fall och då så anses

oundgängligen nödvändigt.

För fullgörande av mindre kvalificerade uppgifter av det slag, som de sakkunniga

angivit för varje grupp av befattningshavare, torde extra ordinarie

landskontorister, kanslibiträden samt kontorsbiträden böra tillsättas till det

antal i de olika länen, som framgår av tablån å Bilaga G. Vad jag i denna

del föreslår överensstämmer beträffande antalet befattningar i olika grupper

med de sakkunningas förslag, dock med den ändringen att Örebro län ansetts

böra erhålla ytterligare ett icke-ordinarie biträde. I fråga om de olika befattningarnas

placering i lönegrad förordar jag, såsom förut nämnts, att

samtliga de nya befattningarna skola vara extra ordinarie. Härutöver föreslår

jag — i överensstämmelse med riksdagens förenämnda beslut i anledning

av proposition 1943: 301 — att fyra av de föreslagna nya landskontoristbefattningarna

skola placeras i 17 lönegraden, dock såsom extra ordinarie, samt

att övriga landskontorist^jänster skola vara extra ordinarie i 15 lönegraden.

I de län, där kanslibiträdesbefattningar föreslås inrättade, samt därutöver i

Stockholms och Västerbottens län torde en av de i sakkunnigförslaget upptagna

kontorsbiträdestjänsterna böra utbytas mot en skrivbiträdestjänst i lönegrad

Eo 2. Nu ifrågavarande skrivbiträden torde under de två första tjänsteåren

böra erhålla lön enligt lönegrad Ex 2 samt därefter böra uppflyttas i

lönegrad Eo 2.

Med hänsyn till att samtliga befattningar föreslås skola bliva extra ordinarie

bör i Kopparbergs län indragas en tjänst såsom extra ordinarie kontorsbiträde

i stället för, såsom de sakkunniga föreslagit, en motsvarande ordinarie be - fattning. I Jönköpings län, där jag icke föreslår inrättande av en ny landskontoristbefattning

i 17 lönegraden, föreslår jag icke heller indragning av en

sådan befattning i 15 lönegraden.

I anledning av vad allmänna lönenämnden uttalat vill jag framhålla, att å

taxeringavdelningen icke torde finnas arbetsuppgifter för de kvinnliga befattningshavarna

av den art, att för desammas utförande erfordras befattningar

i 9 eller 11 lönegraden. Samtidigt vill jag emellertid understryka, att

hinder givetvis icke föreligger för kvalificerade kvinnliga befattningshavare

att söka och erhålla landskontoristtjänst.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

7

I)e föreslagna taxeringsrevisorema böra lia som uppgift att biträda vederbörande

taxeringsintendent med sådant utredningsarbete, för vars utförande

revisorns sakkunskap beträffande bokföring gör honom särskilt lämpad. Hit

hör i första hand bokföringsgranskning niell härutöver även annat kvalificerat

kontrollarbete, som finnes lämpligen böra tilldelas taxeringsrevisorn. I varje

län bör finnas en taxeringsrevisor.

Med hänsyn till de kvalificerade uppgifter, sorn avses skola ankomma på

taxeringssrevisorerna, torde dessa böra erhålla en relativt förmånlig löneställning.

De sakkunniga ha föreslagit, att taxeringsrevisorema skola placeras

såsom ordinarie tjänstemän i 27 lönegraden. För egen del anser jag mig dock

icke kunna tillstyrka placering i högre lönegrad än den 25 :e i löneplanen för

extra ordinäre tjänstemän, i synnerhet som jag, i olikhet mot de sakkunniga,

icke förutsätter att befattning som taxeringsrevisor skall vara sluttjänst.

Taxeringsassistenterna, vilka föreslås skola ingå i taxeringsavdelningarna

vid de olika länsstyrelserna till det antal bilaga H utvisar, böra biträda taxeringsrevisorerna

vid fullgörande av deras arbete. I fråga örn antalet taxeringsassistenter

har jag följt de sakkunnigas förslag, dock att jag med hänsyn till

den föreslagna förstärkningen av den personal, som är avsedd för kontrollen

å omsättningsskattens utgörande, icke föreslår någon ökning av antalet taxeringsassistenter

i Östergötlands, Kristianstads och Älvsborgs län.

Därest vid länsstyrelse skall finnas mera än en taxeringsassistent, bör en

av dem — i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län dock två assistenter

—• placeras i lönegrad i likhet nied vad sorn gäller för icke-ordinarie länsbokhållare,

till vilken utgår begynnelselön enligt lönegrad Ex 14 och slutlön

efter tre tjänsteår enligt lönegrad Eo 19. För åvägabringande av en lämplig

befordringsgång torde dock de ifrågavarande assistenterna böra medgivas

rätt till uppflyttning till lönegrad Eo 20, sedan vederbörande tillhört lönegrad

Eo 19 under två år. Däremot anser jag mig icke böra förorda de sakkunnigas

förslag örn ytterligare uppflyttning.

Övriga taxeringsassistenter böra vid anställandet erhålla arvode, motsvarande

lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad Ex 14 i ortsgrupp E

jämte rörligt tillägg och kristillägg eller, efter avrundning, 5,100 kronor för år.

Efter tre års tjänstgöring bör arvodet motsvara lön enligt lägsta löneklassen

inom lönegrad Ex 19 i ortsgrupp E jämte nämnda tillägg eller, efter avrundning,

6,600 kronor för år. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:! att meddela

bestämmelser angående de ytterligare förmåner i form av semester m. m.,

som skola tillkomma ifrågavarande befattningshavare.

Åtnjuter taxeringsassistent för närvarande arvode, som är högre än. det

arvode han enligt nyssnämnda grunder skulle äga uppbära, torde han alltjämt

böra äga tillgodonjuta det högre arvodet. Därest taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,

som skall placeras i lönegrad, åtnjuter arvode, som. är högre

än lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad jämte rörligt tillägg

och kristillägg, ankommer enligt gällande avlöningsbestämmelser på Kungl.

