Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 19V2j43 till lån till Svenska skifferotjeaktiebolaget m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1943-02-26 · 13 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 12 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:34, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 19V2j43 till lån till Svenska skifferotjeaktiebolaget m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

1

Nr 34.

.\nkom

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 19V2j43

till lån till Svenska skifferotjeaktiebolaget m. m. jämte

en i ämnet väckt motion.

(Ira avd.)

I propositionen nr 2 har Kungl. Maj:t å kapitalbudgeten under fonden för

låneunderstöd (bilaga 18, punkt 2 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över handelsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa ett reservationsanslag

av 26,400,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i propositionen nr 25, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 29 januari

1943, föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att flottans skifferoljeverk å Kinnekulle må i huvudsaklig

överensstämmelse med de av föredragande statsrådet i sistnämnda statsrådsprotokoll

uppdragna riktlinjerna överföras till Svenska skifferoljeaktiebolaget

samt att Kungl. Majit må vidtaga i samband därmed erforderliga åtgärder,

dels ock till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 under kapitalbudgeten: fonden för låneunderstöd

anvisa ett reservationsanslag av 25,600,000 kronor.

Vidare har uti en inom andra kammaren av herr A. Törnkvist väckt motion

(11:296) hemställts, att riksdagen i anledning av Kungl. Majlis proposition

nr 25 måtte uttala sig för att, i avvaktan på ytterligare erfarenheter på skifferoljeproduktionens

område, Kinnekulleverket förblir under sin hittillsvarande

ledning, samt att Kungl. Maj:ts proposition i övrigt måtte bifallas.

I fråga örn de skäl, motionären anfört till stöd för sin framställning, får

utskottet hänvisa till motionen.

Samordnande av flottans skifferoljeverk och den av Svenska skifferoljeaktiebolaget

bedrivna verksamheten.

Staten förvärvade år 1932 en på enskilt initiativ utförd försöksanläggning

för oljeskifferdestillation å Kinnekulle. Efter utbrottet av det nu pågående

kriget har denna anläggning utbyggts, så att där för närvarande utvinnas ungefär

7,000 lon olja örn året. För utbyggandet lia hittills anvisats tillhopa

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 34.

11,136,000 kronor. Detta skifferoljeverk, som tillkommit i första hand för

att säkerställa marinens behov av flytande bränsle, omhänderhaves av marinförvaltningen

och ingår i försvarsväsendets fastighetsfond under rubrik

marinförvaltningens delfond. I anslutning lill verket hava för medel, som

av 1941 års riksdag anvisats såsom kapitalinvestering i fonden för förlag

lill statsverket, uppförts vissa tjänstemanna- och arbetarbostäder, vilka tills

vidare förvaltas av egnahemsstyrelsen.

Svenska skifferoljeaktiebolaget bildades i januari 1941 med ett aktiekapital

av 15,000,000 kronor, varav Kungl. Maj:t och kronan tecknade 14,999,400

kronor. Ar 1942 ökades aktiekapitalet med 11,000,000 kronor till 26,000,000

kronor. Ökningen finansierades genom ett statsanslag å motsvarande belopp.

Bolagets verksamhet är förlagd till Kvarntorp i Ekeby socken av Örebro län.

Verket är för närvarande utbyggt för en årsproduktion av 29,000 ton olja,

vartill kommer den oljemängd, som redan nu erhålles vid den försöksanläggning

för utvinning av olja enligt den s. k. Ljungströmsmetoden, till vilken

medel anvisats av 1941 års riksdag (skrivelsen nr 513).

När föredragande statsrådet år 1940 i egenskap av chef för handelsdepartementet

hemställde, att Kungl. Majit måtte föreslå samma års urtima riksdag

att anvisa medel till bildande av Svenska skifferoljeaktiebolaget, framhöll

statsrådet bl. a., att tanken att åt detta bolag anförtro även handhavandet av

Kinnekulleverket borde närmare övervägas. Sedan Kungl. Majit i proposition

nr 63 av riksdagen äskat anslag för angivna ändamål, uttalade riksdagen i sin

med anledning härav avlåtna skrivelse nr 81 — jämte det riksdagen meddelade

att propositionen vunnit dess bifall — att det syntes både naturligt och

önskvärt att staten i en eller annan form samordnade de krafter, som arbetade

på ett nyttiggörande av landets skifferoljetillgångar, samt att vid anordnande

av en gemensam ledning för de båda företagen garantier i möjligaste

mån självfallet borde skapas för att flottans behov av flytande bränsle bleve

vederbörligen beaktat, samtidigt som ledningen tillförsäkrades största möjliga

sakkunskap. I samband med att 1941 års riksdag i skrivelsen nr 305 anmälde

sitt beslut om anvisande av medel till teckning av ytterligare aktier

i bolaget underströk riksdagen, att nu ifrågavarande spörsmål borde bringas

till sin lösning så fort lämpligen kunde ske.

I sin den 10 september 1942 dagtecknade promemoria med utredning och

förslag rörande bolagsdrift vid vissa försvarsväsendet tillhöriga industrianläggningar

har 1942 års militära b olag sutredning föreslagit, att flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle måtte sammanslås med Svenska skifferoljeaktiebolaget

samt att bolaget skulle erlägga betalning härför genom att till staten

överlämna nyemitterade aktier i bolaget till belopp, svarande mot Kinnekulleverkets

på visst sätt beräknade värde.

