Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1943-03-19 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:48, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

11

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 19 mars 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån

för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar

m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(2:a avd.)

I propositionen nr 75 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den 5 februari

1943, föreslagit riksdagen medgiva dels att ur lånefonden för gasgeneratorer

för motordrift må i enlighet med vad chefen för folkhushållningsdepartementet

anfört utlämnas lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med

personbilsringar samt för anskaffande av släpvagnar med sådana ringar,

dels ock att efterskänkande av sådana lån må äga rum i enlighet med av

departementschefen angivna riktlinjer.

I anledning av Kungl. Majis ifrågavarande förslag bar i en inom andra

kammaren av herr K. E. Hansson i Skediga väckt motion (II: 302) hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att bidrag av statsmedel för ombyggnad av lastbilar

till p-boggityp måtte beviljas med 60 % av ombyggnadskostnadema

samt att sålunda omställd lastbil befrias från bilskatt under den tid, som

densamma i ombyggt skick användes i trafik.

Nämnda motion har hänvisats till bevillningsutskottet, i vad angår förslaget

örn viss befrielse från automobilskatt, och i övrigt till statsutskottet.

Beträffande landets försörjningsläge i fråga örn bilgummi har departementschefen

anfört följande.

Vårt lands försörjningsläge beträffande gummiprodukter bär på grund av

den avbrutna importen av rågummi blivit alltmera kritiskt. Viss import av

ersättningsgummi, s. k. buna, har emellertid kommit till stånd. Även örn

denna import, vilken endast skett i begränsad omfattning, bar medfört någon

förbättring i läget, äro utsikterna att nödtorftigt kunna tillgodose behovet

av olika gummiprodukter mycket ovissa. Lägets allvar framträder särskilt

i fråga örn försörjningen med bilgummi av grövre dimensioner. Med

tanke på vikten för bela vårt näringsliv av att godsbiltrafiken i görligaste

mån uppehälles framstår det därför såsom synnerligen angeläget att alla

tillgångar, som kunna uppdrivas för att tillgodose detta ändamål, tagas i anspråk.

Inom landet finnas betydande mängder personbilsgummi, vilket icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 48.

för närvarande kommer till användning. Ett ianspråktagande av denna

gummitillgång för lastbilstrafiken skulle innebära, att densamma skulle

kunna hållas i gång betydligt längre än som skulle bliva möjligt om endast

de befintliga tillgångarna på lastbilsgummi utnyttjades. De trafikreglerande

myndigheterna lia sedan länge haft sin uppmärksamhet riktad på dessa förhållanden,

och sedan nian under nästföregående år funnit, att det ur teknisk

synpunkt är möjligt att ombygga vissa typer av lastautomobiler för användning

med personbilsgummi genom att förse desamma med boggianordning,

ha föreskrifter meddelats, som syfta till att förmå enskilda företagare

att verkställa sådan ombyggnad. Sålunda lia vissa lättnader genomförts i

beskattningen av lastautomobiler som ombyggts samt garanti utfästs för tilldelning

av smörjolja för vissa längre perioder för dylika lastautomobiler.

De vidtagna åtgärderna ha emellertid icke medfört ombyggnad av lastautomobiler

i sådan omfattning som man önskat.

Av trafikkommissionert tillkallade utredningsmän framhöllo i avgivet betänkande,

vilket av kommissionen med eget utlåtande av den 16 mars 1942

överlämnades till Kungl. Maj :t, att vid fullt utnyttjande av tillgängliga resurser

för tillverkning och montering en snabb ombyggnad skulle kunna ske

av 6 000 tvåaxlade lastbilar till treaxlade, därvid bakre hjulaxeln skulle utbytas

mot en tvåaxlad boggianordning för bruk av personbilsringar, närmast

av dimensionen 6,00—16". Utredningsmännen framhöllo även önskvärdheten

av att åtgärder vidtoges i syfte att stimulera lastbilägamas intresse

för sådan ombyggnad.

Nämnda utredning ledde till de av departementschefen berörda skattelättnaderna

samt garantierna i fråga om smörjoljetilldelning.

