Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående inrättande av en försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

1943-03-26 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:53, Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående inrättande av en försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

1

Nr 53.

Ankom till riksdagens kansli den 26 mars 1943 kl. 2 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Marits proposition angående

inrättande av en försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

(l:a avd.)

I propositionen nr 70 har Kungl. Maj:t, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för den 19 februari 1943, föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1943/44 anvisa

dels till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Avlöningar ett anslag av

65.000 kronor;

dels ock till Försvarets bostadsanskaffningsnämnd: Omkostnader ett förslagsanslag

av 25,000 kronor.

De senaste årens snabba utbyggnad av försvarsorganisationen har medfört,

att behovet av bostadslägenheter å vissa orter med militära förläggningar eller

verkstäder ökats i sådan grad, att det varit nödvändigt att i viss omfattning

uppföra bostäder genom statens försorg. Bostadsbehovet har därvid tillgodosetts

efter i huvudsak tre olika linjer, nämligen genom uppförande av tjänstebostäder

med bostadstvång, genom anordnande av bostäder av egnahemstyp

samt genom uppförande av bostadshus för upplåtelse i första hand med bostadsrätt.

1941 års försvarsutredning beräknade att för uppförande av bostäder av

olika slag inom försvarsväsendet under femårsperioden 1942/47 skulle erfordras

sammanlagt omkring 22,000,000 kronor. I propositionen 1942:210

beräknades kostnaderna för anordnande av tjänstebostäder till i runt tal

16.500.000 kronor, därvid förutsatts att vissa av försvarsutredningen beräknade

byggnadsföretag för bostadsändamål för en kostnad av inemot 7,000,000 kronor

skulle kunna uppskjutas till tid efter femårsperiodens slut. Vid anmälan

av propositionen 1942:270 framhöll departementschefen i samband med

anslagsäskanden för vissa byggnadsarbeten, att han förutsatte, att medel för

uppförande av tjänstebostäder icke skulle tagas i anspråk utan ytterligare utredning.

Riksdagen underströk vikten av att den ifrågasatta utredningen,

huruvida icke det av försvarsutredningen beräknade bostadsbehovet skulle

kunna i ej oväsentlig utsträckning tillgodoses genom egnahemsbebyggelse,

snarast kom till stånd.

Kungl. Maj:t har åt dåvarande överdirektören, numera landshövdingen

Lindeberg uppdragit att verkställa utredning rörande möjligheterna att till

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 53—57.

U8‘J 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 53.

godose det inom försvarsväsendet föreliggande behovet av tjänstebostäder

för de olika försvarsgrenarna genom egnahemsbebyggelse av i huvudsak den

karaktär, som tillämpats vid ordnandet av bostadsfrågan för Västgöta och

Skaraborgs flygflottiljer. Utredningens resultat föreligger i en den 30 oktober

1942 dagtecknad promemoria.

I promemorian har uttalats, att ett annat organ än egnahemsstyrelsen i

framtiden borde handlägga försvarets bostadsfrågor.

Vidkommande omfattningen av den ifrågavarande statliga bostadsbyggnadsverksamheten

har utredningsmannen framhållit, att det givetvis vore

ur statens synpunkter önskvärt, örn all sådan personal, vilken icke av

speciella skäl måste bo inom förläggningsområden och dylikt, kunde

erhålla lämpliga bostäder i den öppna marknaden. Så syntes också kunna ske

i betydande utsträckning, särskilt i de större samhällena, även örn i åtskilliga

sådana fall vissa åtgärder finge anses erforderliga för att stimulera den kommunala

eller enskilda företagsamheten.

Trots detta finge det anses ofrånkomligt, att staten själv svarade för bostadsanskaffningen

i vissa fall. Detta gällde framför allt förläggningar m. m. på

landsbygden eller i småsamhällen, där den rent civila efterfrågan på bostäder

vore obetydlig. I sådana fall syntes statens medverkan för övrigt ej kunna begränsas

till bostädernas anskaffande, ty även örn viss försäljning av egnahem

kunde väntas ske, borde man räkna med att konjunkturriskerna för sådan

bostadsbebyggelse som vore beroende av en militär anläggning skulle i många

fall avskräcka från enskild kapitalinvestering. Den statliga bostadsanskaffningen

syntes alltså komma att i viss utsträckning bli förknippad med statlig

bostadsförvaltning på sätt som skett vid de egnahemsstyrelsen anförtrodda

företagen.