Majit att medgiva, att vederbörande placeras i högre löneklass än den lägsta.

Likaledes beror å Kungl. Majit» prövning, huruvida taxeringsrevisor eller

taxeringsassistent vid tillträde av tjänst, som ingår i den nu föreslagna organisationen,

må placeras i högre löneklass inom vederbörlig lönegrad än den

lägsta.

Kungl. Majit torde böra äga att efter framställning av vederbörande länsstyrelse

medgiva länsstyrelsen rätt att utan föregående kungörelseförfarande

tillsätta befattning såsom taxeringsrevisor med nuvarande innehavare av

motsvarande tjänst, därest denne är lämplig därtill.

Å taxeringavdelningen böra även placeras de kontrollanter beträffande

omsättningsskatten, vilkas tillsättande jag kommer att förorda vid anmälan

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 267.

av förut berörda fråga om ändringar i förordningen om allmän omsättningsskatt.

Kontrollant bör vid anställandet erhålla arvode, motsvarande lön enligt

lägsta löneklassen inom lönegrad Ex 14 i ortsgrupp E jämte rörligt tillägg

och kristillägg eller, efter avrundning, 5,100 kronor för år. Efter tre års

tjänstetid bör arvodet motsvara lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad

Ex 17 i ortsgrupp E jämte nämnda tillägg eller, efter avrundning, 6,000

kronor för år. I län, där antalet kontrollanter överstiger två, bör en av dem

erhålla högre arvode; arvodet för denne kontrollant bör sålunda motsvara efter

en tjänstetid av ytterligare två år lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad

Ex 19 samt efter ytterligare två år lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad

Ex 20; härvid torde utöver lönen, som bör utgå efter ortsgrupp E, böra

beräknas rörligt tillägg och kristillägg. Enligt nu angivna grunder skulle de

förhöjda arvodena utgå med, efter avrundning, 6,600 respektive 6,900 kronor

för år. I Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län böra två kontrollanter

kunna erhålla på så sätt förhöjt arvode. Det torde böra ankomma på Kungl.

Majit att meddela bestämmelser angående de ytterligare förmåner i form av

semester m. m., som skola tillkomma de föreslagna kontrollanterna. Av

bilaga G framgår för olika län antalet kontrollanter i respektive arvodesgrupper.

Inrättandet av kontrollanttjänsterna torde icke böra föranleda någon

minskning av antalet taxeringsassistenter, då dessa ändock äro erforderliga

för taxeringen för inkomst och förmögenhet. Den bokföringsgranskning, som

assistenterna verkställa, bör emellertid ske med avseende fäst även å omsättningsskatten.

Kontrollanterna å sin sida böra även ägna uppmärksamhet åt

nyssnämnda taxering.

Utöver den stadigvarande personal, som jag enligt vad nyss sagts föreslår

skola anställas vid länsstyrelserna, bör länsstyrelse vid behov äga anlita tillfällig

personal för taxeringsarbete.

Åtskilliga länsstyrelser ha i remissyttrandena hemställt, att ytterligare

tjänster utöver dem, som de sakkunniga föreslagit, måtte inrättas eller att

vissa av de föreslagna tjänsterna måtte utbytas mot andra i högre lönegrad.

Jag har emellertid icke ansett mig böra avvika från de sakkunnigas förslag

i vidare mån än vad av det förut anförda följer. Skulle i något län på grund

av särskilda omständigheter uppkomma ökat behov av personal, torde frågan

örn tilldelande av ytterligare arbetskraft få prövas i vanlig ordning.

Jag torde i detta sammanhang få nämna, att jag ifrågasatt örn icke de för

närvarande i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands

län inrättade befattningarna såsom icke-ordinarie länsassessor borde

indragas. Emellertid syssla de ifrågavarande befattningshavarna normalt

under ungefär hälften av sin arbetstid med andra uppgifter än taxeringsuppgifter.

Då härtill kommer att de i fortsättningen torde behöva anlitas att jämte

vederbörande ordinarie länsassessor föra protokollet hos prövningsnämnden,

synes indragning av tjänsterna icke böra komma i fråga.

På skäl som de sakkunniga anfört torde, därest föreliggande förslag örn

personalförstärkning genomföres, övertidsersättning för arbete med taxering

icke vidare böra utgå till befattningshavare i högre lönegrad än den 18:de.

Föreskrifter rörande vederbörande befattningshavares huvudsakliga arbetsuPP§ifter

torde böra av Kungl. Majit meddelas i landshövdinginstruktionen.

Därutöver har länsstyrelse att i sin arbetsordning intaga de närmare bestämmelser

rörande arbetsuppgifter m. m., som må visa sig erforderliga.

Kungl. Majlis ovannämnda, i propositionen nr 344 framlagda förslag innebär

endast en hemställan örn de ändringar i personalförteckningen och avlö
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

9

ningsstaten för länsstyrelserna, som erfordras vid bifall till det i propositionen

nr 345 framlagda förslaget.

I en inom första kammaren av herr R. Sandler väckt motion (I: 328) har

hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det genom propositionen

345 framlagda förslaget till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna

och Överståthållarämbetet, att befattningarna såsom taxeringsintendent,

taxeringsinspektör och taxeringsrevisor uppföras å ordinarie stat.

I en inom första kammaren av herrar S. Linnér och Albert Andersson väckt

motion (I: 335) har anförts bland annat följande.

Det måste befaras, att den föreslagna organisationen försvagar prövningsnämndens

ställning som opartisk instans samt att den, utan att ge landskamreraren

en fri ställning utåt i förhållande till taxeringsarbetet, det oaktat

kommer att taga hans tid starkt i anspråk. Det måste nämligen förutsättas, att

arbetet med föredragningen i prövningsnämnden kommer att kräva ett noggrant

studium av för honom förut obekanta besvärsakter och anmärkningshandlingar.