I skrivelse den 27 januari 1943 har trafikkommissionen upptagit frågan

om statlig låneverksamhet i syfte att underlätta ombyggnad av lastbilar för

användning av personbilsringar och har därvid anfört följande.

Erfarenheten har nu visat, att fortgången av den avsedda omställningen

ingalunda blivit den önskade. Härvid torde även svårigheter ha spelat in

för bilägarna att anskaffa för omställningen erforderliga medel. Kostnaden

för att förse en lastbil med boggianordning uppgår till omkring 3 000 kronor.

En släpvagn av den största typ, som enligt gällande bestämmelse kan ifrågakomma

i kombination med lastbil av den vanligast förekommande storleken,

3—372 ton, betingar en kostnad av cirka 3 500 kronor, under det att kostnaden

för en släpvagn med mindre lastförmåga ställer sig lägre. Då det i nuvarande

försörjningsläge i fråga om lastbilsringar framstår såsom särskilt angeläget

att i snabbare takt än hittills få till stånd en övergång till personbilsdäck

beträffande ett numerärt större antal fordon än det tidigare angivna

antalet av 6 000, tala goda skäl för att vederbörande fordonsägare erhålla

ett ekonomiskt stöd i form av lån för ifrågavarande ändamål, vilket stöd

lämpligen synes kunna givas med anlitande av lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift.

Kommissionen har hemställt, att Kungl. Majit måtte utverka bemyndigande

av riksdagen att vidtaga sådana jämkningar i gällande bestämmelser

för erhållande av lån från nämnda fond, att lån må kunna medgivas även

för inköp av personbilsboggi eller släpvagn.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

13

Kommerskollegium, som tillstyrkt trafikkommissionens förslag, har upplyst,

att av de till lån ur gasgeneratorlånefonden hittills anvisade medlen,

tillhopa 21 700 000 kronor, den 1 januari 1943 funnes disponibelt ett belopp

av i runt tal 11 430 000 kronor. För tillgodoseende av de av trafikkommissionen

uttalade önskemålen beräknar kollegium att det under innevarande år

kommer att stå till förfogande ett belopp av i runt tal 15 000 000 kronor, vilket

skulle möjliggöra en utlåning av 7 500 lån å 2 000 kronor. Enligt av trafikkommissionen

under hand inhämtade uppgifter syntes dock ett sa stort

antal lån knappast behöva ifrågakomma.

Livsmedelskommissionen, som tillstyrkt ifrågavarande förslag, har anfört

bland annat följande.

Enligt vad livsmedelskommissionen har sig bekant kommer trafikkommissionen

att förelägga så gott som samtliga innehavare av lastbilar att,

vid äventyr av trafiktillståndets indragning, före den 1 april 1943 installera

personbilsboggi (eller släpvagn) på bilarna. I vad angår sådana bilar, som

komma till användning för livsmedelstransporter, är det ur försörjningssynpunkt

mycket angeläget, att dessa förelägganden i största utsträckning

efterkommas så att något avbrott i intransporterna icke behöver befaras.

Boggianordningen har av bränslekommissionen betecknats såsom en avkristiden

föranledd nödfallsåtgärd, som är till fördel ur den synpunkten, att

den medger utnyttjande av personbilsringar å samtliga lastbilar, men som å

andra sidan är förenad med så stora olägenheter, att den icke torde komma

att bibehållas då normala tider åter inträda. Bland olägenheterna har kommissionen

påpekat de höga anskaffningskostnaderna samt ytterligare framhållit,

alt boggiförsedda bilar icke lämpa sig för trafik å dåliga vägar, enär

ojämnheter i vägbanan åstadkomma alltför stora påkänningar på den dragande

boggiaxeln, varjämte ett onormalt gummislitage uppstår. Vidare torde

vid färd å smala vägar uppkomma svårigheter med manövreringen, särskilt

vid vändning. Kommissionen bar funnit boggibilar som regel icke vara lämpliga

för bränsletransporter. Med hänsyn till angelägenheten av att förbrukningen

av lastbilsringar under nuvarande krisläge nedbringas har bränslekommissionen

emellertid, oaktat de påtalade olägenheterna med boggisystemet,

tillstyrkt trafikkommissionens förslag om beviljande av lån för ombyggnad

av lastbilar till detta system.