Yad därefter angår frågan vilket organ som bör handhava ifrågavarande

verksamhet har utredningsmannen med hänsyn till de svårigheter, som uppenbarligen

förelåge att för närvarande anknyta verksamheten till något befintligt

statens organ, trots vissa anförda principiella betänkligheter funnit förslaget

örn ett nytt specialorgan för verksamheten för närvarande erbjuda den

närmast till hands liggande lösningen. Blott det bleve fastslaget, att detta

organ skulle ha provisorisk karaktär, syntes dess tillkomst icke i och för sig

inverka ofördelaktigt på en förestående rationalisering och centralisering av

statens byggnadsverksamhet m. m.

Utredningsmannen har framhållit, att för det ifrågasatta nyinrättade organet

för bostadsanskaffning endast två olika organisationsformer kunna diskuteras,

nämligen en nämnd eller ett statligt bolag. Efter en närmare undersökning

rörande de skäl, som kunna anses tala för och emot de olika organisationsformerna,

har utredningsmannen funnit sig böra förorda, att för ifrågavarande

ändamål inrättas en statlig nämnd, försvarsväsendets bostadsnämnd.

Den föreslagna nämndens uppgifter skulle, enligt vad utredningsmannen

vidare anfört, vara att i första hand verka för, att erforderlig bostadsanskaffning

såvitt möjligt komme till stånd genom kommunal och enskild företagsamhet,

samt, där detta icke visade sig möjligt, själv projektera, bygga och

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

3

förvalta bostäder. Förvaltningsuppdraget borde avses omfatta även av egnahemsstyrelsen

uppförda bostäder vid Såtenäs, Karlsborg och Kinne-Kleva

samt övriga försvarsväsendet tillhöriga bostadshus, som icke vore belägna

inom kasernområde, flygplats eiler motsvarande. Den försäljning av dylika

fastigheter för egnahemsändamål, som beräknades komma till stånd, skulle

självfallet också handhas av nämnden.

Den föreslagna nämndens organisation och de årliga kostnaderna för nämndens

verksamhet framgår av följande uppställning.

Arvoden: Ordförande ....................................... förslagsvis kronor 2,000

Tre särskilda ledamöter ..................... » » 3,000

Verkställande direktör ........................ » » 16,000

Chef för byggnadstekniska avdelningen » » 12,000

Assistent å byggnadstekniska avdelningen » » 8,000

Chef för allmänna avdelningen ............ » » 10,000

Assistent å allmänna avdelningen ......... » » 6,000

Biträdespersonal m. m...................... » » 9,000

Kronor 66,000

Omkostnader: Reseersättningar (i den mån dessa

icke böra påföras byggnadsanslagen) » » 12,000

Expenser .................................... » » 12,000

Kronor 24,000

Det till biträdespersonal m. m. beräknade beloppet inbegrepe även ersättningar

för anlitande av juridisk sakkunskap.

Sådana avlöningskostnader för personal hos nämnden, som beräknades böra

bestridas från de olika byggnadsanslagen, avsåge dels mera tillfälliga teknici

och biträdespersonal, dels den organisation, som krävdes för byggande och

övervakning.

För nyanskaffning av inventarier har ett belopp av 7,500 kronor ansetts

erforderligt, varvid emellertid förutsatts, att egnahemsstyrelsen skulle kunna

till nämnden överlåta ett mindre antal inventarier, som i samband med den

bostadsbyggande verksamheten för försvaret inköpts med utnyttjande av anvisade

byggnadsanslag.

