Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942143, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

1943-04-09 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:64, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942143, i vad propositionen avser handelsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

1

Nr 64.

Ankom till riksdagens kansli den 30 mars 1943 kl. 1 e. nt.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ytterligare

utgifter å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942143, i vad propositionen avser handelsdepartementets

verksamhetsområde.

(lia avd.)

Driftbudgeten.

Tionde huvudtiteln.

l:o) Statens isbrytarverksamhet: Reparationer m. m. å statsisbrytaren

Ymer. I propositionen nr 163 har Kungl. Majit (bilaga 6, punkt 1, sid. 35 37

av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 5 mars

1943) föreslagit riksdagen att till Statens isbrytarverksamhet: Reparationer

m. m. å statsisbrytaren Ymer å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/

43 anvisa ett anslag av 676,000 kronor.

Av det till Statens isbrytarverksamhet: Omkostnader för innevarande budgetår

anvisade förslagsanslaget å 150,000 kronor bestridas driftkostnader,

däri inberäknat sjötillägg och mässpenningar, samt underhållskostnader för

statens båda isbrytarfartyg Atle och Ymer.

I skrivelse den 12 juni 1942 anmälde marinförvaltningen, att under senare

hälften av 1941/42 års isbrytarkampanj så allvarliga skador konstaterats å

Ymers dieselmotorer, att fartyget icke utan synnerligen stor risk för totalhaveri

å motorerna kunde utgå på ny expedition.

På grund härav hemställde marinförvaltningen om uppdrag att gå i författning

örn fartygets reparation samt om anvisande för ändamålet av ett

förslagsanslag av 750,000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1942 bemyndigade Kungl. Majit marinförvaltningen

att omedelbart låta utföra ifrågavarande reparation av fartyget, och

förklarade Kungl. Majit sig framdeles vilja, sedan ämbetsverket inkommit

med slutliga kostnadsberäkningar, meddela beslut rörande täckande av kostnaderna

för reparationen.

I anledning av en av marinförvaltningen den 7 oktober 1942 gjord fram
Bihang

till riksdagens protokoll 19i3. 6 sami. Nr 64. t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 64.

WtéboUet.

ställning bemyndigade Kungl. Maj:t därefter genom beslut den 23 oktober

1942 ämbetsverket att för en sammanlagd kostnad av högst 26,000 kronor

låta i samband med förutnämnda reparation utföra följande arbeten å Ymer,

nämligen anordnande av kylrum och avbäraranordning ävensom reparation

av vissa haveriskador.

I därefter den 8 oell 24 februari 1943 ingivna skrivelser har marinförvaltningen

anmält, att kostnaderna för reparationen beräknades uppgå till högst

650,000 kronor, förutom kostnaderna för de i kungl, brevet den 23 oktober

1942 omförmälda arbetena, och hemställt att medlen i fråga måtte anvisas å

tilläggsstat för budgetåret 1942/43.

Departementschefen har för egen del tillstyrkt, att det erforderliga medelsbehovet,

som alltså uppskattats till sammanlagt högst 676,000 kronor, måtte

tillgodoses genom att beloppet anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret

1942/43.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen må till Statens isbrytarverksamhet: Reparationer

m. m. å statsisbrytaren Ymer å tilläggsstat till riksstaten

för budgetåret 1942/43 anvisa ett anslag av 676,000

kronor.

2:o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. Beträffande Kungl.

Maj:ts framställning om anslag till ifrågavarande ändamål (punkt 2) har

riksdagen redan fattat beslut, varom här

erinras.

Kapitalbudgeten.

Fonden för statens aktier.

3:o) Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst. I propositionen nr 2 har

Kungl. Maj:t (bilaga 18, punkt 3 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över

handelsärenden för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen att, i avbidan

på särskild proposition i ämnet, till Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 beräkna ett reservationsanslag

av 47,000 kronor.

