Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen sysselsatta personalen hos länsstyrelserna och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.
1943-12-03 · 20 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 19 av 20 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
SU 1943:267, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen sysselsatta personalen hos länsstyrelserna och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Statsutskottets utlåtande nr 267.
1
Nr 267.
Ankom till riksdagens kansli den 8 december 1943 kl. 2 e. m.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar
angående förstärkning av den inom taxering sorganisationen
sysselsatta personalen hos länsstyrelserna
och Överståthållarämbetet jämte i ämnet väckta motioner.
(3:e avd.)
I propositionen nr 345 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 8 oktober 1943, föreslagit
riksdagen att dels antaga vissa vid propositionen fogade förslag till
lagar och förordningar, dels ock godkänna av chefen för finansdepartementet
i nämnda statsrådsprotokoll förordat förslag till förstärkning av personalen
vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet.
I propositionen nr 344 har Kungl. Majit vidare, under åberopande av vid
propositionen såsom bilaga 3 fogat utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden
för den 8 oktober 1943 (punkt 3, sid. 45—48) föreslagit riksdagen
att
I. godkänna i sistnämnda statsrådsprotokoll intaget tillägg till personalförteckningen
för länsstyrelserna, att tillämpas från och med den 1 januari
1944;
II. medgiva
att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda avlöningsstaten för
länsstyrelserna under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagna delposten till bokföringsgranskare må användas för avlönande
av taxeringsassistenter,
samt att den i samma avlöningsstat under nämnda anslagspost upptagna
delposten till annan personal än bokföringsgranskare må överskridas med
högst 640,000 kronor.
Propositionen nr 345 har, i vad densamma avser ovannämnda personalförstärkning,
hänvisats till statsutskottet och i övrigt till bevillningsutskottet.
Propositionen nr 344 har i här ifrågavarande del hänvisats till statsutskottet.
I samband med Kungl. Majits ovannämnda förslag har statsutskottet till
behandling förehaft 12 motioner, för vilka redogörelse kommer att lämnas i
det följande.
Inledning.
De år 1941 tillkallade s. k. beskattningsorganisationssakkunniga ha i ett
den 25 november 1942 avlämnat betänkande, innefattande förslag till ändrad
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 267—268.
2541 43
2
Statsutskottets utlåtande nr 267.
organisation av beskattningsnämndema och förstärkning av landskontorens
arbetskraft m. m. (statens off. utredn. 1942:49).
För att avhjälpa de brister i fråga om fasthet och effektivitet, som de sakkunniga
funnit vidlåda den nuvarande taxeringsorganisationen, samt för att
åstadkomma en snabbare taxeringsprocess och ökade garantier för ett riktigt
avgörande av beskattningsmålen anse de sakkunniga åtgärder i olika hänseenden
erforderliga,
De sakkunniga föreslå sålunda beträffande den årliga taxeringen, att särskilda
taxeringsnämnder tillskapas för att handha taxeringen av vissa grupper
skattskyldiga, vilkas deklarationer för sin behandling erfordra speciell
sakkunskap, att längre tid beredes för arbetet i taxeringsnämnderna, att vissa
arbetsuppgifter avlastas från ordförandena i taxeringsnämnderna och i stället
åläggas vederbörande häradsskrivare eller tjänsteman i stad, att ledningen och
övervakningen av arbetet i taxeringsnämnderna från länsstyrelsens sida förstärkes
samt att arvodena till ordförande och kronoombud höjas. Beträffande
prövningsnämnderna föreslå de sakkunniga en fastare organisation och längre
arbetsperiod i syfte att därigenom vinna en allsidigare behandling av målen
och som följd därav en minskning av antalet besvär till skattedomstolama.
Vad den allmänna fastighetstaxeringen angår föreslå de sakkunniga förstärkning
av ledningen av arbetet i beredningsnämnderna samt, såsom följd
av den ändrade organisationen av prövningsnämnderna vid den årliga taxeringen,
viss ändring i organisationen av fastighetsprövningsnämnderna. Därjämte
föreslås en mindre förlängning av fastighetstaxeringsnämndernas och
fastighetsprövningsnämndernas arbetsperiod.
För att länsstyrelserna skola kunna bemästra de ledande och övervakande
uppgifter, som avses skola ankomma på länsstyrelserna, föreslås deras personal
förstärkt. En särskild taxeringsavdelning föreslås skola inrättas å varje
landskontor.
I ändamål att främja en likformig taxering i skilda län föreslå de sakkunniga
inrättande av ett centralt organ, riksskattenämnden, med uppgift att
verka för enhetlighet i rättstillämpningen.
Slutligen föreslå de sakkunniga viss utvidgad uppgiftsskyldighet vid taxering,
närmast för att förbättra kontrollen beträffande jordbrukares deklarationer.
Den årliga kostnadsökning (bortsett från kostnadsökning, sammanhängande
med allmän fastighetstaxering), som ett genomförande av de sakkunnigas förslag
skulle medföra, beräknas av de sakkunniga till 1,724,430 kronor.
Över betänkandet ha yttranden avgivits av ett stort antal myndigheter och
organisationer, angivna å sid. 54 i propositionen nr 345.
Chefen för finansdepartementet har inledningsvis anfört följande.
Såsom de sakkunniga framhållit och flertalet av de hörda myndigheterna
och sammanslutningarna jämväl vitsordat, är den nuvarande beskattningsorganisationen
i olika hänseenden behäftad med brister. Det torde icke kunna
förnekas att dessa brister, vilka särskilt framträda i fråga örn beskattningsnämnderna
vid den årliga taxeringen samt beträffande landskontoren, innebära
en fara för att avgörandena i taxeringsärenden icke bliva riktiga och
Statsutskottets utlåtande nr 267.
3
rättvisa ävensom för att taxeringsarbetet icke bedrives med tillräcklig effektivitet.
Ifrågavarande organisatoriska brister kunna även motverka önskvärd
snabbhet i taxeringsförfarandet därigenom att ärendena dragas inför högre
instans i större utsträckning än vad eljest skulle vara fallet.
De åtgärder som de sakkunniga föreslagit för att avhjälpa de förefintliga
bristerna finner jag, i likhet med flertalet av de över förslaget hörda myndigheterna
och sammanslutningarna, i det stora hela vara välbetänkta samt
ägnade att medföra den förstärkning av taxeringsväsendet, varav behov utan
tvivel föreligger. Denna förstärkning synes mig kunna ske utan att lekmannainflytandet
vid taxeringen otillbörligen minskas. Jag har därför ansett mig
böra i huvudsak tillstyrka de sakkunnigas förslag, dock att jag endast delvis
biträder förslaget örn inrättande av särskilda taxeringsnämnder, varjämte
jag funnit mig böra för närvarande avstå från att framlägga förslag örn inrättande
av en särskild riksskattenämnd med uppgift att verka för enhetlig
het i rättstillämpningen på taxeringsväsendets område.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att de sakkunnigas förslag örn
längre arbetsperiod för prövningsnämnderna i vissa fall kan medföra, att
utskylderna komma att erläggas senare än vad för närvarande är fallet. Detta
gäller emellertid endast i de" fall, då prövningsnämnden höjer taxeringen genom
beslut, som meddelas så sent att beslutet icke hinner iakttagas vid den
ordinarie debiteringen, och endast beträffande det belopp varmed taxeringen
sålunda höjes. Nackdelarna härav torde doek vara obetydliga jämförda med
de fördelar, som förverkligandet av de sakkunnigas förslag i övrigt kommer
att medföra.
Förstärkning av personalen å landskontoren i syfte att åstadkomma
ett förbättrat taxeringsarbete.
De sakkunniga ha föreslagit, att en särskild taxeringsavdelning skall inrättas
vid varje landskontor.
Beträffande de föreslagna 274 befattningarnas fördelning på olika län
hänvisas till de vid propositionen fogade tabellbilagorna C (sid. 314 och 315)
och F (sid. 319).
Förslaget innebär en nettoökning med 123 befattningshavare. Beträffande
den närmare innebörden av de sakkunnigas förslag samt beträffande innehållet
i de däröver avgivna yttrandena hänvisas till propositionen nr 345, sid. 157—
188.
Kungl. Marits förslag innebär, att antalet befattningshavare å taxeringsavdelningarna
vid landskontoren ökas till 378. Ökningen motiveras med den
ytterligare personalförstärkning, som ansetts erforderlig vid bifall till Kungl.
■Maj:ts i annat sammanhang framlagda förslag om överflyttning av beslutanderätten
i ärenden rörande allmän omsättningsskatt från beskattningsnämnderna
till länsstyrelserna samt örn en mera omfattande kontroll beträffande denna
skatt.