Vid sådant förhållande synes det lämpligare att prövningsnämnden

erhåller en av Kungl. Majit utsedd ordförande som icke är landskamrerare.

På omständigheterna får bero, huruvida landshövdingen skall utses därtill

eller icke. Landskamreraren däremot bör bibehållas vid sin nuvarande ställning

såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet. Såsom hittills bör

han i princip vara föredragande i prövningsnämnden med möjlighet att annan

tjänsteman förordnas till föredragande. I stället för taxeringsintendentsbefattningen

inrättas en ny länsassessorsbefattning å landskontoret, vilken

utom de nuvarande uppgifterna för biträdande landskamrer torde kunna under

landskamrerarens ledning handhava utbildningen av nyutsedda taxeringsnämndsordförande

och kronoombud, meddela råd och upplysningar samt verkställa

utredningar i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.

I enlighet med vad sålunda anförts hemställes i motionen, att förslaget, såvitt

angår ordförandeskapet i prövningsnämnd samt landskamrerarens ställning

i övrigt ävensom beträffande utbyte av taxeringsintendentsbefattningen

mot en länsassessorsbefattning å landskontoret, måtte ändras i enlighet med

vad i motionen angivits.

I motionen har vidare anförts följande.

I samband med de föreslagna ändringarna av landskontorens organisation

måste uppmärksammas, att dessa komma att medföra avsevärda förbättringar

beträffande befordringsutsikterna för landskontorens juridiskt och eljest

speciellt utbildade befattningshavare. På landskanslierna har under senare

år det kvalificerade arbetet starkt vuxit i omfattning och de juridiska befattningshavarnas

antal har därför måst ökas. Någon utvidgning av assessorsgraderna

har alls icke ägt rum, bortsett från några extra ordinarie assessorsbefattningar.

Det har i flera olika sammanhang påpekats, att denna disproportion

mellan de högre och lägre befattningarna på landskanslierna måste medföra

en menlig inverkan på rekryteringen. Den föreliggande propositionen

innefattar en i och för sig nödvändig utveckling av landskontoren men den

påkallar ånyo uppmärksamhet på behovet av förbättrade utsikter för befattningshavarna

med juridisk utbildning vid länsstyrelsernas andra avdelning,

landskanslierna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 267.

I en inom första kammaren av herr R. Kringel m. fl. väckt motion (I: 347)

hemställes, att riksdagen måtte besluta att med ändring i denna del av propositionen

nr 345 den i örebro län föreslagna nya tjänsten som landskontorist

i lönegraden Eo 17 skall ersättas med en ordinarie landskontoristtjänst i lönegraden

A 17.

I en inom första kammaren av herr K. G. A. Sandström väckt motion

(I: 348) hemställes,

att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 345 måtte

besluta, att däri avsedda befattningar såsom taxeringsintendent skola uppföras

å ordinarie stat med placering i lönegrad A 30,

samt att däri omförmälda befattningar såsom taxeringsrevisor, landskontorist,

kanslibiträde och kontorsbiträde likaledes uppföras å ordinarie stat

med placering i respektive lönegrad A 27, lönegrad A 17, lönegrad A 7 och

lönegrad A 4.

I en inom första kammaren av herr R. Anderberg väckt motion (I: 349)

hemställes, att för Malmöhus län utöver propositionens förslag ytterligare en

taxeringsinspektör upptages samt att landskontoristerna i lönegrad A 17 måtte

utökas enligt de sakkunnigas förslag.

I en inom första kammaren av herr L. Franzon väckt motion (I: 350) hemställes,

att riksdagen måtte i samband med behandlingen av propositionen nr

345 besluta örn sådan ändring i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, att i

motionen angivna synpunkter bliva beaktade.

De önskemål, som enligt sistnämnda motion önskas tillgodosedda beträffande

personalorganisationen, äro i huvudsak följande:

1. att taxeringsintendentstjänsterna uppföras å ordinarie stat och placeras beträffande

Gotlands län i 27:de lönegraden och i övriga län i 30:de lönegraden;
2.

att, därest detta icke bifalles, något direkt hinder för taxeringsintendent

att innehava uppdrag som ordförande i beskattningsnämnd i första instans

i princip icke bör föreligga, varvid dock förutsättes, att det skall ankomma

på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva lämpligheten av anordningen.

I en inom andra kammaren av herr V. R. Jacobson m. fl. väckt motion

(11:468), i vad densamma hänvisats till statsutskottet, hemställes örn sådan

ändring i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, att länsstyrelsen i Västerbottens

län tilldelas två taxeringsinspektörsbefattningar, varav en i 24:de och

en i 21 :a lönegraden.

I en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund väckt motion

(II: 469) hemställes,

att riksdagen måtte besluta, att beträffande Jämtlands län å länsstyrelsens

taxeringsavdelning måtte anställas en inspektör i extra ordinarie befattning

förutom den föreslagna arvodesinspektören,

att riksdagen måtte överväga att för likartade befattningar fastställa enhetliga

löner,

att beträffande samtliga län minst en taxeringsassistentbefattning göres

till extra ordinarie och att övriga assistenter måtte tillerkännas ett högsta

arvode motsvarande Ex 21 samt

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

11

att vid bestämmandet av arvodena viss hänsyn måtte tagas till ortsgruppsindelningen

i enlighet med i motionen angivet förslag.

I en inom andra kammaren av herrar D. B. Blombäck och J. F. Grym

väckt motion (II: 486) hemställes, att riksdagen måtte besluta att i vartdera av

Västerbottens och Norrbottens län anställes en taxeringsinspektör i lönegraden

Eo 24 och en taxeringsassistent i lönegraderna Ex 14—Eo 20 samt att

kontrollanternas arvode beräknas efter dyrortsförhållandena i tjänstgöringsorten.

Beträffande vissa behörighetsfrågor har chefen för finansdepartementet

anfört följande.