Vad bolagsutredningen härom anfört samt i fråga om överflyttning av personal

från statstjänst till statligt bolag ävensom rörande ordnandet av pensionsfrågan

för denna personal hänvisas till sid. 3—5 av förenämnda propositionen

nr 25*till årets riksdag.

Samtliga i ärendet hörda myndigheter hava tillstyrkt Kinnekulleverkets

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

3

överförande till skifferoljebolaget, marinförvaltningen dock med det förbehåll,

som innefattas i följande uttalande.

I tidigare avgivna yttranden har marinförvaltningen framhållit, att med

avgörandet av frågan om en sammanslagning borde anstå, till dess verken

utbyggts och driften hunnit stabiliseras. Denna uppfattning har varit grundad

på vetskapen om att man å ömse håll dessförinnan vore fullt upptagen

med arbete, som helt krävde ledningens tid och uppmärksamhet, och har

icke jävats av gjorda erfarenheter. Marinförvaltningen har emellertid i princip

intet att erinra mot en sammanslagning, när tidpunkten härför är lämplig,

dock under den bestämda förutsättningen att marinförvaltningen genom

representation i det gemensamma bolagets styrelse beredes erforderligt

inflytande vid bolagets administration samt att den speciella sakkunskap

som ämbetsverket förfogar över allt framgent kommer att utnyttjas för utvecklingen

av den inhemska oljeindustri som bolaget kommer att hava hand

om.

Föredragande statsrådet har beträffande propositionen i nu förevarande

del anfört följande.

Den nu lämnade redogörelsen synes mig icke kunna föranleda till annan

slutsats än att det av riksdagen ifrågasatta samordnandet av flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle med den av Svenska skifferoljeaktiebolaget bedrivna

verksamheten icke längre bör uppskjutas. Den av marinförvaltningen uttalade

uppfattningen att med avgörandet av denna fråga borde anstå till dess

anläggningarna utbyggts och driften hunnits stabiliseras kan jag följaktligen

icke dela. Enligt min mening skulle en nu genomförd samordning vara ägnad

att öka förutsättningarna för ett tillfredsställande resultat av den utvidgning

av de båda företagen, som med det snaraste synes böra komma

till stånd, ävensom av de ytterligare åtgärder för dessas utbyggande, varom

i framtiden kan bliva fråga. Det torde utan tvekan vara lämpligast, att samordnandet

genomföres på det sätt att Kinnekulleverket överföres till bolaget

och att bolaget sålunda för framtiden får svara för driften såväl därstädes

som vid Kvarntorp. Överförandet synes böra ske i den formen att bolagets

aktiekapital ökas med visst belopp och att däremot svarande aktier utgivas

till staten. Mot de av bolagsutredningen i sådant hänseende uppdragna riktlinjerna

har jag icke funnit anledning till erinran. Bolagets aktiekapital synes

alltså böra ökas med det nettobelopp, vartill Kinnekulleverkets tillgångar

vid tiden för överförandet äro upptagna i statsräkenskaperna, varefter de i

samband härmed till staten utgivna aktierna uppföras bland statens aktietillgångar.

Detta förfaringssätt skulle innebära, att sistnämnda tillgångar

uppskrevos med 2 å 3 miljoner kronor, samtidigt som försvarsväsendets fastighetsfond

nedskreves med samma belopp. Häremot kan visserligen invändas,

att aktierna i skifferoljebolaget knappast kunna väntas lämna någon avkastning,

varför de enligt vedertagna principer icke böra i statsbokföringen

upptagas såsom en tillgång. För närvarande torde man likväl kunna bortse

härifrån. Det synes naturligt att frågan om avskrivning upptages till prövning

vid den översyn och värdering av vissa statens aktieinnehav och andra

investeringar som torde bliva aktuell, när förhållandena medgiva en avveckling

av krishushållningen.

Det av marinförvaltningen framförda önskemålet örn åtgärder för tillgodoseende

av de militära myndigheternas anspråk på medbestämmanderätt i

fråga örn bolagets förvaltning bör övervägas i samband med sammanslagningens

slutliga genomförande.

De av bolagsutredningen uppdragna riktlinjerna för tillvägagångssättet vid

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 34.

överförandet av personal från statstjänst till statligt bolag synas mig i princip

kunna tillämpas vid den sammanslagning, varom nu är fråga. Uppenbarligen

bör därvid, på sätt utredningen jämväl framhållit, tillses, att arbetare,

som överflyttas, icke därigenom kommer i ett försämrat läge beträffande

rätten till pension. Hur denna rätt lämpligast bör tryggas kan emellertid, såsom

av utredningens promemoria framgår, vara föremål för delade meningar,

och jag är icke beredd att nu taga slutgiltig ställning till denna

fråga.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att bestämma tidpunkten för Kinnekulleverkets

överförande till Svenska skifferoljeaktiebolaget. Jag utgår

emellertid från, att de för överförandet erforderliga åtgärderna skola kunna

vidtagas före utgången av innevarande budgetår.