Beträffande frågan örn beviljande av lån för inköp av släpvagnar med personbilsringar

bar bränslekommissionen framhållit, att örn boggianordningar

kunde betecknas såsom en kristidsprodukt, detta däremot icke kunde sägas

örn släpvagnarna. Dessa erbjöde fördelar, vilka icke vore speciellt betingade

av rådande krisläge, och torde därför även efter kriget komma att

befinnas lämpliga ur ekonomisk synpunkt. Sedan Kungl. Majit anvisat medel

för ändamålet bade kommissionen företagit provning och demonstration

av släpvagnar vid bränsletransporter, varvid släpvagnarnas lämplighet för

detta ändamål bekräftats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 48.

Statens priskontrollnämnd har anfört bland annat följande.

Trafikkommissionen har ansett sig kunna garantera oljetilldelning för

dessa lastbilar, som utrustas med personbilsringar, till och med den 1 oktober

1944 eller för en tidsperiod från färdigställandet av cirka IV2 år. Därest det ej

läte sig göra att väsentligt nedbringa kostnaden för inköp och montage av

dylik boggianordning, vilken nu beräknas till omkring 3 000 kronor, och

denna kostnad skall amorteras under angiven garantitid, skulle detta avsevärt

förändra kalkylen för gällande maximitaxa för lastbilar. Enligt uppgift

ha lasttrafikbilägarna för avsikt att på denna grund begära ett visst tillägg

per timme. En dylik förändring av lastbilstaxan skulle, om den bleve nödvändig,

få ganska vittgående konsekvenser och kan direkt påverka prissättningen

å ett flertal varor. För exempelvis den viktiga bränslevedförsörjningen

torde visserligen personbilsboggier svårligen kunna komma till användning

men väl släpvagnar, utrustade med personbilsringar, vilka ju beräknas draga

en kostnad av 3 500 kronor. Nämnden måste därför på det kraftigaste understicka

nödvändigheten av att i samband med lösningen av detta transportproblem

även söka ordna den ekonomiska sidan av saken.

Inom nämnden ha förhandlingar upptagits i avsikt att söka nedbringa

kostnaden för ifrågavarande boggianordning. Detsamma gäller örn kostnaden

för personbilsgummit, där man genom clearingförfarande vill söka

ernå en utjämning. Överläggningar angående åtgärder i sådant syfte ha

förts mellan nämnden, trafikkommissionen och industrikommissionen. En

avsevärd kostnadsökning kan dock icke undvikas, även om dessa förhandlingar

och överläggningar ge resultat i kostnadssänkande riktning. Huruvida

en taxeökning kan komma att visa sig ofrånkomlig på grund av denna kostnadsökning,

kan nämnden för närvarande icke med säkerhet bedöma.

Departementschefen förordar, att fordonsägarna skola erhålla möjlighet

att få lån på fördelaktiga villkor för omställning av lastbil för användning

med personbilsgummi eller för anskaffande av släpvagn med personbilsringar.

I den mån tekniska möjligheter föreligga för användning av s. k. påhängsvagnar,

borde lån stå till buds även för anskaffandet av sådana. Hinder

borde ej föreligga mot att, där synnerliga skäl förelåge, lån meddelades även

sådana fordonsägare som redan genomfört anordningar av här angivet slag.

För låneverksamheten torde gasgeneratorlånefonden anlitas.

Vidare anför departementschefen följande.