För behörighet att erhålla landskamrerare-, länsassessors- eller länsbokhållaretjänst

fordras för närvarande att ha avlagt antingen examen, medförande

behörighet till domarebefattning, eller statsvetenskaplig-juridisk examen.

Såsom kompetens för att erhålla befattning som taxeringsintendent eller

taxeringsinspektör bör gälla någon av förenämnda båda examensformer. Härjämte

bör person med taxeringsrevisors kompetens, vilken i övrigt är härför

lämpad, kunna utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent.

Såsom de sakkunniga föreslagit bör för behörighet att erhålla befattning

såsom taxeringsrevisor eller taxeringsassistent fordras examen från handelshögskola.

Person, som utan att hava avlagt dylik examen vid den föreslagna

organisationens genomförande är anställd vid länsstyrelse i befattning, som

enligt den nya organisationen skall innehavas av taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,

bör emellertid, därest vederbörande i övrigt är härför lämpad,

utan hinder av vad nyss sagts kunna utses till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent.

Även annan befattningshavare å landskontoret än sådan, som tillhör taxeringsavdelningen,

bör vara skyldig att, då han därtill anlitas, lämna landskamreraren

och taxeringsintendenten erforderligt biträde vid fullgörande av

deras uppgifter enligt taxeringsförordningen.

De sakkunnigas förslag, att för ändamålet lämpade häradsskrivare skola

i fall av behov kunna av länsstyrelsen förordnas att biträda taxeringsintendenten

vid övervakningen av taxeringsarbetet i första instans, finner jag ändamålsenligt,

varför jag tillstyrker detsamma. Denna uppgift synes lämpligen

kunna kombineras med förordnande för vederbörande häradsskrivare

att vara taxeringskonsulent. För ifrågavarande uppgift böra häradsskrivarna

erhålla ersättning, som efter förslag av länsstyrelsen torde böra bestämmas

av Kungl. Majit i den i 145 § taxeringsförordningen stadgade ordningen.

I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar E. Arrhén och N. Bolmström (I: 351) och den andra inom andra kammaren

av herr E. Thorell rn. fl. (II: 485), har hemställts, att riksdagen i anledning

av Kungl. Maj:ts proposition nr 345 måtte besluta, att för taxeringsinspektörsbefattning

vid länsstyrelse icke skall gälla särskilt kompetensvillkor

utan att ifrågavarande befattning skall stå öppen jämväl för landskontorist,

som genom vunnen praktisk erfarenhet och ådagalagd skicklighet befinnes

lämplig för befordran till taxeringsinspektör.

I en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson m. fl. väckt motion

(II: 467) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr

345 måtte, med beaktande av vad i motionen anförts, vidtaga däri föreslagna

ändringar i propositionen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 267.

I sistnämnda motion anföres följande.

För behörighet till intendentbefattning har föreslagits samma kompetensyillkor

som för länsbokhållar-, länsassessor- och landskamrerartjänst, varjämte

person med taxeringsrevisorskompetens, örn han är därtill lämpad, bör

kunna utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent. För behörighet

att erhålla befattning såsom taxeringsrevisor eller taxeringsassistent kräves

examen fran handelshögskola. Person, som utan att hava avlagt dylik examen

vid den föreslagna organisationens genomförande är anställd vid länsstyrelse

i befattning, som enligt den nya organisationen skall innehavas av taxeringsr.

ev!*?rf..elle.r taxeringsassistent, bör emellertid, därest vederbörande i övrigt

ar härför lämpad, utan hinder av vad nyss sagts, kunna utses till taxeringsrevisor

eller taxeringsassistent.

.Sorn villkor för erhållande av befattning vid länsstyrelse har hittills endast

krävts sakkunskap i bokföring. I regel ha väl härtill antagits personer, som

avlagt examen vid handelshögskola, men där så ej skett, ha valts personer,

som utom sakkunskap i bokföring dokumenterat synnerligt stor duglighet och

lämplighet. Det torde icke vara meningen att utestänga dessa från behörighet

till intendentbefattning, i synnerhet som de genom mångårig verksamhet

sorn taxeringsrevisorer få antagas hava förvärvat minst mot examen vid

handelshögskola svarande kunskapsmått. För undvikande av missförstånd

synes det emellertid önskvärt med utfyllnad av bestämmelserna örn kompetensvillkor

för erhållande av taxeringsrevisorstjänst i så måtto, att person,

som utan att hava avlagt examen vid handelshögskola på grund av övergångsbestämmelserna

kan utnämnas till taxeringsrevisor, skall i fråga örn kompetensvillkor

för intendentbefattning likställas med den, som avlagt sådan

examen.

Som regel lärer väl vid skärpning av kompetensvillkor i samband med

omoigamsation av verk dispens i fråga örn avlagda examina lämnas äldre

befattningshavare utan särskilda undantag. Skäl att i detta avseende frångå

denna praxis lärer icke kunna anses föreligga.

''U1

Förstärkning av viss personal hos skatteverket vid Överståthållarämbetet.

I skrivelse den 20 april 1943 har Överståthållarämbetet hemställt att, därest

frågan örn förstärkning av landskontorens arbetskraft löstes enligt de av

beskattningsorganisationssakkunniga uppdragna riktlinjerna, även den vid

Överståthållarämbetet anställda, med statsmedel avlönade personalen måtte

förstäikas salunda, att den sammanlagt komme att utgöras av två taxeringsrevisorer

i lönegrad A 27, tre taxeringsassistenter i lönegrad A 24, tre taxeringsassistenter

i lönegrad A 21, granskningsmän till ett antal, som kunde

varieras allt efter behovet, tills vidare förslagsvis fem, samt tre extra kontorsbiträden.

Det sålunda framlagda förslaget till förstärkning av personalen

beräknades av Överståthållarämbetet medföra en årlig kostnadsökning för

statsverket av cirka 78,000 kronor.