I fråga örn personalorganisationen har chefen för finansdepartementet
anfört följande.
Därest landskontoren skola kunna tillfredsställande fullgöra de ledande
och övervakande uppgifter med avseende å taxeringsväsendet, vilka böra
ankomma på dem, är det nödvändigt att personal i tillräcklig omfattning
ställes till förfogande för ändamålet. Det torde vara lämpligt att, på sätt de
sakkunniga föreslagit, denna personal sammanföres till en särskild avdelning
inom landskontoret, taxeringsavdelningen.
4
Statsutskottets utlåtande nr 267.
De sakkunnigas förslag rörande antalet befattningshavare å taxeringsavdelningarna
har i huvudsak tillstyrkts av det övervägande antalet av de hörda
myndigheterna. Då det gäller att fatta ståndpunkt till förslaget kan man
självfallet icke undgå att beakta, att förslaget innebär en så betydande ansvällning
av antalet tjänster vid länsstyrelserna, att det i och för sig är ägnat
att ingiva vissa betänkligheter. Å andra sidan bör emellertid understrykas, att
länsstyrelsernas nuvarande personal är otillräcklig för fullgörande av de uppgifter
med avseende å taxeringsväsendet, som avses skola ankomma på länsstyrelserna,
och att en tillfredsställande organisation icke lärer kunna vinnas
utan en relativt betydande ökning av antalet befattningshavare. Jag vill även
framhålla att, därest man nu går in för att avskaffa det provisorium som
länge varit rådande i fråga örn länsstyrelsernas taxeringsarbete, nyorganisationen
bör givas sådan omfattning att man icke omedelbart måste bygga
på densamma med nya provisorier. Ytterligare bör beaktas att de kostnader,
som nedläggas i syfte att förbättra och effektivisera taxeringsorganisationen,
kunna förväntas medföra betydande förbättringar av taxeringsresultaten.
Med hänsyn till det sagda finner jag mig böra i huvudsak godtaga de sakkunnigas
förslag i fråga örn antalet tjänster. Däremot kan jag icke förorda
att huvuddelen av de föreslagna nya befattningarna redan från början göres
till ordinarie tjänster. Det torde vara lämpligt att under någon kortare tid
pröva verkningarna av den nya jjersonalorganisationen, innan befattningarna
bliva ordinarie. Med hänsyn härtill förordar jag, att samtliga de nya befattningarna
tills vidare uppföras såsom extra ordinarie.
Utöver de nya befattningar, som jag föreslår på grundval av beskattningsorganisationssakkunnigas
förslag, torde vissa ytterligare befattningar
böra inrättas hos länsstyrelserna i och för kontroll beträffande den allmänna
omsättningsskatten. Vid anmälan senare denna dag av fråga örn vissa
ändringar i förordningen den 13 december 1940 om allmän omsättningsskatt
kommer jag nämligen att förorda, dels att beslutanderätten i ärenden rörande
allmän omsättningsskatt överflyttas från beskattningsnämnderna till länsstyrelserna,
dels ock att en mera omfattande kontroll införes beträffande denna
skatt. Härav föranledes behov av vissa nya tjänster, vilkas innehavare lämpligen
böra placeras på taxeringsavdelningen.
De nya befattningar i olika lönegrader, som jag föreslår skola inrättas vid
landskontoren för att tilldelas de föreslagna taxeringsavdelningarna, ävensom
de befattningar, som jag föreslår skola i samband härmed indragas, framgå
av en sammanställning, vilken såsom Bilaga G torde få fogas vid detta protokoll.
En tablå, fogad vid protokollet såsom Bilaga H, utvisar det sammanlagda
antalet befattningar av olika slag vid de föreslagna taxeringsavdelningarna;
nämnda befattningar utgöras dels av de nytillkomna tjänsterna
och dels av de tjänster, som överflyttas från landskontoren i övrigt.
Vidkommande de föreslagna olika befattningshavarna må ytterligare följande
anföras.
Vad först angår taxeringsintendenten avses denne skola övertaga landskamrerare^
nuvarande uppgifter i fråga örn taxeringen med de undantag,
som de sakkunniga angivit; han skall därjämte fullgöra de ytterligare uppgifter,
som de sakkunniga föreslå skola ankomma på honom. Han skall vara
föreståndare för taxeringsavdelningen.
I anledning av vad i ett par remissyttranden anförts vill jag understryka,
att taxeringsintendenten såsom föredragande vid länsstyrelsen har att närmast
under landshövdingen tillse, att taxeringsarbetet ordnas och bedrives på ett
ändamålsenligt sätt. Denna uppgift, som för närvarande åvilar landskamreraren,
är icke av den art, att den bör förenas med uppdraget att vara opartisk
ordförande i prövningsnämnden. Vid fullgörande av sina uppgifter beträffande
taxeringsarbetet bör taxeringsintendenten intaga en fullt själv
-
Statsutskottets utlåtande nr ''267.
5
ständig ställning gentemot landskamrerare^ Denne bör alltså icke i sådant
avseende intaga någon chefsställning i förhållande till taxeringsintendenten.
Taxeringsintendent, som besitter erforderlig kompetens och är lämplig
såsom landskamrerare, bör kunna befordras till sådan befattning. Med hänsyn
till taxeringsintendentens ställning inom taxeringsväsendet bör emellertid
vid kortare ledighet för landskamreraren taxeringsintendenten i regel icke
vikariera för denne. Då jämlikt 44 § 2 mom. andra stycket gällande landshövdinginstruktion
fråga örn längre ledighet för landskamrerare hänskjutits
till Kungl. Maj:ts avgörande, bör det ankomma på Kungl. Majit att pröva huruvida
taxeringsintendent bör meddelas förordnande såsom vikarie för landskamreraren.
I anledning av vad länsstyrelsen i Älvsborgs län anfört vill jag
tillägga, att vikarieförordnande bör avse landskamrerartjansten i dess helhet.
Vad Stockholms stad angår torde, då fråga örn längre ledighet för skattedirektören
enligt 71 § 2 mom. andra stycket gällande instruktion för Överståthållarämbetet
hänskjutits till Kungl. Majits avgörande, Kungl. Majit böra
pröva, huruvida taxeringsintendenten skall meddelas förordnande att uppehålla
skattedirektörens tjänst. Vid kortare ledighet för skattedirektören bör
taxeringsintendenten i regel icke meddelas sådant förordnande.
De uppgifter, som avses skola åvila, taxeringsintendenten, äro av den art
att han bör erhålla en jämförelsevis hög löneställning. De sakkunniga ha
föreslagit, att taxeringsintendent skall placeras i lönegrad A 30. Med hänsyn
till vad allmänna lönenämnden anfört och då landsfogden, som är länets
högsta åklagarmyndighet, är placerad i lönegrad A 29 (i Gotlands län A 28),
kan jag emellertid icke förorda, att taxeringsintendent placeras i högre lönegrad
än den 29:de; i Gotlands län bör han, i likhet med vad de sakkunniga
föreslagit, placeras i 27 lönegraden. Såsom jag förut nämnt böra befattningarna
tills vidare vara extra ordinarie.
Vad härefter angår de föreslagna taxeringsinspektörstjänsterna vill jag
nämna, att jag övervägt huruvida icke med inrättandet av dessa befattningar
kunde tills vidare anstå. Emellertid torde icke kunna bestridas, att i flertalet
län behov föreligger av en kvalificerad befattningshavare, som kan biträda
taxeringsintendenten vid fullgörande av denne åvilande arbetsuppgifter och
som därutöver, efter länsstyrelsens förordnande, på eget ansvar kan utföra
det förberedande arbetet till prövningsnämnden beträffande vissa taxeringsärenden
eller vissa grupper av sådana ärenden. Jag vill även erinra om att
för närvarande en sådan befattningshavare — länsassessor eller länsbokhållare
— är provisoriskt avdelad att vid taxeringsarbetet biträda landskamreraren.
Därest inrättandet av taxeringsinspektörstjänsterna sattes på framtiden
samtidigt som de ifrågavarande provisoriska tjänsterna indroges, skulle
reformen alltså i denna del innebära ett försvagande av organisationen. Detta
torde icke böra komma i fråga. Jag förordar därför de sakkunnigas förslag
örn tillsättande av kvalificerade befattningshavare, taxeringsinspektörer, för
att biträda taxeringsintendenten.