I yttranden, som efter remiss avgivits över promemorian, har förslaget örn

inrättande av en särskild nämnd för bostadsanskaffning inom försvaret

tillstyrkts eller lämnats utan erinran av flygförvaltningen, försvarsväsendets

verkstadsnämnd, statens byggnadslånebyrå, allmänna lönenämnden och

egnahemsstyrelsen. Övriga hörda remissmyndigheter, arméförvaltningens

civila departement och fortifikationsstyrelse, marinförvaltningen, byggnadsstyrelsen,

statskontoret och riksräkenskapsverket, hava däremot avstyrkt förslaget.

. .,v

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Såsom inledningsvis anförts har den snabba utbyggnaden av försvarsorganisationen

under de senaste åren medfört vissa svårigheter, då det gällt att

skaffa bostäder för försvarsväsendets personal, och staten har därför nödgats

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 53.

i viss utsträckning själv låta uppföra bostadslägenheter, på vissa orter

i tämligen stor omfattning. Den vid 1942 års riksdag beslutade ytterligare

utbyggnaden av försvarskrafterua under femårsperioden 1942/47 har beräknats

komma att jämväl i fortsättningen föranleda vissa svårigheter av angiven

art. Jag vill sålunda erinra örn att statens kostnader för uppförande

av bostäder för personal vid försvarsväsendet enligt 1942 års försvarsbeslut

— i avbidan på den numera genom egenahemsstyrelsen påbörjade och av

landshövdingen Lindeberg fortsatta utredningen rörande möjligheterna att

tillgodose bostadsbehovet genom egnahemsbebyggelse eller på annan väg -—•

beräknats till i runt tal 16.5 miljoner kronor, i vilket belopp icke inbegripits

kostnaderna för uppförande av bostäder vid försvarsväsendets verkstadsnärnnd

underställda fabriker.

Yid bedömandet av frågan örn de lämpligaste formerna för anskaffande

av bostäder i erforderlig omfattning på platser med militära förläggningar

eller andra militära anläggningar får icke bortses från det nära samband,

som förefinnes melian detta spörsmål och frågan om statens bostadspolitik

i övrigt. Statens byggnadslånebyrå har också i sitt yttrande påpekat, att det

bostadsbehov, som tillgodosetts med hjälp av de senaste årens statliga stödåtgärder,

i betydande utsträckning ägt samband med militära förläggningar

och krigsindustriell expansion samt att kommuner och enskilda

på senare tid i ett stort antal fall tagit initiativ till bostadsbyggande,

som sammanhänger med väntad tillväxt av bostadsbehovet till följd av

försvarsåtgärder. Det är av stor vikt, att den känsla av ansvar för

bostadsförsörjningen, som kommunerna sålunda givit uttryck för, icke avtrubbas

genom olämpligt avvägda statliga åtgärder. En utveckling i sådan

riktning skulle kunna rubba grunderna för den av statsmakterna bedrivna

sociala bostadspolitiken.

Jag utgår sålunda från att bostadsbehovet på de olika förläggningsorterna

i första hand skall tillgodoses genom kommunal eller enskild byggnadsverksamhet,

givetvis i erforderliga fall med statligt stöd enligt de grunder, som

gälla för bostadsbyggnadsverksamheten i övrigt. Vid uppkommande svårigheter

på en viss ort beträffande bostadsförsörjningen böra därför åtgärder i första

hand vidtagas i syfte att uppmuntra kommunal och enskild företagsamhet

på orten. Endast för det fall att sådana åtgärder visa sig resultatlösa, bör

staten mera direkt engagera sig i bostadsbyggandet.

Då det gäller att välja den lämpligaste formen för den bostadsanskaffning

i statlig regi, som sålunda i vissa fäll kan visa sig erforderlig, må till en

början framhållas, att jag vid åtskilliga tillfällen givit uttryck åt den uppfattningen,

att tjänstebostäder i egentlig mening, med bostadstvång för

vederbörande befattningshavare, med hänsyn till därmed förenade olägenheter

av olika slag böra uppföras allenast då detta av särskilda skäl visar

sig ofrånkomligt. Tjänstebostäder synas således böra komma i fråga allenast

för personal, som med hänsyn till tjänstens krav eller kommunikationernas

beskaffenhet måste bo inom vederbörligt förläggningsområde eller dess

omedelbara närhet. För övrig personal bör icke gälla något bostadstvång,

och bostadsbyggandet för denna personal bör alltså i princip taga sikte på

uppförande av bostäder av de typer som förekomma på den allmänna bostadsmarknaden.