De villkor och bestämmelser som gälla för lån för inköp av gasgeneratorer

för motordrift torde i stort sett kunna tillämpas även för de här ifrågasatta

lånen för inköp av personbilsboggis och släpvagnar. Således synas

lånebeloppen icke böra utgå med högre belopp än 80 procent av kostnaden

för anskaffande och montering av erforderlig utrustning. Med hänsyn till

att kostnaderna för anskaffning av personbilsboggi eller släpvagn variera

inom ganska vida gränser synes det emellertid få ankomma på Kungl. Majit

att bestämma, huruvida någon viss summa skall fastställas som översta

gräns för lånebeloppet. Ehuru det av kommerskollegium berörda förslaget

om att förkorta återbetalningstiden otvivelaktigt ur statens synpunkter skulle

innebära vissa fördelar, torde dock de hittillsvarande reglerna för återbetalning

av lån ur fonden alltjämt böra gälla, enär den ekonomiska belastningen

å låntagarna eljest torde bliva alltför betungande och därigenom mot
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr A8.

15

verka syftet med låneverksamheten. Den modifikationen synes dock böra

genomföras, att den amorteringsfria tiden inskränkes, förslagsvis till tre

månader. Jämväl i övrigt torde Kungl. Majit böra äga befogenhet att vidtaga

erforderliga ändringar i lånevillkoren.

I anslutning härtill vill jag icke underlåta att i likhet med priskontrollnämnden

påpeka, att här ifrågavarande ombyggnader kunna komma att få

ofördelaktiga verkningar i prishänseende. Jag vill därför understryka vikten

av att kostnaderna i förevarande hänseende såvitt möjligt hållas nere. Särskilda

åtgärder i detta syfte äro under övervägande. Redan nu synes man

kunna utgå från att kostnaderna komma att hålla sig avsevärt lägre än tidigare

angivits. Tager man dessutom hänsyn till värdet av de lastbilsringar,

fordonsägaren kan tillgodoräkna sig, reduceras ytterligare fordonsägarens

utlägg.

Även örn kostnaderna för ombyggnad av lastbilar eller anskaffning av

släpvagnar kunna väntas bliva minskade, utgöra dessa kostnader dock självfallet

för varje företagare en ekonomisk belastning, som drabbar mer eller

mindre hårt, beroende på den betydelse utförandet av transporter har för

företagaren. Enklast synes lättnad härutinnan kunna beredas fordonsägarna

genom att Kungl. Majit erhåller möjlighet att efterskänka någon del av beviljat

lån. Man torde i detta hänseende böra göra skillnad mellan företagare

som utnyttja sina fordon för körslor i icke yrkesmässig trafik, exempelvis

olika industrier, och företagare, vilkas huvudsakliga uppgift är att för

andras räkning utföra transporter i yrkesmässig trafik. I fråga örn den

förra kategorien torde man med fog kunna göra gällande, att något efterskänkande

av lån av här avsedd art i regel icke är erforderligt. Omställningskostnaderna

måste i dessa fall betraktas såsom en del av kostnaderna

för företagets drift i allmänhet. Hänsyn till omställningskostnaderna såsom

kostnadsförhöjande faktor bör således tagas endast i samband med eventuellt

förekommande prövning av företagets kostnadskalkyler i allmänhet. Därest

synnerliga skäl föreligga — transportkostnaderna utgöra en osedvanligt hög

andel av driftkostnaderna i gemen, ömmande omständigheter eller andra

därmed jämförliga förhållanden — bör eftergift med återbetalningen av lån

dock kunna ifrågakomma. Beträffande de fordonsägare som bedriva yrkesmässig

lastautomobiltrafik ligger saken annorlunda till. I sådana fall måste

kostnaden för ombyggnad till boggianordning eller anskaffande av släpvagn

helt bestridas av förtjänster av trafikutövningen, och svårigheter måste ofta

antagas uppstå för amortering av lånen inom avsedd tid. I dylika fall synes

det därför skäligt att ett efterskänkande av viss del av lånet kan medgivas.

Jag förordar således, alt efterskänkande till viss del av lån, som beviljats

för ombyggnad av lastbil till boggianordning eller anskaffande av släpvagn,

må, där så prövas skäligt, äga rum för ägare av fordon, som utnyttjas i

yrkesmässig trafik, samt för ägare av annan lastbil, därest synnerliga skäl

föreligga därtill. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela erforderliga

föreskrifter för genomförande av bär förordade åtgärder.

