Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1943144, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

1943-04-09 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:73, Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1943144, i vad propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

1

Nr ?3.

Ankom till riksdagens kansli den 9 april 1943 kl. 1 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Majlis i statsverkspropositionen

gjorda framställningar angående anslag

å kapitalbudgeten för budgetåret 1943144, i vad

propositionen avser försvarsdepartementets verksamhetsområde.

(l:a avd.)

l:o) Vissa anslagstekniska anordningar med avseende å byggnadsanslag till försvarsväsendet.

I propositionen nr 1 Ilar Kungl. Maj:t under kapitalbudgeten

(bilaga 2, sid. 1—14 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1943) föreslagit riksdagen medgiva, att anslag för

försvarsväsendet till byggnadsarbeten och markförvärv må — örn och i den

mån anslagen, beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom den med

1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt Kungl. Maj:ts bestämmande

överskridas med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring.

I samband med 1942 års försvarsbeslut beräknades kostnaderna för de

av beslutet direkt föranledda byggnadsarbetena under femårsperioden 1942/47

till ett belopp av 265 miljoner kronor. Därutöver beräknades emellertid

tillhopa 68 miljoner kronor under samma period för bestridande av kostnaderna

för byggnadsändamål, vilka visserligen icke direkt föranleddes av

försvarsbeslutet men vilka likväl förutsattes kunna komma att under perioden

visa sig erforderliga för försvaret. Nu nämnda belopp innefattade icke

kostnader för Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet eller för ammunitionsfabriken,

beträffande vilka avskrivningsanslag icke skola beräknas, men

däremot kostnader för tjänstebostäder.

I det följande göres med hänsyn härtill skillnad mellan följande olika

byggnadsarbeten m. m., nämligen

a. av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.,

b. övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.,

samt

c. byggnadsarbeten, vilkas avskrivningsbehov skall täckas med särskilda

medel och vilka därför ej ingå i nämnda kostnadsram.

Fördelningen av de i försvarsbeslutets kostnadsram ingående beloppen

mellan de olika försvarsgrenarna belyses av följande sammanställning, upp
Bihang

till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 73—84.

807 43

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Statsutskottets utlåtande nr 73.

tagande medelsbehovet i miljoner kronor på grundval av prisläget den 1

juli 1941.

Av försvarsbeslutet

föranledda

byggn adsarbeten

Övriga i försvars- beslutets kostnadsram

ingående byggnads- arbeten

Summa

Avskrivnings-

behov

Armén................

90. o

50. o

140. o

65.0

Marinen ..............

39.5

8.5

48.o

23.0

Flygvapnet............

135.5

9.5

145.0

70. o

Summa kronor

265.0

68.0

833.0

158.0

De sålunda framlagda beräkningarna förutsatte, att vissa av 1941 års försvarsutredning

framlagda förslag till byggnadsarbeten skulle icke komma

till stånd eller i vart fall förskjutas till tid efter femårsperioden. Dessa

arbeten representerade en byggnadskostnad av för armén 32 miljoner kronor,

för marinen 4 miljoner kronor och för flygvapnet 5 miljoner kronor, d. v. s.

sammanlagt 41 miljoner kronor.

Av det för femårsperioden 1942/47 totalt erforderliga anslagsbeloppet,

333 miljoner kronor, ha anvisats de belopp (i miljoner kronor), som framgå

av efterföljande sammanställning:

Beräknat

medelsbehov

Anvisat

Återstå att

anvisa

å tillägg8stat

för budgetåret

1941/42

å riksstaten

för budgetåret

1942/43

Summa

140.ooo

4.750

41.262

46.012

93.988

48.ooo

2.160

12.227

14.377

33.683

Flygvapnet............

145.000

2.500

43.700

46.200

98.800

Summa kronor

333.000

9.400

97.189

106.580

226.411

Läggas häremot svarande avskrivningsanslag till grund, erhålles följande

sammanställning:

Beräknat

Anvisat

Återstående

avskrivnings-

å tilläggsstat

å riks staten

avskrivnings-

behov

för budgetåret

1941/42

för budgetåret

1942/43

Summa

behov

65.000

2.175

20.431

22.606

42.394

Marinen ..............

23.000

1.075

6.106

7.181

15.819

Flygvapnet............

70.ooo

0.858

21.487

22.845

47.655

Summa kronor

158.000

4.108

48.024

52.132

105.868

Vid anmälan i propositionen 1942: 270 av frågan örn anvisande av medel

för utförande av vissa av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten och

andra inom förutnämnda anslagsram erforderliga arbeten betonade departementschefen,

att ifrågavarande kostnadsberäkningar icke innebure ett ställningstagande

i detalj till de särskilda av försvarsutredningen framlagda för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

3

slagen till byggnadsarbeten eller ett fastslående av att byggnadsarbeten i

övrigt skulle utföras i den omfattning, varmed vid kostnadsramens avgränsning

räknats. De särskilda byggnadsföretagen skulle bedömas successivt allteftersom

de befunnos böra komma till utförande och det framstode som ett

önskemål att byggnadskostnaderna såvitt möjligt reducerades och att följaktligen

den kostnadsram, som i försvarspropositionen avmätts för byggnadsarbeten,

i görligaste mån nedbringades.

I sin skrivelse nr 374, i anledning av propositionen 1942:210, anförde

riksdagen vid behandlingen av de förslag till byggnadsarbeten, som framlagts

i nämnda proposition, att riksdagen med avseende på byggnadsfrågorna

mindre än måhända i andra föreliggande frågor kunnat taga en bestämd

ställning. Emellertid förutsatte riksdagen, att största möjliga sparsamhet

iakttoges vid byggnadsprogrammets förverkligande och att i sådant

syfte vissa av riksdagen anförda synpunkter beaktades samt att endast de

byggnadsåtgärder, som vore ur militär synpunkt oundgängligen nödvändiga,

komme till utförande under femårsperioden.

Eiksdagen, som underströk uttalandet örn nödvändigheten av en inbördes

avvägning mellan byggnadsföretagen med hänsyn till bristen på arbetskraft

och byggnadsmateriel, förutsatte vidare, att Kungl. Maj:t vid framläggandet

av anslagsäskanden för byggnadsarbeten för budgetåret 1943/44 skulle vara

i stånd att förebringa mera fullständiga utredningar rörande de olika byggnadsföretagen.

Departementschefen, som lämnat en ytterligare redogörelse för 1942 års

riksdags ställning till byggnadsprogrammet, har härefter anfört, bland annat,

följande.

En förutsättning för att den av 1942 års riksdag beslutade förstärkningen

av försvaret skall kunna planenligt genomföras är att byggnader för därav

betingade nya ändamål bliva färdigställda inom kortast möjliga tid. Med

hänsyn härtill är det uppenbarligen nödvändigt att koncentrera byggnadsverksamheten

till de närmaste åren. Såsom riksdagen framhållit, måste

emellertid vid byggnadsprogrammets genomförande särskilda åtgärder vidtagas

för att trots arbetenas angelägenhet skapa säkerhet för att sparsamhetsintresset

tillbörligen tillgodoses. Den ändamålsenligaste metoden härvidlag

har ansetts vara att genom standardritningar och andra normer för

de byggnadstekniska detaljernas utförande söka i möjligaste mån begränsa

kostnaderna. Detaljprövningen av varje särskilt byggnadsobjekt, vilken

med . rådande brist på för granskningsuppgifter lämpad personal med nödvändighet

måste bliva synnerligen tidsödande, har härigenom kunnat förenklas.