Med hänsyn till att ärenden angående den allmänna omsättningsskatten
avses skola beredas å taxeringsavdelningen anser jag emellertid viss utökning
böra ske av det antal taxeringsinspektörer, som de sakkunniga föreslagit; vid
sådant förhållande böra däremot av omsättningsskattesakkunniga föreslagna
skatteinspektörstjänster icke inrättas. Såsom framgår av bilaga G torde
sålunda länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar,
Kristianstads, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands,
örebro, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län böra tilldelas
ytterligare en taxeringsinspektör utöver den eller de av beskattningsorganisationssakkunniga
föreslagna; därjämte torde vid envar av länsstyrelserna
i Kronobergs, Blekinge och Jämtlands län, där eldigt beskattnings
-
6
Statsutskottets utlåtande nr 267.
organisationssakkunnigas förslag någon taxeringsinspektörstjänst icke skulle
inrättas, en sådan tjänst böra inrättas. I Gotlands län torde däremot befattning
såsom taxeringsinspektör icke vara erforderlig.
Innehavarna av de taxeringsinspektörstjänster, som enligt vad nyss sagts
avses för handläggning av ärenden angånde den allmänna omsättningsskatten,
torde böra anställas mot arvode. Övriga taxeringsinspektörer torde böra
lönegradplaceras i lönegraderna Eo 24 respektive Eo21; av bilaga G framgår
huru nämnda tjänster avses skola fördelas mellan de olika länen.
De taxeringsinspektörer, som anställas mot arvode, torde böra erhålla arvode
motsvarade nettolön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad Eo 21 i ortsgruppE
jämte rörligt tillägg och kristillägg eller, efter avrundning, 8,100 kronor för
år. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser
angående de ytterligare förmåner i form av semester m. m., som skola tillkomma
ifrågavarande befattningshavare.
Utöver det biträde, som taxeringsinspektör lämnar taxeringsintendenten,
kan såsom de sakkunniga framhållit tillfälligt behov uppstå av ytterligare
kvalificerat biträde. Kungl. Majit torde därför fortfarande böra äga rätt
medgiva att länsstyrelse må förordna personer nied länsbokhållare — eller
taxeringsrevisors — kompetens att beträffande vissa taxeringsärenden eller
vissa grupper av sådana ärenden fullgöra de åligganden, som enligt taxeringsförordningen
åvila taxeringsintendenten. Efter omorganisationen böra dylika
medgivanden emellertid icke lämnas annat än i särskilda fall och då så anses
oundgängligen nödvändigt.
För fullgörande av mindre kvalificerade uppgifter av det slag, som de sakkunniga
angivit för varje grupp av befattningshavare, torde extra ordinarie
landskontorister, kanslibiträden samt kontorsbiträden böra tillsättas till det
antal i de olika länen, som framgår av tablån å Bilaga G. Vad jag i denna
del föreslår överensstämmer beträffande antalet befattningar i olika grupper
med de sakkunningas förslag, dock med den ändringen att Örebro län ansetts
böra erhålla ytterligare ett icke-ordinarie biträde. I fråga om de olika befattningarnas
placering i lönegrad förordar jag, såsom förut nämnts, att
samtliga de nya befattningarna skola vara extra ordinarie. Härutöver föreslår
jag — i överensstämmelse med riksdagens förenämnda beslut i anledning
av proposition 1943: 301 — att fyra av de föreslagna nya landskontoristbefattningarna
skola placeras i 17 lönegraden, dock såsom extra ordinarie, samt
att övriga landskontorist^jänster skola vara extra ordinarie i 15 lönegraden.
I de län, där kanslibiträdesbefattningar föreslås inrättade, samt därutöver i
Stockholms och Västerbottens län torde en av de i sakkunnigförslaget upptagna
kontorsbiträdestjänsterna böra utbytas mot en skrivbiträdestjänst i lönegrad
Eo 2. Nu ifrågavarande skrivbiträden torde under de två första tjänsteåren
böra erhålla lön enligt lönegrad Ex 2 samt därefter böra uppflyttas i
lönegrad Eo 2.
Med hänsyn till att samtliga befattningar föreslås skola bliva extra ordinarie
bör i Kopparbergs län indragas en tjänst såsom extra ordinarie kontorsbiträde
i stället för, såsom de sakkunniga föreslagit, en motsvarande ordinarie be - fattning. I Jönköpings län, där jag icke föreslår inrättande av en ny landskontoristbefattning
i 17 lönegraden, föreslår jag icke heller indragning av en
sådan befattning i 15 lönegraden.
I anledning av vad allmänna lönenämnden uttalat vill jag framhålla, att å
taxeringavdelningen icke torde finnas arbetsuppgifter för de kvinnliga befattningshavarna
av den art, att för desammas utförande erfordras befattningar
i 9 eller 11 lönegraden. Samtidigt vill jag emellertid understryka, att
hinder givetvis icke föreligger för kvalificerade kvinnliga befattningshavare
att söka och erhålla landskontoristtjänst.
Statsutskottets utlåtande nr 267.
7
I)e föreslagna taxeringsrevisorema böra lia som uppgift att biträda vederbörande
taxeringsintendent med sådant utredningsarbete, för vars utförande
revisorns sakkunskap beträffande bokföring gör honom särskilt lämpad. Hit
hör i första hand bokföringsgranskning niell härutöver även annat kvalificerat
kontrollarbete, som finnes lämpligen böra tilldelas taxeringsrevisorn. I varje
län bör finnas en taxeringsrevisor.
Med hänsyn till de kvalificerade uppgifter, sorn avses skola ankomma på
taxeringssrevisorerna, torde dessa böra erhålla en relativt förmånlig löneställning.
De sakkunniga ha föreslagit, att taxeringsrevisorema skola placeras
såsom ordinarie tjänstemän i 27 lönegraden. För egen del anser jag mig dock
icke kunna tillstyrka placering i högre lönegrad än den 25 :e i löneplanen för
extra ordinäre tjänstemän, i synnerhet som jag, i olikhet mot de sakkunniga,
icke förutsätter att befattning som taxeringsrevisor skall vara sluttjänst.
Taxeringsassistenterna, vilka föreslås skola ingå i taxeringsavdelningarna
vid de olika länsstyrelserna till det antal bilaga H utvisar, böra biträda taxeringsrevisorerna
vid fullgörande av deras arbete. I fråga örn antalet taxeringsassistenter
har jag följt de sakkunnigas förslag, dock att jag med hänsyn till
den föreslagna förstärkningen av den personal, som är avsedd för kontrollen
å omsättningsskattens utgörande, icke föreslår någon ökning av antalet taxeringsassistenter
i Östergötlands, Kristianstads och Älvsborgs län.
Därest vid länsstyrelse skall finnas mera än en taxeringsassistent, bör en
av dem — i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län dock två assistenter
—• placeras i lönegrad i likhet nied vad sorn gäller för icke-ordinarie länsbokhållare,
till vilken utgår begynnelselön enligt lönegrad Ex 14 och slutlön
efter tre tjänsteår enligt lönegrad Eo 19. För åvägabringande av en lämplig
befordringsgång torde dock de ifrågavarande assistenterna böra medgivas
rätt till uppflyttning till lönegrad Eo 20, sedan vederbörande tillhört lönegrad
Eo 19 under två år. Däremot anser jag mig icke böra förorda de sakkunnigas
förslag örn ytterligare uppflyttning.
Övriga taxeringsassistenter böra vid anställandet erhålla arvode, motsvarande
lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad Ex 14 i ortsgrupp E
jämte rörligt tillägg och kristillägg eller, efter avrundning, 5,100 kronor för år.
Efter tre års tjänstgöring bör arvodet motsvara lön enligt lägsta löneklassen
inom lönegrad Ex 19 i ortsgrupp E jämte nämnda tillägg eller, efter avrundning,
6,600 kronor för år. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:! att meddela
bestämmelser angående de ytterligare förmåner i form av semester m. m.,
som skola tillkomma ifrågavarande befattningshavare.
Åtnjuter taxeringsassistent för närvarande arvode, som är högre än. det
arvode han enligt nyssnämnda grunder skulle äga uppbära, torde han alltjämt
böra äga tillgodonjuta det högre arvodet. Därest taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,
som skall placeras i lönegrad, åtnjuter arvode, som. är högre
än lön enligt lägsta löneklassen i vederbörlig lönegrad jämte rörligt tillägg
och kristillägg, ankommer enligt gällande avlöningsbestämmelser på Kungl.
Majit att medgiva, att vederbörande placeras i högre löneklass än den lägsta.
