Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

1943-04-06 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:72, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

1

Nr 72.

Ankom till riksdagens kansli den 6 april 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående grunder

för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl.

jämte i ämnet väckta motioner.

(3:e avd.)

I propositionen nr 77 har Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 26 februari 1943, föreslagit

riksdagen att dels besluta, att kristillägg må utgå under tiden från och

med andra kvartalet 1943 till och med första kvartalet 1944 enligt av departementschefen

i nämnda statsrådsprotokoll angivna grunder, dels ock bemyndiga

Kungl. Majit att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

I samband med Kungl. Majlis förevarande proposition har utskottet till

behandling förehaft följande inom andra kammaren väckta motioner, nämligen
II:

93 av herr K. E. Hansson i Skediga m. fl., vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta att rörligt tillägg och kristillägg icke må utgå å högre belopp

på lön än 6,000 kronor per år räknat, vilket gör ett tillägg enligt nuvarande

grunder av 1,860 kronor;

11:304 av herr G. Fröderberg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att rörliga tillägg och kristillägg de tre återstående kvartalen 1943 och

första kvartalet 1944 beräknas på grundlönerna för E-ort i alla löneklasser;

samt

lii 307 av herr E. Håstad m. fl., vari hemställts, att riksdagen måtte

dels besluta, att det ytterligare kristillägg, som skall utgå till statens befattningshavare

i händelse av fortsatt prisstegring, skall få utgå vid nyreglerade

verk på lönebelopp ej överstigande 700 kr. i månaden och vid andra verk på

lönebelopp, beräknade i förhållande därtill,

dels uttala, att denna beskärning av kristilläggen blott skall betraktas som

en av krisen framtvingad åtgärd utan syfte att åstadkomma någon rubbning

eller nivellering av löneskalorna.

Motionerna 11:93 och 11:304 behandlas av utskottet i detta sammanhang

endast i vad desamma avse grunderna för kristillägg.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna anförda yrkandena,

hänvisas till motionerna.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 72.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 97 beslöt 1942 års riksdag

(skr. nr 148), att kristillägg till statliga befattningshavare och pensionärer

m. fl. under tiden från och med andra kvartalet 1942 till och med första

kvartalet 1943 skulle utgå med 12 procent, så länge levnadskostnadsindex

uppgick till talet 144 eller däröver men understeg 148, med 14 procent, när

levnadskostnadsindex uppnått sistnämnda indextal, med 16 procent när index

uppnått talet 152, samt med 4 procents ytterligare höjning för varje indexstegring

örn 8 enheter utöver 152.

I nämnda skrivelse anhöll riksdagen tillika i anledning av tvenne motioner

(II: 180 och II: 268) om utredning beträffande ändrade grunder för

kristilläggens bestämmande för tiden efter utgången av första kvartalet 1943.

I anslutning till vad i motionerna anförts ansåg riksdagen, att man i fråga

om kompensation för av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna hade

anledning taga hänsyn till graden av vederbörandes förmåga att bära ökningen

genom sänkning av levnadsstandarden. Närmast borde — på sätt redan

vid 1940 års urtima riksdag ifrågasatts av andra särskilda utskottet i dess

utlåtande nr 71 — övervägas att sänka kristilläggsunderlagets maximibelopp.

En dylik åtgärd finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden,

att minskning inträdde i utgående löneförmåner.

Bestämmelser rörande kristillägg för tiden 1 april 1942—31 mars 1943

ha med stöd av riksdagens beslut utfärdats genom kungörelserna den 25

april 1942 (nr 195), den 18 juli 1942 (nr 674), den 16 oktober 1942 (nr 831)

och den 15 januari 1943 (nr 14).

Kristillägg lia sedan ingången av år 1941 utgått till statens befattningshavare

i allmänhet och till vissa andra befattningshavargrupper med statligt

reglerade löner ävensom till motsvarande grupper tjänste- och familjepensionärer.