Till det av bolagsutredningen väckta förslaget om Svenska skifferoljeaktiebolagets

överflyttande från handels- till försvarsdepartementets förvaltningsområde

kan jag icke ansluta mig. Jag finner de av statskontoret och statens

industrikommission ävensom av bolagets styrelse mot förslaget anförda skälen

övertygande.

Jag finner icke anledning att nu till behandling upptaga frågan om bestridande

av de årliga beredskapskostnader, som kunna uppkomma vid fredsdrift

för skifferoljeverkens underhåll och för täckning av merkostnaderna

vid skifferoljetillverkningen i förhållande till försäljningspriset å importerad

olja.

Utbyggande av anläggningarna å Kinnekulle och vid Kvarntorp.

Vid Kinnekulleverket framställes för närvarande olja i två ungshus, inrättade

enligt det s. k. Berghska systemet och rymmande vartdera 16 ugnslock,

där skiffern destilleras och därvid uppkommande koks förbrännes.

Rökgaserna från koksförbränningen ledas genom avgaspannor ut i fria luften.

Destillationsprodukterna kondenseras i luftkylare och vattenkylare, varvid

olja och kondensvatten avskiljas samt den kvarvarande gasen, som är värmekraftig

och vätesvavelrik, avledes till ett svavelverk, där med utnyttjande av

värmen från avgaspannorna ur vätesvavlan framställes högvärdig! svavel. Ur

den från vätesvavlan befriade gasen utvinnes gasbensin vid en anläggning,

som tagits i bruk i början av december 1942. Ångan från avgaspannorna utnyttjas

även för framställning av all för verket behövlig elektrisk energi. Verket

är således självförsörjande beträffande såväl ånga som elektrisk kraft.

Skiffern erhålles från dagbrott i anläggningarnas omedelbara närhet.

Vid Kvarntorp framställes olja dels enligt den s. k. Ljungströmska metoden

— vilken innebär utvinnande av oljegas direkt ur jorden genom elektrisk

uppvärmning av skiffermassan — och dels i två Bergh-ugnar, utförda såsom

kopior av de vid Kinnekulleverket befintliga, en s. k. IM-ugn och en s. k.

Rockesholmsugn. Vidare finnas därstädes bl. a. två svavelverk, en anläggning

för utvinnande av gasbensin, en toppningsanläggning för de utvunna råoljeprodukternas

första grovraffinering, en ånggenereringsanläggning, avsedd

att tillgodose verkets behov av ånga, vilket behov huvudsakligen förefinnes i

svavelverken men också i Rockesholms-, gasbensin- och toppningsanläggningarna,

samt slutligen en kraftcentral, varest med utnyttjande av den för andra

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

5

ändamål erforderliga ångan produceras viss del av den för verket behövliga

elektriska energien. Icke heller vid Kvarntorp förekommer underjordisk

brytning av skiffer.

Statens bränslekommission har i skrivelse den 28 april 1942 hemställt

dels om omedelbar utbyggnad av landets skifferoljeindustri till en årlig totalproduktion

av 81,000 lon olja dels ock örn utredning angående ytterligare utbyggnad

av densamma till en årskapacitet av 150,000 ton.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 16 juni 1942 anbefallt marinförvaltningen

och Svenska skifferotjeaktiebolaget att i samråd inkomma med förslag

till och kostnadsberäkningar för en utbyggnad av flottans skifferoljeverk

å Kinnekulle och bolagets anläggning i Kvarntorp till en sammanlagd

årlig tillverkningskapacitet av 81,000 ton, hava ämbetsverket och bolaget

med skrivelse den 3 oktober 1942 inkommit med den begärda utredningen i

ämnet. Ämbetsverket och bolaget, som därvid utgått från att de redan befintliga

skifferverkan å Kinnekulle och i Kvarntorp skola kunna producera sammanlagt

39,000 ton råolja per år, varav vid förstnämnda anläggning 10,000

ton och vid sistnämnda anläggning 29,000 ton, hava föreslagit en ytterligare

utbyggnad av dessa anläggningar, så att deras årliga kapacitet skulle ökas

med sammanlagt 42,000 ton, varav skulle komma 10,000 ton å oljeverket å

Kinnekulle och 32,000 ton å oljeverket i Kvarntorp. Kostnaderna för de sålunda

föreslagna nya anläggningarna hava beräknats till 28,800,000 kronor.

Då såväl i Kinne-Kleva som i Kvarntorp vissa anläggningsdelar visat sig

hava en större kapacitet än som erfordras för den nuvarande driften hava

marinförvaltningen och bolaget enats om att Kinnekulleverket borde utbyggas

med en ugnsenhet enligt där förutvarande system och Kvarntorpverket

med två anläggningar enligt där förutvarande system. Genom denna

utbyggnad beräknas kapaciteten hos Kinnekulleverket bliva omkring 20,000

ton och hos Kvarntorpverket omkring 39,000 ton, alltså sammanlagt omkring

59,000 ton råolja per år. För framställning av återstående 22,000 ton har såsom

ett alternativ från marinförvaltningens sida föreslagits uppförande av

ett helt nytt verk vid Hällekis å Kinnekulle. Från skifferoljebolagets sida har

föreslagits, att återstående 22,000 ton skulle utvinnas enligt den Ljungströmska

metoden, d. v. s. genom skifferbergets upphettning in situ med

elektrisk energi.