Chefen för finansdepartementet har anfört följande.

Den personal hos skatteverket vid Överståthållarämbetet, som avlönas med

statsmedel, torde böra förstärkas på motsvarande sätt som föreslagits för

landskontorens del. Förstärkningen bör, såsom jag vid anmälan senare denna

dag av fråga rörande kontrollen över den allmänna omsättningsskatten kommer

att närmare utveckla, avse även den personal, som tager befattning med

nämnda skatt. Då skatteverket är upptaget å kommunens stat, böra emellertid

de nya befattningarna upptagas såsom kommunala befattningar. Därvid

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

13

torde ersättning böra utgå till Stockholms stad med belopp, som motsvarar

avlöningskostnaden för motsvarande befattningar å landskontoren. Följande

befattningar torde bliva erforderliga vid skatteverket, därvid ersättning för

avlöningskostnaden bör utgå enligt den lönegradsplacering eller med det arvode,

som härefter angives:

2 taxeringsrevisorer .

3 taxeringsassistenter

7

2 kontorsbiträden

1 skrivbiträde ..........

1 taxeringsinspektör

3 kontrollanter ........

8 » ........

.................... Eo 25

.......... Ex 14—Eo 20

Arvode, 5,100—6,600

.................... Eo 4

.................... Eo 2

......... Arvode 8,100

Arvode, 5,100—6,900

» 5,100—6,000

Av de nu nämnda befattningshavarna äro taxeringsinspektören och kontrollanterna

avsedda att tagas i anspråk för arbetet med omsättningsskatten.

De avses skola ersätta nuvarande föredragande och bokföringsgranskare.

Beräknade kostnader i anledning av den föreslagna personalförstärkningen

vid landskontoren och Överståthållarämbetet.

Chefen för finansdepartementet har anfört följande.

De av mig förordade ändringarna i de sakkunnigas förslag beträffande

nya tjänster å landskontoren föranleda även ändring i den kostnadsberäkning,

som de sakkunniga uppgjort. Jag har därför låtit verkställa erforderliga

justeringar av nämnda kostnadsberäkning. Därjämte har jag låtit verkställa

beräkning av den kostnad, som ett genomförande av förslaget skulle medföra

därest lön till de av mig föreslagna befattningshavare, som placerats

i lönegrad, utginge enligt näst högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad,

samt arvode utginge med högsta föreslagna belopp. I fråga örn lönegradsplacerad

taxeringsassistent, landskontorist, kontorsbiträde och skrivbiträde har

kostnaden beräknats för lön dels enligt den lägsta löneklassen i lönegrad

Ex 14, Ex 4, respektive Ex 2 och dels enligt den näst högsta löneklassen

inom lönegrad Eo 20, Eo 15, Eo 4 respektive Eo 2. Kostnadsberäkningen

har ansetts kunna verkställas med utgångspunkt från lönen å E-ort, då hälften

av länsstyrelserna äro belägna å dylik eller lägre dyrort. I övrigt ha samma

beräkningsgrunder använts som de vilka tillämpats av de sakkunniga.

I fråga örn besparingar beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande

befattningshavare å landskontoren har jag utgått från de sakkunnigas beräkning

nied de undantag, som föranledas av de av mig föreslagna ändringarna

i de sakkunnigas förslag.

Enligt den av mig förordade personalorganisationen skulle den årliga avlöningskostnaden

för de nyinrättade befattningarna såsom taxeringsintendent,

taxeringsinspektör, landskontorist, kanslibiträde, kontorsbiträde, skrivbiträde,

taxeringsrevisor, taxeringsassistent och kontrollant uppgå till följande belopp:

lön 1,702,020 (1,986,429) kronor, rörligt tillägg 124,977 (174,821) kronor och

kristillägg 133,294 (186,452) kronor; det förstnämnda beloppet betecknar

kostnad, beräknad efter lön enligt den lägsta löneklassen, och det i parentes

upptagna beloppet kostnad, beräknad efter lön enligt den näst högsta

löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Beträffande taxeringsassistenterna,

vilka avses skola ersätta de nu provisoriskt anställda bokförmgsgranskarna,

har såsom minimikostnad räknats med nuvarande arvoden, vilka

med vissa undantag överstiga lön enligt lägsta löneklassen i lönegrad Ex 14

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 267.

jämte rörligt tillägg och kristillägg, respektive arvode motsvarande nämnda

avlöningsförmåner.

Utöver förenämnda kostnader tillkommer kostnad för ersättning åt häradsskrivare,

som förordnas att biträda taxeringsintendent vid ledningen och övervakandet

av taxeringsarbetet. De sakkunniga ha beräknat denna kostnad till

75,000 kronor årligen. Mot de sakkunnigas beräkning härutinnan har jag icke

någon erinran att göra.

Ytterligare tillkomma kostnader för sjukvård, reseersättningar, expenser

och publikationstryck. Berörda kostnader torde kunna beräknas uppgå årligen

till respektive 7,000, 100,000, 300,000 och 10,000 kronor. Utöver nyssnämnda

expenskostnad, 300,000 kronor, torde under första budgetåret efter

organisationens genomförande böra beräknas 100,000 kronor för inköp av

inventarier. Kostnaderna för tjänstelokaler torde, vare sig fråga är örn förhyrning

eller om förläggning i statliga ny- eller tillbyggnader, böra approximativt

uppskattas till minst 100,000 kronor årligen.

Från nyssnämnda kostnader böra avräknas dels summan av förenämnda

besparingar beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande befattningshavare

å landskontoren, vilka besparingar beräknas uppgå till 60,000 kronor,

dels ock kostnaden för de nu provisoriskt anställda icke-ordinarie länsbokhållare

och landskontorister, vilka ersätta de befattningshavare som avdelats

för att helt ägna sig åt taxeringsarbete. Kostnaden för ifrågavarande provisoriskt

anställda befattningshavare beräknas för år till lön 95,139 (160,836)

kronor, rörligt tillägg 14,271 (25,660) kronor samt kristillägg 15,222 (27,371)

kronor eller tillhopa 124,632 (213,867) kronor. Vidare skall från förstnämnda

kostnader avräknas summan av de arvoden, som utgå till de nuvarande

taxeringsrevisorerna, 234,000 kronor, och till de provisoriskt anställda bokföringsgranskarna,

320,400 kronor, eller tillhopa 554,400 kronor.