Tilläggen avse att ge viss kompensation för prisstegring utöver den

levnadskostnadsnivå, vid vilken rörligt tillägg och dyrtidstillägg å löner och

pensioner enligt gällande författningar äro maximerade. Denna nivå angives

av levnadskostnadstalet 120 i den indexserie, där 1935 års levnadskostnader

betecknats med 100, och motsvarar talet 188 i indexserien med juli 1914 som

basperiod.

Sedan den 1 juli 1942 lia kristilläggen utgått med 16 procent.

För befattningshavare med nyreglerade löner och pensioner har kristillägg

enligt hittills gällande bestämmelser utgått på samma underlag som det rörliga

tillägget. Kristillägg beräknas sålunda icke på den del av lönen, som

överstiger 900 kronor för månad, respektive å den del av tjänstepensionens

grundbelopp, som överstiger 500 kronor för månad.

För befattningshavare, vilkas löner äro reglerade vid en lägre nivå än

1935 års, har maximiunderlaget för kristillägget icke uppnått 900 kronor.

Kristillägget har nämligen utgått på summan av det månadslönebelopp, varå

dyrtidstillägg beräknas, och det vid nyssnämnda levnadskostnadsnivå (talet

156 i 1914 års serie) utgående dyrtidstillägget. Å de löner, som tidigare

vanligen kallades »nyreglerade» — varmed avses löner, vilka reglerats efter

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

3

den nivå, varpå kommunikationsverkens lönereglemente av år 1919 byggde

— beräknas dyrtidstillägget å lönebelopp intill 700 kronor för månad. Det

utgår vid indextalet 156 med 10 procent. (Kung. nr 265/1923 och 346/1942.)

Maximiunderlaget för kristillägg å ifrågavarande löner har sålunda uppgått

till 770 kronor. Å i äldre mening oreglerade löner beräknas dyrtidstillägg

endast å den del av avlöningen, som icke överstiger 600 kronor. Då dyrtidstillägget

vid indextalet 156 utgår med 28 procent, har maximiunderlaget

för kristillägg för befattningshavare med sådan lön stannat vid 768 kronor.

Under januari och februari 1943 ha överläggningar örn kristilläggens utformning

för nästa regleringsperiod hållits med representanter för personalorganisationerna.

Vid förhandlingarna ha från tjänstemännens sida framställts

önskemål, att kristilläggen måtte bestämmas i viss anslutning till det

mellan arbetsgivareföreningen och landsorganisationen träffade nya ramavtalet.

Särskilt har påyrkats, att den högre lönekompensation, som godtagits

på den allmänna arbetsmarknaden, för den händelse levnadskostnaderna,

trots de vidtagna prisstabiliserande åtgärderna, skulle undergå en stegring

till indextalet 249 (i 1914 års serie), måtte tillförsäkras även de statsanställda.

Huvudgrunderna för dyrtidskompensationen enligt det nya ramavtalet

kunna i korthet angivas på följande sätt. De vid årsskiftet utgående tilläggen

skola bibehållas oförändrade, så länge levnadskostnadsindex med 1914

som basår icke stiger till 249. Om detta indextal skulle uppnås, ökas tilläggen

med 5 procent från och med början av andra månaden i det kvartal,

varunder nämnda gräns uppnåtts. Tillägget räknas å 1938 års genomsnittliga

kontanta förtjänster per timma under ordinarie arbetstid. Därest levnadskostnadsindex

senare under något kvartal nedgår till eller under 237,

skall berörda tillägg å 5 procent bortfalla från och med andra månaden i

samma kvartal. Om index skulle stiga till lägst 257 inträder rätt för båda

parterna att uppsäga avtalet örn dyrtidskompensation tidigast från och med

ingången av andra månaden efter det kvartalsskifte, då nämnda gräns uppnåtts.

— Mot intervallet 237—249 i 1914 års levnadskostnadsserie svarar

närmast intervallet 152—160 i 1935 års serie.