Marinförvaltningen har i särskild skrivelse den 3 oktober 1942 åberopat

en av förvaltningschefen vid Kinnekulleverket, bergsingenjören Sven V.

Bergh verkställd utredning, enligt vilken den sålunda föreslagna utbyggnaden

av anläggningarna å Kinnekulle skulle draga en kostnad av 10,100,000

kronor och kunna ske i vissa i propositionen närmare angivna etapper.

Svenska skifferoljeaktiebolagets styrelse har i särskild skrivelse den 3 oktober

1942 som huvudförslag föreslagit, att bolagets anläggningar i Kvarntorp

kompletteras med dels en Ljungströmsanläggning för en beräknad produktion

av 22,000 ton per år och dels en utbyggnad av den nuvarande anläggningen

med en Berghugn av samma storlek som de två redan uppförda samt med

en Rockesholmsugn med hälften av den nuvarandes kapacitet. Berghanlägg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 34.

ningens bidrag till produktionsökningen beräknas uppgå till 6,400 ton råolja

och gasbensin och Rockesholmsugnens till 3,900 ton råolja och gasbensin

eller tillsammans 10,300 ton, vilket för säkerhets skull avrundats till

10,000 ton.

Kommerskollegium, vattenfallsstyrelsen och statens bränslekommission hava

avgivit utlåtanden i ärendet.

Direktören Håkan Abenius, vilken anlitats såsom sakkunnig vid ärendets

beredning inom handelsdepartementet, har i en upprättad promemoria föreslagit,

att utbyggnaden av landets skifferoljeindustri till en årlig produktionskapacitet

av 81,000 ton fördelas med allenast 13,000 ton å Kinnekulleverket

och återstoden, eller således 68,000 ton, å oljeverket vid Kvarntorp.

Vid en utbyggnad enligt detta förslag beräknas kostnaderna för nyanläggningarna

till 26,000,000 kronor. I sin promemoria, daterad den 15 december

1942, har Abenius framhållit bland annat, att vid utbyggnad av landets skifferoljeindustri

till en årsproduktion av 81,000 ton olja två alternativ kunna

tänkas.

Alt. I. Kinne-Klevaverket bibehålies vid nuvarande storlek, men produktionen

ökas genom att rikare skiffer tillföres verket. Övrig produktionsökning

förlägges till Kvarntorp.

Alt. II. Utbyggnaden sker i enlighet med marinförvaltningens och skifferoljebolagets

förslag med vissa modifikationer i fråga om utbyggnaden i

Kinne-Kleva.

över Abenius promemoria hava infordrade utlåtanden avgivits av marinförvaltningen

och Svenska skifferoljeaktiebolagets styrelse.

Föredragande statsrådet har i nu föreliggande del av propositionen anfört

följande.

Vid övervägande av åtgärder för skifferoljeindustriens utbyggande torde

man hava att utgå från det i bränslekommissionens skrivelse den 28 april 1942

framförda önskemålet om en omedelbar ökning av oljeproduktionen till 81,000

ton per år. Därmed skulle vinnas en icke obetydlig förbättring i landets försörjning

med flytande bränsle, låt vara att förbättringen varken skulle inträda

omedelbart eller medföra att förbrukningen av dylikt bränsle bleve oberoende

av import. För närvarande synes den sammanlagda oljeutvinningen

vid Kinnekulle- och Kvamtorpverken motsvara en årlig produktion av omkring

37,000 ton, gasbensin däri inräknad. För uppnående av en årsproduktion

om 81,000 ton erfordras således, att skifferoljeindustrien sättes i stånd

att leverera ytterligare omkring 44,000 ton. Detta bör enligt min mening ske

snarast möjligt och efter det riktlinjer, vilka av mig i det följande angivas.

Med hänsyn till de vid Kvarntorp befintliga oljeskifferfyndigheternas obestridliga

överlägsenhet beträffande såväl kvalitet som kvantitet torde den

produktionsökning, varom nu är fråga, huvudsakligen böra åvägabringas

genom utbyggnad av anläggningarna därstädes och endast så stor del av den

erforderlig oljemängden, som kan utvinnas genom tillgodogörande av oljerikare

skiffer, uttagas vid Kinnekulleverket. Oljeutvinningen därstädes motsvarar

för närvarande ungefär 7,000 ton örn året. Vad tillvägagångssättet för

ernående av en produktionsökning vid Kinnekulleverket angår är jag närmast

benägen att förorda det av Abenius framlagda, såsom alternativ I betecknade

förslaget, vilket innebär att skifferbrytningen i fortsättningen för
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

lägges till ett cirka 2 km från det nuvarande oljeverket beläget område vid

Ödbogården och Haggården, där skiffern är oljerikare än i det brott i oljeverkets

omedelbara närhet, som för närvarande kommer till användning,

samt alt till det nya brytningsområdet framdrages ett gruvspår, å vilket den

brutna skiffern utan föregående krossning skall forslas till förädlingsanläggningarna

