Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1943/44 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

1943-03-09 · 122 sidor, varav 117 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 117 av 122 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:8, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1943/44 under riksstatens åttonde huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1

Nr 8.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1943 kl. 6 e. m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter

för budgetåret 1943/44 under riksstatens åttonde

huvudtitel, avseende anslagen inom ecklesiastikdepartementets

verksamhetsområde, jämte i ämnet väckta

motioner.

(2:a avd.)

Ecklesiastikdepartementet.

l:o) Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts i propositionen nr 1 under åttonde huvudtiteln gjorda förslag (punkt 1,

sid. 3 och 4 av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1943), vilket innebär inrättande av en ny tjänst såsom extra

ordinarie förste kanslisekreterare och en därav betingad anslagshöjning med

10,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att å personalförteckningen

för ecklesiastikdepartementet uppföra ytterligare en befattning

såsom förste kanslisekreterare i lönegraden Eo 26;

b) godkänna följande avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöning till departementschefen......kronor 24,000

2. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... » 200,000

3. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit................... » 1,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 140,500

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 49,500

Summa kronor 415,000;

c) till Ecklesiastikdepartementet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 415,000 kronor.

Bihang till riksdagens protolcoll 1913. 6 sami. Nr S.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Statsutskottets utlåtande nr 8.

2:o) Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 2, sid. 4), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ecklesiastikdepartementet: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

49,700 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Riksarkivet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 3, sid. 5—12), vilket innebär en anslagsminskning med 15,400 kronor,

föranledd dels av indragning av en amanuensbefattning, dels ock av överflyttning

av de för avlöning åt filosofie doktorn Toni Schmid avsedda anslagsmedlen

till avlöningsstaten för de under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

lydande riksantikvarieämbetet och statens historiska museum, hemställer

utskottet,

a) att riksdagen må godkänna följande avlöningsstat för

riksarkivet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................ kronor 152,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. » 81,300

3. Rörligt tillägg, förslagsvis _» 34,800

Summa kronor 268,900;

b) till Riksarkivet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 268,900 kronor.

4:o) Riksarkivet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 4, sid. 12 och 13), vilket innebär en av höjda sjukvårds- och bränslekostnader

betingad anslagshöjning med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 73,000 kronor.

5:o) Riksarkivet: Inköp av arki valier och tryckta arbeten. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5, sid. 13), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Inköp av arkivalier och

tryckta arbeten för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 1,500 kronor.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

3

6:o) Riksarkivet: Bokbindning och konservering av arkivalier. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6, sid. 13—15), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Riksarkivet: Bokbindning och konservering

av arkivalier för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 25,500 kronor.

7:o) Landsarkiven m. m.: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt 7, sid.

15—18) föreslagit riksdagen att till Landsarkiven m. m.: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag- innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Departementschefen har lämnat en redogörelse för en

av riksarkivet företagen utredning rörande möjligheterna av dels en minskning

av amanuenspersonalen, dels oek en mindre beskärning av anslagsmedlen

till extra och tillfälliga biträden. Utredningen har enligt departementschefens

mening otvetydigt givit vid handen, att någon anslagsminskning icke gärna

kan ifrågasättas utan betydande olägenheter för landsarkivens funktionsduglighet.

Vid sådant förhållande har departementschefen icke ansett sig för närvarande

böra ifrågasätta en anslagsminskning.

Beträffande utredningen inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

De särskilda arkivinstitutionerna ha under innevarande budgetår följande

personaluppsättning (respektive anslagsmedel för extra och tillfälliga biträden):

Arkiv

Chef,

lönegrad

Andre

arkivarie,

lönegrad

Amanuens-

personal,

lönegrad

Års-

anställd

biträdes-

personal,

lönegrad

Expedi-

tionsvakt,

lönegrad

Vikarier,

extra

arbetshjälp

o. dyl.,

kronor

Landsarkivet i Uppsala . .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 18

i

Eo 9

1

A 6

1,491

» » Vadstena .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 18

i

Eo 6

1

A 6

744

» » Lund . . .

1 A 27

1 A 21

l1) Eo 18

i

Ex 1

1

A 6

2,449

« » Göteborg .

1 A 27

1 A 21

1 Eo 16

i

Eo 6

1

A 6

513

> > Härnösand.

1 A 27

—

1 Eo 18

i

Eo 6

1

A 6

962

Länsarkivet i Östersund . .

1 A 22

—

—

i

Ex 6

1

A 6

619

Arkivdepån i Visby ....

2,500

—

—

—

950

500

'') Del tjänstgöring.

7,281

Av beloppet 7,281 kronor belöper enligt riksarkivet omkring 1,640 kronor

på vikariatsersättningar för nödvändiga vikariat. Av återstående cirka 5,640

kronor kommer, framhåller riksarkivet, tillhopa omkring 3,800 kronor till

användning vid landsarkiven i Uppsala, Lund och Göteborg för anlitande

av akademiska extra arbetskrafter; beloppet spelar en stor roll ur den viktiga

rekryteringssynpunkten. Riksarkivet understryker särskilt ett uttalande av

landsarkivarien i Lund om betydelsen av anslagsmedel till extra och tillfäl
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

liga biträden för rekryteringen av banan, en synpunkt, som har sin giltighet

särskilt i universitets- och högskolestäderna. Riksarkivet finner det belopp av

3,800 kronor, som finnes tillgängligt för tillgodoseende av rekryteringssynpunkten,

vara i minsta laget. Det för extra arbetshjälp återstående belopp, som

icke direkt tager sikte på det allmänna rekryteringsintresset utan betingas av

arbetsuppgifter och arbetsvillkor vid de särskilda institutionerna, uppgår sålunda

till allenast (7,281 — 1,640 — 3,800 =) något över 1,800 kronor.

Utskottet, som ansett sig böra tillstyrka bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, hemställer,

att riksdagen må till Landsarkiven rn. rn.: Avlöningar för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 181,500 kronor.

8:o) Landsarkiven m. m.: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 8, sid. 18—20), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 56,000 kronor.

9:o) Landsarkiven m. m.: Inköp av arkivalier och tryckta arbeten.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 9, sid. 20 och 21), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven rn. rn.: Inköp av arkivalier

och tryckta arbeten för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 800 kronor.

10:o) Landsarkiven m. m.: Bokbindning och konservering av arkivalier.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 10, sid. 21—28), vilket

innebär en anslagshöjning med 2,400 kronor, föranledd av höjning av arbetslönerna

och kostnaderna för oundgänglig arbetsmateriel, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsarkiven m. m.: Bokbindning och

konservering av arkivalier för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 39,400 kronor.

lim) Kungl, biblioteket: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 11, sid. 28—30), vilket innebär en anslagshöjning med 3,800 kronor,

väsentligen av automatisk natur, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för kungl, biblioteket,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

o

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 152,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal . . » 129,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 38,000

Summa kronor 319,000;

b) till Kungl, biblioteket: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 319,000 kronor.

12:o) Kungl, biblioteket: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 12, sid. 30 och 31), vilket innebär en anslagshöjning med 3,000

kronor, föranledd av stegrade bränslekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 69,700

kronor.

13:o) Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 13, sid. 31), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kungl, biblioteket: Bokinköp och bokbindning

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 80,000 kronor.

14:o) Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar. Stifts- och landsbiblioteken:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14,

sid. 31), vilket innebär oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Stifts- och landsbiblioteken: Avlöningar ett förslagsanslag

av 42,500 kronor;

b) till Stifts- och landsbiblioteken: Omkostnader ett förslagsanslag

av 1,900 kronor.

15:o) Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15, sid. 32), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Stifts- och landsbiblioteken: Bokinköp

och bokbindning för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 10,800 kronor.

16:o) Bidrag till pedagogiska biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 16, sid. 32), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till pedagogiska biblioteket

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 4,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17:o) Nationalmuseet: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 17, sid. 32—36), vilket innebär en anslagsminskning av 2,800 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för nationalmuseet,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 124,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 6,330

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. * 77,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 28,870

Summa kronor 237,000;

b) till Nationalmuseet: Avlöningar för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 237,000 kronor.

18:o) Nationalmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 18, sid. 36 och 37), vilket innebär en av stegrade bränslekostnader

föranledd anslagshöjning med 6,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 55,600

kronor.