Sedan 1940 års militära byggnadsutredning till fullföljande av sin

Ursprungliga uppgift avgivit förslag till standardritningar för byggnader tillhörande

försvarsväsendet, har Kungl. Majit därför genom beslut den 21

augusti 1942 fastställt sådana ritningar att, där så är möjligt, ligga till grund

för utformandet av bland annat de byggnadsarbeten som erfordras för att

möjliggöra försvarsbeslutets genomförande. Standardritningarna innefatta

icke blott normer för planlösning och dylikt utan även, i enlighet med vad

nyss antytts, bestämmelser rörande utformningen av vissa konstruktiva anordningar

och inredningsdetaljer m. m. Härigenom ha ernåtts förenklingar

och besparingar i tidigare tillämpade byggnadsnormer utan att byggnaderna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Statsutskottets utlåtande nr 73.

därigenom kunna sägas lia erhållit ett utförande, som kan komma att medföra

förhållandevis stora underhållskostnader eiler eljest kan vara ur ekonomisk

synpunkt ofördelaktigt. I samband med fastställande av standardritningar

för försvarets byggnader har det varit möjligt att lösgöra 1940 års

militära byggnadsutredning från den direkta befattningen med nybyggnader

för försvaret, så att utredningen i stället kan koncentrera sig på sådana

uppgifter som exempelvis de omfattande reparations- och ändringsarbeten

inom försvarets fastigheter, vilka blivit en följd bland annat av försvarsbeslutet.

I syfte att effektivisera samarbetet mellan de tre organ — arméförvaltningens

fortifikationsstyrelse, marinförvaltningens fortifikationsavdelning och flygförvaltningens

byggnadsavdelning — som inom försvaret handha byggnadsverksamheten,

har, framhåller departementschefen, Kungl. Majit genom beslut

den 30 juni 1942 meddelat bestämmelser, som garantera ett närmare samarbete,

under ledning av nuvarande chefen för arméförvaltningens fortifikationsstyrelse,

mellan de tre byggnadsorganen speciellt i vad avser upphandling

av materiel och utbud av entreprenader. De hittillsvarande erfarenheterna

av detta system ha visat sig vara gynnsamma.

Genom här berörda åtgärder torde, fortsätter departementschefen, hava

skapats förutsättningar för att det omfattande byggnadsprogram, som nödvändiggjorts

av försvarsbeslutet, skall kunna genomföras efter enhetliga

grunder och för lägsta möjliga kostnad utan att därigenom anläggningarnas

färdigställande försenas.

Departementschefen har vid sina beräkningar av medelsbehovet för nästkommande

budgetår funnit lämpligast att anknyta dessa beräkningar till

prisnivån den 1 juli 1941. I fråga örn byggnadsanslagen under kapitalbudgeten

har denna beräkningsgrund tillämpats, där det icke varit nödvändigt

att till grund för anslagsberäkningarna lägga prisläget vid senare tidpunkt.

I sistnämnda fall har dock, där så varit möjligt, angivits den mot

prisläget den 1 juli 1941 korresponderande kostnadssumman för respektive

byggnadsföretag.

De byggnadsföretag, för vilka kostnaderna enligt vad nu anförts beräknas

på grundval av prisnivån den 1 juli 1941, kunna, framhåller departementschefen,

enligt vad erfarenheterna under den sistförflutna tiden utvisat, ofta

icke utan att äventyra byggnadernas ändamålsenlighet begränsas eller förenklas

på sådant sätt att den därefter inträdda prisstegringen helt motväga.

Det synes därför nödvändigt att bereda möjligheter lör Kungl. Majit att till

förfogande ställa de ytterligare medel, som utöver av riksdagen anvisade

anslag kunna erfordras för berörda merkostnaders bestridande. Att lipp

skjuta en sådan reglering av merkostnaderna till ett följande budgetår i

avvaktan på nytt riksdagsbeslut örn medelsanvisning är enligt departementschefens

mening ofta icke möjligt med hänsyn till den relativt korta tid,

som erfordras för de olika byggnadsföretagens färdigställande. Efter övervägande

av de i nämnda hänseende föreliggande utvägarna har departementschefen

efter samråd med chefen för finansdepartementet funnit den lämpligaste

anordningen vara, att riksdagens bemyndigande inhämtas för Kungl. Majit

s. 5 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

5

att efter framställning av vederbörlig myndighet medgiva överskridande av

de inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande anslag till byggnadsarbeten

inom försvaret, som beräknats på grundval av 1941 års prisnivå,

med belopp, som erfordras för bestridande av uppkommande merkostnader

på grund av prisstegring. En förutsättning härför måste emellertid vara,

att inom försvarsdepartementet verkställes prövning av nämnda framställningar

genom särskild expertis rörande skäligheten av äskade tilläggsbelopp,

i samband varmed jämväl kontroll måste ske rörande byggnadsföretagens

överensstämmelse med fastställda byggnadsritningar och byggnadsnormer.

Det är departementschefens avsikt att framdeles, därest riksdagen

lämnar sådant bemyndigande, för Kungl. Maj:t framlägga förslag till i sistnämnda

hänseende erforderliga åtgärder. Av det sagda framgår, att ifrågavarande

bemyndigande bör gälla jämväl av 1942 års riksdag anvisade anslag

till byggnadsarbeten av denna art. Givet är, att jämväl anslag som anvisats

eller må komma att anvisas för byggnadsföretag, som icke ligga inom ramen

för 1942 års försvarsbeslut, i många fall komma att visa sig otillräckliga till

följd av inträdda prisstegringar. Departementschefen förutsätter, att påbörjade

eller beslutade företag utan hinder därav skola få fullföljas, varefter,

sedan de slutliga kostnaderna kunna säkrare överblickas, tilläggsanslag till

följd av prisstegringar böra äskas av riksdagen.

Departementschefen utgår från att merkostnader på grund av prisstegringar

för inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande byggnadsarbeten

skola bestridas utom den i propositionen 1942: 210 angivna kostnadsramen

i den mån denna icke till följd av sakliga besparingar kan komma att lämna

utrymme härför.

Departementschefen har erinrat, att han vid anmälan av de frågor, som

tillhöra regleringen för budgetåret 1943/44 av utgifterna under riksstatens

fjärde huvudtitel, förordat, att även för byggnad sanslagens del övergång sker

till den anslagstyp, som för de större materielanskaffningsanslagen å nämnda

huvudtitel tillämpats från och med innevarande budgetår. Det bör framhållas,

att statsmakternas möjligheter att pröva behovet av de särskilda byggnadsföretagen

härigenom icke beskäras. Departementschefen föreslår alltså, att

för envar av arméförvaltningens, marinförvaltningens och flygförvaltningens

delfonder av försvarsväsendets fastighetsfond anvisas ett investeringsanslag

med omkring en fjärdedel av det belopp, som enligt förut återgivna beräkningar

återstår att anvisa för de i det föregående med a. och b. betecknade

byggnadsföretagen. Då sistnämnda belopp enligt det föregående för envar

av de tre delfonderna utgör respektive 93,9 8 8 miljoner kronor, 33,62 3 miljoner

kronor och 98,800 miljoner kronor, skulle alltså årsanslagen uppföras

med, i avrundade tal, respektive 23.5 miljoner kronor, 8.4 miljoner kronor

och 24.7 miljoner kronor. De häremot svarande årliga avskrivningsanslagen

kunna med ledning av de i det föregående lämnade uppgifterna beräknas till

respektive 10.s miljoner kronor, 4 miljoner kronor och 11.9 miljoner kronor.

