Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om nya lönebestämmelser för chefsbefattningarna vid de af för sdrm ande verken m. m.

1943-03-05 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:39, Utlåtande i anledning av väckt motion om nya lönebestämmelser för chefsbefattningarna vid de af för sdrm ande verken m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr. 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 5 mars 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om nya lönebestämmelser

för chefsbefattningarna vid de af för sdrm ande verken

m. m. (4:e avd.)

I en inom andra kammaren väckt motion, nr 95, har herr G. De Geer hemställt,

att riksdagen måtte ingå med skrivelse till regeringen och begära utredning

dels örn nya lönebestämmelser för chefsbefattningarna i de affärsdrivande

verken, dels örn möjligheterna att överföra vissa av dessa verk till bolagsform.

Då av motionären påyrkas övervägande av affärsverkens och särskilt då kommunikationsverkens

omvandling till företag i bolagsform må erinras om tidigare

även från målsmän för enskild företagarverksamhet påvisade svårigheter för

en tillämpning av det privata affärslivets organisationsformer å förevarande

område.

I fråga örn de statliga affärsverkens organisation och förvaltning måste beaktas,

att dessa verk äro utövare av viktiga förvaltningstekniska och näringspolitiska

samhällsfunktioner. Vanskligheterna vid en avvägning mellan å ena

sidan de rent företagsekonomiska synpunkterna och å andra sidan dessa mera

allmänna intressen ha tydligt kommit till uttryck i samband med de omfattande

utredningar, som på sin tid utfördes dels av statsbaneekonomikommissionen beträffande

statens järnvägar dels ock av socialiseringsnämnden beträffande statsbanorna

och statens domänverk.

Statens post-, telegraf- och telefonväsen liksom ock statens järnvägar äro i

hela samhällslivet alltför djupt ingripande företag för att statsmakterna —

lika litet i vårt land som i det stora flertalet andra länder •— skola kunna avstå

från en ganska ingående kontroll över dem. Dessa verks ställning i stats- och

samhällslivet har särskilt tydligt framträtt under nuvarande beredskapsläge.

Även produktionen och distributionen av den elektriska kraften har krävt allt

starkare kontroll och ingrepp från statsmakternas sida i samma mån som kraftförsörjningens

nationella betydelse växt.

Vad särskilt angår riksdagens inflytande på hithörande områden vågar utskottet

hävda den uppfattningen, att exempelvis de initiativ, som inom och från

riksdagen före kriget togos för att påskynda elektrifieringen av de svenska statsbanorna

och desslikes för en intensifiering av de statliga kraftverksbyggnaderna,

av utvecklingen bekräftats hava varit gagneliga.

Beträffande den i motionen särskilt berörda frågan örn lönerna för affärsverkens

chefsbefattningar må erinras, att stor hänsyn till dessa befattningars

Bihang till riksdagens protokoll, 194.1. 6 sami. Nr ,19. 1

Utskottet.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 39.

särställning tagits vid tidigare löneregleringar. Löneförmånerna ha avvägts

efter förmånligare grander än vid andra statliga verk. Att mycket högre, för

att ej säga synnerligen högt uppdrivna förmåner pläga bjudas på vissa chefsposter

inom det privata affärslivet, kan ej utskottet finna vara för staten föredömligt.

Sammanfattningsvis vill utskottet framhålla, att de synpunkter, som av motionären

framförts beträffande såväl förvaltningsformerna för affärsverken i

allmänhet som särskilt också lönevillkoren för dessa verks chefer, redan tidigare

varit föremål för omfattande utredningar och ingående omprövning. Då utskottet

överhuvud ej kan finna någon framställning från riksdagen i förevarande

avseenden för närvarande vara påkallad, får utskottet hemställa,

att motionen II :95 ej må a.v riksdagen bifallas.

Stockholm den 5 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Oscar Olsson, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Sven Larsson, Andrén, Heidingt Magnusson,

Bäcklund, friherre de Geer och Aqvist; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Törnkvist, Skoglund i Doverstorp,

Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla,

Isacsson, Lindholm, Pettersson i Dahl och Barnskola.

Caslon Press Boktr., Stockholm 1943.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.