19:o) Nationalmuseet: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19, sid. 37 och 38), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Nationalmuseet: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1943/44 anvisa ett

reservationsanslag av 30,000 kronor.

20:o) Livrustkammaren: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 20, sid. 38—41), vilket innebär en anslagshöjning med 1,600 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för livrustkammaren,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

s. 7 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S. 7

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 9,400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal » 43,200

3. Rörligt tillägg, förslagsvis............ »_7,000

Summa kronor 59,600;

b) till Livrustkammaren: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 59,600 kronor.

21:o) Livrustkammaren; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 21, sid. 41), vilket innebär en anslagshöjning med 100 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Livrustkammaren: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 6,900 kronor.

22:o) Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 22, sid. 41—47) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för naturhistoriska riksmuseet, att tillämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Naturhistoriska

riksmuseet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

345,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, förutom vissa av automatisk natur föranledda

justeringar av vissa anslagsposter, att medel skulle anvisas för anställande

av ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 såsom biträde åt intendenten och

kamreraren. Beträffande denna fråga inhämtas av statsrådsprotokollet bland

annat:

Vetenskapsakademien anför: I vetenskapsakademiens 1939 ingivna förslag

om överflyttning av naturhistoriska riksmuseets och statens etnografiska

museums medelsredovisning från akademien till museerna begärdes

jämte en ordinarie kårare rartjänst även en ordinarie kanslibiträdesbefattning.

I stället för sistnämnda befattning beviljade emellertid 1940 års

riksdag endast en höjning av anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med 500 kronor för bekostande av skrivhjälp till kamreraren.

Såsom museimyndigheterna från början förutsågo, har denna anslagshöjning

visat sig alldeles otillräcklig. Ett belopp av 500 kronor kan

omöjligen förslå till stadigvarande anställning av ett skrivbiträde med ens

de enklaste kvalifikationer och aldrig så kort daglig tjänstgöring. Kamreraren

kan med hänsyn till sin arbetsbörda, sina för tjänsten erforderliga kvalifikationer

och det förhållandevis låga arvodet av 4,800 kronor icke rimligen åläggas

enklare skrivarbeten i erforderlig utsträckning. Då icke heller intendenten

ilar något skrivbiträde till sitt förfogande, är riksmuseet onekligen i hög grad

vanlottat i ifrågavarande hänseende. Det torde utan vidare motivering vara

självklart, att skötseln av icke blott de bägge museernas medelsredovisning

utan även de övriga allmänna administrativa angelägenheterna och korrespondensen

vid en institution av riksmuseets storlek kräver åtminstone ett fast

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Stuts utskottets utlåtande nr 8.

anställt skrivbiträde. Detta biträde bör lia någon kunskap i bokföring och i

övrigt tillräcklig förmåga att sätta, sig in i museets kamerala angelägenheter

för att kunna dels under kortare tid nödtorftigt sköta kamrerarens göromål,

dels lämna en vikarie för denne erforderliga upplysningar. En ohållbar situation

kan eljest uppstå under kamrerarens semester eller tjänstledighet, emedan

det kamerala arbetet särskilt på grund av museets organisation — bland annat

uppdelningen på sju avdelningar med olika räkenskapskonton — erfordrar

en förtrogenhet med förhållandena, som täger tid att förvärva. I betraktande

härav vöre en kanslibiträdesbefattning i enlighet med vetenskapsakademiens

förslag väl motiverad. Med hänsyn till tidsläget vill emellertid intendenten för

närvarande endast hemställa örn inrättande av en e. o. skrivbiträdesbefattning

i 5 lönegraden. Avlöningen i denna lönegrad utgör, efter avdrag av

pensionsavgifter, 2,955 kronor. Då emellertid den i staten för budgetåret

1942/43 ingående posten om 800 kronor till skrivhjälp (innefattande bland

annat det ovan omtalade beloppet av 500 kronor till skrivhjälp åt kamreraren)

samtidigt bortfaller, skulle den erforderliga höjningen av anslagsposten

till avlöningar till övrig ieke-ordinarie personal belöpa sig till 2,155 kronor. 1

skrivbiträdets anställningsvillkor kunde för övrigt inrymmas skyldighet att

utan. särskild ersättning sköta löpande göromål under kamrerarens semester,

varvid posten om 240 kronor till semestervikarie under anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, kunde indragas.

Den sammanlagda utgiftsökningen för statsverket skulle då, kristillägget oberäknat,

komma att belöpa sig till 1,915 + (rörligt tillägg) 465 = 2,380 kronor.

Statskontoret yttrar: Då — såsom akademien erinrat — frågan om ordnandet

av riksmuseets medelsredovisning samt örn skrivhjälp till kamreraren varit

föremål för prövning så sent som vid 1940 års riksdag, kan statskontoret för

sin del icke tillstyrka inrättandet av den föreslagna biträdesbefattningen. Ämbetsverket

vill å andra sidan icke förneka, att vissa skäl anförts för att kamreraren

förses med biträdeshjälp i något större utsträckning än vad nu alfallet.

Statskontoret tillstyrker därför, att anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal ökas med 500 kronor, vilket belopp jämte det i

posten för innevarande budgetår beräknade beloppet av 800 kronor torde förslå

till att avlöna ett extra skrivbiträde med halvtidstjänstgöring.

Departementschefen har för egen del anfört:

De skäl, som av akademien åberopats för inrättande av en skrivbiträdesbefattning

vid naturhistoriska riksmuseet, finner jag bärande. De erfarenheter,

som vunnits beträffande den vid 1940 års riksdag beslutade omläggningen av

naturhistoriska riksmuseets medelsförvaltning, synes giva vid handen, att kamreraren

icke försetts med tillräcklig biträdeshjälp. Med hänsyn till museets storlek

och då intendenten tillika är avdelningsföreståndare, torde det vara erforderligt,

att intendenten beredes biträde med kontorsgöromål av skilda slag i

större omfattning än hittills skett. Under sådana omständigheter vill jag tillstyrka

akademiens förslag att anvisa medel för anställande av ett biträde

för nämnda göromål med heltidstjänstgöring. Det torde därvid vara tillräckligt,

att medel beräknas för anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden

Eo 4. Vid bifall till vad jag sålunda förordat torde anslagsposten till arvoden

och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, kunna i enlighet med

vad av akademien ifrågasatts minskas med det till ersättning åt vikarie för

kamreraren under dennes semester från denna anslagspost utgående beloppet

s. 9 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

9

av 240 kronor och anslagsposten böra uppföras med (9,800 — 240 =) 9,560

kronor. Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör

under samma förutsättning å ena sidan höjas med 2,781 kronor, motsvarande

lönen, minskad med pensionsavdrag, till ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4,

och å andra sidan minskas med nu till skrivhjälp åt kamreraren och intendenten

utgående medel, tillhopa 800 kronor.

Enligt utskottets mening synes den biträdeshjälp, som befunnits erforderlig

för kamreraren vid riksmuseet och intendenten därstädes, kunna begränsas till

anställande av ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4 med halvtidstjänstgöring.

Vid sådant förhållande torde det nu under anslagsposten till arvoden och särskilda

ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptagna beloppet av 240

kronor till ersättning åt vikarie för kamreraren under dennes semester böra

bibehållas och anslagsposten alltså uppföras med (9,560 + 240 =) 9,800 kronor,

medan anslagsposterna till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal och

till rörligt tillägg torde böra minskas med respektive 1,200 kronor och 40 kronor

till respektive (71,200 — 1,200 =) 70,000 kronor och (43,440 — 40 =)

43,400 kronor ävensom anslagets slutsumma upptagas med 344,000 kronor,

innebärande en anslagsminskning med 1,000 kronor i förhållande till Kungl.

Majits förslag.

I övrigt har Kungl. Maj:ts förslag icke givit utskottet anledning till erinran.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majits förslag må

a) godkänna följande avlöningsstat för naturhistoriska

riksmuseet, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 220,800

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 9,800

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 70,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 43,400

Summa kronor 344,000;

b) till Naturhistoriska riksmuseet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 344,000 kronor.

23:o) Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 23, sid. 47), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

85,300 kronor.

24:o) Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll oell ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 24, sid. 47), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Naturhistoriska riksmuseet: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 45,000 kronor.