Därvid kunna i huvudsak två olika former av bostadsbyggande

komma i fråga, å ena sidan uthyrningsfastigheter samt å den andra egnahem

eller bostäder för upplåtelse med bostadsrätt. Inom försvarsväsendet ha

båda formerna kommit till användning. De därvid vunna erfarenheterna äro

icke så uttömmande, att ett slutligt omdöme kan givas rörande vilken av

dessa upplåtelseformer som är den lämpligaste. Sociala skäl synas mig dock

tala för att bostäder av egnahemstyp böra givas företräde där så är möjligt.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

5

För befattningshavare, som kunna beräknas komma att bliva stadigvarande

bosatta på en och samma ort eller som eljest kunna förväntas ha intresse

för saken, bör staten alltså inrikta sig på att uppföra bostäder av egnahemstyp

eller eventuellt, örn så befinnes lämpligt, fastigheter för upplåtelse med

bostadsrätt. Bostadslägenheterna böra därvid snarast möjligt överlåtas till

befattningshavarna, vilka sålunda därefter själva skulle svara för sina bostadsfrågor.

Endast för personer, som icke äro stadigvarande anställda eller

som icke äro benägna eller ha möjlighet att för längre tid bosätta sig på

samma plats, böra uppföras bostadsbyggnader, som varaktigt skola kvarbliva

i statens ägo. Eventuellt kunna därvid byggnaderna anordnas såsom

hyreshus.

Jag har ansett mig böra på detta tämligen utförliga sätt angiva de riktlinjer,

efter vilka den statliga bostadsanskaffningen för försvarets personal

enligt min mening bör ordnas. Denna fråga är nämligen av särskild betydelse,

då det gäller att lösa de organisatoriska spörsmål som sammanhänga med försvarets

bostadsfrågor.

I den av utredningsmannen upprättade promemorian har i sådant hänseende

föreslagits, att de med bostadsanskaffningen sammanhängande frågorna

ävensom förvaltningen av de bostadsfastigheter, som uppföras genom statens

försorg, skola handhavas av ett särskilt för ändamålet inrättat organ, en

försvarsväsendets bostadsnämnd, vilken skulle ha till uppgift dels att verka

för att erforderlig bostadsanskaffning såvitt möjligt kommer till stånd genom

kommunal eller enskild företagsamhet, dels, där detta icke visar sig möjligt, att

själv projektera och låta bygga bostäder, dels slutligen att förvalta av staten

uppförda bostäder, som icke äro belägna inom kasernområde, flygplats eller

motsvarande. Det sålunda framlagda förslaget har mött gensagor i flera av

de över promemorian avgivna yttrandena. De avstyrkande myndigheterna

ha samtliga varit av den uppfattningen, att ifrågavarande verksamhet lämpligen

bör kunna handhavas av de redan befintliga militära byggnadsorganen,

eventuellt med någon förstärkning av dessas organisation. Däremot har —

något som vid bedömandet av förevarande spörsmål bör särskilt uppmärksammas

— det föreliggande förslaget tillstyrkts av de myndigheter, som äga

speciell erfarenhet rörande statlig bostadsproduktion av större omfattning

för försvarets räkning genom särskilt organ (egnahemsstyrelsen), nämligen

flygförvaltningen och försvarsväsendets verkstadsnämnd. Även marinförvaltningen,

vilken jämväl äger viss erfarenhet på detta område, har vitsordat, att

ett sådant organ äger vissa fördelar framför de militära förvaltningsmyndigheterna,

ehuru ämbetsverket av andra skäl funnit sig böra avstyrka förslaget

örn inrättande av ett särskilt organ.

Vid min granskning av de yttranden, i vilka utredningsmannens förslag

sålunda avstyrkts, har jag icke kunnat undgå att finna, att dessa myndigheter

fäst avseende framför allt vid den rent bostadsbyggande verksamheten.