För nästa budgetår anser sig departementschefen böra beräkna de anslag,

som för ifrågavarande ändamål böra upptagas under sagda del fonder, till

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Statsutskottets utlåtande nr 73.

för arméförvaltningens delfond .............................. kronor 24,000,000

s marinförvaltningens » » 10,000,000

» flygförvaltningens » 2 25,000,000

I anslutning till vad sålunda anförts rörande beräkningen för nästkommande

budgetår av anslag till kapitalinvesteringar för byggnadsändamål torde, framliåller

departementschefen, Kungl. Maj:t böra bemyndigas att för tillgodoseende

av medelsbehovet för de av departementschefen å kapitalbudgeten

under försvarsväsendets fastighetsfond för budgetåret 1943/44 eller i särskild

proposition förordade byggnadsföretagen överskrida nämnda anslag inom

ramen för de förut angivna belopp, som återstå att anvisa för de vid försvarsbeslutet

avsedda byggnadsföretagen, eller för arméförvaltningens delfond

93,988 miljoner kronor, för marinförvaltningens delfond 33,623 miljoner

kronor och för flygförvaltningens delfond 98,800 miljoner kronor. Det torde,

fortsätter departementschefen, böra ankomma på Kungl. Maj:t att i anslutning

till kostnadsberäkningarna för nu ifrågavarande anslag fördela de särskilda

anslagen, med rätt för Kungl. Maj:t att därvid, på sätt 1942 års riksdag

förutsatt, vidtaga jämkningar i de sålunda beräknade beloppen.

Under de senaste åren ha vid ett flertal tillfällen myndigheterna framställt

äskanden örn anslag för byggnadsändamål vid sådan tidpunkt, att ärendet icke

kunnat underställas riksdagen. I vissa fall ha äskandena avsett byggnadsföretag

beträffande vilka tvekan kunnat föreligga huruvida kostnaderna borde

bestridas över förskottsstat men vilka det oaktat ur beredskaps- eller andra

synpunkter varit av så angelägen art, att Kungl. Majit prövat förskottsanvisning

eller bemyndigande för ämbetsverket att av omhänderhavande

medel förskjuta kostnaderna vara befogad. Täckningsanslag ha sedermera i

vanlig ordning äskats hos riksdagen. Då det synts departementschefen

principiellt riktigast, att kostnader av denna art bestridas direkt från riksstatsanslag,

utgår departementschefen från att Kungl. Majit skall äga att i

undantagsfall, då så prövas oundgängligen erforderligt, taga förutnämnda

anslag i anspråk för ändamål av denna art, givetvis utan överskridande av

den ram, som i samband med försvarsbeslutet angivits för försvarets byggnadskostnader.

Anmälan örn sådan anvisning torde dock böra ske till nästföljande

riksdag.

1942 års riksdag anvisade medel till följande byggnadsföretag å Järvafältet,

nämligen ordnandet av förläggningar för första tygkompaniet och

tygförvaltningsskolan, för arméns intendenturförråd och första intendenturkompaniet

och för Göta pansarlivgarde. I propositionen 1942: 352 beräknades

kostnaderna för avskrivning till femtio procent av dessa investeringar

skola täckas med särskilda medel. Chefen för finansdepartementet erinrade

i propositionen om att denna avskrivningsanordning — som från början

tänkts att gälla endast beträffande kostnaderna för Stockholms garnisons

utflyttning till Järvafältet, och för ammunitionsfabriken — härigenom utsträcktes

att omfatta även sådana i samband med den nya försvarsorganisationen

upprättade förband, som förlagts till Järvafältet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

7

I sin skrivelse 1942: 429 framhöll riksdagen — med förmälan att riksdagen

ej ansett sig böra framställa erinran mot ladugårdsgärdesmedlens användning

till avskrivning av förenämnda anslag till militära byggnadsföretag å Järvafältet

— önskvärdheten av större klarhet örn riktlinjerna för ladugårdsgärdesmedlens

och andra liknande möjligen förefintliga militära markförsäljningsmedels

användning för försvarsändamål. Såsom riksdagen vidare anförde

hade det kunnat göras gällande, att den nu tillämpade anordningen ej helt

överensstämde med de strävanden att uppnå största möjliga enhetlighet och

översiktlighet, som tagit sig uttryck i omläggning av budgetsystemet och

kapitalredovisningen.

1941 års försvarsutredning utgick ifrån att samtliga med Stockholms

garnisons utflyttning till Järvafältet förenade kostnader, liksom även kostnaderna

för ammunitionsfabrikens förflyttning från Marieberg, skulle till

den del de icke belöpte på markförvärv till femtio procent avskrivas med

särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen 1942: 210. Riksdagen

hade icke något att häremot erinra. Med de särskilda medlen torde

lia avsetts nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen bedrivna

exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen samt försvarets

andel i Marieberg—Konradsbergsområdet. Dessa inkomster redovisas för

närvarande å särskilda diversemedelstitlar i statskontoret.

Departementschefen utgår ifrån att det avsteg från numera eljest tillämpade

budgetprinciper, som nu berörda avskrivningssystem utgör, skall upphöra

då Stockholms garnisons och ammunitionsfabrikens nya etablissement

äro färdigställda. Till dess bör emellertid, framhåller departementschefen,

den hittills icke fullt konsekvent tillämpade ordningen bibehållas att för

ifrågavarande ändamål särskilda avskrivningsanslag icke skola beräknas å

riksstaten utan härför tillgripas nyssberörda särskilda medel, som därvid

torde få betraktas som en enhet.

I förutnämnda kvotanslag till kapitalinvesteringar för byggnadsändamål

böra, framhåller departementschefen, icke inbegripas byggnadsföretag, beträffande

vilka avskrivningsanslag böra på sätt nu anförts i särskild ordning

anvisas (i det föregående med c. betecknade byggnadsföretag). För dessa

arbeten böra byggnadsanslag i vanlig ordning upptagas å kapitalbudgeten.

Ej heller böra i kvotanslagen ingå medel för investeringar till följd av

beslut före tillkomsten av 1942 års försvarsbeslut eller för de övriga investeringar,

som icke skola inrymmas inom ramen för de vid försvarsbeslutet

beräknade byggnadskostnaderna och som alltså ej äro att hänföra till de

med a. och b. betecknade investeringarna. Även för sådana ändamål böra

särskilda byggnadsanslag anvisas. Hit äro att hänföra sådana kostnader för

markinköp, vilka icke särskilt medtagits vid beräkningarna av förutnämnda

kvotanslag. Under Kungl. Majis prövning föreligga ett antal äskanden om

anslag till markförvärv. Från myndigheternas sida har anmälts, att ytterligare

äskanden av denna art äro att emotse.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Utskottet.

I siri skrivelse i anledning av 1942 års försvarsproposition uttalade riksdagen

vid behandlingen av de förslag till byggnadsarbeten, som framlagts av

Kungl. Majit, att det, då något detaljerat program för de olika byggnadsföretagen

icke förelåge, icke varit möjligt för riksdagen att underkasta byggnadsprojekten

någon ingående granskning. Riksdagen förutsatte emellertid, att

Kungl. Majit vid framläggandet av anslagsäskanden för byggnadsarbeten för

budgetåret 1943/44 skulle vara i stånd att förebringa mera fullständiga utredningar

rörande de olika byggnadsföretagen än som för det dåvarande varit

möjligt.