25:o) Statens etnografiska museum: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 25, sid. 47—50), vilket innebär en anslagsminskning

med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens etnografiska

museum, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 25,800

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... » 23,800

3. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. » 5,400

Summa kronor 55,000;

b) till Statens etnografiska museum: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 55,000 kronor.

26:o) Statens etnografiska museum: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26, sid. 50), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 25,600 kronor.

27:o) Statens etnografiska museum: Underhåll och ökande av samlingarna

m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27, sid. 50), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 11 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

11

att riksdagen må till Statens etnografiska museum: Underhåll

och ökande av samlingarna m. m. för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 2,900 kronor.

28:o) Bidrag'' till nordiska museet. Kungl. Maj:t har (punkt 28, sid. 50—

53) föreslagit riksdagen att såsom Bidrag till nordiska museet för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 208,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första

kammaren av herr Fredrik Ström väckt motion (I: 160) vari, såvitt nu är

ifråga, hemställts, att riksdagen måtte för i motionen avsett ändamål dels

höja anslaget till bidrag till nordiska museet med 5,000 kronor, dels ock till

institutet för folklivsforskning vid nordiska museet i samarbete med Stockholms

högskola anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Av beloppet avses 178,000 kronor såsom bidrag till

avlöningar åt museets tjänstemän och 30,000 kronor såsom bidrag för undersökningar

rörande äldre svensk folkkultur och folktradition (jfr statsliggaren,

sid. 410). Anslagsmedlen för sistnämnda ändamål utgingo före den nuvarande

krisens inbrott med 50,000 kronor.

Till stöd för det i motionen framförda yrkandet — vilket, såsom kommer

att framgå av det följande, avser höjning av anslagen jämväl till folkminnesinstitutionerna

i Uppsala, Lund och Göteborg — har anförts bland annat:

De fyra centrala folkminnesinstitutionerna i Göteborg, Lund, Stockholm

och Uppsala ha bedrivit sin insamlingsverksamhet dels genom egna tjänstemän,

dels genom vetenskapligt utbildade stipendiater och dels slutligen genom

s. k. ortsmeddelare. Under de betryckta förhållanden som folkminnesinstitutionerna

under krisåren måste arbeta har denna sistnämnda insamlingsform

fördelen att vara den minst kostsamma i förhållande till det insamlade materialets

omfattning. Å andra sidan är institutionernas under ett par decennier

mödosamt uppbyggda ortsmeddelarorganisation starkt känslig för avbrott i

verksamheten. Har kontakten med medarbetarna en gång släppt är den svår

eller omöjlig att återknyta. Samtliga institutioner ha därför strävat efter att

låta minskningen i anslagen först i sista hand drabba ortsmeddelarnas verksamhet.

Men även här har dock bristen på medel gjort att väsentliga inskränkningar

måst göras sedan 1939, ehuru redan vid denna tidpunkt verksamheten

långt ifrån hade önskvärd utsträckning. Vid institutet för folkminnesforskning

i Göteborg har sålunda den summa som stått till förfogande för inlösen

av uppteckningar nedsatts från 3,550 kronor för verksamhetsåret 1939/40

till beräknat 1,600 kronor för år 1942/43. För landsmåls- och folkminnesarkivet

i Uppsala utgöra motsvarande siffror 12,000 kronor året 1939/40

och 7,800 kronor året 1942/43, för Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund 6,800

kronor året 1939/40 och 4,000 kronor året 1942/43. För nordiska museet

stå överhuvudtaget numera icke några medel från det statliga anslaget till

förfogande för detta ändamål utan ha måst anskaffas på annat sätt. Följden

har blivit för samtliga institutioner, att den redan befintliga ortsmeddelar
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

12 Statsutskottets utlåtande nr 8.

organisationen varken i avseende på meddelarna själva, ledningen oell de för

uppteckningsarbetet redan iordningställda hjälpmedlen i form av frågelistor

etc. kan utnyttjas i den utsträckning, som skulle varit möjligt, därest tillräckliga

medel stått till förfogande för ytterligare materialinlösen. Det bör härvidlag

framhållas, att åtskilligt uppteckningsmaterial överlämnas som gåva

och att den ersättning som upptecknarna i övrigt erhålla är synnerligen obetydlig.

Dessa blygsamma honorar utgöra likväl för mångå gamla medellösa

personer på landsbygden en välkommen och nödvändig hjälp till deras uppehälle

och samtidigt en stimulans för viljan att med egen arbetsinsats söka

reda sig utan det allmännas stöd. Ortsmeddelarna själva och deras sagesman

befinna sig i den ålder, att dödsprocenten bland dem är mycket stor. Varje

år som går utan att den minneskunskap, som ortsmeddelarna var och en

i sin bygd i de flesta fall äro de sista att uppbära, till fullo utnyttjas betyder

förlusten av traditionsskatter av oersättligt nationellt och vetenskapligt värde.

Som exempel på åldern kan nämnas att av nordiska museets omkring 350

ortsmeddelare en tredjedel är äldre än 70 år och av dessa mer än en tiondedel

över 80 år. De kunnigaste och i många fall mest verksamma meddelarna

höra till de äldre ålderskategorierna, och även yngre ortsmeddelare äro i allmänhet

hänvisade till sagesmän av samma höga ålder.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Vad det i förevarande sammanhang motionsvis gjorda yrkandet angår vill

utskottet framhålla, att utskottet är medvetet om vådan för folkminnesforskningen

av att insamlingsarbetet ställes på framtiden, då härigenom förutsättningarna

undan för undan bliva mindre för folkminnenas uppsamlande och

bevarande för kommande släkten. Under nu rådande förhållanden kan utskottet

likväl icke biträda det i motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, framställda

förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må såsom Bidrag till nordiska museet för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 208,000 kronor;

b) att motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

29:o) Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 29, sid. 53 och 54), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskottet hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till kulturhistoriska museet

i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 20,000

kronor.

30:o) Bidrag till egyptiska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 30, sid. 54 och 55), vilket innebär en anslagshöjning med 1,700 kronor

i syfte att bereda dyrtidskompensation åt föreståndaren och förste assistenten,

hemställer utskottet,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

13

att riksdagen må såsom Bidrag till egyptiska museet för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 17,200 kronor.

31 :o) Bidrag- till museal vård av Cypernexpeditionens fyndmaterial.

1 enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31, sid. 55 och 56), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till museal vård av Cypernexpeditionens

fyndmaterial för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 14,000 kronor.

32:o) Bidrag till musikhistoriska museet. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 32, sid. 56 och 57), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till musikhistonska museet

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,000 kronor.

Kyrkliga ändamål.

33:o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 33, sid. 58—61) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för domkapitlen och stiftsnämnderna, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Domkapitlen

och stiftsnämnderna: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 312,400 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 2,600 kronor. Med

samma belopp föreslås kyrkofondens bidrag till avlöningsanslaget skola

höjas. De till domkapitlens och stiftsnämndemas förfogande stående avlöningsmedlen

skulle alltså vid bifall till förslaget komma att höjas med sammanlagt

5,200 kronor. Härav belöper ett belopp av 2,000 kronor på ett av

departementschefen tillstyrkt nytt extra skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Ett

av domkapitlet i Göteborg framfört förslag om utökning av den kvinnliga

biträdespersonalen har departementschefen icke ansett sig kunna tillstyrka.

Beträffande dessa frågor inhämtas av statsrådsprotokollet bland annat:

Domkapitlet i Skara har anhållit om en anslagshöjning med 2,250

kronor för anställande av ett extra ordinarie kontorsbiträde såsom biträde

åt stiftsjägmästaren. Dennes arbete har enligt domkapitlet efter hand ökats

så, att det icke är möjligt för honom att på tillfredsställande sätt sköta sin

egentliga arbetsuppgift, nämligen övervakning och kontroll av skogsskötseln

i de ecklesiastika skogarna, örn han icke erhåller mera hjälp med expeditionsarbetet.