Efterskänkandet synes lämpligen böra verkställas så att. i samband med

lånets utbetalande, fordonsägaren på vissa villkor friskrives från betalningsskyldighet

för viss del av lånet. Denna del torde böra ställas i relation till

lånebeloppets storlek och icke i något fall få överstiga 750 kronor. Såsom

ett oeftergivligt villkor för att efterskänkande skall äga rum synes böra

fordras, att den ombyggda bilen eller nyanskaffade släpvagnen hålles i trafik

intill dess lånet — med avdrag för belopp som skänkts efter — blivit

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande zir 48.

återbetalt eller, örn lånet återbetalas före utgången av fastställd amorteringstid,

intill dess denna tid förflutit. Därest bilen eller släpvagnen på grund av

omständighet, varöver fordonsägaren icke kan råda, icke längre kan hållas

i gång, bör dock det villkorligt efterskänkta beloppet ej återkrävas. I dylika

fall bör Kungl. Maj:t dessutom äga befogenhet att, därest ömmande omständigheter

föreligga, efterskänka vad som vid tiden för fordonets tagande

ur trafik kan återstå oguldet å lånet.

I händelse av bifall till här förordade riktlinjer för efterskänkande av lån

av ifrågavarande slag, kommer statsverket att åsamkas utgifter av icke obetydlig

storlek. Att med något större mått av säkerhet nu beräkna storleken

av statsverkets kostnader är givetvis icke möjligt. Från industrikommissionens

sida har framställts önskemål om att ytterligare omkring 6 000 lastautomobiler

böra omställas. Huru omställningen kommer att fördela sig på

bilar i icke yrkesmässig och yrkesmässig trafik kan icke med bestämdhet

angivas. Utgår man från att omkring 3 000 fordonsägare komma att få viss

del av lånen efterskänkta, skulle kostnaderna på grund av efterskänkta lån

kunna approximativt beräknas till i runt tal 2,25 miljoner kronor. Sedan det

visat sig till vilket belopp låneefterskänkanden kommit att ske, torde Kungl.

Majit framdeles få framlägga förslag om täckande av den härigenom uppkomna

förlusten för statsverket.

Såsom kommerskollegium påpekat är det sannolikt, att kollegium, åtminstone

under någon kortare tid, blir i behov av ökade arbetskrafter för att

kunna fullgöra de uppgifter som handhavandet av den nya låneverksamheten

kan komma att medföra för kollegium. Medel för bestridande av kostnaderna

härför torde få utgå från det under tionde huvudtiteln uppförda

förslagsanslaget Kommerskollegium: Särskilda kostnader för handläggning

av vissa låneärenden.

Till stöd för det i motionen II: 302 gjorda yrkandet om beviljande av statsbidrag

till ombyggnadskostnaderna har anförts i huvudsak följande.

Utan vidare motiveringar torde det stå klart, att lastbilstrafikens upprätthållande

är en mycket viktig faktor för näringslivet. Emellertid måste man

i detta sammanhang ställa frågan, huruvida kostnaderna för den avsedda

ombyggnaden rimligen böra läggas på den enskilde företagaren.

Kostnaden för ombyggnad av en lastbil till p-boggi torde röra sig omkring

3 000 kr. I propositionen har föredragande departementschefen uttalat,

att lån av statsmedel bör utgå med högst 80 procent av ombyggnadskostnaderna,

varjämte fordonsägaren under vissa villkor kan friskrivas från betalningsskyldigheten

för ett belopp av högst 750 kr.

Då den ombyggnadsskyldighet, varom här är fråga, endast rör sig örn en

viss del av det lastbilsbestånd, som finnes inom landet, komma de bilägare,

vilka erhållit förelägganden att omställa sina fordon, i en betydligt sämre

ställning än de, som i fortsättningen få behålla sina vagnar i oförändrat

skick. Då dessutom staten säkerligen inlöst en stor del av personbilsdäcken,

i vilka ett icke obetydligt kapital ligger bundet, skulle detta kapital genom

den föreslagna ombyggnadsskyldigheten kunna tagas i bruk, varjämte det

inlösta ringbeståndet lösgöres samtidigt som dessa ringar komma i nyttigt

bruk och förlängning av trafikmöjligheterna åstadkommes.