Sedermera har Kungl. Maj:t i förberörda proposition nr 163 (bilaga 12,

punkt 1, sid. 79—87 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över handelsärenden

för den 5 mars 1943) föreslagit riksdagen att till Förvärv av aktier

i Aktiebolaget tipstjänst å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43

anvisa ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr lid. ■’

Bolagets aktiekapital, vilket icke till någon del äges av staten, uppgår till

45,000 kronor och dess reservfond till 50,000 kronor. Av bolagets vinstmedel

ha, efter vederbörlig avsättning till reservfonden och utdelning till aktieägarna,

under budgetåren 1935/36—1942/43 till statsverket inlevererats i runda

tal 1,216,000 kronor, 4,062,000 kronor, 5,770,000 kronor, 12,882,000 kronor,

15,748,000 kronor, 7,000,000 kronor, 5,033,000 kronor och 5,336,000

kronor. Dessa belopp lia använts till idrottens och friluftslivets främjande

samt, under senare år, jämväl för tillgodoseende av allmänna budgetära ändamål.

Av propositionen inhämtas, bland annat, att aktiekapitalet i bolaget helt

ligger på enskilda händer och att styrelsens flertal tillsättes i vanlig ordning

å bolagsstämma av de enskilda aktieägarna. Statens medinflytande i bolagets

ledning inskränker sig väsentligen till rätten för Kungl. Maj:t att utse

två av styrelsens fem ledamöter. Principiellt sett kan detta — med hänsyn

till arten och omfattningen av de statens ekonomiska intressen, som äro förbundna

med verksamheten — knappast sägas vara tillfredsställande. Riktigare

synes vara, att även för bolaget, liksom exempelvis för penninglotteriet,

en organisationsform åstadkommes, vilken mera direkt återspeglar att rörelsen

bedrives för det allmännas räkning. Tillfälle härtill synes lämpligen

erbjuda sig i samband med att nu löpande koncessionslid utgår den 30 juni

1943. I vilken ordning och under vilka betingelser en sådan reform kan på

det för staten förmånligast möjliga sättet genomföras har varit föremål för

utredning inom statskontoret, som i skrivelse den 29 oktober 1942 framlagt

tre alternativa förslag till frågans lösning. Enligt det första alternativet skulle

bolaget bibehållas som ett till formen enskilt bolag men åtgärder vidtagas

för att åt staten förvärva aktiemajoriteten i bolaget och bestämmande

inflytande över dess ledning. Det andra alternativet innebär, att at bolaget

skulle givas karaktären av ett statligt bolag genom att aktierna, så långt

aktiebolagslagen tillåter, förvärvades av staten. Enligt det tredje alternativet

skulle bolaget upplösas och verksamheten övertagas av Svenska penninglotteriet

aktiebolag. Yttranden över statskontorets förslag hava avgivits av patent-

och registreringsverket samt Aktiebolaget tipstjänst och Svenska penningslotteriet

aktiebolag.

Departementschefen har för egen del i ärendet anfört följande.

Av den lämnade redogörelsen framgår, alt den av Aktiebolaget tipstjänst

bedrivna verksamheten erhållit en betydande omfattning och att statens ekonomiska

intresse av verksamheten i motsvarande grad ökat. Ehuru staten

även med nuvarande bestämmelser i bolagsordningen och övriga meddelade

villkor tillförsäkrat sig viss kontroll över bolagets verksamhet, kan det — pä

sätt jag redan tidigare framhållit —- med hänsyn till arten och omfattningen

av de statens ekonomiska intressen, som äro förbundna med verksamheten,

knappast sägas vara tillfredsställande att aktiekapitalet i bolaget helt ligger

på enskilda händer och att styrelsens flertal tillsättes i vanlig ordning å bolagsstämma

av de enskilda aktieägarna. Da konccssionstiden löi bolaget utgår

den 30 juni 1943, synes därför tidpunkten nu vara inne att till avgörande

upptaga frågan örn beredande åt staten av ökat inflytande a ledningen av

bolagets verksamhet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 64.

I anledning av det åt statskontoret genom Kungl. Ma.j:ts beslut den 2 oktober

1942 lämnade uppdraget att verkställa utredning i förevarande ämne

har statskontoret framlagt tre olika, med 1. 2 och 3 betecknade alternativ

till frågans lösning.