Det på domkapitclskanslict anställda extra skrivbiträdet har

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Viskottet.

kunnat biträda honom endast ungefär två timmar örn dagen. Domkapitlet

och stiftsnämnden ha ansett det nödvändigt, att stiftsjägmästaren beredes

lättnad i sitt arbete genom att ett biträde anförtros förande av rotlar, upprättande

av skogsstatistik, kontroll av pastoratens redovisningar, uppgörande

av avlöningslistor m. m. Med hänsyn till arbetsuppgifterna skulle biträdet

placeras i lönegrad 4.

Domkapitlet i Göteborg har begärt anvisande av ytterligare 3,400 kronor

för inrättande av en ny kanslibiträdestjänst i lönegrad Eo 7 (3,084 kronor )

och anställande av vikarie för skrivbiträdet under dennas semester. Av de nuvarande

tre biträdena är ett (kanslibiträdet) i huvudsak sysselsatt med räkenskaperna.

På de övriga, ett kontorsbiträde (Eo 4) och ett skrivbiträde (Eo 2),

ankommer således allt utskriftsarbete samt förande av liggare och längder

av olika slag. Stiftsjägmästaren tager enligt vad domkapitlet anfört i anspråk

i genomsnitt hälften av ett biträdes arbetstid. Under nuvarande förhållanden,

då avverkningen ökats avsevärt, har stiftsjägmästarens arbete

stegrats. I stor utsträckning ha mindre brådskande arbete måst skjutas på

framtiden och amanuensen Tiar måst hjälpa till med diarieföring och dylikt.

Domkapitlet har också betonat, att dess belägenhet i en storstad medför

större antal förfrågningar från allmänheten än i en mindre stad. Vid jämförelse

med andra domkapitel har domkapitlet i Göteborg funnit sig vara missgynnat

i fråga om personalens storlek.

Departementschefen har för egen del anfört:

Vad beträffar de av domkapitlen i Skara och Göteborg gjorda framställningarna

rörande utökning av den kvinnliga biträdespersonalen vill jag vitsorda,

att arbetet såväl för domkapitlen som för stiftsnämnderna i allmänhet

genom olika organisationsåtgärder och kristidsförhållandena ökats sedan åren

1937 och 1938, då den nuvarande personalorganisationen bestämdes. Den

stegrade skogsavverkningen synes på sina håll lia förorsakat svårigheter för

den skogliga personalen att medhinna sina egentliga arbetsuppgifter. Särskilt

synes disproportionen mellan arbetsuppgifterna och de tillgängliga arbetskrafterna

vara påfallande stor i Skara stift; jag anser mig därför icke kunna

underlåta att tillstyrka en viss förstärkning av personalen där. Domkapitlets

i Skara anslag torde därför böra ökas med 2,000 kronor för anställande alett

skrivbiträde i lönegraden Ex 2.

Med hänsyn till att den stegrade skogsavverkningen på sina håll förorsakat

svårigheter för den skogliga personalen hos stiftsnämnderna att medhinna

sina egentliga arbetsuppgifter, något som särskilt framträtt i Skara stift,

har departementschefen tillstyrkt, att 2,000 kronor anvisades för anställande

vid domkapitlet i Skara av ett skrivbiträde i lönegraden Ex 2. Utskottet har

icke funnit annat att erinra mot detta förslag, än att utskottet förordar, att

den under II i avlöningsstaten uppförda anslagsposten till avlöningar till

övrig icke-ordinarie personal ökas med 2,000 kronor, för att enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande användas till den förstärkning av biträdespersonalen

vid domkapitlen, som på grund av kristidsförhållandena kan befinnas erforderlig.

Med biträdande i övrigt av Kungl. Maj:ts förslag hemställer utskottet,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

15

att riksdagen må

a) godkänna följande ändringar i avlöningsstaten för domkapitlen

och stiftsnämnderna, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

II. Kanslipersonal lios övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. kronor 142,300

Summa kronor 539,300

lil. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m.

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. kronor 34,400

Summa kronor 212,200

IV. Sammanfattning.

I. Stockholms domkapitel............ kronor 26,200

II. Kanslipersonal hos övriga domkapitel

samt stiftsnämnderna m. m......... » 539,300

lil. Skoglig personal hos stiftsnämnderna

m. m............................ » 212,200

Summa kronor 777,700

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från kyrkofonden............... kronor 465,300

Nettoutgift kronor 312,400;

b) till Domkapitlen och stiftsnämnderna: Avlöningar för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 312,400

kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

IG

Statsutskottets utlåtande nr 8.

34 :o) Domkapitlen och stiftsnämnderna: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 34, sid. 61—64), vilket innebär en anslagshöjning

med 700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Domkapitlen och stiftsnämnderna:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 79,300 kronor.

35:o) Kleresistaten. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35, sid.

64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kleresistaten för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 3,400 kronor.

36:o) Vissa ersättningar till kyrkofonden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 36, sid. 64), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa ersättningar till kyrkofonden

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 5,050,800 kronor.

37:o) Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 37, sid. 64—66), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kurser för utbildande av kyrkomusiker

m. to. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 11,900 kronor.

38:o) Lappmarks ecklesiastikverk. Stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 38, sid. 66), vilket innebär en automatisk minskningav

det förstnämnda anslaget med 400 kronor samt i övrigt oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Lappmarks ecklesiastikverk ett förslagsanslag av

2,900 kronor;

b) till Stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, ett anslag av 3,600 kronor.

39:o) Kyrkors underhåll. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39,

sid. 67), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, betingad av ökat

behov av medel till reparationer av Visby domkyrka, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kyrkors underhåll för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 2,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

17

40:o) Ersättningar till kyrkor. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 40, sid. 67) får utskottet — som erinrar om 1942 års riksdags i skrivelsen

nr 8 gjorda uttalande beträffande detta anslag — hemställa,

att riksdagen må till Ersättningar till kyrkor för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 190,000 kronor.

41 :o) Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade

med friköp av lägenheter å kyrklig jord. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 41, sid. 68), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Bestridande i vissa fall med allmänna

medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å

kyrklig jord, för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 2,000 kronor.

Akademier m. m.

42:o) Bidrag till svenska akademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 42, sid. 69), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska akademien för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 2,300 kronor.

43:o) Bidrag till vetenskapsakademien. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 43, sid. 69—72), vilket innebär å ena sidan en automatisk

minskning med 100 kronor och å andra sidan en anslagshöjning med ett

belopp av 25,000 kronor, avsett såsom bidrag till driften av en s. k. cyclotronanläggning

vid vetenskapsakademiens forskningsinstitut för experimentell

fysik, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 75,200 kronor.

44:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Avlöningar. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44, sid. 72 och 73), vilket innebär en anslagshöjning

med 8,600 kronor, huvudsakligen betingad av att de för fil. doktorn

Toni Schmids avlöning erforderliga anslagsmedlen överflyttats från riksarkivets

avlöningsanslag till förevarande anslag, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för de under vitterhets-,

historie- och antikvitetsakademien lydande riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m., att tilllämpas

tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Bihang till rilcsdagcns jrrotokoll 10^3. 6 sami. Nr 8. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 225,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 6,280

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 145,120

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 57,000

Summa kronor 433,400;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum m. m.:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 433,400 kronor.

45:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet

och statens historiska museum m. m.: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 45, sid. 73), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum

m. m.: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 107,000 kronor.

46:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Statens historiska

museum m. m.: Underhåll och ökande av samlingarna. I enlighet med

Kungl. Majits förslag (punkt 46, sid. 74 och 75), vilket innebär en anslagshöjning

med 2,000 kronor i syfte att möjliggöra konservering av museets textilsamling,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Statens historiska museum m. m.: Underhåll och

ökande av samlingarna för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 9,000 kronor.

47:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Riksantikvarieämbetet:

Vård och underhåll av fornlämningar och byggnadsminnesmärken.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål kommer utskottet att senare under riksdagen

avgiva utlåtande, vilket härmed

anmäles.

48:o) Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska arkeologiska

samlingarna: Avlöningar. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:

Ostasiatiska arkeologiska samlingarna: Omkostnader.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

19

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 48, sid. 76), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Avlöningar ett anslag av

22,400 kronor;

b) till Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien: Ostasiatiska

arkeologiska samlingarna: Omkostnader ett förslagsanslag

av 5,900 kronor.

49:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49, sid. 76 och 77), vilket

innebär en anslagsminskning med 1,300 kronor i samband med en av fjolårets

riksdag beslutad indragning av en ordinarie vaktmästartjänst i lönegraden

A 5, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av departementschefen

angiven ändring i personalförteckningen för akademien

för de fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1943/44;

b) godkänna följande avlöningsstat för akademien för de

fria konsterna med konsthögskolan, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

för slag svie......................... kronor 111,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 36,100

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 13,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 17,800

Summa kronor 178,800;

c) till Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 178,800 kronor.

50:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50, sid. 77 och 78), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 46,600 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

51:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Undervisningsmateriel

m. m. I enlighet med Kungl. Maurts förslag (punkt 51, sid.

78 och 79), vilket innebär en anslagshöjning med 2,000 kronor, föranledd av

att en befintlig reservation numera förbrukats, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Undervisningsmateriel m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

52:o) Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan: Stipendier

lii. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 52, sid. 79), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Akademien för de fria konsterna med

konsthögskolan: Stipendier m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 4,900 kronor.

53:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar.

Kungl. Majit har (punkt 53, sid. 79—84) föreslagit riksdagen att dels godkänna

av departementschefen angiven avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44, dels ock till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 266,900 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 5,700 kronor. Denna

höjning är dels av helt automatisk natur (2,000 kronor) och dels, såvitt gäller

ett belopp av 3,700 kronor, föranledd av att departementschefen tillstyrkt

ett av akademien framlagt förslag om förstärkning av undervisningen i vissa

ämnen samt om utökning av den årliga undervisningstiden för vissa biträdande

lärare från 29 till 32 veckor för läsår. Genom sistnämnda utökning

skulle vinnas att elever, vilka undervisades av biträdande lärare, erhölle lika

lång årlig studietid som de, vilka undervisades av ordinarie lärare. För att

möjliggöra ett genomförande av ifrågavarande förslag har departementschefen

på förslag av akademien under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie

personal beräknat en höjning av anslagsmedlen till »arvoden åt biträdande

lärare och andra utgifter för undervisningen» från högst 26,700 kronor

med 3,700 kronor till högst 30,400 kronor. I detta belopp ingår en post å

3,960 kronor till timlöner m. m. (ackompanjemang vid den reguljära undervisningen,

pianostämning och pukslagning).

Utskottet tillstyrker departementschefens förslag rörande förstärkning av

undervisningen i vissa ämnen samt örn utökning av den årliga undervisningstiden

för vissa biträdande lärare från 29 till 32 veckor för läsår. Emellertid

har i musikaliska akademiens anslagsäskanden — enligt vad utskottet under

hand erfarit — kostnaderna för genomförandet av ifrågavarande förslag av

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

21

förbiseende beräknats till ett 300 kronor för lågt belopp, i det att de för timlöner

m. m. avsedda anslagsmedlen upptagits till 3,960 kronor i stället för

4,260 kronor. Utskottet, som i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

de föreliggande anslagsberäkningarna, förordar med hänsyn till vad sålunda

upplysts, att anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

uppföres med ett belopp, som med 300 kronor överstiger det av departementschefen

föreslagna. Utskottet får sålunda hemställa,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag må

a) godkänna följande avlöningsstat för musikaliska akademien

med musikhögskolan, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslag svis ......................... kronor 117,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 82,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 47,200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 20,600

Summa kronor 267,200;

b) till Musikaliska akademien med musikhögskolan: Avlöninqar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

267,200 kronor.

54:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan; Omkostnader. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54, sid. 84 och 85), vilket innebär

en anslagsminskning med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 24,500 kronor.

55:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan; Inköp och bindning

av böcker och musikalier samt underhåll och vård av instrument.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55, sid. 85), vilket innebär en

anslagsminskning med 600 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Inköp och bindning av böcker och musikalier samt

underhåll och vård av instrument för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 3,800 kronor.

56:o) Musikaliska akademien med musikhögskolan: Stipendier m. m.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 56, sid. 85 och 86), vilket inne
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22 Statsutskottets utlåtande nr S.

bär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Musikaliska akademien med musikhögskolan:

Stipendier m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 6,500 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

57:o) Universitetskanslersämbetet: Avlöningar. Universitetskanslersämbetet:

Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 57, sid.

87), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Universitetskanslersämbetet: Avlöningar ett förslagsanslag

av 51,400 kronor;

b) till Universitetskanslersämbetet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 2,600 kronor.

58:o) Uppsala universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 58, sid.

87—106) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för Uppsala

universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1943/44, erhålla av departementschefen angiven lydelse, dels bemyndiga

Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I av nämnda avlöningsstat

hörande särskilda avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen anfört, dels ock till Uppsala universitet:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,011,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Å. Holmbäck och H. Nordenson (1:157) och den andra inom andra kammaren

av herrar E. Håstad och H. Lundh (lii 239), vari hemställts, att riksdagen

ville bifalla universitetsmyndigheternas äskande och höja den nu med

1,200 kronor utgående lönefyllnaden till professorn N. J. Nordström till ett

så stort belopp, att Nordström erhåller lika stor effektiv avlöning som andra

professorer med ålderstillägg vid Uppsala universitet;

dels två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren av

herrar Å. Holmbäck och N. Holmström (I: 158) och den andra inom andra

kammaren av herrar E. Håstad och II. Lundh (lii 240), vari hemställts,

att riksdagen ville med bifall till universitetskanslerns förslag inrätta en biträdande

lärarbefattning i musikhistoria med musikteori vid Uppsala universitet

med ett arvode av 8,000 kronor;

dels ock två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

s. 23 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

23

av herr C. P. Wahlmark m. fl. (1:109) och den andra inom andra kammaren

av herrar H. Lundh och A. Larsson (II: 164), vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta inrättandet för fil. hedersdoktorn Seth Lundell av en personlig

assistentbefattning i mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i

lönegraden A 17.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena,

hänvisas, i den mån desamma icke framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionerna I: 157, I: 158 och 1:109.

Kungl. Maj:ts förslag innebär — förut ändrad benämning från och med

den 1 juli 1943 av vissa professurer — i sammandrag följande förändringar

med avseende å förevarande anslag:

Kostnadsökning

resp. kostnadsminskning,

kronor

a) höjning av anslaget till avlöning åt professor skytteanus---- +1,800

b) två tekniska biträden, det ena vid medicinska, det andra vid

kirurgiska kliniken.................................. + 3,600

c) ökad arbetshjälp på akademikontoret.................. + 1,050

d) ökning av den icke-ordinarie personalen vid universitetsbiblioteket

......................................... + 2,000

e) automatiska förändringar ............................ —7,950

Nettoökning kronor 500.

Kanslern för rikets universitet har framställt förslag om inrättande vid universitetet

av en för blivande jurister obligatorisk kurs i bokföring. Kostnaderna

härför hava uppskattats till 1,200 kronor. Enligt kanslerns förslag böra emellertid

dylika kunskaper givetvis kunna inhämtas även på annat sätt än genom

deltagande i den särskilda bokföringskursen. Departementschefen har funnit

ifrågavarande förslag välbetänkt, men förutsatt att kostnaderna skulle bestridas

med reservfondens medel.

Bland de av kanslern tillstyrkta anslagsäskanden, vilka departementschefen

icke för närvarande ansett sig kunna biträda, märkas de förslag, vilka upptagits

i de motionsvis gjorda yrkandena. Beträffande dessa förslag inhämtas

av statsrådsprotokollet samt av motionerna bland annat följande:

Ökning av lönefyllnaden till professorn N. J.

Nordström. Större akademiska konsistoriet har hemställt, att det till

innehavaren av »Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria»,

professorn N. J. Nordström, utgående personliga lönetillägget å

högst 1,200 kronor — vilket utgår allenast, om och i den mån den Nordström

av donationsmedel tillkommande avlöningen understiger 13,000 kronor

för år räknat — måtte höjas till sådant belopp, att Nordström erhåller lika

stor effektiv avlöning som övriga professorer med ålderstillägg vid universitetet.

Enligt konsistoriets uppgift skulle härför, med nu utgående dyrtidsoch

kristillägg, erfordras en höjning av tilläggsbeloppet till cirka 5,200 kronor,

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Statsutskottets utlåtande nr 8.

innebärande en ökning med 4,000 kronor. Till stöd härför åberopas den utredning,

som framlades i de vid 1942 års riksdag väckta motionerna I: 167

och II: 169.

