Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats - bidrag till folkköksverksamhet.

1943-03-19 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:46, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats - bidrag till folkköksverksamhet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande ur 46.

1

Nr 46.

Ankom lill riksdagens kansli den 19 mars 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående stats
-

bidrag till folkköksverksamhet.

(2 :a avd.)

I propositionen nr 10 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 8 januari 1943,

föreslagit riksdagen att godkänna av chefen för folkhushållningsdepartementet

angivna riktlinjer för beviljande av statsbidrag åt kommuner för vissa

kostnader för utspisning vid folkkök.

Förhållandena på livsmedelsförsörjningens område och prisstegringarna

å livsmedel och bränsle lia föranlett överväganden om icke särskilda åtgärder

äro eller kunna bliva påkallade för att, särskilt för de mindre bemedlade,

underlätta möjligheterna att erhålla lagad mat. Inom livsmedelskommissionen

ha med denna utgångspunkt gjorts undersökningar om behovet av inrättande

av s. k. folkkök. Därvid har framkommit, att något aktuellt behov

av folkkök icke ansetts föreligga, men att, om förhållandena förändra sig

till det sämre, en folkköksorganisation snart nog kan visa sig nödvändig.

Särskilt har påpekats att ej blott skärpta regleringsåtgärder och ökad prisstegring

å de viktigare livsförnödenheterna utan även inträdandet av en

mera omfattande arbetslöshet eller begränsning av de enskilda hushållens

möjligheter att erhålla bränsle, gas eller elektricitet för matlagningsändamål

kunna aktualisera behovet av folkkök. Även örn förhållandena för närvarande

icke vore så allvarliga, att folkkök omedelbart borde komma till stånd,

har det, med hänsyn till att vårt försörjningsläge inom skilda områden hastigt

nog kunde undergå en försämring, synts vara välbetänkt att redan nu

vidtaga erforderliga planläggningsåtgärder för genomförande av en folkköksorganisation.

Departementschefen anför för egen del i huvudsak följande.

Vad själva planläggningen angår synas de av livsmedelskommissionen

uppdragna linjerna böra tillämpas. Sålunda bör utredas vilka befolkningsgrupper

samt antalet konsumenter som kunna väntas komma att anlita folkköken.

Vidare bör planläggningen omfatta undersökningar av frågor örn

lokaler och utrustning samt sättet för folkkökens drift. Särskilt beaktande

torde därjämte böra ägnas åt spörsmålet om en samordning av för folkköken

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 46—48. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr i6.

erforderliga anordningar med de åtgöranden som ur civil försvarsberedskapssynpunkt

kunna vara påkallade.

Livsmedelskommissionen och de hörda myndigheterna utgå från att folkköken

höra drivas såsom kommunala inrättningar, och livsmedelskommissionen

ifrågasätter därjämte för vinnande av detta syfte, huruvida icke särskild

lagstiftning angående skyldighet för kommun att anordna folkkök hör

komma till stånd. Kommissionen vill dock icke förorda sådan lagstiftning,

enär kommunerna torde vara villiga att, därest statsbidrag erhålles för vissa

kostnader, på frivillighetens väg medverka till inrättande av folkkök. Även

jag finner det lämpligt, att folkköksverksamheten anförtros kommunala

organ, särskilt med tanke på att inom vissa kommuner åtskilliga anstalter

redan träffats för planläggning av en sådan verksamhet. Någon särskild

lagstiftning om skyldighet för kommun att anordna folkkök anser jag icke

vara påkallad. Kungl. Majit torde nämligen äga befogenhet att med stöd av

2 § lagen den 15 juni 1939 (nr 254) om skyldighet för kommun att fullgöra

vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter föreskriva, att kommun skall

inrätta folkkök.

Livsmedelskommissionen har framhållit, att folkköken knappast kunna

väntas fylla sin uppgift, örn icke de mindre bemedlade befolkningsgrupperna

erhålla möjlighet att anlita desamma till nedsatta priser och att kommunerna

i allmänhet torde sakna möjlighet eller vilja att ensamma svara för

kostnaderna för sådan prisnedsättning. Därför ifrågasättas särskilda statsbidrag

för dessa kostnader.

I den händelse tidsläget skulle kräva inrättandet av folkkök synes man

böra utgå från att de mindre bemedlade skola kunna från dessa erhålla

lagad mat till priser, som understiga självkostnaderna. Huruvida en dylik

prisnedsättning bör stå till buds under alla förhållanden torde dock kunna

ifrågasättas; är anledningen till att folkkök inrättas att söka exempelvis i

brist på bränsle för matlagningsändamål, lärer någon prisnedsättning i och

för sig knappast vara motiverad. I regel synes man dock böra räkna med att

prisnedsättning skall kunna medgivas. Vederbörande kommuner synas emellertid

knappast kunna med stöd av nyssnämnda lag om skyldighet för kommun

att fullgöra vissa av krig m. m. föranledda arbetsuppgifter åläggas att

svara för de kostnader, som kunna komma att uppstå till följd av sådana

prisnedsättningar. På grund härav kommer det att vara beroende av vederbörande

kommuner, huruvida från folkkök skall verkställas utspisning till

nedsatta priser. Det måste vid sådant förhållande anses tillrådligt att genom

beviljande av statsbidrag stimulera kommunerna att frivilligt åtaga sig viss

del av kostnaderna för sådan prisnedsättning som här avses. Då dessutom

ett fastslående av statens avsikt att bevilja statsbidrag redan i det förberedande

skede, vari frågan örn inrättande av folkkök nu befinner sig, kan påverka

kommunernas beredvillighet att medverka till den fortsatta planläggningen

av folkkökens organisation, är jag nu beredd att tillstyrka att statsbidrag

må kunna utgå för ändamålet.