Enligt alternativ 3 skulle Aktiebolaget tipstjänst upplösas och dess verk

samhet övertagas av Svenska penninglotteriet aktiebolag efter en för ändamålet

erforderlig ombildning av sistnämnda bolag. Detta förslag har bestämt

avstyrkts av båda bolagen. De skäl, som av bolagen härutinnan anförts,

synas också motivera, att en lösning av organisationsfrågan icke sker i

överensstämmelse med detta alternativ.

Enär jag, i likhet med statskontoret, icke anser tippningsrörelsen vara av

sådan natur, att skötseln därav bör tilläggas någon myndighet inom den

egentliga statsförvaltningen, torde den naturligaste lösningen därför vara att.

med bibehållande av Aktiebolaget tipstjänst såsom ett även i fortsättningen

självständigt företag, åtgärder vidtagas för tillgodoseende av kravet på ökat

statligt inflytande å företaget. I dylikt hänseende har .statskontoret föreslagit,

antingen att staten skulle förvärva aktiemajoriteten i bolaget, varjämte

antalet av Kungl. Majit utsedda ledamöter i styrelsen skulle ökas till tre (alternativ

1), eller att aktierna, så långt lagen tillåter, förvärvas av staten (alternativ

2). Styrelsemajoriteten i bolaget har funnit alternativ 1 vara att föredraga

framför alternativ 2, medan en ledamot av styrelsen givit förord åt

sistnämnda alternativ.

Vid övervägande av de sålunda angivna båda alternativen har jag stannat

för att tillstyrka det med 2 betecknade alternativet, vilket synes bäst överensstämma

med de principer, som numera följas i de fall då staten anser sig

böra bedriva viss verksamhet i bolagsform. Vid förhandlingar med bolagets

aktieägare hava dessa förklarat sig villiga att å staten överlåta aktierna

till dessas nominella belopp jämte fem procent ränta därå från och med den

1 juli 1942 till dess likvid sker, vilken räntegottgörelse beräknas motsvara

den å aktiekapitalet fallande delen av bolagets vinst under samma tid. Jag

förordar, att detta förslag godtages. Det för aktieförvärvet erforderliga medelsbehovet

torde alltså, med hänsyn jämväl till att åtminstone fyra aktier

alltjämt böra förbliva i enskild ägo, komma att ligga mellan 46,000 och 47,000

kronor. Jag tillstyrker att för ändamålet anvisas ett till sistnämnda belopp avrundat

anslag, vilket synes böra upptagas å tilläggsstat för innevarande bud

getår och betecknas såsom reservationsanslag.

Vad angår de ändringar i gällande bolagsordning, som påkallas av företagets

förändring till statligt bolag, torde denna fråga framdeles få underställas

Kungl. Maj:ts prövning.

M''L Utskottet finner vägande skäl föreligga för att ål staten beredes ökat inflytande

å ledningen av den av Aktiebolaget tipstjänst bedrivna verksamheten

och anser en organisationsförändring i sådant syfte böra genomföras i samband

med att nu löpande koncessionstid för bolaget utgår den 30 juni 1943

Med avseende å de framlagda alternativa förslagen till dylik förändring av

bolagets organisationsform har utskottet vid prövningen av denna fråga funnit

lämpligaste lösningen vara, att åt bolaget gives karaktären av ett statligt

bolag genom att aktierna, så långt aktiebolagslagen tillåter, förväi-vas av .staten.

Utskottet förordar alltså i likhet med departementschefen, att delta förslag

godkännes av riksdagen. Mot den för aktieförvärvet äskade medelsanvisningen

har utskottet icke något att erinra.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 64.

5

Utskottet hemställer,

att riksdagen må till Förvärv av aktier i Aktiebolaget tipstjänst

å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1942/43 anvisa

ett reservationsanslag av 47,000 kronor.

Stockholm den 9 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö,

Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Andrén, Heiding, Bäcklund, Karl Andersson, friherre

De Geer, Ekströmer och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson i Grönvik,

Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad, Mårtensson,

Nilsson i Steneberg, Lindholm och Eriksson i Frägsta.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:155 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående ytterligare utgifter å tilläggsstat till riksstaten för trädg edar et 1942/43, i vad p a1 i texten