Såsom av det förut anförda framgår är emellertid detta blott en av de uppgifter,

som måste lösas i samband med ordnandet av bostadsfrågorna inom

försvaret. Den statliga verksamheten på detta område bör ju i första hand

gil ut på att söka åvägabringa, att erforderligt antal bostäder kommer till

stånd genom kommunal eller enskild byggnadsverksamhet, eventuellt med

finansiellt stöd genom statens byggnadslånebyrå. Det organ, som skall handhava

dessa uppgifter, bör ha en verklig ambition att ernå ett gott resultat

på detta område och vara förtroget med den sociala bostadspolitiken i allmänhet.

En väsentlig del av verksamheten kommer tydligen att bestå i förhandlingar

med kommunala organ, enskilda sammanslutningar och andra

intresserade parter i syfte att befrämja bostadsproduktion i annan form än

genom direkt statlig verksamhet. Det kan ifrågasättas, huruvida de militära

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 53.

förvaltningsorganen, även om de på ett eller annat sätt förstärkas, lämpa sig

för verksamhet av denna speciella art, som i väsentliga stycken avviker från

elen för dessa förvaltningsorgan normala. Åtminstone under nuvarande förhållanden,

med en forcerad byggnadsverksamhet för rent militära ändamål,

torde de icke ha möjlighet att tillfredsställande inrätta sig för dessa uppgifter.

Den verksamhet, som måste åvila det bostadsproducerande organet

efter det respektive byggnader uppförts, bör enligt vad i det föregående framhållits

i första hand gå ut på ett överförande av de nya bostadslägenheterna

i befattningshavarnas ägo. Denna socialpolitiska uppgift torde icke heller

kunna med fördel fullgöras av de militära förvaltningsorganen.

Enär de militära förvaltningsorganen sålunda enligt min mening icke kunna

anses lämpliga för fullgörande av vissa mycket väsentliga uppgifter, som

sammanhänga med verksamheten för anskaffande av bostäder inom försvaret,

och det ej synes möjligt att anlita egnahemsstyrelsen för dessa uppgifter

samt de av utredningsmannen anförda skälen mot anlitande av något icke

statligt organ synas övertygande, anser jag mig böra ansluta mig till

det av utredningsmannen framlagda förslaget örn inrättande av ett särskilt

organ för ifrågavarande verksamhet. Erfarenheten från den av

egnahemsstyrelsen bedrivna byggnadsverksamheten på ett par militära

förläggningsorter torde giva viel handen, att ett från de militära myndigheterna

fristående organ med ekonomisk fördel kan handhava sådan

verksamhet även på orter med samtidig byggnadsverksamhet genom de

militära byggnadsorganen. De fördelar ur ekonomisk synpunkt, som stå

att vinna i fråga örn byggnadskontroll och dylikt vid byggnadsproduktion

genom ett och samma organ, torde alltså icke böra överskattas.

Då jag på sätt här anförts förordar inrättande av ett särskilt organ för

handhavande av vissa bostadsanskaffningsfrågor inom försvaret, vill jag

emellertid framhålla, att detta organ bör få provisorisk karaktär. Sedan elen

med försvarsplanen sammanhängande bostadsanskaffningen samt verksamheten

för överförande av vissa fastigheter i befattningshavarnas ägo i det

väsentliga avslutats, torde återstående uppgifter, i första hand den framtida

förvaltningen av de fastigheter, som fortfarande skola tillhöra staten, böra

överlämnas till annat lämpligt statsorgan.

Det särskilda organ för anskaffning av bostäder, som enligt vad nyss anförts

bör inrättas, synes i enlighet med utredningsmannens förslag böra

organiseras såsom en nämnd, vilken för undvikande av förväxling med statens

bostadsnämnd lämpligen bör kunna benämnas försvarets bostadsanskaffningsnämnd.