Likaledes beror å Kungl. Majit» prövning, huruvida taxeringsrevisor eller
taxeringsassistent vid tillträde av tjänst, som ingår i den nu föreslagna organisationen,
må placeras i högre löneklass inom vederbörlig lönegrad än den
lägsta.
Kungl. Majit torde böra äga att efter framställning av vederbörande länsstyrelse
medgiva länsstyrelsen rätt att utan föregående kungörelseförfarande
tillsätta befattning såsom taxeringsrevisor med nuvarande innehavare av
motsvarande tjänst, därest denne är lämplig därtill.
Å taxeringavdelningen böra även placeras de kontrollanter beträffande
omsättningsskatten, vilkas tillsättande jag kommer att förorda vid anmälan
8
Statsutskottets utlåtande nr 267.
av förut berörda fråga om ändringar i förordningen om allmän omsättningsskatt.
Kontrollant bör vid anställandet erhålla arvode, motsvarande lön enligt
lägsta löneklassen inom lönegrad Ex 14 i ortsgrupp E jämte rörligt tillägg
och kristillägg eller, efter avrundning, 5,100 kronor för år. Efter tre års
tjänstetid bör arvodet motsvara lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad
Ex 17 i ortsgrupp E jämte nämnda tillägg eller, efter avrundning, 6,000
kronor för år. I län, där antalet kontrollanter överstiger två, bör en av dem
erhålla högre arvode; arvodet för denne kontrollant bör sålunda motsvara efter
en tjänstetid av ytterligare två år lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad
Ex 19 samt efter ytterligare två år lön enligt lägsta löneklassen inom lönegrad
Ex 20; härvid torde utöver lönen, som bör utgå efter ortsgrupp E, böra
beräknas rörligt tillägg och kristillägg. Enligt nu angivna grunder skulle de
förhöjda arvodena utgå med, efter avrundning, 6,600 respektive 6,900 kronor
för år. I Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län böra två kontrollanter
kunna erhålla på så sätt förhöjt arvode. Det torde böra ankomma på Kungl.
Majit att meddela bestämmelser angående de ytterligare förmåner i form av
semester m. m., som skola tillkomma de föreslagna kontrollanterna. Av
bilaga G framgår för olika län antalet kontrollanter i respektive arvodesgrupper.
Inrättandet av kontrollanttjänsterna torde icke böra föranleda någon
minskning av antalet taxeringsassistenter, då dessa ändock äro erforderliga
för taxeringen för inkomst och förmögenhet. Den bokföringsgranskning, som
assistenterna verkställa, bör emellertid ske med avseende fäst även å omsättningsskatten.
Kontrollanterna å sin sida böra även ägna uppmärksamhet åt
nyssnämnda taxering.
Utöver den stadigvarande personal, som jag enligt vad nyss sagts föreslår
skola anställas vid länsstyrelserna, bör länsstyrelse vid behov äga anlita tillfällig
personal för taxeringsarbete.
Åtskilliga länsstyrelser ha i remissyttrandena hemställt, att ytterligare
tjänster utöver dem, som de sakkunniga föreslagit, måtte inrättas eller att
vissa av de föreslagna tjänsterna måtte utbytas mot andra i högre lönegrad.
Jag har emellertid icke ansett mig böra avvika från de sakkunnigas förslag
i vidare mån än vad av det förut anförda följer. Skulle i något län på grund
av särskilda omständigheter uppkomma ökat behov av personal, torde frågan
örn tilldelande av ytterligare arbetskraft få prövas i vanlig ordning.
Jag torde i detta sammanhang få nämna, att jag ifrågasatt örn icke de för
närvarande i Stockholms, Malmöhus, Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands
län inrättade befattningarna såsom icke-ordinarie länsassessor borde
indragas. Emellertid syssla de ifrågavarande befattningshavarna normalt
under ungefär hälften av sin arbetstid med andra uppgifter än taxeringsuppgifter.
Då härtill kommer att de i fortsättningen torde behöva anlitas att jämte
vederbörande ordinarie länsassessor föra protokollet hos prövningsnämnden,
synes indragning av tjänsterna icke böra komma i fråga.
På skäl som de sakkunniga anfört torde, därest föreliggande förslag örn
personalförstärkning genomföres, övertidsersättning för arbete med taxering
icke vidare böra utgå till befattningshavare i högre lönegrad än den 18:de.
Föreskrifter rörande vederbörande befattningshavares huvudsakliga arbetsuPP§ifter
torde böra av Kungl. Majit meddelas i landshövdinginstruktionen.
Därutöver har länsstyrelse att i sin arbetsordning intaga de närmare bestämmelser
rörande arbetsuppgifter m. m., som må visa sig erforderliga.
Kungl. Majlis ovannämnda, i propositionen nr 344 framlagda förslag innebär
endast en hemställan örn de ändringar i personalförteckningen och avlö
-
Statsutskottets utlåtande nr 267.
9
ningsstaten för länsstyrelserna, som erfordras vid bifall till det i propositionen
nr 345 framlagda förslaget.
I en inom första kammaren av herr R. Sandler väckt motion (I: 328) har
hemställts, att riksdagen måtte besluta sådan ändring i det genom propositionen
345 framlagda förslaget till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna
och Överståthållarämbetet, att befattningarna såsom taxeringsintendent,
taxeringsinspektör och taxeringsrevisor uppföras å ordinarie stat.
I en inom första kammaren av herrar S. Linnér och Albert Andersson väckt
motion (I: 335) har anförts bland annat följande.
Det måste befaras, att den föreslagna organisationen försvagar prövningsnämndens
ställning som opartisk instans samt att den, utan att ge landskamreraren
en fri ställning utåt i förhållande till taxeringsarbetet, det oaktat
kommer att taga hans tid starkt i anspråk. Det måste nämligen förutsättas, att
arbetet med föredragningen i prövningsnämnden kommer att kräva ett noggrant
studium av för honom förut obekanta besvärsakter och anmärkningshandlingar.
Vid sådant förhållande synes det lämpligare att prövningsnämnden
erhåller en av Kungl. Majit utsedd ordförande som icke är landskamrerare.
På omständigheterna får bero, huruvida landshövdingen skall utses därtill
eller icke. Landskamreraren däremot bör bibehållas vid sin nuvarande ställning
såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet. Såsom hittills bör
han i princip vara föredragande i prövningsnämnden med möjlighet att annan
tjänsteman förordnas till föredragande. I stället för taxeringsintendentsbefattningen
inrättas en ny länsassessorsbefattning å landskontoret, vilken
utom de nuvarande uppgifterna för biträdande landskamrer torde kunna under
landskamrerarens ledning handhava utbildningen av nyutsedda taxeringsnämndsordförande
och kronoombud, meddela råd och upplysningar samt verkställa
utredningar i tidskrävande och svårbedömbara taxeringsärenden.
I enlighet med vad sålunda anförts hemställes i motionen, att förslaget, såvitt
angår ordförandeskapet i prövningsnämnd samt landskamrerarens ställning
i övrigt ävensom beträffande utbyte av taxeringsintendentsbefattningen
mot en länsassessorsbefattning å landskontoret, måtte ändras i enlighet med
vad i motionen angivits.
I motionen har vidare anförts följande.
I samband med de föreslagna ändringarna av landskontorens organisation
måste uppmärksammas, att dessa komma att medföra avsevärda förbättringar
beträffande befordringsutsikterna för landskontorens juridiskt och eljest
speciellt utbildade befattningshavare. På landskanslierna har under senare
år det kvalificerade arbetet starkt vuxit i omfattning och de juridiska befattningshavarnas
antal har därför måst ökas. Någon utvidgning av assessorsgraderna
har alls icke ägt rum, bortsett från några extra ordinarie assessorsbefattningar.
Det har i flera olika sammanhang påpekats, att denna disproportion
mellan de högre och lägre befattningarna på landskanslierna måste medföra
en menlig inverkan på rekryteringen. Den föreliggande propositionen
innefattar en i och för sig nödvändig utveckling av landskontoren men den
påkallar ånyo uppmärksamhet på behovet av förbättrade utsikter för befattningshavarna
med juridisk utbildning vid länsstyrelsernas andra avdelning,
landskanslierna.
10
Statsutskottets utlåtande nr 267.
I en inom första kammaren av herr R. Kringel m. fl. väckt motion (I: 347)
hemställes, att riksdagen måtte besluta att med ändring i denna del av propositionen
nr 345 den i örebro län föreslagna nya tjänsten som landskontorist
i lönegraden Eo 17 skall ersättas med en ordinarie landskontoristtjänst i lönegraden
A 17.