De villkor, som gälla för lån ur fonden för inköp av gengasgeneratorer,

skulle enligt propositionen i stort sett följas även i fråga om de nu föreslagna

lånen för ombyggnad till p-boggi. För låns erhållande skulle sålunda bl. a.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

17

även ställas borgen. Det är givet, att lån, även utanför statens låneverksamhet,

alltid kunna erhållas mot god borgen. Svårigheter att anskaffa

borgen för här ifrågavarande lån torde med hänsyn till ovissheten örn de

ombyggda lastbilarnas användbarhet och räntabilitet med all sannolikhet

komma att uppstå. Härvidlag torde nian även böra räkna med de förhållanden,

som sammanhänga med ett återgående till 2-axlade vagnar, i vilket

fall det i ombyggnaden nedlagda kapitalet i stort sett skulle vara förbrukat

utan nytta.

Som ovan redan sagts, är det av mycket stor vikt, att trafiken upprätthålles

på bästa möjliga sätt. Detta kan emellertid icke anses bli fallet, då en

viss del av de lastbilägare, som erhållit förelägganden att omställa sina

vagnar, för närvarande på sina lastbilar ha ringar, vilka genom vederbörandes

försiktighet och omdöme äro brukbara under lång tid framåt, utan

vidare nu åläggas ikläda sig en utgift på cirka 3 000 kr. och samtidigt bli

handikappade i sin näringsutövning. Under sådana förhållanden måste den

nu aktuella ombyggnadsskyldigheten läggas så, att det allmänna träder stödjande

emellan, i all synnerhet som omställningen av fordonen skall tjäna

ett gemensamt samhällsintresse.

Visserligen kan enligt propositionen ett efterskänkande av 750 kr. av

lånesumman och under vissa betingelser även andra eftergifter äga rum,

men ovissheten i fråga om lånebeloppets storlek och möjligheterna till skäliga

avskrivningar av skulden kommer sannolikt att få den följden, att ett

stort antal av de vagnar, som avses skola ombyggas, med hänsyn till de med

ombyggnadskostnaderna och borgenskälen förknippade villkoren komma

att tagas ur trafik.

Det är säkerligen av behovet påkallat, att fullt klara bestämmelser utfärdas

av statsmakterna i denna fråga, så att de bilägare som verkställa

ombyggnader med åtföljande kostnader och inkomstminskning säkert veta,

vilka utgifter de ikläda sig och vilken hjälp de kunna erhålla av statsmakterna.

Ett bidrag från statens sida av 60 % av ombyggnadskostnaderna och

skattefrihet för den ombyggda lastbilen under den tid, som den användes

i sådant skick, måste säkerligen anses vara en mera rättvis åtgärd i det läge,

vari de lastbilägare kommit, som erhållit förelägganden att omställa sina

fordon. Dessutom torde ombyggnadsskyldighet endast böra ifrågakomma

för sådana lastbilar, vilka trafikera gator, permanentbelagda eller eljest goda

vägar. För trafik å skogsvägar och smala landsvägar torde lastbilar, omställda

med personbilsgummi, icke kunna användas, utan då blir trafiken å

dessa vägar helt lamslagen.

I likhet med departementschefen finner utskottet det aktuella försörjningsläget

beträffande lastbilsgummi påfordra, att särskilda åtgärder från

.statens sida vidtagas för att genom beredande av ekonomiskt stöd åt lastbilägarna

åstadkomma ett ökat användande av personbilsringar i godsbiltrafiken.

Departementschefen har i sådant syfte förordat, att möjlighet

herodes fordonsägarna att på fördelaktiga villkor erhålla lån för omställning

av lastbil för användning av personbilsgummi genom att förse bilen

med boggianordning eller för anskaffande av släpvagn med personbilsringar.

Lån böra även stå till buds för anskaffande av s. k. påhängsvagnar,

varjämte hinder enligt departementschefens mening icke bör föreligga mot

Utskottet.