Med anledning av dessa motioner anförde statsutskottet:

Varken det större akademiska konsistoriet i Uppsala eller kanslern för

rikets universitet hava i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning

om lönefyllnad åt professor Nordström. Vid sådant förhållande och

då denna fråga synes utskottet vara av natur att i första hand böra prövas

av Kungl. Maj:t har utskottet icke ansett sig kunna tillstyrka bifall till

ifrågavarande motioner I: 167 och II: 169.

Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.

Kanslern har tillstyrkt konsistoriets hemställan medan statskontoret avstyrkt

densamma.

Departementschefen har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att statsverket

för närvarande skulle påtaga sig att betala den föreslagna högre lönefyllnaden

åt Nordström.

I de vid årets riksdag väckta motionerna 1:157 och 11:239 anföres bland

annat:

Den professur i idé- och lärdomshistoria, vars förste innehavare Nordström

är, inrättades år 1932 genom en donation av 350,000 kronor, skänkt för detta

ändamål till Uppsala universitet av grosshandlaren Gustaf Carlberg.

Enligt donationsbrevets av Kungl. Maj:t stadfästa bestämmelser skall av

årliga räntan å donationen utgå avlöning till professurens innehavare med

samma belopp som nu är tillförsäkrat professorer i allmänhet vid universitet

eller 12,000 kronor om året med ett ålderstillägg å 1,000 kronor efter fem års

tjänstgöring. Efter framställning från universitetet varje år äger universitetskanslern

att _ bestämma, örn avlöningsförmån, motsvarande övriga professorers

dyrtidstillägg, därjämte skall utgå. Om räntan å donationen sjunker, så

att avlöningsbeloppet ej kan bestridas, är professorn skyldig att underkasta

sig därav följande minskning i lön.

Under de första åren av professurens tillvaro var ränteavkastningen, som

utgick efter 4% procent, 15,210 kronor per år och Nordström erhöll under

denna tid samma lön och dyrtidstillägg som övriga professorer.

Emellertid konverterades under våren 1937 det obligationslån, i vilket donationsbelöppet

överlämnats, till ett obligationslån löpande med blott 3*4 procent

ränta. Härigenom nedgick den årliga ränteavkastningen med 3,390 kronor

till 11,820 kronor.

Denna oförutsett stora nedgång i donationens avkastning medförde, att

räntemedlen icke längre voro tillräckliga för bestridandet av lönen å 12,000

kronor och än mindre för utbetalandet av det Nordström från och med år

1938 tillkommande ålderstiilägget å 1,000 kronor och av det dittills årligen

beviljade dyrtidstillägget.

Under dessa förhållanden ansåg sig universitetet i sina petita till 1939 års

riksdag böra rikta en framställning om en lönefyllnad av statsmedel för Nordström

med 2,596 kronor för att i fortsättningen kunna bereda honom samma

löneförmåner som sina övriga professorer.

Departementschefen ansåg sig icke böra i princip motsätta sig denna universitetets

hemställan men ville dock endast tillstyrka en lönefyllnad, motsvarande

skillnaden mellan å ena sidan lön och ålderstillägg, 13,000 kronor,

å andra sidan den beräknade avkastningen av donationsfonden, 11,820 kronor,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

25

alltså ett belopp av 1,180 kronor. Detta belopp, avrundat till 1,200 kronor,

borde enligt departementschefens mening icke anvisas förslagsvis utan i avlöningsstaten

upptagas som bestämt belopp. Vidare borde lönetillägget bliva

personligt för den nuvarande innehavaren av professuren.

Statsutskottet hade intet att erinra mot departementschefens förslag och

riksdagen fattade sedermera sitt beslut i enlighet därmed.

Nordströms lön utgick därefter med 12,000 kronor jämte ålderstillägg å

1,000 kronor, varifrån dock avgår tjänste- och familjepensionsavdrag. Däremot

kom han fortfarande icke i åtnjutande av de dyrtids- och kristillägg,

som universitetets övriga professorer erhålla.

Med hänsyn till denna Nordströms onekligen mycket ofördelaktiga ställning

i löneavseende i förhållande till sina kolleger riktades i fjolårets motioner

en vädjan till riksdagen att för framtiden bevilja honom även dyrtidsoch

kristillägg efter samma grunder, som gälla för professorerna i övrigt. Emellertid

avslogos motionerna.

Departementschefen har nu avstyrkt en av universitetsmyndigheterna

gjord förnyad framställning i ämnet.

Under sådana förhållanden ville motionärerna med hänvisning till större

akademiska konsistoriets i Uppsala och universitetskanslerns hemställan förnya

den till 1942 års riksdag framförda vädjan, alldenstund det dock i närvarande

svåra tidsläge med fallande penningvärde, tryckande dyrtid och tunga

skattebördor måste få anses billigt, att Nordström icke längre i löneavseende

skulle behöva intaga sin alltmera kännbara undantagsställning bland universitetets

professorer. Skillnaden i löneförmåner mellan honom och hans kolleger

uppgår till det avsevärda beloppet av 3,901 kronor 60 öre.

En jämförelse mellan Nordströms nettolön och nettolönen för lektorer och

adjunkter (räknad med F-ort, som Uppsala tillhör) ter sig på följande sätt.

Nordströms nettolön utgör 12,231 kronor 88 öre och är, sedan han verkat

som akademisk lärare i 18 och som professor i 10 år, blott obetydligt högre

än en lektors i första löneklassen (12,149 kronor 40 öre) men lägre än en

lektors i andra löneklassen (12,806 kronor 80 öre). Lektorer i tredje löneklassen

ha en nettolön av 13,437 kronor och i fjärde och högsta löneklassen 13,922

kronor och äro alltså betydligt gynnsammare ställda än Nordström. Vid en

jämförelse mellan nettolönen för en lektor i andra löneklassen och för en

adjunkt i högsta löneklassen (11,781 kronor 40 öre) ligger Nordströms lön

närmare den senare än den förra.

Biträdande lärare i musikhistoria med musikteori.

Konsistoriet har hemställt om inrättande av en dylik befattning

med ett arvode av 8,200 kronor. Kanslern har ansett arvodet böra bestämmas

till 8,000 kronor men i övrigt tillstyrkt konsistoriets framställning. Kanslern

har upplyst, att sedan år 1940 medel till ifrågavarande ändamål anslagits

ur humanistiska sektionens docentstipendiefond samt ur universitetets reservfond.

Statskontoret har av statsfinansiella skäl avstyrkt förslaget.

Personlig assistentbefattning i my k ologi för S.

Lundell. I sina framställningar om anslag, avsedda att föreläggas 1938

och 1939 års riksdagar, anhöll kanslern om inrättande av en personlig arvodesbefattning

i mykologi för filosofie hedersdoktorn Seth Lundell. Arvodet

skulle utgöra 5,500 kronor jämte därpå belöpande dyrtidstillägg. Framställningarna

föranledde icke något Kungl. Maj:ts förslag till riksdagen.

I motionerna 1:32 och 11:51 till 1942 års riksdag hemställdes, att riks
-

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Statsutskottets utlåtande nr 8.

dagen måtte besluta att för Lundell inrätta en personlig assistentbefattning i

mykologi vid Uppsala universitets botaniska museum i lönegraden A 17.

Med anledning av dessa motioner anförde riksdagen:

Såsom i förevarande motioner erinrats hava vederbörande universitetsmyndigheter

tidigare vid olika tillfällen gjort framställning om inrättandet

av en personlig assistentbefattning åt Lundell. Kungl. Majit har emellertid

icke funnit sig böra förelägga riksdagen förslag i ämnet. Skäl synas otvivelaktigt

föreligga för att Lundells kapacitet tillvaratages för den vetenskapliga

forskningen på det speciella område, där han förvärvat en extraordinär

sakkunskap. Riksdagen har dock i nuvarande statsfinansiella läge icke ansett

sig böra anvisa särskilda medel för detta ändamål. Riksdagen vill emellertid

ifrågasätta huruvida icke Uppsala universitet i avvaktan på ändrade statsfinansiella

förhållanden kan av till universitetets förfogande stående medel

draga försorg örn att Lundell beredes skälig ersättning för det av honom

vid universitetet bedrivna arbetet.