I en inom första kammaren av herr K. G. A. Sandström väckt motion
(I: 348) hemställes,
att riksdagen vid behandlingen av Kungl. Maj:ts proposition nr 345 måtte
besluta, att däri avsedda befattningar såsom taxeringsintendent skola uppföras
å ordinarie stat med placering i lönegrad A 30,
samt att däri omförmälda befattningar såsom taxeringsrevisor, landskontorist,
kanslibiträde och kontorsbiträde likaledes uppföras å ordinarie stat
med placering i respektive lönegrad A 27, lönegrad A 17, lönegrad A 7 och
lönegrad A 4.
I en inom första kammaren av herr R. Anderberg väckt motion (I: 349)
hemställes, att för Malmöhus län utöver propositionens förslag ytterligare en
taxeringsinspektör upptages samt att landskontoristerna i lönegrad A 17 måtte
utökas enligt de sakkunnigas förslag.
I en inom första kammaren av herr L. Franzon väckt motion (I: 350) hemställes,
att riksdagen måtte i samband med behandlingen av propositionen nr
345 besluta örn sådan ändring i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag, att i
motionen angivna synpunkter bliva beaktade.
De önskemål, som enligt sistnämnda motion önskas tillgodosedda beträffande
personalorganisationen, äro i huvudsak följande:
1. att taxeringsintendentstjänsterna uppföras å ordinarie stat och placeras beträffande
Gotlands län i 27:de lönegraden och i övriga län i 30:de lönegraden;
2.
att, därest detta icke bifalles, något direkt hinder för taxeringsintendent
att innehava uppdrag som ordförande i beskattningsnämnd i första instans
i princip icke bör föreligga, varvid dock förutsättes, att det skall ankomma
på Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva lämpligheten av anordningen.
I en inom andra kammaren av herr V. R. Jacobson m. fl. väckt motion
(11:468), i vad densamma hänvisats till statsutskottet, hemställes örn sådan
ändring i Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, att länsstyrelsen i Västerbottens
län tilldelas två taxeringsinspektörsbefattningar, varav en i 24:de och
en i 21 :a lönegraden.
I en inom andra kammaren av herr V. Hedlund i Östersund väckt motion
(II: 469) hemställes,
att riksdagen måtte besluta, att beträffande Jämtlands län å länsstyrelsens
taxeringsavdelning måtte anställas en inspektör i extra ordinarie befattning
förutom den föreslagna arvodesinspektören,
att riksdagen måtte överväga att för likartade befattningar fastställa enhetliga
löner,
att beträffande samtliga län minst en taxeringsassistentbefattning göres
till extra ordinarie och att övriga assistenter måtte tillerkännas ett högsta
arvode motsvarande Ex 21 samt
Statsutskottets utlåtande nr 267.
11
att vid bestämmandet av arvodena viss hänsyn måtte tagas till ortsgruppsindelningen
i enlighet med i motionen angivet förslag.
I en inom andra kammaren av herrar D. B. Blombäck och J. F. Grym
väckt motion (II: 486) hemställes, att riksdagen måtte besluta att i vartdera av
Västerbottens och Norrbottens län anställes en taxeringsinspektör i lönegraden
Eo 24 och en taxeringsassistent i lönegraderna Ex 14—Eo 20 samt att
kontrollanternas arvode beräknas efter dyrortsförhållandena i tjänstgöringsorten.
Beträffande vissa behörighetsfrågor har chefen för finansdepartementet
anfört följande.
För behörighet att erhålla landskamrerare-, länsassessors- eller länsbokhållaretjänst
fordras för närvarande att ha avlagt antingen examen, medförande
behörighet till domarebefattning, eller statsvetenskaplig-juridisk examen.
Såsom kompetens för att erhålla befattning som taxeringsintendent eller
taxeringsinspektör bör gälla någon av förenämnda båda examensformer. Härjämte
bör person med taxeringsrevisors kompetens, vilken i övrigt är härför
lämpad, kunna utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent.
Såsom de sakkunniga föreslagit bör för behörighet att erhålla befattning
såsom taxeringsrevisor eller taxeringsassistent fordras examen från handelshögskola.
Person, som utan att hava avlagt dylik examen vid den föreslagna
organisationens genomförande är anställd vid länsstyrelse i befattning, som
enligt den nya organisationen skall innehavas av taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,
bör emellertid, därest vederbörande i övrigt är härför lämpad,
utan hinder av vad nyss sagts kunna utses till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent.
Även annan befattningshavare å landskontoret än sådan, som tillhör taxeringsavdelningen,
bör vara skyldig att, då han därtill anlitas, lämna landskamreraren
och taxeringsintendenten erforderligt biträde vid fullgörande av
deras uppgifter enligt taxeringsförordningen.
De sakkunnigas förslag, att för ändamålet lämpade häradsskrivare skola
i fall av behov kunna av länsstyrelsen förordnas att biträda taxeringsintendenten
vid övervakningen av taxeringsarbetet i första instans, finner jag ändamålsenligt,
varför jag tillstyrker detsamma. Denna uppgift synes lämpligen
kunna kombineras med förordnande för vederbörande häradsskrivare
att vara taxeringskonsulent. För ifrågavarande uppgift böra häradsskrivarna
erhålla ersättning, som efter förslag av länsstyrelsen torde böra bestämmas
av Kungl. Majit i den i 145 § taxeringsförordningen stadgade ordningen.
I två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av
herrar E. Arrhén och N. Bolmström (I: 351) och den andra inom andra kammaren
av herr E. Thorell rn. fl. (II: 485), har hemställts, att riksdagen i anledning
av Kungl. Maj:ts proposition nr 345 måtte besluta, att för taxeringsinspektörsbefattning
vid länsstyrelse icke skall gälla särskilt kompetensvillkor
utan att ifrågavarande befattning skall stå öppen jämväl för landskontorist,
som genom vunnen praktisk erfarenhet och ådagalagd skicklighet befinnes
lämplig för befordran till taxeringsinspektör.
I en inom andra kammaren av herr U. R. Jacobson m. fl. väckt motion
(II: 467) har hemställts, att riksdagen vid behandlingen av propositionen nr
345 måtte, med beaktande av vad i motionen anförts, vidtaga däri föreslagna
ändringar i propositionen.
12
Statsutskottets utlåtande nr 267.
I sistnämnda motion anföres följande.
För behörighet till intendentbefattning har föreslagits samma kompetensyillkor
som för länsbokhållar-, länsassessor- och landskamrerartjänst, varjämte
person med taxeringsrevisorskompetens, örn han är därtill lämpad, bör
kunna utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent. För behörighet
att erhålla befattning såsom taxeringsrevisor eller taxeringsassistent kräves
examen fran handelshögskola. Person, som utan att hava avlagt dylik examen
vid den föreslagna organisationens genomförande är anställd vid länsstyrelse
i befattning, som enligt den nya organisationen skall innehavas av taxeringsr.
ev!*?rf..elle.r taxeringsassistent, bör emellertid, därest vederbörande i övrigt
ar härför lämpad, utan hinder av vad nyss sagts, kunna utses till taxeringsrevisor
eller taxeringsassistent.
.Sorn villkor för erhållande av befattning vid länsstyrelse har hittills endast
krävts sakkunskap i bokföring. I regel ha väl härtill antagits personer, som
avlagt examen vid handelshögskola, men där så ej skett, ha valts personer,
som utom sakkunskap i bokföring dokumenterat synnerligt stor duglighet och
lämplighet. Det torde icke vara meningen att utestänga dessa från behörighet
till intendentbefattning, i synnerhet som de genom mångårig verksamhet
sorn taxeringsrevisorer få antagas hava förvärvat minst mot examen vid
handelshögskola svarande kunskapsmått. För undvikande av missförstånd
synes det emellertid önskvärt med utfyllnad av bestämmelserna örn kompetensvillkor
för erhållande av taxeringsrevisorstjänst i så måtto, att person,
som utan att hava avlagt examen vid handelshögskola på grund av övergångsbestämmelserna
kan utnämnas till taxeringsrevisor, skall i fråga örn kompetensvillkor
för intendentbefattning likställas med den, som avlagt sådan
examen.
Som regel lärer väl vid skärpning av kompetensvillkor i samband med
omoigamsation av verk dispens i fråga örn avlagda examina lämnas äldre
befattningshavare utan särskilda undantag. Skäl att i detta avseende frångå
denna praxis lärer icke kunna anses föreligga.
''U1
Förstärkning av viss personal hos skatteverket vid Överståthållarämbetet.