Nämndens huvudsakliga uppgifter böra, i anslutning till vad i det föregående

och i utredningsmannens promemoria anförts, vara dels att verka för

att erforderlig anskaffning av bostäder för försvarets personal såvitt möjligt

kommer till stånd genom kommunal eller enskild företagsamhet, dels att fullfölja

vissa av utredningsmannen påbörjade studier rörande lämpliga och ekonomiska

byggnadstyper och konstruktioner m. m. för ifrågakommande bostadsbebyggelse,

dels att, därest bostadsbehovet icke kan tillgodoses genom

kommunal eller enskild företagsamhet, själv projektera och låta uppföra erforderliga

bostadslägenheter, såvida icke särskild utredning giver vid handen,

att tjänstebostäder med bostadstvång bör ifrågakomma, dels slutligen att tills

vidare förvalta de av nämnden uppförda bostadslägenheter, som icke överföras

i enskild ägo. Nämnden torde även böra övertaga förvaltningen av de

av egnahemsstyrelsen uppförda bostadshusen i Såtenäs och Karlsborg. De

för personal vid marinens skifferoljeverk å Kinnekulle uppförda lägenheterna

torde däremot vid bifall till i särskild proposition framlagt förslag om

Svenska skifferoljeaktiebolagets övertagande av verket icke böra förvaltas av

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 53.

7

nämnden. I sin verksamhet bör nämnden låta sig angeläget vara att samråda

med de militära myndigheterna och att, i den mån så befinnes lämpligt, anlita

den organisation och de resurser som stå till dessas förfogande.

Beträffande nämndens organisation kan jag i huvudsak ansluta mig till

utredningsmannens förslag. Nämnden torde böra bestå av lämpligt antal

av Kungl. Majit utsedda ledamöter, därav en ordförande. Jag utgår från att

statens byggnadslånebyrå skall på lämpligt sätt representeras i nämnden.

Nämndens arbete bör ledas av en chef, tillika ledamot av nämnden, med erfarenhet

såvitt möjligt beträffande såväl bostadsproduktion som fastighetsförvaltning.

Såsom i promemorian föreslagits torde av den för nämndens

verksamhet i övrigt erforderliga personalen allenast den mera fast anställda

böra avlönas från de för nämnden speciellt anvisade anslagsmedlen, medan

kostnaderna för den mera tillfälligt anställda personal, som erfordras för de

särskilda byggnadsföretagens projektering och genomförande, ävensom vissa

andra administrationskostnader skola få —- på sätt hittills vid genomförandet

av likartad bostadsbebyggelse skett -— bestridas från de olika byggnadsanslagen.

Den av utredningsmannen föreslagna inre organisationen av nämnden,

med en byggnadsteknisk och en allmän avdelning, vardera med en avdelningschef

jämte assistent och biträdespersonal, synes mig i huvudsak väl avvägd.

Emellertid torde det icke vara erforderligt eller lämpligt att i detta sammanhang

i detalj fastlåsa nämndens inre organisation, enär denna bör kunna i

viss mån jämkas med hänsyn till de personliga kvalifikationerna hos de personer,

som komma i fråga för anställning i nämnden. Vid organisationens

definitiva utformning böra givetvis alla möjligheter till besparing iakttagas.

Det torde böra övervägas, huruvida icke ersättning till nämndens ordförande

och ledamöter bör utgå med dagarvode enligt kommittékungörelsen

i stället för, såsom av utredningsmannen föreslagits, med visst belopp per

år. Ersättning till nämndens tjänstemän bör utgå i form av arvoden, å vilka

rörliga förmåner icke böra utgå. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att

fastställa dessa arvoden. Jag förutsätter, att nämndens fasta organisation

skall kunna upprätthållas inom ramen för den av utredningsmannen angivna

kostnadssumman, 90,000 kronor per år. Av detta belopp beräknar jag i anslutning

till utredningsmannens förslag, att 65,000 kronor erfordras till avlöningar

och 25,000 kronor till omkostnader.

I likhet med utredningsmannen utgår jag från att några särskilda kostnader

för den lokala förvaltningen av de under nämndens förvaltning stående

fastigheterna icke skola behöva uppkomma. För hyresuppbörd och dylikt

torde nämnden kunna anlita de militära lokalförvaltningsorganen, vilka jämväl

böra biträda nämnden i fråga örn erforderliga reparationer m. m.