I anledning av riksdagens förut berörda uttalande har därjämte vid förhandlingarna

behandlats frågan örn sänkning av det högsta belopp, varå

kristillägg skall beräknas.

Departementschef en har för egen del anfört följande.

Giltighetstiden för nuvarande bestämmelser örn de statsanställdas kristilllägg

utlöper i och med första kvartalet 1943. Beslut örn kristillägg för den

följande tiden bör sålunda nu meddelas. Den nya regleringen torde lämpligen

böra avse en tid av ett år och alltså omfatta de tre återstående kvartalen

av detta år och första kvartalet 1944.

Ehuru skäl kunna anföras för alt den förestående regleringen av kristillläggen

borde begränsas till ett beslut, att nuvarande tillägg jämväl i fortsättningen

skola utgå, med förbehåll för den justering som kan befinnas

påkallad örn index skulle stiga till talet 160 (i 1935 års serie) eller däröver,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Ubkotttt.

synes inlet vara att erinra mot att man redan nu — i enlighet med en av

personalorganisationerna uttryckt önskan — tar ställning till frågan, huru

kristilläggen skola utformas i händelse av en levnadskostnadsstegring till

eller över talet 160. Örn så sker, bör emellertid samtidigt den av riksdagen

ifrågasatta begränsningen av kristilläggen å högre löner upptagas till övervägande.

Om en reglering av kristilläggen vid indexläget 160 skall genomföras i

detta sammanhang, synes det lämpligt att nära anknyta till de bestämmelser

som avtalats på den allmänna arbetsmarknaden. För den händelse levnadskostnaderna

skulle stiga till talet 249 (i 1914 års serie), skall, såsom tidigare

nämnts, enligt dessa bestämmelser utgå ett ytterligare tillägg av 5 procent på

1938 års löner. För alt de statsanställda i jämförliga lönegrader icke skola ställas

i ett ogynnsammare läge, bör en motsvarande garanti givas även dem.

Denna bör också för de statsanställdas del avse rätt till ett ytterligare kristillägg

på 5 procent, som bör utgå vid nyssnämnda indextal 160. Jag föreslår

i enlighet härmed, att de statsanställda m. fl. och motsvarande pensionärsgrupper

skola för tiden till och med första kvartalet 1944 erhålla oförändrade

kristillägg med rätt till ett ytterligare tillägg på 5 procent för den

händelse index skulle stiga till eller över 160. Detta tillägg bör på vanligt

sätt utgå från tidpunkten för indexhöjningen. Då levnadskostnadstalen i de

båda serierna, vilka endast angivas i hela tal, icke helt sammanfalla, utan

talet 249 i 1914 års, för den allmänna arbetsmarknaden normerande serie

kan komma att noteras, innan talet 160 uppnåtts i 1935 års serie, bör till de

föreslagna bestämmelserna fogas den kompletterande föreskriften, att de

statsanställda i vart fall skola erhålla det nya kristillägget från och med den

månad, för vilken motsvarande tillägg utgår på den allmänna arbetsmarknaden.

Skulle index senare nedgå till eller under 152 (i 1935 års serie), bör

det ytterligare tillägget bortfalla. Analogivis bör därvid motsvarande hänsyn

tagas till en nedgång av indextalet i 1914 års serie till eller under 237, som

nyss förutsatts i händelse av en stegring av indextalet i samma serie till 249.

Vid övervägandet av frågan om fortsatt kompensation för levnadskostnadsstegringen

har ståndpunkt fått tagas även till det av riksdagen väckta spörsmålet

om reduktion av det lönebelopp på vilket kompensationen beräknas.

En godtagbar lösning på detta spörsmål synes mig erhållas genom en bestämmelse,

att det ytterligare kristillägget å 5 procent icke skall utgå i förhållande

till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.