I skrivelse den 20 april 1943 har Överståthållarämbetet hemställt att, därest
frågan örn förstärkning av landskontorens arbetskraft löstes enligt de av
beskattningsorganisationssakkunniga uppdragna riktlinjerna, även den vid
Överståthållarämbetet anställda, med statsmedel avlönade personalen måtte
förstäikas salunda, att den sammanlagt komme att utgöras av två taxeringsrevisorer
i lönegrad A 27, tre taxeringsassistenter i lönegrad A 24, tre taxeringsassistenter
i lönegrad A 21, granskningsmän till ett antal, som kunde
varieras allt efter behovet, tills vidare förslagsvis fem, samt tre extra kontorsbiträden.
Det sålunda framlagda förslaget till förstärkning av personalen
beräknades av Överståthållarämbetet medföra en årlig kostnadsökning för
statsverket av cirka 78,000 kronor.
Chefen för finansdepartementet har anfört följande.
Den personal hos skatteverket vid Överståthållarämbetet, som avlönas med
statsmedel, torde böra förstärkas på motsvarande sätt som föreslagits för
landskontorens del. Förstärkningen bör, såsom jag vid anmälan senare denna
dag av fråga rörande kontrollen över den allmänna omsättningsskatten kommer
att närmare utveckla, avse även den personal, som tager befattning med
nämnda skatt. Då skatteverket är upptaget å kommunens stat, böra emellertid
de nya befattningarna upptagas såsom kommunala befattningar. Därvid
Statsutskottets utlåtande nr 267.
13
torde ersättning böra utgå till Stockholms stad med belopp, som motsvarar
avlöningskostnaden för motsvarande befattningar å landskontoren. Följande
befattningar torde bliva erforderliga vid skatteverket, därvid ersättning för
avlöningskostnaden bör utgå enligt den lönegradsplacering eller med det arvode,
som härefter angives:
2 taxeringsrevisorer .
3 taxeringsassistenter
7
2 kontorsbiträden
1 skrivbiträde ..........
1 taxeringsinspektör
3 kontrollanter ........
8 » ........
.................... Eo 25
.......... Ex 14—Eo 20
Arvode, 5,100—6,600
.................... Eo 4
.................... Eo 2
......... Arvode 8,100
Arvode, 5,100—6,900
» 5,100—6,000
Av de nu nämnda befattningshavarna äro taxeringsinspektören och kontrollanterna
avsedda att tagas i anspråk för arbetet med omsättningsskatten.
De avses skola ersätta nuvarande föredragande och bokföringsgranskare.
Beräknade kostnader i anledning av den föreslagna personalförstärkningen
vid landskontoren och Överståthållarämbetet.
Chefen för finansdepartementet har anfört följande.
De av mig förordade ändringarna i de sakkunnigas förslag beträffande
nya tjänster å landskontoren föranleda även ändring i den kostnadsberäkning,
som de sakkunniga uppgjort. Jag har därför låtit verkställa erforderliga
justeringar av nämnda kostnadsberäkning. Därjämte har jag låtit verkställa
beräkning av den kostnad, som ett genomförande av förslaget skulle medföra
därest lön till de av mig föreslagna befattningshavare, som placerats
i lönegrad, utginge enligt näst högsta löneklassen inom vederbörlig lönegrad,
samt arvode utginge med högsta föreslagna belopp. I fråga örn lönegradsplacerad
taxeringsassistent, landskontorist, kontorsbiträde och skrivbiträde har
kostnaden beräknats för lön dels enligt den lägsta löneklassen i lönegrad
Ex 14, Ex 4, respektive Ex 2 och dels enligt den näst högsta löneklassen
inom lönegrad Eo 20, Eo 15, Eo 4 respektive Eo 2. Kostnadsberäkningen
har ansetts kunna verkställas med utgångspunkt från lönen å E-ort, då hälften
av länsstyrelserna äro belägna å dylik eller lägre dyrort. I övrigt ha samma
beräkningsgrunder använts som de vilka tillämpats av de sakkunniga.
I fråga örn besparingar beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande
befattningshavare å landskontoren har jag utgått från de sakkunnigas beräkning
nied de undantag, som föranledas av de av mig föreslagna ändringarna
i de sakkunnigas förslag.
Enligt den av mig förordade personalorganisationen skulle den årliga avlöningskostnaden
för de nyinrättade befattningarna såsom taxeringsintendent,
taxeringsinspektör, landskontorist, kanslibiträde, kontorsbiträde, skrivbiträde,
taxeringsrevisor, taxeringsassistent och kontrollant uppgå till följande belopp:
lön 1,702,020 (1,986,429) kronor, rörligt tillägg 124,977 (174,821) kronor och
kristillägg 133,294 (186,452) kronor; det förstnämnda beloppet betecknar
kostnad, beräknad efter lön enligt den lägsta löneklassen, och det i parentes
upptagna beloppet kostnad, beräknad efter lön enligt den näst högsta
löneklassen inom vederbörlig lönegrad. Beträffande taxeringsassistenterna,
vilka avses skola ersätta de nu provisoriskt anställda bokförmgsgranskarna,
har såsom minimikostnad räknats med nuvarande arvoden, vilka
med vissa undantag överstiga lön enligt lägsta löneklassen i lönegrad Ex 14
14
Statsutskottets utlåtande nr 267.
jämte rörligt tillägg och kristillägg, respektive arvode motsvarande nämnda
avlöningsförmåner.
Utöver förenämnda kostnader tillkommer kostnad för ersättning åt häradsskrivare,
som förordnas att biträda taxeringsintendent vid ledningen och övervakandet
av taxeringsarbetet. De sakkunniga ha beräknat denna kostnad till
75,000 kronor årligen. Mot de sakkunnigas beräkning härutinnan har jag icke
någon erinran att göra.
Ytterligare tillkomma kostnader för sjukvård, reseersättningar, expenser
och publikationstryck. Berörda kostnader torde kunna beräknas uppgå årligen
till respektive 7,000, 100,000, 300,000 och 10,000 kronor. Utöver nyssnämnda
expenskostnad, 300,000 kronor, torde under första budgetåret efter
organisationens genomförande böra beräknas 100,000 kronor för inköp av
inventarier. Kostnaderna för tjänstelokaler torde, vare sig fråga är örn förhyrning
eller om förläggning i statliga ny- eller tillbyggnader, böra approximativt
uppskattas till minst 100,000 kronor årligen.
Från nyssnämnda kostnader böra avräknas dels summan av förenämnda
besparingar beträffande avlöningar och arvoden till nuvarande befattningshavare
å landskontoren, vilka besparingar beräknas uppgå till 60,000 kronor,
dels ock kostnaden för de nu provisoriskt anställda icke-ordinarie länsbokhållare
och landskontorister, vilka ersätta de befattningshavare som avdelats
för att helt ägna sig åt taxeringsarbete. Kostnaden för ifrågavarande provisoriskt
anställda befattningshavare beräknas för år till lön 95,139 (160,836)
kronor, rörligt tillägg 14,271 (25,660) kronor samt kristillägg 15,222 (27,371)
kronor eller tillhopa 124,632 (213,867) kronor. Vidare skall från förstnämnda
kostnader avräknas summan av de arvoden, som utgå till de nuvarande
taxeringsrevisorerna, 234,000 kronor, och till de provisoriskt anställda bokföringsgranskarna,
320,400 kronor, eller tillhopa 554,400 kronor.
Såsom de sakkunniga beräknat synas av nu utgående ersättning för arbete
åt ordinarie prövningsnämnd kunna inbesparas 171,000 kronor, medan
85,500 kronor torde beräknas åtgå till ersättning åt extra personal. Härjämte
böra vissa kostnader, som för närvarande utgå för taxering till omsättningsskatt,
kunna inbesparas. Med den förutsatta organisationen för uttagande
av denna skatt torde dock icke böra räknas med någon besparing i
fråga örn kostnaderna för den nuvarande personalen å landskontoren. Däremot
synes, såsom 1942 års omsättningsskattesakkunniga beräknat, besparing
kunna göras med hälften av det belopp, 203,980 kronor, som under
budgetåret 1942/43 utgått för taxeringsnämndernas befattning med omsättningsskatten,
eller med i runt tal 100,000 kronor.
Följande sammanställning utvisar de bruttokostnader, som den föreslagna
personalförstärkningen skulle medföra:
Avlöningar åt föreslagna nya befattningshavare kronor 1,960,291
Ersättning åt häradsskrivare ........................ » 75,000
Sjukvård ................................................... » 7,000
Reseersättningar ....................................... » 100,000
Expenser ................................................... » 300,000
Publikationstryck ....................................... » 10,000
Lokalhyror ................................................ » 100,000
Summa kronor 2,552,291
(2.347.702)
(75.000)
(7,000)
(100,000)
(300.000)
(10.000)
(100.000)
(2.939.702)
Av följande sammanställning framgå de kostnader, vilka vid ett genomförande
av organisationen beräknas kunna inbesparas:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Statsutskottets utlåtande
nr 267.