vid Kinne-Kleva. Lika med skifferoljebolagets styrelse finner

jag försiktigheten bjuda, att Kinnekulleverkets produktionsförmåga efter en

sådan omläggning av brytningen icke uppskattas till mer än 11,000 ton olja

per år. Kostnaderna för detta alternativ hava av Abenius beräknats till 500,000

kronor, därav 175,000 kronor för markförvärv och 325,000 kronor för framdragande

av spår, iordningställande av brottet samt komplettering av den

rullande materielen. Ehuru denna kostnadskalkyl måhända kan komma att

visa sig icke hållbar, anser jag densamma kunna tillsvidare godtagas. Det

bör emellertid enligt min mening överlämnas åt skifferoljebolagets ledning

att avgöra huruvida icke i stället, på sätt Bergh föreslagit, transporten av

skiffer från det nya brytningsstället lämpligen bör ske med linbana. Den ökning

av anläggningskostnaderna, som skulle förorsakas härav, lärer icke vara

större än att bolagsledningen skall kunna utan statsmakternas ingripande

täcka densamma. Likaledes lärer det böra ankomma på bolagsledningen att,

om och när så erfordras, med tillgängliga medel vidtaga anstalter för renovering,

helt eller delvis, av de vid Kinnekulleverket förefintliga anordningarna

för krossning av skiffern.

Jag får i detta sammanhang anmäla att, sedan 1941 års riksdag (skrivelse

nr 303) till utvidgning av Kinnekulleverket å tilläggsstat II för budgetåret

1940/41 anvisat ett reservationsanslag av 1,350,000 kronor, därav 700,000

kronor avsetts till uppförande av ugnar för destillering av skifferstybb, samt

anslaget därefter ställts till marinförvaltningens förfogande för angivna ändamål,

marinförvaltningen i skrivelse den 16 januari 1943 på anförda skäl

hemställt om medgivande för ämbetsverket att i stället få använda de för

destillationsugnar avsedda medlen till uppförande av en anläggning för nodulisering

(brikettering) av skifferstybb. Statens bränslekommission har i

häröver infordrat utlåtande — med förmälan att kommissionen ansåge sig

icke kunna bedöma riktigheten av den föreslagna investeringen samt under

hänvisning till att i propositionen nr 2 till innevarande års riksdag bebådats

en sammanslagning av Kinnekulleverket och Svenska skifferoljeaktiebolaget

— sagt sig anse, att sistnämnda medel borde användas endast på det sätt,

som vid samråd mellan marinförvaltningen och skifferoljebolaget befunnes

lämpligt. Även enligt min mening bör i fråga örn användningen av dessa medel

samråd ske mellan marinförvaltningen och bolaget. Därest riksdagen

intet bar alt däremot erinra, synes därvid böra kunna bestämmas, att med

anlitande av medlen i fråga skall vid Kinnekulleverket uppföras en anläggning

för nodulisering av skifferstybb.

Av marinförvaltningens redogörelse för bostadsförhållandena vid Kinnekulleverket

framgår, att dessa ännu lämna åtskilligt övrigt att önska, i det

att en stor del av verkets personal icke kunnat beredas bostad inom rimligt

avstånd från arbetsplatsen. Enligt vad marinförvaltningen uppgivit är huvudparten

av den till 275 man uppgående arbetarstammen nödsakad bo på ett avstånd

från verket, som varierar mellan 3 och 36 km fågelvägen. Vilka olägenheter

detta måste medföra för driften ligger i öppen dag. Ämbetsverkets nu

gjorda, av egnahemsstyrelsen tillstyrkta hemställan avser beredande av bostad

ät 30 gifta och 24 ogifta befattningshavare genom uppförande av 4

enfamiljsvillor, 3 småstugor och 4 bostadshus för en kostnad av tillhopa

400,000 kronor, i vilket belopp även ingå oförutsedda utgifter och kostnaden

för ordnande av vattentäkt, .lag tillstyrker, att delta belopp anvisas för möj
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 34.

liggörande av en dylik utvidgning av bostadsbeståndet vid Kinnekulleverket.

Det torde sedermera ta bliva föremål för närmare övervägande, i vilken ordning

och omfattning ifrågavarande byggnadsprogram bör genomföras. —• Det

av luftskyddsinspektionen i detta sammanhang framställda önskemålet örn

anordnande av skyddsrum för såväl de nu planerade bostäderna som det vid

verket redan befintliga bostadsbeståndet torde efter verkets överlåtande till

skifferoljebolaget kunna utan svårighet tillgodoses av bolaget. Vid sådant förhållande

lärer någon Kungl. Maj:ts åtgärd härför icke erfordras.

Under förutsättning att av den nu ifrågavarande ökningen av oljeproduktionen

allenast 4,000 ton anses böra falla på Kinnekulleverket måste oljeutvinningen

vid Kvarntorp ökas med icke mindre än 40,000 ton eller från nuvarande

30,000 till 70,000 ton. Den av ökad kraftförbrukning och starkt minskad

import av fossilt bränsle förorsakade knappheten på elektrisk energi

har medfört att Ljungströmsmetoden, vilken för sitt användande kräver riklig

tillgång till dylik energi, icke kan tagas i anspråk i den utsträckning,

som eljest — med hänsyn lill att vid en utbyggnad enligt denna metod kostnaderna

samt åtgången av arbetskraft och materiel bliva jämförelsevis ringa

— varit önskvärd. Jag anser mig för närvarande icke böra beräkna att större

kvantitet olja än 22,000 ton per år, eller således den i marinförvaltningens

och bolagsstyrelsens gemensamma skrivelse den 3 oktober 1942 i sådant hänseende

föreslagna mängden, skall utvinnas med tillämpning av denna metod.