Kungl. Majit fäste i brev den 12 juni 1942 vederbörande universitetsmyndigheters

uppmärksamhet på vad riksdagen sålunda anfört. Enligt vad i ärendet

blivit upplyst, har kanslern sedermera medgivit, att ett belopp av 4,000

kronor må utgå ur universitetets reservfond för avlöning åt Lundell under

budgetåret 1942/43.

Större akademiska konsistoriet har i sina petita upptagit det i fjol motionsvis

gjorda yrkandet. Kanslern har tillstyrkt framställningen medan

statskontoret däremot avstyrkt densamma.

Departementschefen har förklarat sig av statsfinansiella skäl nödgad att

för närvarande avstyrka bifall till förslagen örn inrättande av en biträdande

lärartjänst i musikhistoria med musikteori och örn en personlig assistentbefattning

åt mykologen Seth Lundell. Departementschefen har emellertid uttalat

den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter skola se

sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel för ifrågavarande

ändamål.

I motionerna 1:158 och II: 21+0 erinras, att fil. doktorn C.-A. Moberg från

och med år 1928 regelbundet meddelat akademisk undervisning i musikliistoria

med musikteori vid Uppsala universitet, att denna undervisning nu är

den enda i sitt slag inom landet, att Moberg under läsåren 1933—40 uppburit

docentstipendium men numera icke kan erhålla högre arvode av universitetets

fondmedel än 3,600 å 4,000 kronor för år, att Moberg för närvarande

har ett stort antal elever på alla stadier, vilka för att kunna fortsätta sina

studier äro beroende av att undervisningen i ämnet kan upprätthållas samt

att Mobergs undervisning och examination i fråga om kvantiteten på intet

sätt understiger en ordinarie professors.

I motionerna 1:109 och II: 161+ angående en personlig assistentbefattning åt

S. Lundell erinras örn innehållet i de vid fjolårets riksdag i ämnet väckta motionerna.

Vidare framhålles, att den vetenskapliga världens höga uppskattning

av Lundells forskargärning år 1942 fått ett uttryck i att han av Uppsala

universitet förlänats värdigheten av filosofie hedersdoktor. I övrigt har i motionerna

anförts:

s. 27 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

27

Det är uppenbart, att Lundell icke i längden kan basera sin verksamhet

på något så osäkert som tillfälliga anslag ur fonder och dylikt, varjämte han

på sådan väg icke kan beredas inkomster, som ens efter mycket blygsamma

beräkningsgrunder svara mot dem en forskare med hans kapacitet och av

hans ålder kan ha grundad anledning förvänta. Då hans. gärning av alla sakkunniga

instanser bedömts som högst värdefull och nyttig och det ansetts ur

vetenskaplig synpunkt oförsvarligt att icke tillvarataga och utnyttja hans sakkunskap,

synes det oss även under nuvarande statsfinansiella läge berättigat

att inrätta en personlig tjänst åt honom.

Det är också uppenbart, att den utväg, till vilken först fjolårets riksdag

och nu senast departementschefen hänvisat, även ur universitetets synpunkt

icke innebär och icke får innebära en definitiv lösning av frågan. Universitetet

synes ej ha andra möjligheter tillgodose kravet på arvode åt .Lundell än

genom anslag ur reservfonden, men dennas uppgift är statutenligt att .tillgodose

tillfälliga behov. Den är därjämte städse så hårt belastad med utgifter

för olika ändamål, att den ej kan tänkas få möjlighet någonsin lämna Lundell

ett tillräckligt arvode.

Utskottet anser sig böra tillstyrka bifall till de av Kungl. Majit föreslagna

ändrade benämningarna av vissa professurer ävensom till de förändringar med

avseende å ifrågavarande anslag, som innefattas i Kungl. Maj:ts förslag. Emot

inrättande av den särskilda bokföringskursen för blivande jurister — på sätt

kanslern för rikets universitet närmare angivit — har utskottet icke funnit

anledning till erinran liksom ej heller mot att därav föranledda kostnader

bestridas av medel ur universitetets reservfond.

Vad beträffar frågan om ökad lönefyllnad åt professor Nordström delar

utskottet departementschefens uppfattning, att statsverket icke för närvarande

bör påtaga sig denna utgift. Utskottet finner sig alltså icke kunna biträda

det i motionerna I: 157 och 11:239 framställda yrkandet.

Utskottet kan icke heller tillstyrka det i motionerna I: 109 och II: 164

gjorda yrkandet om anvisande av medel för inrättande av en personlig assistentbefattning

åt mykologen Seth Lundell. Den av fjolårets riksdag anvisade

utvägen att för avlönande av Lundell anlita medel ur universitetets reservfond

torde — på sätt departementschefen även antytt — alltjämt böra anlitas

för att bereda Lundell ersättning för det av honom vid universitetet bedrivna

arbetet.

Utskottet anser sig under nu rådande förhållanden icke kunna tillstyrka

det i motionerna I: 158 och II: 240 framställda förslaget om anvisande av ett

belopp å 8,000 kronor för inrättande av en biträdande lärarbefattning i musikhistoria

och musikteori vid Uppsala universitet. Liksom departementschefen

hyser utskottet den förhoppningen, att vederbörande universitetsmyndigheter

såsom hittills skola se sig i stånd att även i fortsättningen anslå fondmedel till

ifrågavarande ändamål.

Utskottet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen med bifall till Kungl. Maj:ts förslag samt

med avslag å motionerna 1:157 och II: 239, I: 109 och

II: 164 samt 1:158 och II: 240 må

a) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1943/44, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

. kronor 861,400

Avgå pensionsav
drag

» 54,300 kronor 807,100

Avlöningsstater.

•b. Ålderstillägg, förslagsvis

.......... kronor 44,400

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis

.............. » 10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis . . » 512,400

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordina
rie

tjänstemän..................... » 1,500

Ann.: Från förestående anslagspost skola till

förste underläkaren å medicinska kliniken och förste

underläkaren å kirurgiska kliniken eventuellt utgående

hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,415,700

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

29

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis........................ kronor 392,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 25,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 131,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .... ....... »_72,816

Summa kronor 622,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......... kronor 1,415,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... » 622,166

Summa kronor 2,037,866

Särskilda uppbördsmedel:

--------------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,011,000;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen förordat;

c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,011,000 kronor.

59:o) Uppsala universitet: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 59, sid. 107), vilket innebär en anslagshöjning med 1,000

kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 256,000

kronor.

60:o) Uppsala universitet: Materiel m. m. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 60, sid. 107—109), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

430,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61:o) Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61, sid. 109), vilket

innebär, att anslaget, för innevarande budgetår tillfälligt sänkt med 10,000

kronor, nu åter upptagits med samma belopp som för budgetåret 1941/42,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 115,000 kronor.

62:o) Uppsala universitet: Inredningsarbeten m. m. för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 62, sid. 109—lil),

vilket innebär, att av de till sammanlagt 78,000 kronor beräknade kostnaderna

för slutförande av ifrågavarande arbeten nu skola anvisas 60,000 kronor,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Uppsala universitet: Inredningsarbeten

m. m. för universitetsbiblioteket för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 60,000 kronor.

63:o) Lunds universitet: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt 63, sid.

112—127) föreslagit riksdagen att dels besluta, att avlöningsstaten för

Lunds universitet skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1943/44, erhålla av departementschefen angiven ändrad lydelse, dels

bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i den till avdelning I.

av nämnda avlöningsstat hörande särskilda avlöningsstaten för professorer

m. fl., som föranledas av vad departementschefen anfört, dels ock till Lunds

universitet: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

1,778,800 kronor.