Kristilläggen förutsättas i övrigt skola utgå enlig! samma bestämmelser som

under föregående regleringsperiod. Vid beräkningen av den levnadskostnadsindex

till vilken kristilläggsbestämmelserna anknyta torde från och med den

1 april böra tillämpas de ändrade grunder, som förordats i indexkommitténs

nyligen avgivna förslag (SOU 1943:8).

En kort redogörelse för innebörden i detta förslag har bifogats statsrådsprotokollet

såsom bihang.

Kungl. Maj :ts förslag innebär, att kristilläggen vid indexläget 160 regleras

med nära anknytning till de bestämmelser, som avtalats på den allmänna

arbetsmarknaden. I samband därmed har föreslagits viss begränsning av det

löneunderlag, å vilket denna ytterligare kompensation för levnadskostnadsstegring

skall beräknas.

I sistnämnda fråga yttrade 1942 års riksdag i skrivelse nr 148, att en sänkning

av kristilläggsunderlagets maximibelopp borde övervägas. En dylik åtgärd

finge dock enligt riksdagens mening icke givas den innebörden, att

minskning inträdde i utgående löneförmåner. Kungl. Majit har nu i anslut
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

5

ning till detta uttalande föreslagit, att det ytterligare kristillägget å fem procent,

som enligt förenämnda grunder skall utgå vid indexläget 160, icke skall

utgå i förhållande till högre lönebelopp än 500 kronor för månad.

I motionen II: 93 har föreslagits, att ett lönebelopp av 500 kronor för månad

skall utgöra maximiunderlag för jämväl nu utgående kristillägg och i

motionen 11:304, att kristillägg i alla ortsgrupper skall beräknas å de löner,

som i respektive löneklasser utgå å E-ort. I motionen II: 307 slutligen yrkas

det avsteget från Kungl. Maj:ts förslag, att maximiunderlaget för det ytterligare

kristillägget av fem procent bestämmes till 700 kronor för månad.

Utskottet finner för sin del, att den nu ifrågasatta nedsättningen av kristilläggsunderlagets

maximibelopp i anslutning till vad fjolårets riksdag yttrade

icke bör avse redan utgående kristillägg. Vidkommande tillägg, som därutöver

må komma att beviljas, synes Kungl. Maj:ts förslag lämpligt avvägt.

Utskottet tillstyrker alltså, att för sådant tillägg skall gälla ett maximiunderlag

av 500 kronor för månad. Det i motionen II: 304 framförda förslaget att

bestämma kristillägget till samma belopp i alla ortsgrupper är utskottet icke

berett att förorda.

I motionen II: 307 har vidare föreslagits ett uttalande från riksdagens sida,

att beskärningen av kristilläggen blott skall betraktas som en av krisen framtvingad

åtgärd utan syfte att åstadkomma någon rubbning eller nivellering

av löneskalorna. Då syftemålet med kristillägg enligt nuvarande utformning

icke varit att åstadkomma sådan rubbning, torde något uttalande i motionens

syfte icke vara erforderligt.

Kungl. Maj:ts förslag i ovan ej särskilt berörda hänseenden föranleder ej

erinran från utskottets sida. I detta sammanhang vill utskottet erinra om att

enligt departementschefens uttalande vid beräkningen från och med den 1

april 1943 av den levnadskostnadsindex, till vilken kristilläggsbestämmelserna

anknyta, de ändrade grunder äro avsedda att tillämpas, som förordats

i indexkommitténs nyligen avgivna förslag. Under åberopande av det anförda

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och med avslag å

motionerna II: 93 och 304, såvitt nämnda motioner avse kristillägg,

samt motionen II: 307 besluta, att kristillägg må utgå

under liden från och med andra kvartalet 1943 till och

med första kvartalet 1944 enligt i statsrådsprotokollet över

1''inansärenden för den 26 februari 1943 angivna grunder;

b) med bifall till Kungl. Maj:ts förslag bemyndiga Kungl.