Detta innebär, att ytterligare 18,000 ton måste uttagas genom ugnsdestillation.

Av bolagsstyrelsens senaste yttrande framgår, att hinder härför icke

torde möta. Enligt det i yttrandet framlagda förslaget skulle ugnsbeståndet

vid Kvarntorp utökas med dels en och en halv Berghugn, dels en halv Rockesholmsugn

och dels en IM-ugn, den sistnämnda avsedd för torrdestillation

av de noduler, som skulle erhållas vid en i utbyggnadsförslaget jämväl ingående

anläggning för nodulisering av den vid tillverkningen fallande skifferstybben.

Dessa anläggningar jämte tillhörande anordningar lia i förslaget

beräknats draga en kostnad av tillhopa 10,000,000 kronor, vartill, därest

Berghugnarnas lågtrycksångpannor ersattes med s. k. La Montångpannor,

skulle komma ytterligare 777,000 kronor. Vad ångpanneutbytet beträffar

förtjänar särskilt påpekas, att detta enligt styrelsens beräkningar skulle

medföra en ökning av Berghugnarnas oljeproduktion med minst 10 procent

och en högst avsevärd förbättring av deras ångalstrande förmåga. Härav

skulle i sin tur följa dels en helt utanför nu gjorda beräkningar fallande

ökning av den totala oljeproduktionen med cirka 2,000 ton och dels -—

under förutsättning att ångcentralen i motsvarande mån utbygges — en förbättrad

egen kraftförsörjning och minskad risk för driftstörningar på

grund av svårigheter för vattenfallsstyrelsen att leverera elektrisk kraft. Vidare

skulle enligt bolagsstyrelsens nu ifrågavarande förslag Ljungströmsanläggningen

draga en engångskostnad av 3,100,000 kronor samt de för hela

utbyggnadsprojektet gemensamma utgifterna — kostnaden för nyssberörda

utvidgning av ångcentralen däri inräknad — uppgå till (9,200,000 + 723,000

+ 2,830,000=) 12,753,000 kronor. Å sistnämnda belopp skulle emellertid enligt

styrelsens mening tills vidare kunna inbesparas 1,930,000 kronor genom

att uppskjuta anläggandet av det ena av de båda svavelverk, vilka med

3,860,000 kronor ingå i styrelsens kostnadskalkyl. De gemensamma utgifterna

skulle då stanna vid 10,823,000 kronor och hela utbyggnaden kosta

(10,777,000 + 3,100,000 + 10,823,000=) 24,700,000 kronor.

Jag anser mig kunna tillstyrka Kvarntorpsverkets utbyggande enligt bolagsstyrelsens

senaste förslag med nu angivna, av styrelsen förordade modifikationer

och har icke funnit något att erinra mot kostnadsberäkningarna.

De medel, vilka således enligt min mening nu böra anvisas för skifferolje
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

9

industriens utvidgning, uppgå till sammanlagt (500,000 + 400,000 +

24,700,000=) 25,600,000 kronor. Som det torde vara lämpligt, att — oavsett

tidpunkten för Kinnekulleverkets överlåtande — vidtagandet av därstädes

erforderliga åtgärder för utbyggnaden anförtros åt skifferoljebolaget, lärer sistnämnda

belopp i sin helhet böra ställas till detta bolags förfogande. Härför

synes antingen aktieteckning eller lån kunna komma i fråga. Av dessa båda

alternativ finner jag det senare vara att föredraga.

Utbetalningen av lånet bör ske i den mån medel för anläggningarnas utförande

erfordras och med belopp varje gång''som statskontoret efter framställning

av bolaget bestämmer. A lyftat lånebelopp torde böra utgå ränta, förslagsvis

beräknad efter tre procent örn året från lyftningsdagen. Jag förutsätter

dock, att frågan om förräntningen av detta lån upptages till omprövning

vid den översyn och värdering av vissa statens aktieinnehav och andra investeringar

som —- enligt vad jag framhållit vid behandlingen av frågan om

samordnande av flottans skifferoljeverk och den av skifferoljebolaget bedrivna

verksamheten -—■ torde bliva aktuell, när förhållandena medgiva en

avveckling av krishushållningen. Vad återbetalningen av lånet beträffar lärer

med hänsyn till ovissheten rörande prisutvecklingen på oljemarknaden någon

viss amorteringsplan icke nu böra fastställas. Det torde emellertid få ankomma

på Kungl. Majit att tillse, att lånet infrias i den mån medel därtill

stå till bolagets förfogande. Lånebeloppet synes alltså böra vara betalbart

vid anfordran. Vid det förhållandet, att låntagaren är ett statligt bolag, torde

någon säkerhet för lånet icke erfordras.

Jag förutsätter slutligen, att de bostadsbyggnader, vilka av egnahemsstyrelsen

uppförts vid Kinnekulleverket för medel, som av 1941 års riksdag anvisats

från fonden för förlag till statsverket, få överlåtas till skifferoljebolaget.