Hilmin/ titt riksdagens protokoll 1943. (1 sami. Nr 40—48.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 48.

att i vissa fall meddela lån även åt sådana fordonsägare, som redan genomfört

anordningar av sålunda angivet slag. Behovet av medel för lån till

inköp av personbilsboggis eller släpvagnar föreslås tillgodosett av de å

lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift tillgängliga och inflytande

beloppen. Utskottet bar icke något att erinra mot att lån av ifrågavarande

slag utlämnas och att nämnda fond anlitas för ändamålet.

Vad beträffar lånevillkoren har departementschefen framhållit, att de

villkor och bestämmelser, som gällde för lån för inköp av gasgeneratorer

för motordrift i stort sett även syntes kunna tillämpas för de nu ifrågasatta

lånen. Det borde emellertid ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma,

huruvida någon viss summa skulle fastställas som översta gräns för lånebeloppet.

Beträffande återbetalningstiden har departementschefen förordat,

att de hittillsvarande reglerna för återbetalning av lån från fonden alltjämt

skulle gälla, dock med den modifikationen att den amorieringsfria tiden

skulle inskränkas till förslagsvis tre månader. Kungl. Majit skulle emellertid

i allmänhet få äga befogenhet att vidtaga erforderliga ändringar i lånevillkoren.

Till vad departementschefen i förevarande avseende förordat

kan utskottet giva sin anslutning.

Departementschefen har vidare framhållit, att kostnaderna för ifrågavarande

ombyggnad av lastbilar och anskaffning av släpvagnar självfallet

bomme att för varje företagare utgöra en ekonomisk belastning, som drabbade

mer eller mindre hårt, beroende på den betydelse utförandet av transporter

hade för företagaren. En lättnad härutinnan syntes emellertid kunna

beredas fordonsägarna genom att Kungl. Majit erhölle möjlighet att efterskänka

någon del av beviljat lån, vilken eftergift skulle, där så prövades

skäligt, komma i fråga beträffande de fordonsägare, söm bedreve yrkesmässig

lastautomobiltrafik, ävensom för ägare av annan lastbil, därest synnerliga

skäl därtill förelåge. I sådant avseende har departementschefen

förordat, att efterskänkandet skulle verkställas så att, i samband med lånets

utbetalande, fordonsägaren på vissa villkor skulle friskrivas från betalningsskyldighet

för viss del av lånet, vilken del skulle ställas i relation till

lånebeloppets storlek och icke i något fall få överstiga 750 kronor. Såsom

ett oeftergivligt villkor för efterskänkandet borde fordras, att den ombyggda

bilen eller nyanskaffade släpvagnen hölles i trafik intill dess lånet

— med avdrag för efterskänkt belopp — blivit återbetalt eller, örn lånet

återbetalts före amorteringstidens utgång, intill dess denna tid förflutit.

Om bilen eller släpvagnen på grund av omständigheter, var över fordonsägaren

icke kunde råda, icke längre kunde hållas i gång, borde dock enligt

departementschefens mening det villkorligt efterskänkta beloppet ej

återkrävas. I dylika fall borde Kungl. Majit dessutom äga befogenhet att,

därest ömmande omständigheter förelåge, efterskänka vad som vid tiden

för fordonets tagande ur trafik kunde återstå oguldet av lånet. Utskottet

delar departementschefens uppfattning, att möjlighet bör föreligga att efter
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 48.

19

skänka någon del av beviljat lån. Emot de av departementschefen angivna

reglerna härför har utskottet icke funnit annat att invända än att

Kungl. Maj:ts befogenhet att efterskänka ogulden del av lånet enligt utskottets

mening torde böra vidgas till att omfatta även fall, då bilen eller

släpvagnen hålles i trafik men sådana ömmande omständigheter föreligga,

att ett efterskänkande ur olika synpunkter kan befinnas skäligt.