Vid sin granskning av de av departementschefen under kapitalbudgeten

för nästa budgetår framlagda byggnadsförslagen nödgas utskottet konstatera,

att trots riksdagens därom framställda önskemål närmare utredning rörande de

olika byggnadsföretagen icke förebragts varken ur behovs- eller kostnadssynpunkt.

Då utskottet det oaktat finner sig böra tillstyrka riksdagen att anvisa

medel för ändamålet, sker detta med hänsynstagande till att planläggningsarbetet

på ifrågavarande område otvivelaktigt varit både omfattande och tidskrävande

och att särskilda svårigheter måst föreligga att exakt angiva utrymmesbehoven.

Utskottet vill emellertid uttala sin förväntan, att det skall

bliva möjligt för Kungl. Majit att för nästa års riksdag framlägga en

detaljerad redogörelse rörande byggnadsbehovet, så att riksdagen vid bedömandet

av dessa frågor äger säkrare hållpunkter än hittills såväl med avseende

å byggnadsföretagens omfattning som beträffande kostnadsberäkningarna.

I detta sammanhang vill utskottet, i anslutning till vad föregående års

riksdag anförde vid behandlingen av motsvarande ärende, framhålla angelägenheten

av att största möjliga sparsamhet iakttages vid byggnadsprogrammets

förverkligande och att endast de byggnadsåtgärder, som äro ur militär synpunkt

oundgängligen nödvändiga, komma till utförande under femårsperioden.

Utskottet övergår härefter till frågan om vissa anslagstekniska anordningar

med avseende å byggnadsanslagen till försvarsväsendet.

I fråga örn beräkningen av anslagen för byggnadsändamål för nästa budgetår

har departementschefen för åstadkommande av enhetlighet funnit lämpligt

att anknyta beräkningarna till prisnivån den 1 juli 1941. Detta medför, att

medel måste ställas till Kungl. Majits förfogande för bestridande av till

följd av prisstegring uppkommande merkostnader. På av departementschefen

anförda skäl finner sig utskottet böra tillstyrka, att riksdagen bemyndigar

Kungl. Majit att efter framställning av vederbörande myndighet medgiva

överskridande av de inom ramen för 1942 års försvarsbeslut liggande anslag

till byggnadsarbeten inom försvaret, som beräknats på grundval av 1941 års

prisnivå, med belopp, som erfordras för bestridande av dylika merkostnader.

Dessa kostnader förutsättas falla utom den i försvarsbeslutet angivna kostnadsramen,

i den män denna icke till följd av sakliga besparingar kan komma

att lämna utrymme därför. Samma bemyndigande bör jämväl gälla för av

1942 års riksdag anvisade anslag till byggnadsarbeten.

Vidkommande finansieringen av de på kapitalbudgeten belöpande byggnadskostnaderna

föreslår departementschefen, att samma principer tillämpas

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

9

som gälla för de större materielanskaffningsanslagen under fjärde huvudtiteln.

Detta innebär, att under var och en av de tre i försvarsväsendets

fastighetsfond ingående delfonderna uppföres ett investeringsanslag, beräknat

till omkring en fjärdedel av det belopp, som återstår att anvisa för de

fyra budgetåren 1943/44—1946/47. I överensstämmelse härmed hava under

rubriken Vissa byggnadsarbeten m. m. för nästa budgetår upptagits följande

anslag, nämligen under arméförvaltningens delfond 24,000,000 kronor, under

marinförvaltningens delfond 10,000,000 kronor och under flygförvaltningens

delfond 25,000,000 kronor. Då praktiska fördelar torde kunna vinnas vid en utskiftning

över hela femårsperioden av jämväl byggnadsanslagen, finner

sig utskottet böra tillstyrka departementschefens ifrågavarande förslag.

Departementschefen förutsätter, att dessa kvotanslag skola kunna tagas i anspråk

för tillgodoseende av medelsbehovet ej endast för de byggnadsföretag

m. m., för vilka redogörelser lämnats i årets kapitalbudget, utan även för

vissa andra dylika företag, som enligt riksdagens beslut i anledning av särskild

proposition kunde komma till utförande under nästa budgetår. Häremot

synes icke något vara att erinra. I enlighet med ovan angivna principer

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att överskrida dessa kvotanslag —

förutom såsom ovan nämnts med belopp till mötande av prisstegringar —

inom ramen för de belopp, som återstå att anvisa under byggnadsperioden.

Det synes utskottet vidare påkallat att, såsom av departementschefen jämväl

förutsättes, Kungl. Majit må äga att inom ramen för de av riksdagen anvisade

medlen vidtaga jämkningar i de för de olika företagen beräknade beloppen.

Såsom allmän regel gäller, att de investeringsanslag, som upptagas under

vart och en av de tre i försvarsväsendets fastighetsfond ingående delfondema,

endast få tagas i anspråk för investeringar, som av riksdagen godkänts. Såsom

departementschefen framhållit, kunna dock fall inträffa, då fråga örn anslag för

byggnadsändamål uppkommer vid en sådan tidpunkt, att ärendet icke utan en

allvarlig tidsutdräkt kan underställas riksdagens prövning. I dylika undantagsfall

och då så prövas oundgängligen erforderligt, synes utskottet Kungl. Maj :t

böra medgivas rätt att för ändamålet bestrida kostnaderna från förenämnda

anslag, givetvis utan överskridande av den i försvarsbeslutet angivna totala

kostnadsramen. Anmälan örn sådan anvisning torde dock böra ske till nästföljande

års riksdag.

Vad departementschefen anfört i de delar, varom utskottet icke särskilt

yttrat sig, har icke givit utskottet anledning till erinran.

I nu förevarande sammanhang får utskottet under åberopande av det anförda

hemställa,

att riksdagen må medgiva, att anslag för försvarsväsendet till

byggnadsarbeten och markförvärv må — örn och i den mån anslagen,

beräknade på grundval av 1941 års prisnivå, falla inom

den med 1942 års försvarsbeslut avsedda kostnadsramen — enligt

Kungl. Majits bestämmande överskridas med belopp, som

erfordras för bestridande av merkostnader på grund av prisstegring.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond.

2:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Ordnande av första tygkompaniets och tygförvaltningsskolans

förläggning å Järvafältet. Ordnande av arméns intendenturförråds

och första intendenturkompaniets förläggning å Järvafältet. Ordnande av Göta

pansarlivgardes förläggning. Ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.

Beträffande Kungl. Maj:ts förslag om anslag till ifrågavarande ändamål

(punkterna 1 5) kommer utskottet att framdeles under riksdagen avgiva

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Marinförvaltningens del fond.

3:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Beträffande Kungl. Maj:ts förslag örn anslag

till ifrågavarande ändamål (punkt 6) kommer utskottet att framdeles

under riksdagen avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Flygförvaltningens delfond.

4:o) Vissa byggnadsarbeten m. m. Kungl. Majit har föreslagit riksdagen

(punkt 7, sid. 44—72) att

dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett investeringsanslag

av 25,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — förutom på

sätt av departementschefen angivits i statsrådsprotokollet över försvarsärenden

för den 4 januari 1943 med belopp, som betingas av prisstegring —

inom ramen av ett belopp av 98,800,000 kronor, i den mån så erfordras för

tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m., som enligt

riksdagens beslut i anledning av vad i nämnda statsrådsprotokoll under flygförvaltningens

delfond eller i särskild proposition anföres skola komma till

utförande med anlitande av berörda anslag.