15
Avlöningar åt befattningshavare, vilka proviso- riskt anställts i stället för befattningshavare,
som helt avdelats för taxeringsarbete .........
kronor
124,632
(213,867)
Avlöningar åt övriga innehavare av befatt- ningar, som böra indragas ........................
Arvoden åt nuvarande taxeringsrevisorer ......
»
60,000
(60,000)
»
234,000
(234,000)
Arvoden åt nuvarande provisoriskt anställda
bokföringsgranskare ..............................
»
320,400
(320,400)
Del av nu utgående kostnad för prövnings- nämndsarbete ..........................................
»
171,000
(171,000)
Del av nu utgående kostnad för omsättnings
skatten ................................................
»
100,000
(100,000)
Summa kronor 1,010,032 (1,099,267)
Den årliga nettokostnaden för den föreslagna organisationen, såvitt länen
angår, -— bortsett från förut nämnda engångskostnad å 100,000 kronor för
inköp av inventarier t— skulle alltså enligt nu gjorda beräkning uppgå till
1,542,259 (1,840,435) kronor.
För Stockholms vidkommande skulle tillsättandet av de föreslagna befattningshavarna
medföra en årlig kostnad för statsverket av 148,989 (192,144)
kronor. Härifrån bör avgå kostnaden för nuvarande personal, svarande mot
nämnda befattningshavare, eller 136,200 kronor. Den årliga nettokostnaden
skulle således uppgå till 12,789 (55,944) kronor.
För hela riket skulle den totala årliga nettokostnaden i anledning av den
föreslagna organisationen sålunda utgöra 1,555,048 (1,896,379) kronor. Det
bör tilläggas, att av nämnda kostnad ungefär en tredjedel är direkt hänförlig
till kontrollen över omsättningsskattens utgörande.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skola kostnaderna för den föreslagna
personalförstärkningen vid länsstyrelserna belasta förslaganslaget till avlöningar
vid länsstyrelserna, övriga med förslagets genomförande förenade
kostnader, med undantag för hyreskostnader vilka förutsatts komma att
belasta statens allmänna fastighetsfond, avses skola, därest riksdagen icke har
något att däremot erinra, bestridas från det under VII huvudtiteln uppförda
förslagsanslaget till Kostnader för årlig taxering.
Befattningshavares å landskontor uppdrag såsom ordförande eller
kronoombud i taxeringsnämnd.
Departementschefen har i likhet med de sakkunniga förklarat sig anse,
att i princip hinder icke borde föreligga för befattningshavare vid länsstyrelse
att inneha uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd;
hinder borde heller icke resas mot att därför lämpad befattningshavare förordnas
såsom taxeringskonsulent. Härvid måste emellertid undantag göras
för landskamrerare och taxeringsintendenter, vilka med hänsyn till sin ställning
icke borde inneha uppdrag av ifrågavarande slag. Däremot har departementschefen,
i motsats till vad de sakkunniga uttalat, ansett att något direkt hinder
icke borde föreligga mot att taxeringsrevisor eller taxeringsassistent tilldelas
uppdrag av ifrågavarande slag.
Även örn departementschefen sålunda i princip icke haft något att erinra
mot att taxeringsuppdrag fortfarande tilldelas befattningshavare vid läns
-
16
Statsutskottets utlåtande nr 267.
Utskottet.
styrelse, har departementschefen emellertid understrukit, att vad Kungl. Majit
i skrivelse den 14 januari 1938 till samtliga länsstyrelser uttalat rörande
befattningshavares vid länsstyrelse innehav av uppdrag i taxeringsnämnd
alltjämt borde äga tillämpning, nämligen att länsstyrelserna vid utseende av
ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd skulle iakttaga, att befattningshavare
vid länsstyrelse icke härtill förordnades i andra fall än då så
kunde ske utan eftersättande av befattningshavare åvilande tjänsteåligganden
och sådant för vinnande av bästa möjliga resultat av taxeringsarbetet
prövades lämpligt.
Kungl. Majits förslag till förstärkning av personalen vid länsstyrelserna
och Överståthållarämbetet avser att avskaffa det provisorium som länge varit
rådande i fråga örn länsstyrelsernas taxeringsarbete och att tillgodose det
ytterligare personalbehov, som föranledes av de föreslagna ändringarna i
taxeringsförordningen och förordningen örn omsättningsskatt. Nyorganisationen
har ansetts böra givas en sådan omfattning att man icke omedelbart
skall behöva bygga på densamma med nya provisorier. I motionerna väckta
förslag avse icke i något fall att åstadkomma en inskränkning av den organisation,
som Kungl. Majit föreslagit.
Utskottet har icke kunnat undgå att hysa viss tvekan inför den betydande
ansvällning av antalet tjänster vid länsstyrelserna, som förslaget innebär.
Efter överläggningar med bevillningsutskottet har statsutskottet dock kommit
till den uppfattningen, att en personalförstärkning i huvudsaklig överensstämmelse
med den i propositionen föreslagna torde vara en förutsättning
för den nya taxeringsorganisationens genomförande och för fullgörande av
de uppgifter beträffande omsättningsskatten, som föreslagits ankomma på
länsstyrelserna.
Enligt Kungl. Majits förslag skola de nya befattningarna tills vidare uppföras
såsom extra ordinarie. För kontrollen beträffande den allmänna omsättningsskatten
erforderliga tjänster föreslås dock inrättade såsom arvodesbefattningar.
I motionerna I: 328, 347, 348 och 350 föreslås, att en del av de
befattningar, som av Kungl. Majit ifrågasatts inrättade såsom extra ordinarie,
i stället skola uppföras å ordinarie stat. I vissa fall har samtidigt uppflyttning
i lönegrad påyrkats.
Utskottet finner för sin del välbetänkt, att verkningarna av den nya personalorganisationen
under någon kortare tid prövas, innan befattningarna i
allmänhet bliva ordinarie. I detta hänseende intager dock befattningen såsom
taxeringsintendent enligt utskottet mening en särställning. Denna tjänst är
närmast avsedd att rekryteras bland länsassessorerna på landskontoren, vilka
äro placerade i lönegraden A 27. Då göromålen å intendentsbefattningen äro
av sådan beskaffenhet, att befattningens innehavare icke bör bekläda posten
såsom ordförande i taxeringsnämnd och ej heller erhålla förordnande såsom
landskamrerare i andra fall än då fråga är örn förordnande av längre varaktighet
synes en viss risk kunna föreligga för att intendentsbefattningen ej
alltid blir besatt med den bäst meriterade av assessorerna, därest den ej från
Statsutskottets utlåtande nr 267.
17
början uppföres å ordinarie stat. Med hänsyn till vikten av att organisationen
blir i största möjliga utsträckning effektiv och ändamålsenlig synes frågan örn
intendentsbefattningarnas överförande å dylik stat enligt utskottets mening
icke böra ställas på framtiden. Å andra sidan torde med denna åtgärd kunna
utan olägenhet anstå till ingången av nästa budgetår. Utskottet tillstyrker
alltså i anledning av yrkandena i ämnet i motionerna I: 328, 348 och 350, att
giltighetstiden för det av Kungl. Maj:t föreslagna tillägget till personalförteckningen
för länsstyrelserna av nu nämnda anledning begränsas till första
halvåret 1944, varvid utskottet förutsätter att nytt förslag avseende tiden
från och med den 1 juli 1944 förelägges nästa års riksdag. Vid den prövning
av frågan örn inrättande i övrigt av ordinarie tjänster vid kontorens taxeringsavdelningar,
som utskottet i likhet med departementschefen förutsätter skola
komma till stånd efter någon tid, synes jämväl frågan om befattningarnas
placering i lönegrad böra upptagas till övervägande. Utskottet är icke berett
att för närvarande tillstyrka de i motionerna I: 347, 348 och 350 föreslagna
lönegradsuppf lyftningarna.
Enligt Kungl. Maj:ts förslag skall landskamrerare vara ordförande i prövningsnämnd.
I motionen I: 335 föreslås däremot, att prövningsnämnden skall
erhålla en av Kungl. Majit utsedd ordförande, som icke är landskamrerare.