Av den ståndpunkt, utskottet sålunda intagit, föijer, att utskottet i likhet

med departementschefen är av den uppfattningen, att statens medverkan

bör ske i form av lån och icke i form av ett direkt bidrag såsom i motionen

II: 302 påyrkats. Utskottet får vidare i anledning av vad i motionen anförts

framhålla, att enligt vad utskottet under hand inhämtat från folkhushållningsdepartementet

inköp och montage av ifrågavarande boggianordning

torde komma att hålla sig icke oväsentligt under det ursprungligen

beräknade beloppet av 3 000 kronor. Med hänsyn härtill och på grund av

den vidgade befogenhet till efterskänkande av oguldet lån, som utskottet

förordat, anser utskottet sig icke böra tillstyrka bifall till det i förevarande

motion — såvitt nu är ifråga — framställda yrkandet.

Vad departementschefen i övrigt anfört och föreslagit har icke givit utskottet

anledning till erinran eller uttalande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag

samt med avslag å motionen II: 302, såvitt nu är ifråga,

medgiva

a) att ur lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift må i enlighet med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet över folkhushållningsärenden för den

5 februari 1943 anfört utlämnas lån för ombyggnad av lastautomobiler

för bruk med personbilsringar samt för anskaffande

av släpvagnar med sådana ringar;

b) att efterskänkande av sådana lån må äga rum i enlighet

med av utskottet i det föregående angivna riktlinjer.

Stockholm den 19 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 46.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 48.

Reservationer:

1) av herrar Gränebo, Åqvist, Hansson i Rubbestad, Staxäng och Barnekow,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande lydelse:

»Utskottet finner i likhet med departementschefen det aktuella försörjningsläget

beträffande lastbilsgummi påfordra, att särskilda åtgärder från

statens sida vidlagas för att bereda ekonomiskt stöd åt lastbilsägare, som

nödgas använda personbilsringar i godsbiltrafiken. Departementschefen

har i sådant syfte förordat, att möjlighet herodes fordonsägarna att på

% issa villkor erhålla lån för omställning av lastbil för användning av personbilsgummi

genom att förse bilen med boggianordning eller för anskaffande

av släpvagn med personbilsringar. Lån böra även stå till buds för

anskaffande av s. k. påhängsvagnar, varjämte hinder enligt departementschefens

mening icke bör föreligga mot att i vissa fall meddela lån även åt sådana

fordonsägare, som redan genomfört anordningar av sålunda angivet

slag. Behovet av medel för lån till inköp av personbilsboggis eller släpvagnar

föreslås tillgodosett av de å lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift tillgängliga och inflytande beloppen. Utskottet har icke

något att erinra mot att lån av ifrågavarande slag utlämnas och att nämnda

fond anlitas för ändamålet.

Vad beträffar —• — -— sin anslutning.

Departementschefen har----oguldet av lånet. Utskottet delar de
partementschefens

uppfattning, att möjlighet bör föreligga att efterskänka

viss del av beviljat lån.

i motionen II: o02 Ilar yrkats, att statens medverkan bör ske i form av

direkt bidrag med 60 procent av ombyggnadskostnaden. Utskottet finner

de utgifter, vilka asamkas lastbilsägarna genom denna omställning av

bilarna, ganska betungande och anser för sin del det av departementschefen

angivna högsta beloppet för avskrivning väl lågt. En ökning av

detta avskrivningsbelopp till högst 60 procent av omställningskostnaden

synes utskottet befogad, särskilt med hänsyn till vad statens priskontrollnämnd

anfört. Utskottet biträder fördenskull på så sätt motionen i före''

arande hänseende. Vad i övrigt, såvitt nu är ifråga, anföres i motionen,

bär utskottet icke kunnat giva sin anslutning.

Vad departementschefen — — — eller uttalande.

Under åberopande av vad utskottet sålunda anfört får utskottet hemställa,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

och motionen II: 302, såvitt nu är ifråga, medgiva

a) att ur —--sådana ringar;

b) att efterskänkande —--angivna riktlinjer.»;

2) av herr Svensson i Grönvik.

Iduns tryckeri, Esselte ab. Stockholm 194}

316781

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:88 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående lån för ombyggnad av lastautomobiler för bruk med personbilsringar m. m. s. 3 i texten