Under denna punkt har departementschefen anmält frågor örn medelsanvisning

för vissa byggnadsföretag vid flygvapnet, vilka, såsom under punkten

l:o) i detta utlåtande angivits, komma att draga kostnader av tillsammans

98,800,000 kronor under budgetåren 1943/47, i vilket belopp kostnader,

som äro föranledda av prisstegring, dock icke äro inräknade. För nämnda byggnadsarbeten

skulle enligt den förut lämnade redogörelsen anvisas för budgetåret

1943/44 ett investeringsanslag av 25,000,000 kronor. Departementschefen

har sålunda anmält följande byggnadsföretag under denna punkt.

Västmanlands flygflottilj. Kostnaderna för Västmanlands flygflottiljs ut
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

11

flyttning till Hässiö beräknas liksom i 1942 års försvarsbeslut till i runt tal

7.300.000 kronor, varav 1,700,000 kronor beräknats i anslag för budgetåren

1941/42 och 1942/43. Beträffande byggnadsprogrammets genomförande framhåller

departementschefen, att det tills vidare bör anstå med uppförande av

musikbyggnad och gymnastiksalsbyggnad jämte badstubadavdelning samt

idrottsplats, vilka byggnader kostnadsberäknats till 424,000 kronor. Frågan

örn anordnande av bilverkstad vid flottiljen anses av departementschefen böra

få avgöras av Kungl. Maj:t efter ytterligare utredning i ärendet. Departementschefen

beräknar i anslutning till dessa förordade inskränkningar i byggnadsprogrammet

för nästa år ett medelsbehov för Västmanlands flygflottiljs

del av 5,000,000 kronor.

Roslagens flygflottilj. Totalkostnaderna för byggnadsprogrammet för

denna flottilj beräknades vid 1942 års riksdag till 1,716,000 kronor, varav

900.000 kronor belöpt å budgetåren 1941/42 och 1942/43. För nästa budgetår

uppskattar departementschefen medelsbehovet till 400,000 kronor. Därvid

förutsättes, att avsedd ombyggnad av kanslihus samt utökning av matsalsbyggnad

för manskap och av mässutrymmen för underofficerare skola uppskjutas,

medan däremot tjänstebostäder för kökspersonal skola uppföras i

den omfattning, som Kungl. Majit finner böra komma till stånd. För uppförande

av tjänstebostäder för officerare och underofficerare beräknas icke

några medel under nästa budgetår.

Östgöta flygflottilj. Medelsbehovet för byggnadsarbeten vid denna flottilj

har för femårsperioden 1942/47 beräknats till 1,496,000, och av detta belopp

ha av fjolårets riksdag beräknats 800,000 kronor att utgå av då anvisat

anslag för flygvapnets byggnader. För nästa budgetår räknar departementschefen

med ett medelsbehov av 220,000 kronor. Häri ingå icke kostnader

för renovering av mässutrymmen för officerare, uppförande av gymnastiksalsbyggnad

och utökning av intendenturförråd, enär dessa byggnadsarbeten

förutsättas skola tills vidare uppskjutas. Bland byggnadsarbeten,

som anses skola utföras under nästa budgetår, märkas devieringsbana och

bostäder för kökspersonal m. fl. I fråga örn de sistnämnda kommer Kungl.

Majit dock att närmare pröva frågan örn dessa bostäders uppförande.

Jämtlands flygflottilj. Vid 1942 års riksdag beräknades totalkostnaderna

för byggnadsarbeten vid denna flottilj till 1,815,000 kronor. Härav hava för

budgetåren 1941/42 och 1942/43 beräknats sammanlagt 1,000,000 kronor. Vidkommande

byggnadsarbetena under nästa budgetår framhåller departementschefen,

att det bör anstå med uppförande av gymnastiksalsbyggnad, emballageförråd

och inomhusskjutbana ävensom med iståndsättande av officersbostad,

vilka arbeten tillhopa kostnadsberäknats till 360,400 kronor. För utökning

av garage beräknas däremot 42,400 kronor, för förlängning av flottiljens slip

20.000 kronor och för devieringsbana 6,000 kronor. Liksom i fråga örn andra

flottiljer förutsättes Kungl. Majit skola pröva frågan örn uppförande av bostäder

för kökspersonal m. fl. vid denna flottilj.

Departementschefen beräknar medelsbehovet för nästa budgetår till i runt

tal 390,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Krigsflygskolan. Departementschefen har icke funnit anledning att i annan

mån frångå den av 1942 års riksdag beräknade kostnadsramen för femårsperiodens

byggnadsprogram för krigsflygskolan än att medel beräknas för anordnande

av en devieringsbana. Totalkostnaderna för byggnadsarbetena vid

krigsflygskolan uppskattas sålunda till 1,279,000 kronor, och för nästa budgetår

räknar departementschefen med ett belopp av 390,000 kronor. Härvid förutsättes,

att gymnastikbyggnad och tjänstebostäder för ogifta kaptener icke

skola komma till utförande under nästa budgetår.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit den

20 november 1942 medgivit, att flygförvaltningen må disponera högst 145,000

kronor för uppförande av en hangarbyggnad å Ljungbyhed av ett av 1940 års

riksdag anvisat anslag örn 175,000 kronor till hangarbyggnad m. m. för flygvapnets

flygreservskola, vilken byggnad då avsetts skola uppföras i Kvidinge.

Flygreservskolan hade emellertid förlagts till annan plats, och hangaren hade

visat sig erforderlig i Ljungbyhed, dit flygreservskolan senare kommer att

förläggas.

Västgöta flygflottilj. Det sammanlagda medelsbehovet för byggnader vid

denna flottilj beräknades vid 1942 års riksdag till sammanlagt 2,331,000

kronor för femårsperioden 1942/47. För budgetåren 1941/42 och 1942/43

beräknades tillhopa 1,300,000 kronor. För nästa budgetår beräknar departementschefen

för denna flottilj ett medelsbehov av 990,000 kronor. Då merkostnader

i förhållande till vad tidigare beräknats visat sig uppkomma för

anordnande av yttre ledningar m. m., förutsätter departementschefen, att kostnadsökningen

i denna del skall motvägas genom att begränsa byggnadsprogrammet.

Sålunda anser departementschefen tills vidare böra anstå med uppförande

av vissa tjänstebostäder och ett emballageförråd. Det har synts departementschefen

böra få bero på Kungl. Maj :ts prövning, örn och i vad mån

medel böra avses för anordnande av matsals- och mässutrymmen för

manskap.

Skaraborgs flygflottilj. För byggnadsarbeten vid Skaraborgs flygflottilj

under femårsperioden 1942/47 har beräknats ett medelsbehov av 2,865,000

kronor, och för ändamålet har för budgetåren 1941/42 och 1942/43 räknats

med tillhopa 1,700,000 kronor. Vid uppskattningen av medelsbehovet för nästa

budgetår har departementschefen utgått från att utöver tidigare beräknade

byggnader bilverkstaden bör utökas för en kostnad av 30,000 kronor, vilket befunnits

erforderligt med hänsyn till att flottiljen på grund av sitt läge är

i hög grad beroende av biltransporter, samt att en devieringsbana bör tillkomma

för en beräknad kostnad av 6,000 kronor. Uppkommande merkostnader

för yttre ledningar hava förutsatts skola motvägas av vissa inskränkningar

i byggnadsprogrammet i övrigt. För nästa budgetår har departementschefen

för denna flottilj räknat med ett medelsbehov av 1,000,000 kronor.