Att fastställa några mera detaljerade regler för åtnjutande av statsbidrag

torde för närvarande icke vara möjligt. För att kommun skall erhålla statsbidrag

till kostnader för folkkök synas emellertid följande huvudgrunder

böra uppställas. Bidrag skall kunna utgå, sedan Kungl. Majit eller av Kungl.

Majit utsedd myndighet funnit behov av folkkök föreligga inom vederbörande

kommun samt därjämte skäl föreligga för prisnedsättning. Till skillnad

mot eljest gällande regler, att krisåtgärderna inom en kommun skola

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 46.

3

handhavas av kristidsnämnden, synes med hänsyn till de särskilda insikter

som fordras för att leda en folkköksverksamliet kommunen böra äga bestämma,

att ledningen av verksamheten skall utövas av en särskild styrelse,

vilken i sig innesluter representanter för såväl kristidsnämnd som, därest

arbetslöshet medverkat till folkkökets tillkomst, arbetslöshetskommitté. På

sätt socialstyrelsen och utrymningskommissionen förordat böra även företrädare

för kommunens fattigvårdsstyrelse och lokala utrymningsmyndigheter

vara ledamöter av folkköksstyrelsen, så att de speciella synpunkter

som dessa representanter företräda kunna vinna erforderligt beaktande vid

folkkökens organisation, utrustning och drift. På folkköksstyrelsen bör ankomma

att efter grunder som bestämts av Kungl. Majit eller efter Kungl.

Majits bemyndigande av annan myndighet besluta örn vilka befolkningsgrupper,

som skola tillhandahållas mat till nedsatta priser. Tillträde till

folkköken bör mot full ersättning stå även andra kommunens medlemmar

till buds. Å styrelsen skall vidare ankomma att i enlighet med föreskrivna

grunder bestämma storleken av den prisnedsättning som därtill berättigade

skola åtnjuta.

Statsbidrag bör i enlighet med vad jag förut framhållit utgå för viss del

av de kostnader som uppslå för kommunerna för prisnedsättningen åt vissa

befolkningskategorier. Om det befinnes lämpligt att genomföra prisnedsättning,

synes det vara rättvist, att samtliga kommuner, oavsett skatteunderlag,

erhålla statsbidrag efter enhetliga grunder. På sätt livsmedelskommissionen

i första hand föreslagit synes statsbidraget böra fastställas till 50 procent

av det belopp, varmed prisnedsättning beviljas, dock icke å kostnad

för prisnedsättning, som överstiger hälften av självkostnaden för utspisningen.

Med självkostnad förstås därvid utgifter för ingredienserna i maten,

personalkostnader, eventuella hyror och dylika rörliga kostnader, men icke

kostnader för amortering av utrustning och andra inventarier. Genom att

fixera en bestämd gräns för statsbidragets storlek synas kommunerna erhålla

en fastare utgångspunkt för bedömandet av de kostnader för folkköken,

vilka kommunerna själva äro skyldiga att bestrida, än om statsbidraget

skulle utgå i förhållande till skatteunderlaget. Där synnerliga skäl föreligga,

exempelvis särskilt högt skattetryck eller ovanligt höga kostnader för

folkkökens anordnande och utrustning, böra statsbidrag efter Kungl. Majits

beprövande i varje särskilt fall kunna tillerkännas kommun för kostnaderna

för prisnedsättning till högre procenttal än förut angivits, dock högst 75 procent

av det belopp, varmed prisnedsättning beviljas, ävensom för andra

kostnader än för prisnedsättning. Även i dessa fall torde statsbidrag för

prisnedsättning böra begränsas till högst hälften av självkostnaden för utspisningen.

Då några kostnader för statsverket för här skisserade statsbidrag icke

komma att uppstå, förrän inrättande av folkkök blir aktuellt, erfordras för

närvarande icke något särskilt anslag å riksstaten för ändamålet. För den

händelse medel skulle bliva behövliga, torde Kungl. Majit få tillgodose dylikt

behov genom anlitande av lämpligt förskottsstatsanslag.

Utskottet, som icke funnit något att erinra mot de av departementschefen Utskottet.

för ifrågavarande verksamhet angivna riktlinjerna, hemställer,

att riksdagen må godkänna av departementschefen i statsrådsprotokollet

över folkhushållningsärenden för den 8 ja
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 46.

nuari 1943 angivna riktlinjer för beviljande av statsbidrag

åt kommuner för vissa kostnader för utspisning vid folkkök.

Stockholm den 19 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i

Malmö, Oscar Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Gustaf

Karlsson, Åqvist, Boman, Ekströmer och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm,

Svensson i Grönvik, Andersson i Prästbol, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i

Rubbestad, Wallentheim, Staxäng, Viklund, Åkerström och Barnekow.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:86 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj-.ts ■proposition angående dispositionen av ett för vissa byggnadsarbeten vid erkända alkoholistanstalten Dagöh s. 1 i texten