Såsom de sakkunniga beräknat synas av nu utgående ersättning för arbete

åt ordinarie prövningsnämnd kunna inbesparas 171,000 kronor, medan

85,500 kronor torde beräknas åtgå till ersättning åt extra personal. Härjämte

böra vissa kostnader, som för närvarande utgå för taxering till omsättningsskatt,

kunna inbesparas. Med den förutsatta organisationen för uttagande

av denna skatt torde dock icke böra räknas med någon besparing i

fråga örn kostnaderna för den nuvarande personalen å landskontoren. Däremot

synes, såsom 1942 års omsättningsskattesakkunniga beräknat, besparing

kunna göras med hälften av det belopp, 203,980 kronor, som under

budgetåret 1942/43 utgått för taxeringsnämndernas befattning med omsättningsskatten,

eller med i runt tal 100,000 kronor.

Följande sammanställning utvisar de bruttokostnader, som den föreslagna

personalförstärkningen skulle medföra:

Avlöningar åt föreslagna nya befattningshavare kronor 1,960,291

Ersättning åt häradsskrivare ........................ » 75,000

Sjukvård ................................................... » 7,000

Reseersättningar ....................................... » 100,000

Expenser ................................................... » 300,000

Publikationstryck ....................................... » 10,000

Lokalhyror ................................................ » 100,000

Summa kronor 2,552,291

(2.347.702)

(75.000)

(7,000)

(100,000)

(300.000)

(10.000)

(100.000)

(2.939.702)

Av följande sammanställning framgå de kostnader, vilka vid ett genomförande

av organisationen beräknas kunna inbesparas:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande

nr 267.

15

Avlöningar åt befattningshavare, vilka proviso- riskt anställts i stället för befattningshavare,

som helt avdelats för taxeringsarbete .........

kronor

124,632

(213,867)

Avlöningar åt övriga innehavare av befatt- ningar, som böra indragas ........................

Arvoden åt nuvarande taxeringsrevisorer ......

»

60,000

(60,000)

»

234,000

(234,000)

Arvoden åt nuvarande provisoriskt anställda

bokföringsgranskare ..............................

»

320,400

(320,400)

Del av nu utgående kostnad för prövnings- nämndsarbete ..........................................

»

171,000

(171,000)

Del av nu utgående kostnad för omsättnings

skatten ................................................

»

100,000

(100,000)

Summa kronor 1,010,032 (1,099,267)

Den årliga nettokostnaden för den föreslagna organisationen, såvitt länen

angår, -— bortsett från förut nämnda engångskostnad å 100,000 kronor för

inköp av inventarier t— skulle alltså enligt nu gjorda beräkning uppgå till

1,542,259 (1,840,435) kronor.

För Stockholms vidkommande skulle tillsättandet av de föreslagna befattningshavarna

medföra en årlig kostnad för statsverket av 148,989 (192,144)

kronor. Härifrån bör avgå kostnaden för nuvarande personal, svarande mot

nämnda befattningshavare, eller 136,200 kronor. Den årliga nettokostnaden

skulle således uppgå till 12,789 (55,944) kronor.

För hela riket skulle den totala årliga nettokostnaden i anledning av den

föreslagna organisationen sålunda utgöra 1,555,048 (1,896,379) kronor. Det

bör tilläggas, att av nämnda kostnad ungefär en tredjedel är direkt hänförlig

till kontrollen över omsättningsskattens utgörande.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola kostnaderna för den föreslagna

personalförstärkningen vid länsstyrelserna belasta förslaganslaget till avlöningar

vid länsstyrelserna, övriga med förslagets genomförande förenade

kostnader, med undantag för hyreskostnader vilka förutsatts komma att

belasta statens allmänna fastighetsfond, avses skola, därest riksdagen icke har

något att däremot erinra, bestridas från det under VII huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget till Kostnader för årlig taxering.

Befattningshavares å landskontor uppdrag såsom ordförande eller

kronoombud i taxeringsnämnd.

Departementschefen har i likhet med de sakkunniga förklarat sig anse,

att i princip hinder icke borde föreligga för befattningshavare vid länsstyrelse

att inneha uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd;

hinder borde heller icke resas mot att därför lämpad befattningshavare förordnas

såsom taxeringskonsulent. Härvid måste emellertid undantag göras

för landskamrerare och taxeringsintendenter, vilka med hänsyn till sin ställning

icke borde inneha uppdrag av ifrågavarande slag. Däremot har departementschefen,

i motsats till vad de sakkunniga uttalat, ansett att något direkt hinder

icke borde föreligga mot att taxeringsrevisor eller taxeringsassistent tilldelas

uppdrag av ifrågavarande slag.

Även örn departementschefen sålunda i princip icke haft något att erinra

mot att taxeringsuppdrag fortfarande tilldelas befattningshavare vid läns
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 267.

Utskottet.

styrelse, har departementschefen emellertid understrukit, att vad Kungl. Majit

i skrivelse den 14 januari 1938 till samtliga länsstyrelser uttalat rörande

befattningshavares vid länsstyrelse innehav av uppdrag i taxeringsnämnd

alltjämt borde äga tillämpning, nämligen att länsstyrelserna vid utseende av

ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd skulle iakttaga, att befattningshavare

vid länsstyrelse icke härtill förordnades i andra fall än då så

kunde ske utan eftersättande av befattningshavare åvilande tjänsteåligganden

och sådant för vinnande av bästa möjliga resultat av taxeringsarbetet

prövades lämpligt.