1 fråga om de ändringar i kapitalredovisningen, som därav må föranledas,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles meddela beslut.

På grund av rådande svårigheter att genom import säkerställa landets behov

av flytande bränslen är det en angelägenhet av utomordentlig vikt, att

åtgärder från statsmakternas sida vidtagas för att i största möjliga utsträckning

utnyttja och främja den inhemska oljeproduktionen. Främst komma

då i fråga de redan befintliga skifferoljeverken å Kinnekulle och i Kvarntorp.

I samband med anvisande av medel till bildande av Svenska skifferoljeaktiebolaget

uttalade 1940 års urtima riksdag önskvärdheten av alt staten

i en eller annan form samordnade de krafter, som arbetade på att nyttiggöra

landets skifferoljetillgångar. Utskottet vill uttala sin tillfredsställelse

över att förslag i sådant syfte nu framlagts.

Förslaget innebär, att flottans skifferoljeverk å Kinnekulle sammanslås

med Svenska skifferoljeaktiebolaget, vilket bolag för framtiden skulle svara

för driften såväl vid Kinnekulle som vid Kvarntorp. Överförandet bör enligt

föredragande statsrådets mening ske i den formen, att bolagets aktiekapital

ökas med visst belopp och att däremot svarande aktier utgivas till

staten.

Utskottet finner förslaget örn ett samordnande av flottans skifferoljeverk

och den av Svenska skifferoljeaktiebolaget bedrivna verksamheten vara ägnat

att ur flera synpunkter tjäna skifferoljeindustriens utveckling. Genom

att de båda verken ställas under en gemensam ledning kunna de med skif
-

Utslcoliet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 34.

feroljeframställningen sammanhängande problemen behandlas på ett mera

enhetligt sätt än vad hittills varit fallet. Härigenom kan verksamheten bättre

rationaliseras till fördel i såväl ekonomiskt som produktionsmässigt avseende.

Utskottet finner sig därför böra tillstyrka den ifrågasatta sammanslagningen

och har i princip icke något att erinra mot det föreslagna sättet för

genomförandet av densamma. Några bärande skäl för att med avgörandet av

frågan om en sammanslagning låta anstå, såsom i motionen II: 296 yrkats,

synas utskottet icke föreligga. Utskottet avstyrker fördenskull motionen. De

militära myndigheternas anspråk på medbestämmanderätt i fråga om bolagets

förvaltning anser utskottet i likhet med föredragande statsrådet böra

övervägas i samband med sammanslagningens slutliga genomförande.

I syfte att skapa ökade förutsättningar för en vidgad oljeutvinning vid företagen

i fråga föreslås nu åtgärder för en utbyggnad av skifferoljeindustrien,

så att den för närvarande sammanlagda oljeutvinningen vid Kinnekulle- och

Kvarntorpsverken, motsvarande en årsproduktion av 37,000 ton, skulle ökas

till 81,000 ton. Av ökningen skulle 4,000 ton falla på Kinnekulleverket och

40.000 ton å oljeverket vid Kvarntorp. Av sistnämnda produktion avses 22,000

ton böra utvinnas genom den s. k. Ljungströmsmetoden. För att möjliggöra

en dylik produktionsökning erfordras en omläggning av brytningen vid

Kinnekulleverket och utvidgning av ugnsanläggningen i Kvarntorp. Vid en

utbyggnad av landets skifferoljeindustri enligt nämnda förslag skulle kostnaderna

uppgå till 25,200,000 kronor, varav 500,000 kronor beräknas för

Kinnekulleanläggningen och 24,700,000 kronor å Kvarntorpsverkets utbyggande.

Mot det av föredragande statsrådet förordade utbyggnadsprogrammet

har utskottet icke funnit anledning till erinran liksom ej heller mot den verkställda

kostnadsberäkningen. Utskottet tillstyrker vidare, att ett belopp av

400.000 kronor anvisas för möjliggörande av en som erforderlig avsedd utvidgning

av bostadsbeståndet vid oljeverket å Kinnekulle.

Såsom föredragande statsrådet erinrat anvisade 1941 års riksdag ett anslag

av 1,350,000 kronor till utvidgning av Kinnekulleverket, av vilket belopp

700.000 kronor avsåges till uppförande av ugnar för destillering av skifferstybb.

På anförda skäl tillstyrker utskottet, att sistnämnda belopp må i

stället användas för uppförande vid Kinnekulleverket av en anläggning för

nodulisering (brikettering) av skifferstybb.

De sammanlagda kostnaderna för skifferoljeindustriens utvidgning skulle

alltså uppgå till 25,600,000 kronor, vilket belopp utskottet anser sig böra med

hänsyn till de rådande utomordentliga förhållandena föreslå riksdagen att

anvisa. I likhet med föredragande statsrådet anser utskottet, att detta belopp

bör i sin helhet ställas till förfogande för skifferoljeaktiebolaget, som jämväl

skulle handhava utbyggnaden å Kinnekulle. Vid övervägande huruvida aktieteckning

eller lån bör komma i fråga, har utskottet i likhet med föredragande

statsrådet funnit sistnämnda alternativ vara att föredraga. Med avseende å

lånebestämmelserna ansluter sig utskottet till vad föredragande statsrådet härutinnan

anfört.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

11

Utskottet förutsätter såsom självklart, att ett nedläggande av ettdera av de

båda skifferoljeverken icke sker utan att frågan härom underställts riksdagens

prövning.