Svea flygflottilj. I 1942 års plan beräknades byggnadskostnadema för

denna flottilj till 2,232,000 kronor och härav har av 1942 års riksdag vid anvisande

av medel för byggnadsändamål vid flygvapnet för budgetåren 1941/42

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

13

och 1942/43 räknats med sammanlagt 1,400,000 kronor. För nästa budgetår har

departementschefen icke beräknat några medel för byggnadsarbeten vid Svea

flygflottilj.

Göta flygflottilj. Kostnaderna för byggnadsprogrammet för denna flottilj

beräknades vid 1942 års riksdag till 1,984,000 kronor, och av detta belopp beräknades

1,500,000 kronor för budgetåren 1941/42 och 1942/43. Departementschefen

har nu anmält, att han icke funnit anledning frångå 1942 års byggnadsprogram

för flottiljen i annan mån, än att en devieringsbana för en kostnad

av 6,000 kronor synts böra tillkomma. För nästa budgetår beräknas

medelsbehovet för denna flottiljs del till 490,000 kronor.

Skånska flygflottiljen. För budgetåret 1942/43 bär 1942 års riksdag anvisat

ett anslag av 1,800,000 kronor för denna flygflottilj. Flygförvaltningen har

nu angivit kostnaderna för flottiljens förläggning till 11,891,000 kronor, varvid

utöver tidigare beräknade arbeten förutsatts anordnande av en bilverkstad,

kostnadsberäknad till 40,000 kronor och en sopförbränningsanläggning

för 5,000 kronor. Därjämte har räknats med en ökning av kostnaderna för

flygverkstad med 75,000 kronor.

För egen del uttalar departementschefen i huvudsak följande. Ställning

har ännu icke kunnat tagas till frågan om markförvärvens slutliga omfattning

och örn förvärv av fastigheten Valhallsborg jämte det därmed sammanhängande

spörsmålet örn anordnande av mässbyggnad för officerare. För att

flygflottiljens etablissement skall kunna färdigställas inom beräknad tid,

borde medel dock beräknas i ungefär den omfattning, som flygförvaltningen

föreslagit. En gymnastiksalsbyggnad och badinrättning, som upptagits i

flygförvaltningens byggnadsprogram, borde emellertid tills vidare icke komma

till utförande. Med hänsyn härtill beräknade departementschefen medelsbehovet

för budgetåret 1943/44 till i avrundat tal 3,200,000 kronor. Vid den fortsatta

utredningen rörande flottiljens byggnadsfrågor borde undersökas, huruvida

icke medelsbehovet för verkstäder kunde begränsas till av försvarsutredningen

angivna belopp. Frågan örn anordnande av bilverkstad syntes icke

behöva prövas i nu förevarande sammanhang.

Södermanlands flygflottilj. För denna flottilj uppskattades kostnaderna

vid 1942 års riksdag till 1,038,000 kronor under femårsperioden 1942/47 och

härav beräknades för budgetåret 1942/43 ett belopp av 900,000 kronor. Flygförvaltningen

har nu räknat med vissa ytterligare byggnadsbehov för en sammanlagd

kostnad av 63,000 kronor, varjämte medel beräknats för en devieringsbana

vid flottiljen. Departementschefen anser, att det ursprungliga

byggnadsprogrammet bör utökas allenast i så måtto, att medel beräknas för

tjänstebostäder för kökspersonal till ett belopp av 64,000 kronor under nästa

budgetår, och att 6,000 kronor avses för devieringsbanan. Övriga byggnadsarbeten

har departementschefen ansett böra uppskjutas, och lian räknar alltså

för nästa budgetår med ett medelsbchov för byggnadsarbeten vid denna flottilj

av 70,000 kronor.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit enligt

beslut den 31 juli 1942 medgivit, att flygförvaltningen av det av 1941 års

riksdag anvisade anslaget av 3,500,000 kronor till nytt kasernetablissement

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 73.

för fjärrspaningsflottilj finge disponera högst 215,000 kronor för vissa reparations-

och nyanläggningsarbeten å Södermanlands flygflottiljs flygfält, vilka

arbeten befunnits erforderliga med hänsyn till markens svaga beskaffenhet.

Kalmar flygflottil]. För denna flottilj räknar departementschefen med ett

medelsbehov av allenast 6,000 kronor under nästa budgetår, nämligen för

anordnande av en devieringsbana.

Bråvalla flygflottilj. Byggnadsarbetena vid Bråvalla flygflottilj hava

tidigare beräknats kunna utföras inom en kostnadsram av 9,500,000 kronor,

varav för budgetåren 1941/42 och 1942/43 tillhopa 5,000,000 kronor. Flygförvaltningen

har nu beräknat ytterligare byggnadsbehov, men departementschefen

finner det böra undersökas, huruvida icke det återstående byggnadsprogrammet

kan så begränsas, att kostnadsramen icke behöver överskridas.

Det borde därvid särskilt undersökas, örn icke medelsbehovet för tygverkstad

och för bostäder kunde begränsas. I avvaktan på utredning härutinnan anser

departementschefen, att idrottsplats och bilverkstad tills vidare icke skola

komma till utförande. Däremot föreslår departementschefen, att en devieringsbana

anordnas. För nästa budgetår uppskattar departementschefen i anslutning

härtill medelsbehovet till 4,180,000 kronor.

Hallands flygflottilj. Departementschefen har erinrat örn att vissa frågor

rörande markförvärv för Hallands flygflottilj ävensom det därmed sammanhängande

spörsmålet örn flottiljens förläggning i viss mån voro svävande vid

framläggande av förslag i ärendet för 1942 års riksdag. Kungl. Majit hade

därför utverkat riksdagens bemyndigande att taga slutlig ställning till frågan

örn flottiljens förläggande till Halmstad. Sedan ytterligare utredning verkställts

i ärendet, hade Kungl. Majit genom särskilt beslut godkänt av flygförvaltningen

framlagt förslag till förläggning av flottiljen i Halmstad.

Flygförvaltningen har nu beräknat kostnaderna för Hallands flygflottiljs

etablissement till sammanlagt 12,320,000 kronor. Av 1942 års riksdag hava

för ändamålet anvisats 630,000 kronor.

Departementschefen har i vad angår byggnadsfrågorna uttalat, att det icke

syntes uteslutet, att byggnadsprogrammet jämväl för denna flygflottilj kunde

i vissa avseenden begränsas eller i varje fall att byggnadsprogrammets genomförande

kunde i vissa delar anstå. Gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdelning

samt bilverkstad syntes sålunda tills vidare icke böra komma till

utförande. Vidare borde undersökas, huruvida icke medelsbehovet för tygverkstad

och bostäder kunde begränsas. Med hänsyn härtill har departementschefen

beräknat medelsbehovet under nästa budgetår till 7,000,000 kronor.

Hälsinge flygflottilj. I försvarspropositionen till 1942 års riksdag beräknades

kostnaderna för förläggning av Hälsinge flygflottilj till Söderhamn

till omkring 16,200,000 kronor. Av flygförvaltningen nu framlagd kostnadsberäkning

slutar å ett belopp av 15,903,000 kronor; minskningen i kostnaderna

beror på att flottiljens förläggning ändrats. Departementschefen har emellertid

funnit erforderligt att undersöka, huruvida icke en begränsning av den

synnerligen omfattande tjänstebostadsbebyggelsen skulle kunna vara möjlig,

och ifrågasätter jämväl andra kostnadsbesparingar genom reducering av

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

15

byggnadsprogrammet; gymnastiksalsbyggnad och badstubadavdelning böra

sålunda tills vidare icke uppföras.

Medelsbehovet beräknas på grund härav av departementschefen till

4.950.000 kronor för nästa budgetår mot av flygförvaltningen angivna

5,000,000 kronor.