Maj:t att utfärda erforderliga bestämmelser i ämnet.

Stockholm den 6 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 72.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i Malmö,

Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Andrén, Bäcklund, Gustaf lurar Anderson, Åquist, von

Heland och Persson i Skabersjö; samt

från andra kammaren: herrar Skoglund i Doverstorp, Eriksson i Stockholm, Scensson

i Grönvik, Andersson i Prästbol, Isacsson, Persson i Tidaholm, Mårtensson, Wallentheim,

Pettersson i Dahl, Barnekow och Eriksson i Frägsta.

Reservation

av herrar von Heland, Persson i Skabersjö, Svensson i Grönvik och Pettersson

i Dahl, vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava

följande lydelse:

»Kungl. Maj:ts — ---skall beräknas.

I sistnämnda fråga ansåg 1942 års riksdag (skrivelse nr 148) att man hade

anledning taga hänsyn till graden av vederbörandes förmåga att genom sänkning

av levnadsstandarden bära av krisläget föranledd ökning i levnadskostnaderna.

Närmast borde med anledning därav övervägas att sänka kristillläggsunderlagets

maximibelopp.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag avser även en nedsättning av sistnämnda

belopp till 500 kronor för månad, men denna nedsättning är enligt förslaget

begränsad till att avse allenast den höjning av kristillägget, som eventuellt

kommer att utgå därest index skulle ytterligare stiga. I motionen

II: 93, däremot, har föreslagits, att maximiunderlaget för hela kristillägget

skall sänkas till det av Kungl. Maj:t förordade beloppet. Till befattningshavare

med månatlig inkomst av 900 kronor och därutöver skulle kristillägg

enligt motionärernas förslag vid nuvarande eller högre indexläge komma

att utgå med ett 64 kronor lägre belopp per månad än enligt Kungl. Maj:ts

förslag.

Visserligen uttalade fjolårets riksdag i förut berörda sammanhang, att

minskning genom den av riksdagen då förordade topphuggningen av kristillägget

icke borde inträda i utgående löneförmåner. Utskottet har emellertid

kommit till den uppfattningen, att gällande grunder för kristilläggen

innebära en avsevärd orättvisa till förmån för de högre inkomsttagarna och

att den i motionen II: 93 förordade jämkningen med hänsyn härtill icke kan

betraktas såsom oskälig. I detta sammanhang torde även böra erinras örn

vad som numera framkommit rörande levnadskostnadernas lokala olikheter

och de orättvisor, som äro förenade med gällande dyrortsgruppering

(se härom sammansatt stats- och bevillningsutskotts utlåtande nr 1). Uppenbarligen

skulle ett bifall till nämnda motion innebära en viss beskärning

av de största ojämnheterna i de statliga löneförmånerna.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 72.

7

Utskottet har alltså funnit övervägande skäl tala för ett bifall till motionen

II: 93 i här ifrågavarande del, varav följer, att utskottet avstyrker det

i motionen II: 307 framförda förslaget örn ett högre maximiunderlag för

kristilläggen än 500 kronor. Ett så långt gående avsteg från nuvarande kristilläggsgrunder

som det i motionen II: 304 framförda förslaget att bestämma

kristillägget till samma belopp i alla ortsgrupper är utskottet icke nu berett

att förorda.

I motionen---hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i anledning av Kungl. Maj:ts förslag och med bifall till

motionen II: 93, såvitt densamma avser kristillägg, samt med

avslag å motionen II: 304, såvitt denna motion avser kristillägg,

och motionen 11:307 besluta, att kristillägg må utgå

under tiden från och med andra kvartalet 1943 till och med

första kvartalet 1944 enligt av utskottet angivna grunder;

b) med bifall---i ämnet.»

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:182 Skrivelse till Konungen i anledning ay Kungl. Maj:ts proposition angående grunder för kristillägg åt statliga befattningshavare m. fl. a1 i texten