Föredragande statsrådets förslag i de delar, varom utskottet ovan icke särskilt

uttalat sig, hava icke givit utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 296,

a) medgiva, att flottans skifferoljeverk å Kinnekulle må i

huvudsaklig överensstämmelse med de av föredragande statsrådet

i statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 29

januari 1943 uppdragna riktlinjerna överföras till Svenska

skifferoljeaktiebolaget samt att Kungl. Majit må vidtaga i

samband därmed erforderliga åtgärder;

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag

av 25,600,000 kronor.

Stockholm den 26 februari 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Gränebo, Torsten Ström, Sven Larsson, Karl Andersson, friherre De Geer, Björkman, Åqvist,

Boman, Gillström och Ekströmer; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Danielsson, Ward, Persson i Falla, Lindberg i Umeå, Bergström, Wallentheim, Lindholm,

Lundberg i Hälsingborg och Pettersson i Dahl.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 34.

Reservationer:

1 :o) av herrar T orsten Ström, Sven Larsson, Karl Andersson, Törnkvist och

Wallentheim, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts förslag om en sammanslagning av flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle och Svenska skifferoljeaktiebolagets anläggningar i Kvarntorp

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka. I första hand torde tidpunkten för

en dylik genomgripande reform icke nu vara lämplig. Betydande arbetsuppgifter

föreligga för närvarande för de båda driftsledningarna, och den utvidgning

av skifferoljeindustrien, som avses att med det snaraste företagas, kommer

att ställa ytterligare anspråk på desamma. Att innan den ifrågasatta utbyggnaden

kommit till stånd och driften stabiliserats vidtaga en omläggning

av regimen synes utskottet vara i hög grad betänkligt. Det avbrott i arbetskontinuiteten,

som därvid uppstår, måste komma att menligt inverka på produktionskapaciteten.

Under nuvarande förhållanden synes det utskottet vara

ur flera synpunkter att föredraga, att de båda företagen få tillsvidare liksom

hittills arbeta under skilda ledningar, varigenom de bättre kunna ägna sig

åt att nyttiggöra var för sig vunna erfarenheter för lösandet av de med en

oljeframställning sammanhängande tekniska problemen och forskningsuppgifterna.

Framhållas må vidare att såväl produktion som forskningsarbete

snarare torde stimuleras genom att konkurrensen vidmakthålles de båda företagen

emellan för uppnående av bästa möjliga resultat. Huruvida överhuvud

taget införandet av en central ledning för skifferoljeindustrien kan anses vara

till fördel i ekonomiskt och produktionsmässigt avseende synes kunna ifrågasättas.

Några vägande skäl härför hava enligt utskottets mening icke anförts.

Emellertid är detta en fråga, som enligt utskottets mening bör tagas under

närmare omprövning sedan fredliga förhållanden inträtt, då större erfarenhet

vunnits och bättre förutsättningar äro för handen att kunna överblicka och

bedöma möjligheterna för upprätthållandet av en bärkraftig inhemsk skifferoljeindustri.

Av det anförda framgår, att utskottet i likhet med motionären anser, att

någon sammanslagning av de båda skifferoljeverken icke nu bör komma

till stånd. Den i ämnet väckta motionen tillstyrkes alltså av utskottet.

I syfte---å Kinnekulle.

Såsom föredragande--— av skifferstybb.

De sammanlagda kostnaderna för skifferoljeindustriens utvidgning skulle

enligt det anförda uppgå till 25,600,000 kronor, vilket belopp utskottet anser

sig böra med hänsyn till de rådande utomordentliga förhållandena föreslå

riksdagen att anvisa. Det för Kvarntorpsverkets utbyggnad erforderliga

beloppet av 24,700,000 kronor torde ställas till Svenska skifferoljeaktiebolagets

förfogande, därvid låneformen synes vara att föredraga framför aktieteckning.

Med avseende å lånebestämmelsema ansluter sig utskottet till vad

föredragande statsrådet härutinnan anfört. Återstoden, eller 900,000 kronor,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 34.

13

som avsetts för bestridande av kostnader för markförvärv m. m. vid flottans

skifferoljeverk å Kinnekulle, torde böra under särskilt anslag anvisas

å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår såsom kapitalinvestering

i fonden för förlag till statsverket.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) avslå Kungl. Maj:ts proposition, i vad densamma avser

överförandet av flottans skifferoljeverk å Kinnekulle till

Svenska skifferoljeaktiebolaget;

b) till Lån till Svenska skifferoljeaktiebolaget å tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1942/43 å kapitalbudgeten

under fonden för låneunderstöd anvisa ett reservationsanslag

av 24,700,000 kronor;

c) till Markförvärv m. m. för flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43 å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket

anvisa ett reservationsanslag av 900,000 kronor;»

2:o) av herr Svensson i Grönvik.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:49 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds ‘proposition angående anslag å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 till lån till Svenska ski s. 5 i texten