Upplands flygflottilj. Enligt 1942 års försvarsbeslut skall en ny jaktflottilj,

Upplands flygflottilj, uppsättas med förläggning till Ärna i trakten

av Uppsala. Byggnadskostnaderna vid denna flottilj beräknades — frånsett

utgifter för markförvärv — till i runt tal 12,900,000 kronor, varav 5,000,000

kronor tagits i beräkning vid anvisande av medel för budgetåret 1942/43.

Med hänsyn till att flygförvaltningen nu anmält nya byggnadsbehov har

departementschefen funnit erforderligt att jämväl för denna flygflottiljs del

föreslå vissa inskränkningar i byggnadsprogrammet, men tillstyrker å andra

sidan beräknande av medel för anordnande av en devieringsbana, ehuru kostnader

därför icke beräknats i det ursprungliga byggnadsprogrammet. Departementschefen

förutsätter vidare, att vissa delar av byggnadsprogrammet skola

bliva föremål för ytterligare överväganden i syfte att söka åstadkomma kostnadsbesparingar.

Medelsbehovet för flottiljen beräknas i anslutning härtill av

departementschefen till 6,500,000 kronor för budgetåret 1943/44.

Blekinge flygflottilj. Kostnaderna för denna flottiljs uppsättning beräknades

vid 1942 års riksdag till 15,000,000 kronor, varav dock ett belopp av

900.000 kronor anvisats för markförvärv av 1941 års riksdag. För budgetåret

1942/43 beräknades, utöver ifrågavarande 900,000 kronor, ett medelsbehov för

flottiljen av 2,600,000 kronor.

Ett av flygförvaltningen nu framlagt förslag örn beräknande av större

medelsbehov än tidigare förutsatts för tjänstebostäder har departementschefen

icke biträtt. Utförandet av musikbyggnad, gymnastikbyggnad och

badstubadavdelning samt badhus föreslås av departementschefen skola uppskjutas.

Totalkostnaderna synas därjämte möjligen kunna ytterligare nedbringas

genom att utesluta vissa bostadsbyggnader för ogifta officerare och

underofficerare och genom att behovet av intendenturverkstäder och tvättstuga

åtminstone tillsvidare tillgodoses genom anlitande av marinens motsvarande

inrättningar i Karlskrona. Departementschefen beräknar medelsbehovet för

budgetåret 1943/44 till 7,500,000 kronor.

Flygkadettskolan. Vid 1942 års riksdag beräknades byggnadskostnaderna

för flygkadettskolan, som skall förläggas i anslutning till Upplands flygflottilj,

till sammanlagt 2,444,000 kronor. Departementschefen hade dock ansett närmare

övervägande erforderligt rörande behovet av tjänstebostäder i den omfattning,

som räknats med av försvarsutredningen. För budgetåret 1942/43

har räknats med ett belopp av 1,600,000 kronor för etablissementets påbörjande.

För tiden intill den 1 juli 1944 föreslår departementschefen nu ett

medelsbehov av i avrundat tal 750,000 kronor.

Norrbottens flygbaskår. För byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår

beräknades vid 1942 års riksdag ett medelsbehov av i runt tal 2,400,000 kronor,

varav för budgetåret 1942/43 2,000,000 kronor. Departementschefen uppskattar

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Statsutskottets utlåtande nr 73.

nu medelsbehovet för kårens del till 550,000 kronor under nästa budgetår.

Ökningen av medelsbehovet i förhållande till det vid fjolårets riksdag angivna

hänför sig till uppkommet behov att öka tygförråd och garageutrymmen och

till att medel också avses för en devieringsbana.

I detta sammanhang har departementschefen anmält, att Kungl. Majit enligt

beslut den 17 juli 1942 på framställning av flygförvaltningen medgivit, att

flygförvaltningen för uppförande av tre byggnader för befälsbostäder vid

flygbaskåren finge disponera högst 285,000 kronor av det vid 1941 års riksdag

anvisade anslaget örn 1,095,000 kronor till bostadsbyggnader för kåren, ehuru

enligt den plan för bostadsbebyggelsen, som låg till grund för riksdagsbeslutet,

i detta skede av byggnadsprogrammet skulle ha uppförts bostäder för verkstadspersonal.

Medgivandet betingades av ökat behov av befälsbostäder, samtidigt

som behovet av bostäder för verkstadspersonal befanns mindre trängande.

Centrala flygverkstaden å Malmen jämte för söks central. Liksom vid 1942

års riksdag beräknar departementschefen byggnadskostnaderna för centrala

flygverkstaden å Malmen jämte försökscentralen till ett belopp av i runt tal

3.450.000 kronor under femårsperioden 1942/47. Av detta belopp hava 2,200,000

kronor tidigare tagits i beräkning vid anvisande av medel för byggnadsändamål

under budgetåren 1941/42 och 1942/43. För nästa budgetår beräknar

departementschefen ett medelsbehov av 1,150,000 kronor och förutsätter därvid,

att en devieringsbana skall anordnas, och att kostnaderna för denna skola

kunna inrymmas inom förut angivet totalbelopp för byggnader, samt att under

nästa budgetår tjänstebostäder icke skola behöva uppföras i den omfattning,

som flygförvaltningen avsett.

Centrala flygverkstaden i Västerås. Byggnadskostnaderna för centrala flygverkstaden

i Västerås beräknades av departementschefen i 1942 års försvarsproposition

till ett belopp av i runt tal 2,525,000 kronor för femårsperioden

1942/47. För budgetåret 1942/43 har för ändamålet beräknats ett belopp av

1.400.000 kronor. Flygförvaltningen har nu äskat ytterligare medel för uppförande

av tjänstebostäder i större omfattning än som av departementschefen i

fjol beräknades under femårsperioden. Departementschefen finner emellertid

icke anledning att nu i byggnadsprogrammet medtaga de kostnader för tjänstebostäder,

som enligt 1942 års försvarsbeslut skulle anstå till tid efter femårsperiodens

slut. Ett av flygförvaltningen framlagt förslag örn utförande av vissa

arbeten vid målarverkstäderna har departementschefen icke heller ansett sig

kunna biträda. Medelsbehovet uppskattas därför av departementschefen till

1.200.000 kronor för nästa budgetår. I anslutning därtill framhålles, att frågan

örn i vilken omfattning tjänstebostäder böra komma till utförande, bör få prövas

av Kungl. Maj :t med beaktande av i Västerås föreliggande bostadsförhållanden.

Centrala flygverkstaden i Arboga. Kostnaderna för markförvärv, flygfältsarbeten

och byggnader m. m. för centrala flygverkstaden i Arboga beräknades

av departementschefen vid framläggande av förslag i ärendet till 1942 års

riksdag till 10,250,000 kronor, av vilket belopp 3,800,000 kronor folio å budget
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73.

17

året 1942/43. Därvid förutsattes, att sistnämnda belopp icke till någon del

skulle komma till användning för tjänstebostäder. Ett av flygförvaltningen

numera framlagt förslag om beräknande av medel för tjänstebostäder finner

sig departementschefen icke utan ytterligare övervägande kunna godtaga.

Arboga stad har nämligen iklätt sig att medverka för bostadsfrågans lösande.