Kungl. Majits förslag till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna

och Överståthållarämbetet avser att avskaffa det provisorium som länge varit

rådande i fråga örn länsstyrelsernas taxeringsarbete och att tillgodose det

ytterligare personalbehov, som föranledes av de föreslagna ändringarna i

taxeringsförordningen och förordningen örn omsättningsskatt. Nyorganisationen

har ansetts böra givas en sådan omfattning att man icke omedelbart

skall behöva bygga på densamma med nya provisorier. I motionerna väckta

förslag avse icke i något fall att åstadkomma en inskränkning av den organisation,

som Kungl. Majit föreslagit.

Utskottet har icke kunnat undgå att hysa viss tvekan inför den betydande

ansvällning av antalet tjänster vid länsstyrelserna, som förslaget innebär.

Efter överläggningar med bevillningsutskottet har statsutskottet dock kommit

till den uppfattningen, att en personalförstärkning i huvudsaklig överensstämmelse

med den i propositionen föreslagna torde vara en förutsättning

för den nya taxeringsorganisationens genomförande och för fullgörande av

de uppgifter beträffande omsättningsskatten, som föreslagits ankomma på

länsstyrelserna.

Enligt Kungl. Majits förslag skola de nya befattningarna tills vidare uppföras

såsom extra ordinarie. För kontrollen beträffande den allmänna omsättningsskatten

erforderliga tjänster föreslås dock inrättade såsom arvodesbefattningar.

I motionerna I: 328, 347, 348 och 350 föreslås, att en del av de

befattningar, som av Kungl. Majit ifrågasatts inrättade såsom extra ordinarie,

i stället skola uppföras å ordinarie stat. I vissa fall har samtidigt uppflyttning

i lönegrad påyrkats.

Utskottet finner för sin del välbetänkt, att verkningarna av den nya personalorganisationen

under någon kortare tid prövas, innan befattningarna i

allmänhet bliva ordinarie. I detta hänseende intager dock befattningen såsom

taxeringsintendent enligt utskottet mening en särställning. Denna tjänst är

närmast avsedd att rekryteras bland länsassessorerna på landskontoren, vilka

äro placerade i lönegraden A 27. Då göromålen å intendentsbefattningen äro

av sådan beskaffenhet, att befattningens innehavare icke bör bekläda posten

såsom ordförande i taxeringsnämnd och ej heller erhålla förordnande såsom

landskamrerare i andra fall än då fråga är örn förordnande av längre varaktighet

synes en viss risk kunna föreligga för att intendentsbefattningen ej

alltid blir besatt med den bäst meriterade av assessorerna, därest den ej från

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

17

början uppföres å ordinarie stat. Med hänsyn till vikten av att organisationen

blir i största möjliga utsträckning effektiv och ändamålsenlig synes frågan örn

intendentsbefattningarnas överförande å dylik stat enligt utskottets mening

icke böra ställas på framtiden. Å andra sidan torde med denna åtgärd kunna

utan olägenhet anstå till ingången av nästa budgetår. Utskottet tillstyrker

alltså i anledning av yrkandena i ämnet i motionerna I: 328, 348 och 350, att

giltighetstiden för det av Kungl. Maj:t föreslagna tillägget till personalförteckningen

för länsstyrelserna av nu nämnda anledning begränsas till första

halvåret 1944, varvid utskottet förutsätter att nytt förslag avseende tiden

från och med den 1 juli 1944 förelägges nästa års riksdag. Vid den prövning

av frågan örn inrättande i övrigt av ordinarie tjänster vid kontorens taxeringsavdelningar,

som utskottet i likhet med departementschefen förutsätter skola

komma till stånd efter någon tid, synes jämväl frågan om befattningarnas

placering i lönegrad böra upptagas till övervägande. Utskottet är icke berett

att för närvarande tillstyrka de i motionerna I: 347, 348 och 350 föreslagna

lönegradsuppf lyftningarna.

Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall landskamrerare vara ordförande i prövningsnämnd.

I motionen I: 335 föreslås däremot, att prövningsnämnden skall

erhålla en av Kungl. Majit utsedd ordförande, som icke är landskamrerare.

Landskamreraren bör enligt motionärerna bibehållas vid sin nuvarande ställning

såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet. I anslutning härtill

föreslås, att de av Kungl. Majit ifrågasatta befattningarna såsom taxeringsintendent

skola utbytas mot länsassessorstjänster. Bevillningsutskottet

tillstyrker i sitt utlåtande i anledning av ifrågavarande proposition Kungl.

Majits förslag i vad avser ordförandeskapet i prövningsnämnden och avstyrker

alltså motionen i denna del. Av vad statsutskottet ovan anfört framgår,

att utskottet ej kan tillstyrka bifall till motionen i övrigt. Icke heller är

utskottet berett att — innan närmare erfarenhet vunnits örn den nya organisationen

— med avsteg från Kungl. Majits förslag tillstyrka sådana personalförstärkningar

och förbättringar i av departementschefen förordade löneställningar,

som beträffande vissa länsstyrelser föreslagits i motionerna I: 349

samt lii 468, 469 och 486.

Enligt Kungl. Majits förslag skall ersättning till kontrollant samt till innehavare

av vissa befattningar såsom taxeringsinspektör och taxeringsassistent

utgå i form av arvode. Arvodena föreslås beräknade att i runda tal motsvara

lön i vissa för olika fall angivna löneklasser i ortsgrupp E jämte rörligt tillägg

och kristillägg. I motionen lii 486 har föreslagits differentiering efter dyrort

av kontrollantarvodena och i motionen lii 469 viss dylik differentiering av

samtliga föreslagna arvoden.

Det kan enligt utskottet mening ifrågasättas, huruvida icke av Kungl.