Såsom av utredningen i ärendet framgår är det av vikt att bostadsanskaffningsnämnden

snarast möjligt kan träda i funktion. Det är därför erforderligt,

att anslagsmedel för nämndens verksamhet ställas till förfogande redan

under innevarande budgetår. Jag ämnar i annat sammanhang återkomma till

denna fråga, i samband varmed jämväl bör upptagas frågan örn anvisande av

erforderligt engångsbelopp till anskaffning av inventarier m. m.

I förevarande sammanhang bör av riksdagen äskas medel för nämndens

verksamhet för budgetåret 1943/44. För ändamålet torde böra i riksstat''!»

uppföras dels ett obetecknat anslag å 65,000 kronor till avlöningar och dels

ett förslagsanslag å 25,000 kronor till omkostnader. Det bör få ankomma

på Kungl. Majit att fastställa stater för dessa anslag.

Den av riksräkenskapsverket berörda frågan örn inrättande av en särskild

kapitalfond för de bostäder, vilka komma att ligga under nämndens förvaltning,

fordrar ytterligare övervägande och torde icke behöva i detta samman
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 53.

Utskottet.

hang upptagas till behandling. Jag hemställer därför att framdeles få återkomma

till denna fråga.

Utskottet finner sig kunna i princip ansluta sig till vad departementschefen

anfört med avseende å de allmänna riktlinjer, efter vilka den statliga

bostadsanskaffningen för försvarets personal lämpligen bör ordnas.

Yad beträffar frågan örn vilket organ som bör handhava denna bostadsbyggnadsverksamhet

hava bland de i ärendet hörda myndigheterna delade

meningar varit rådande. Sålunda hava vissa myndigheter i anslutning till

den särskilde utredningsmannens i ärendet förslag förordat, att för ändamålet

inrättas ett särskilt organ, under det att andra ansett, att verksamheten bör

kunna handhavas av de redan befintliga militära byggnadsorganen. Vid övervägande

av detta spörsmål har utskottet funnit bärande skäl tala till förmån

för förstnämnda alternativ och delar alltså departementschefens mening härutinnan.

Utskottet tillstyrker följaktligen, att de med bostadsanskaffningen

sammanhängande frågorna ävensom förvaltningen av de bostadsfastigheter,

som uppföras genom statens försorg, skola handhavas av ett särskilt organ,

en försvarets bostadsnämnd. Därvid förutsätter emellertid utskottet i likhet

med departementschefen, att detta organ kommer att få allenast provisorisk

karaktär och att sedan den med försvarsplanen sammanhängande bostadsanskaffningen

m. m. i det väsentliga avslutats, återstående uppgifter överlämnas

till annat redan befintligt statsorgan. Utskottet finnér sig vidare

liksom departementschefen böra understryka angelägenheten av att nämndens

främsta uppgift bör vara att verka för och stimulera det kommunala och

enskilda byggnadsinitiativet. Endast i sådana fall då tillräckligt antal bostäder

icke kan erhållas på denna väg, bör nämnden direkt engagera sig i

bostadsbyggande.

Vidkommande frågan örn nämndens organisation kan utskottet ansluta

sig till vad departementschefen härvidlag föreslagit. Den verkställda beräkningen

av kostnaderna för nämndens verksamhet synes utskottet kunna godtagas,

men utskottet förutsätter därvid, att kostnaderna så långt möjligt är

hållas nere. Det bör få ankomma på Kungl. Maj:t att fastställa arvoden åt

nämndens tjänstemän. Kostnaderna för avlöningar hava uppskattats till

65,000 kronor och för omkostnader till 25,000 kronor. Utskottet tillstyrker

riksdagen att anvisa nämnda belopp.

Utskottet hemställer,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 å driftbudgeten under

fjärde huvudtiteln anvisa

a) till Försvarets bostadsanslcaffningsnämnd: Avlöningar ett

anslag av 65,000 kronor;

b) till Försvarets bostadsanslcaffningsnämnd: Omkostnader ett

förslagsanslag av 25,000 kronor.

Stockholm den 26 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Närvarande: se under utlåtandet nr 55.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.