Landskamreraren bör enligt motionärerna bibehållas vid sin nuvarande ställning
såsom verklig ledare av taxeringsarbetet inom länet. I anslutning härtill
föreslås, att de av Kungl. Majit ifrågasatta befattningarna såsom taxeringsintendent
skola utbytas mot länsassessorstjänster. Bevillningsutskottet
tillstyrker i sitt utlåtande i anledning av ifrågavarande proposition Kungl.
Majits förslag i vad avser ordförandeskapet i prövningsnämnden och avstyrker
alltså motionen i denna del. Av vad statsutskottet ovan anfört framgår,
att utskottet ej kan tillstyrka bifall till motionen i övrigt. Icke heller är
utskottet berett att — innan närmare erfarenhet vunnits örn den nya organisationen
— med avsteg från Kungl. Majits förslag tillstyrka sådana personalförstärkningar
och förbättringar i av departementschefen förordade löneställningar,
som beträffande vissa länsstyrelser föreslagits i motionerna I: 349
samt lii 468, 469 och 486.
Enligt Kungl. Majits förslag skall ersättning till kontrollant samt till innehavare
av vissa befattningar såsom taxeringsinspektör och taxeringsassistent
utgå i form av arvode. Arvodena föreslås beräknade att i runda tal motsvara
lön i vissa för olika fall angivna löneklasser i ortsgrupp E jämte rörligt tillägg
och kristillägg. I motionen lii 486 har föreslagits differentiering efter dyrort
av kontrollantarvodena och i motionen lii 469 viss dylik differentiering av
samtliga föreslagna arvoden.
Det kan enligt utskottet mening ifrågasättas, huruvida icke av Kungl.
Majit föreslagna arvoden böra jämkas till större överensstämmelse med de
avlöningsförmåner, som utgå å närmast motsvarande extra ordinarie och extra
tjänster inom de olika länsstyrelserna. För att åstadkomma detta synes en
differentiering av arvodesbeloppen efter dyrort ofrånkomlig. Utskottet vill
för sin del förorda, att arvodena fastställas att i huvudsaklig överensstäm
Bihang
till riksdagens ''protokoll 1943. 6 sami. Nr 267—268. ar>41 4S 2
18
Statsutskottets utlåtande nr 267.
ruelse med Kungl. Maj:ts förslag utgå nied belopp, som i runda tal motsvara
lön enligt av departementschefen för varje fall angiven löneklass i den ortsgrupp,
till vilken vederbörande länsstyrelse är att hänföra, jämte rörligt tilllägg
och kristillägg. På Kungl. Maj:t torde få ankomma att med ledning av
denna grundsats bestämma arvodenas storlek vid varje särskild länsstyrelse.
Yad i motionen II: 469 i övrigt anförts rörande kontrollanters och taxeringsassistenters
löneställning är utskottet icke berett att tillstyrka.
Beträffande de föreslagna befattningarna såsom taxeringsrevisor och taxeringsassistent
har departementschefen anfört bland annat, att för behörighet
att erhålla sådana befattningar bör fordras examen från handelshögskola.
Person, som utan att ha avlagt dylik examen vid den föreslagna organisatio
nens genomförande är anställd vid länsstyrelse i befattning, som enligt den
nya organisationen skall innehavas av taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,
bör emellertid — framhåller departementschefen —- därest vederbörande
i övrigt är härför lämpad, utan hinder av vad nyss sagts kunna utses
till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent. Departementschefen har även
uttalat, att såsom kompetens för att erhålla befattning som taxeringsintendent
eller taxeringsinspektör bör gälla antingen examen, medförande behörighet
till domarbefattning, eller statsvetenskaplig-juridisk examen, men att därjämte
person med taxeringsrevisors kompetens, vilken i övrigt är härför lämpad,
kunde utses till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent. I anslutning
till de av departementschefen sålunda gjorda uttalandena och i syfte att
förtydliga desamma anser sig utskottet i anledning av yrkandet härom i
motionen II: 467 böra framhålla, att person, som allenast på grund av ovannämnda
övergångsbestämmelse kan utses till taxeringsrevisor eller taxeringsassistent,
bör i fråga örn befordran till taxeringsinspektör eller taxeringsintendent
vara likställd med den, som innehar formell kompetens för befattning
såsom taxeringsrevisor.
Av vad utskottet sålunda uttalat framgår, att utskottet icke kunnat ansluta
sig till i motionerna I: 351 och II: 485 framlagt förslag.
Yad departementschefen anfört i fråga om befattningshavares å landskontor
uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd föranleder
ej erinran från utskottets sida. Utskottet har alltså funnit, bland
annat, att landskamrerare och taxeringsintendent med hänsyn till sin ställning
icke böra innehava uppdrag såsom ordförande eller kronoombud i taxeringsnämnd.
Härav framgår, att utskottet icke kan biträda i motionen I: 350 framlagt
förslag i fråga örn taxeringsintendents innehav av uppdrag såsom ordförande
i beskattningsnämnd i första instans.
Vad i övrigt i här ifrågavarande hänseenden anförts i förevarande propositioner
föranleder ej erinran från utskottets sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet — som vill erinra,
att personalförstärkningen inom Överståthållarämbetet avser kommunala befattningar,
för vilka Stockholms stad föreslås skola beredas ersättning med
belopp, som motsvarar avlöningskostnaden för motsvarande befattningar å
landskontoren — hemställa,
Statsutskottets utlåtande nr 267.
19
I. att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts ifrågavarande
framställningar angående förstärkning av den inom taxeringsorganisationen
sysselsatta personalen,
a) godkänna av utskottet förordade förslag till förstärkning
av personalen vid länsstyrelserna och Överståthållarämbetet;''
b) godkänna följande tillägg till personalförteckningen för
länsstyrelserna, att tillämpas under tiden den 1 januari—den 30
juni 1944:
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
Län
Lönegrad
Eo 29
Lönegrad
Eo 27
Lönegrad
Eo 25
Lönegrad
Eo 24
Lönegrad
Eo 21
Taxerings-
intendent
Taxerings-
intendent
Taxerings- år]''sor
Taxerings-
inspektör
Taxerings-
inspektör
Stockholms............
i
_
i
i
_
Uppsala ..............
i
—
i
—
i
Södermanlands........
i
—
i
—
i
Ostergötlands ........
i
—
i
i
—
Jönköpings............
i
—
i
i
—
Kronobergs............
i
—
i
—
—
Kalmar................
i
—
i
i
—
Gotlands..............
—
i
i
—
—
Blekinge ..............
i
—
i
—
—
Kristianstads..........
i
—
i
i
Malmöhus ............
i
—
i
i
i
Hallands..............
i
—
i
—
i
Göteborgs och Bohus . .
i
—
i
i
i
Älvsborgs ............
i
—
i
i
—
Skaraborgs ............
i
—
i
i
—
Värmlands ............
i
—
i
i
—
Örebro................
i
—
i
i
—
Västmanlands ........
i
—
i
—
i
Kopparbergs..........
i
—
i
i
—
Gävleborgs............
i
—
i
i
—
Västernorrlands ......
i
—
i
i
—
Jämtlands ............
i
—
i
—
—
Västerbottens..........
i
—
i
—
i
Norrbottens ..........
i
—
i
—
i
c) medgiva, att i den för tiden 1 januari—30 juni 1944 fastställda
avlöningsstaten för länsstyrelserna under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagna delposten
till bokföringsgranskare må användas för avlönande av
taxeringsassistenter;
d) medgiva att den i samma avlöningsstat under nämnda anslagspost
upptagna delposten till annan personal än bokföringsgranskare
må överskridas med högst 640,000 kronor;
II. att följande motioner, såvitt desamma hänvisats till statsutskottet,
nämligen motionerna 1:328, 335 och 347—351 samt
II: 467—469, 485 och 486, i den mån de icke må anses besvarade
20
Statsutskottets utlåtande nr 267.
med vad utskottet anfört, ej må till någon riksdagens åtgärd
föranleda.
Stockholm den 3 december 1943.
På statsutskottets vägnar:
J. B. JOHANSSON.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit
från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i
Malmö, Oscar Olsson, Gränebo, Lindström, Sven Larsson, Karl Andersson, Gustaf
Iwar Anderson, Björkman, Nisser, Emil Petersson och Persson i Skabersjö; samt
från andra kammaren: herrar Törnkvist, Skoglund i Doverstorp, Eriksson
i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Danielsson, Ward, Persson
i Falla, Isacsson, Andersson i Södergård, Lindholm och Åkerström.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1943:528 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts framställningar angående förstärkning av den inom taxling sorganisationen sysselsatta personalen hos länsst s. 2 i texten