Majit föreslagna arvoden böra jämkas till större överensstämmelse med de

avlöningsförmåner, som utgå å närmast motsvarande extra ordinarie och extra

tjänster inom de olika länsstyrelserna. För att åstadkomma detta synes en

differentiering av arvodesbeloppen efter dyrort ofrånkomlig. Utskottet vill

för sin del förorda, att arvodena fastställas att i huvudsaklig överensstäm
Bihang

till riksdagens ''protokoll 1943. 6 sami. Nr 267—268. ar>41 4S 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 267.

ruelse med Kungl. Maj:ts förslag utgå nied belopp, som i runda tal motsvara

lön enligt av departementschefen för varje fall angiven löneklass i den ortsgrupp,

till vilken vederbörande länsstyrelse är att hänföra, jämte rörligt tilllägg

och kristillägg. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att med ledning av

denna grundsats bestämma arvodenas storlek vid varje särskild länsstyrelse.

Yad i motionen II: 469 i övrigt anförts rörande kontrollanters och taxeringsassistenters

löneställning är utskottet icke berett att tillstyrka.

Beträffande de föreslagna befattningarna såsom taxeringsrevisor och taxeringsassistent

har departementschefen anfört bland annat, att för behörighet

att erhålla sådana befattningar bör fordras examen från handelshögskola.

Person, som utan att ha avlagt dylik examen vid den föreslagna organisatio

nens genomförande är anställd vid länsstyrelse i befattning, som enligt den

nya organisationen skall innehavas av taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,

bör emellertid — framhåller departementschefen —- därest vederbörande

i övrigt är härför lämpad, utan hinder av vad nyss sagts kunna utses

till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent. Departementschefen har även

uttalat, att såsom kompetens för att erhålla befattning som taxeringsintendent

eller taxeringsinspektör bör gälla antingen examen, medförande behörighet

till domarbefattning, eller statsvetenskaplig-juridisk examen, men att därjämte

person med taxeringsrevisors kompetens, vilken i övrigt är härför lämpad,

kunde utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent. I anslutning

till de av departementschefen sålunda gjorda uttalandena och i syfte att

förtydliga desamma anser sig utskottet i anledning av yrkandet härom i

motionen II: 467 böra framhålla, att person, som allenast på grund av ovannämnda

övergångsbestämmelse kan utses till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,

bör i fråga örn befordran till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent

vara likställd med den, som innehar formell kompetens för befattning

såsom taxeringsrevisor.

Av vad utskottet sålunda uttalat framgår, att utskottet icke kunnat ansluta

sig till i motionerna I: 351 och II: 485 framlagt förslag.

Yad departementschefen anfört i fråga om befattningshavares å landskontor

uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd föranleder

ej erinran från utskottets sida. Utskottet har alltså funnit, bland

annat, att landskamrerare och taxeringsintendent med hänsyn till sin ställning

icke böra innehava uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd.

Härav framgår, att utskottet icke kan biträda i motionen I: 350 framlagt

förslag i fråga örn taxeringsintendents innehav av uppdrag såsom ordförande

i beskattningsnämnd i första instans.

Vad i övrigt i här ifrågavarande hänseenden anförts i förevarande propositioner

föranleder ej erinran från utskottets sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet — som vill erinra,

att personalförstärkningen inom Överståthållarämbetet avser kommunala befattningar,

för vilka Stockholms stad föreslås skola beredas ersättning med

belopp, som motsvarar avlöningskostnaden för motsvarande befattningar å

landskontoren — hemställa,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 267.

19

I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande

framställningar angående förstärkning av den inom taxeringsorganisationen

sysselsatta personalen,

a) godkänna av utskottet förordade förslag till förstärkning

av personalen vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet;''

b) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för

länsstyrelserna, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30

juni 1944:

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Län

Lönegrad

Eo 29

Lönegrad

Eo 27

Lönegrad

Eo 25

Lönegrad

Eo 24

Lönegrad

Eo 21

Taxerings-

intendent

Taxerings-

intendent

Taxerings- år]''sor

Taxerings-

inspektör

Taxerings-

inspektör

Stockholms............

i

_

i

i

_

Uppsala ..............

i

—

i

—

i

Södermanlands........

i

—

i

—

i

Ostergötlands ........

i

—

i

i

—

Jönköpings............

i

—

i

i

—

Kronobergs............

i

—

i

—

—

Kalmar................

i

—

i

i

—

Gotlands..............

—

i

i

—

—

Blekinge ..............

i

—

i

—

—

Kristianstads..........

i

—

i

i

Malmöhus ............

i

—

i

i

i

Hallands..............

i

—

i

—

i

Göteborgs och Bohus . .

i

—

i

i

i

Älvsborgs ............

i

—

i

i

—

Skaraborgs ............

i

—

i

i

—

Värmlands ............

i

—

i

i

—

Örebro................

i

—

i

i

—

Västmanlands ........

i

—

i

—

i

Kopparbergs..........

i

—

i

i

—

Gävleborgs............

i

—

i

i

—

Västernorrlands ......

i

—

i

i

—

Jämtlands ............

i

—

i

—

—

Västerbottens..........

i

—

i

—

i

Norrbottens ..........

i

—

i

—

i

c) medgiva, att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda

avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten

till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten

till bokföringsgranskare må användas för avlönande av

taxeringsassistenter;

d) medgiva att den i samma avlöningsstat under nämnda anslagspost

upptagna delposten till annan personal än bokföringsgranskare

må överskridas med högst 640,000 kronor;

II. att följande motioner, såvitt desamma hänvisats till statsutskottet,

nämligen motionerna 1:328, 335 och 347—351 samt

II: 467—469, 485 och 486, i den mån de icke må anses besvarade

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 267.

med vad utskottet anfört, ej må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

Stockholm den 3 december 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf

Iwar Anderson, Björkman, Nisser, Emil Petersson och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson

i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson

i Falla, Isacsson, Andersson i Södergård, Lindholm och Åkerström.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxling sorganisationen sysselsatta personalen hos länsst s. 2 i texten