På grund härav finner departementschefen det totala medelsbehovet förbyggnader

vid verkstaden kunna minskas från förut beräknade 10,250,000

kronor till i runt tal 9,500,000 kronor. Det återstående medelsbehovet skulle

alltså utgöra 5,700,000 kronor, och härav finner departementschefen böra för

nästa budgetår beräknas ett belopp av 5,500,000 kronor. Departementschefen

förutsätter, att örn uppförande av tjänstebostäder skulle visa sig oavvisligen

nödvändigt. Kungl. Majit skall äga att av förevarande anslag ställa erforderliga

medel till förfogande för ändamålet.

Centralförråden. I 1942 års försvarsbeslut har förutsatts inrättandet vid

flygvapnet av en i anslutning till försvarsutredningens förslag i ämnet utformad

centralförrådsorganisation, innefattande förråd för flygmateriel, för vapenmateriel

och för intendenturmateriel. Kostnaderna hava uppskattats till

1,946,000 kronor, och härav beräknades vid 1942 års riksdag 500,000 kronor

för budgetåret 1942/43. För nästa budgetår har departementschefen i enlighet

med förslag av flygförvaltningen räknat med ett medelsbehov för dessa förråd

av 1,366,000 kronor, varefter skulle återstå ett belopp av 80,000 kronor, avsett

för centralförråd för intendenturmateriel.

Flygvapnets underofficers-, signal- och tekniska skolor. Elygförvaltningen

har hemställt, att medel måtte beräknas för att ändra Västmanlands flygflottiljs

nuvarande etablissements i Västerås byggnader till skollokaler för

angivna skolor, men departementschefen har funnit dessa byggnadsfrågor

böra underkastas utredning, innan ställning tages till desamma. På grund

härav beräknar departementschefen icke några medel för ifrågavarande byggnadsföretag

under nästa budgetår.

Eskaderstaber och flygbasområdesstaber. Departementschefen räknar icke

med några byggnadskostnader för dessa staber under nästa budgetår, enär det

åtminstone tills vidare anses möjligt att tillgodose uppkommande lokalbehov

genom förhyrning av lokaler.

Flygvapnets övningsplatser. För detta ändamål beräknar departementschefen

icke några medel för budgetåret 1943/44. Ett av flygförvaltningen

framlagt förslag om beräknande av ett belopp av 160,000 kronor för vissa förråds-

och garagebyggnader vid Bodens övningsfält har departementschefen

funnit sig icke böra nu tillstyrka.

Flygvapnets krigsflygfält. För anläggning och utvidgning av krigsflygfält,

anläggning av permanentbanor på dessa samt iordningställande av baracker

och tjänstebostäder för tillsynsmän vid krigsflygfält har i 1942 års försvarsbeslut

beräknats ett belopp av tillhopa 7,764,000 kronor. Härav hava för

budgetåret 1942/43 5,810,000 kronor tagits i betraktande vid byggnadsanslagets

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 6 sami. Nr 73—84. solli 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 73.

Utikottet.

beviljande. Departementschefen föreslår nu, att för nästa budgetår måtte

beräknas återstoden av totalkostnaden eller 1,954,000 kronor.

Sammanfattning. I enlighet med vad departementschefen sålunda föreslagit

har det sammanlagda medelsbehovet för de ifrågavarande byggnadsarbetena

för flygvapnets räkning — med utgångspunkt från prisläget den 1 juli 1941

— beräknats på sätt framgår av en i propositionen intagen sammanställning

(sid. 71), vilken slutar å ett belopp av 54,756,000 kronor. I anslutning till vad

departementschefen inledningsvis anfört har departementschefen funnit böra

av riksdagen äskas ett belopp av allenast 25,000,000 kronor för budgetåret

1943/44 med rätt för Kungl. Majit att enligt av departementschefen angivna

grunder medgiva anslagets överskridande.

Departementschefen har under förevarande punkt framlagt ett flertal förslag

örn byggnadsarbeten, som avses att komma till utförande vid flygvapnet

under nästa budgetår. Mot vad departementschefen härutinnan i skilda avseenden

föreslagit har utskottet icke funnit anledning till erinran.

Vidkommande byggnadsarbetena vid Östgöta flygflottilj framgår av propositionen,

att flygförvaltningen begärt medel för renovering av mässutrymmen för

officerare, uppförande av gymnastikbyggnad samt utökning av intendenturförråd.

Departementschefen har emellertid ansett ifrågavarande byggnadsföretag

böra tills vidare uppskjutas. Utskottet har avlagt besök på platsen och

funnit betydande bristfälligheter vidlåda ifrågavarande byggnader. Då Kungl.

Majit emellertid för närvarande icke funnit sig kunna äska anslag för anläggande

av gymnastiklokaler, badhus och dylikt vid militära förläggningar, anser

sig utskottet, som i annat sammanhang anslutit sig till denna Kungl. Majit»

ståndpunkt, icke böra göra något uttalande beträffande gymnastikutrymmena

i här förevarande fall. Angeläget synes däremot vara, att mässbyggnaden vid

Östgöta flygflottilj så renoveras, särskilt med hänsyn till uppvärmningsmöjligheterna,

att den bättre än vad för närvarande är fallet kan tjäna sitt ändamål.

Utskottet vill i anslutning härtill framhålla angelägenheten av att denna fråga

snarast blir föremål för närmare prövning.

Vad departementschefen anmält därom, att Kungl. Majit i vissa fall beslutat

disponera medel för andra byggnadsändamål än dem, för vilka de av

riksdagen anvisats, har med hänsyn till vad som upplysts i ärendena icke

givit utskottet anledning till erinran.

Vad beträffar finansieringen av byggnadskostnaderna och anslagsbehovet

för nästa budgetår får utskottet, under hänvisning till vad utskottet ovan

under punkt Ilo) anfört, tillstyrka Kungl. Majits hemställan under förevarande

punkt.

Under åberopande av det anförda får utskottet hemställa,

att riksdagen må

a) till Vissa byggnadsarbeten m. m. under försvarsväsendets

fastighetsfond, flygförvaltningens delfond, för budgetåret 1943/44

anvisa ett investeringsanslag av 25,000,000 kronor;

b) medgiva, att ifrågavarande anslag må överskridas — för
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 73. 19

utom med belopp, som erfordras för bestridande av merkostnader

på grund av prisstegring i förhållande till prisnivån den

1 juli 1941 — inom ramen av ett för budgetåren 1943/47 för

byggnadsföretag m. m. under flygförvaltningens delfond beräknat

belopp av 98,800,000 kronor, i den mån så erfordras för

tillgodoseende av medelsbehovet för de byggnadsföretag m. m.,

som enligt riksdagens beslut i anledning av vad i statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för den 4 januari 1943 under nämnda

delfond eller i särskild proposition anföres skola komma till utförande

med anlitande av berörda anslag.

5:o) Nybyggnad för flygvapnets myndigheter. I fråga om Kungl. Maj:ts framställning

(punkt 8) angående anslag för ifrågavarande ändamål avgiver utskottet

framdeles under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Stockholm den 9 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joli. Nilsson i

Malmö, Torsten Ström, Lindström, Sven Larsson, Andrén, Heiding, Bäcklund,

Karl Andersson, friherre De Geer, Ekströmer och Ohlin; samt

från andra kammaren: herrar Törnkvist, Eriksson i Stockholm, Svensson

i Grönvik, Andersson i Prästbol, Ward, Persson i Falla, Isacsson, Hansson i Rubbestad,

Mårtensson, Nilsson i Steneberg, Lindholm och Eriksson i Frägsta.

Reservation

vid punkten l:o) (Vissa anslagstekniska anordningar med avseende å byggnadsanslag

till försvarsväsendet) av herr Hansson i Rubbestad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:156 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1943/44, a1 i texten