Kungl. Majits förslag innebär — förutom ändrad benämning av de två

botanikprofessurerna vid universitetet och förändring av lärarbefattningen

i medicinsk radiologi till lärarbefattning i röntgendiagnostik — följande förändringar

beträffande förevarande anslag:

Kostnadsökning

resp. kostnadsminskning,

kronor:

a) omreglering av lärarbefattningen i fysikalisk diagnostik . . + 6,000

b) omreglering av lärarbefattningen i ortopedi.............. + 4,200

c) inrättande av en lärartjänst i radioterapi i stället för den

nuvarande arvodesbefattningen i ämnet ...............•_ + 7,800

d) inrättande av en biträdande lärartjänst i nationalekonomi

och finansrätt (arvode 8,000 kronor); såsom bidrag för bestridande

av arvodet tages tills vidare i anspråk ett av juridiska

fakultetens docentstipendier (6,000 kronor) ........ + 2,000

e) automatisk minskning .............................. —17,200

Nettoökning kronor 2,800.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

31

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande Uppsala universitet

föreslås jämväl vid Lunds universitet inrättande av en bokföringskurs

för blivande jurister, för vilken kurs kostnaderna — 1,200 kronor —

enligt vad departementschefen förordat skulle bestridas av reservfondsmedel.

De under a)—c) här ovan omnämnda förslagen sammanhänga med det

av departementschefen under punkten 75 i huvudtiteln förordade förslaget

angående nytt avtal mellan staten och Malmöhus landsting om statsbidrag

till driften av universitetssjukhuset i Lund.

Departementschefen har vidare erinrat örn att vederbörande universitetsmyndigheter

förordat inrättande vid Lunds universitet av en ordinarie professur

i nordiska och jämförande folkkulturforskning från och med den

1 juli 1944 i stället för den personliga professur i ämnet, som av 1940 års

lagtima riksdag inrättades åt professorn C. W. von Sydow, vilken uppnår

pensionsåldern under nästa budgetår. Beträffande detta förslag har departementschefen

yttrat:

Det synes mig icke utan vidare klart, att den första ordinarie professuren

inom detta ämnesområde bör förläggas till Lunds universitet. Såsom statskontoret

framhållit torde det till stor del lia varit hänsyn till professorn von

Sydows personliga förhållanden, som föranlett riksdagen att anknyta den

för honom inrättade professuren i nordisk och jämförande folkkulturforskning

till Lunds universitet. Skäl kunna emellertid anföras och ha även anförts

för en förläggning av den ifrågasatta första ordinarie professuren till

Uppsala. Det synes icke vara tillfyllest utrett, vilka ekonomiska och andra

konsekvenser en sådan förläggning skulle komma att medföra. Det torde

exempelvis böra förutsättas, att professuren i så fall skall förenas med någon

av befattningarna vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala;

detta arkivs ställning till en eventuell professur i folkkulturforskning torde

sålunda böra klargöras. Utredning i nämnda hänseende torde kunna före- #

ligga i så god tid, att frågan örn den föreslagna ordinarie professuren och

dess förläggning kan underställas 1944 års riksdag. Jag är benägen att förorda

ett uppskov på ett år med frågans avgörande i avbidan på resultatet

av denna utredning. Under tiden torde böra förebringas utredning även angående

den närmare anknytningen av Hyltén-Cavalliusstiftelsen för svensk

folkminnesforskning till Lunds universitet, för den händelse professuren finnes

böra förläggas till detta universitet, samt rörande det närmare samarbetet

med kulturhistoriska museet i Lund ävensom utredning beträffande

den av kanslern berörda frågan örn sammanslagning av de för närvarande

åtskilda examensämnena folkminnesforskning och nordisk etnologi. På anförda

skid kan jag icke tillstyrka, att principbeslut rörande kanslerns ifrågavarande

förslag skulle fattas redan nu. Jag förutsätter liksom kanslern, att

von Sydow beredes möjlighet att, därest han är villig därtill, kvarstå vid

den personliga professuren intill den 1 juli 1944.

s. 32 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

32 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet, som biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag, har icke

funnit anledning till erinran mot vad departementschefen i förevarande sammanhang

anfört.

Till utskottet har från ecklesiastikdepartementet under hand överlämnats

en av större konsistoriet vid universitetet i Lund, efter hörande av medicinska

fakulteten därstädes gjord framställning angående viss ombildning av den

nuvarande professuren i patologisk anatomi och rättsmedicin, vilken blir ledig

vid utgången av juni 1944, då den nuvarande innehavaren av professorsbefattningen

inträder i pensionsåldern. Framställningen, som tillstyrkts av kanslern

för rikets universitet och inkommit till ecklesiastikdepartementet den 19

februari 1943, åsyftar en begränsning av professurens ämnesområde till enbart

patologisk anatomi. Kanslern har framhållit, att utredningen i ärendet givit

vid handen, att det i längden vore ohållbart, att företrädaren för det viktiga

ämnet patologisk anatomi skulle tillika vara lärare i rättsmedicin och därigenom

nödsakad bedriva en omfattande rättsobducentverksamhet. Enligt kanslerns

mening kunde det icke heller vara ändamålsenligt, att vid professurens

besättande meriter i rättsmedicin skulle, såsom för närvarande vore fallet, likställas

med meriter i patologisk anatomi. Då det är önskvärt, att tillsättningsförfarandet

kan inledas i god tid före professurens ledigblivande, synes

ställning redan nu böra tagas till den väckta frågan om professurens ombildning.

Utskottet har för sin del icke något att erinra mot att professuren ombildas

på angivet sätt, för så vitt Kungl. Majit vid närmare omprövning av

ärendet finner en dylik åtgärd ur olika synpunkter befogad och ändamålsenlig.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må

a) besluta, att avlöningsstaten för Lunds universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1943/44, erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och tjänstgöringspen
ningar

kronor 818,000

Avgå pensionsav
drag

m. m. » 64,500 kronor 753,500

Avlöning sstater.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

33

b. Ålderstillägg, förslagsvis

................ kronor 42,800

c. Ersättningar till vikarierande

akademiska

lärare, förslagsvis..... » 10,000 kronor 806,300

3. Arvoden och särskilda ersättningar

bestämda av Kungl. Majit, förslagsvis. . kronor 527,300

Summa kronor 1,345,700

Anmärkning till avdelning I. av avlöningsstaten.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.........kronor 1,345,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m..... » 438,861

Summa kronor 1,784,561

Särskilda uppbördsmedel:

------------ kronor 5,761

Nettoutgift kronor 1,778,800;

b) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen förordat;

c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,778,800 kronor.

64:o) Lunds universitet; Omkostnader. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 64, sid. 127), vilket innebär en huvudsakligen av höjda

bränslekostnader föranledd anslagshöjning med 24,500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 154,300

kronor.

65:o) Lunds universitet: Materiel m. in. I enlighet med Kungl. Majits

förslag (punkt 65, sid. 127 och 128), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens protolcoll 1913. 6 sami. Nr S.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Lunds universitet: Materiel m. m.

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

266,000 kronor.

66:o) Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66, sid. 128), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Lunds universitet: Bokinköp och

bokbindning för universitetsbiblioteket för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 106,000 kronor.

67:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67, sid. 129—133), vilket innebär dels

ändrad benämning av en maskinistbefattning, dels anvisande av 2,400 kronor

till förstärkning av arbetskrafterna på biblioteket, dels ock en anslagsminskning

med 2,500 kronor av anslagets slutsumma, föranledd av vissa

minskningar av för högt beräknade poster, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning från och

med budgetåret 1943/44, vidtaga den ändring i personalförteckningen

för vissa tjänstemän vid karolinska medikokirurgiska

institutet och dess institutioner m. m., som föranledes

av vad departementschefen förordat;

b) besluta, att avlöningsstaten för karolinska medikokirurgiska

institutet skall, med tillämpning tills vidare från

och med budgetåret 1943/44, i nedan angivna delar erhålla

följande lydelse:

Avlöningsstat.

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön och

tjänstgöringspen
ningar

kronor 351,100

Avgå: pensionsav
drag

. . » 26,400 kronor 324,700

s. 35 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

35

Avlöningsstat.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

........ kronor 16,000

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

......... » 5,000 kronor 345,700

2. Avlöning till tjänsteman på indragningsstat:
Olivecrona,

A. H., professor i neurokirurgi,

personligen:

Lön.... kronor 8,000

Älderstill
lägg.

... » 1,000

Tjänstgö
ringspen
ningar.

. » 4,000 kronor 13,000

Avgå: pensionsavdrag » 900 » 12,100

Anm,. Innehavare av personlig professur äger

att efter 5 års tjänstgöring uppbära ålderstilllägg

å lönen med 1,000 kronor.

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 225,500

Summa kronor 583,300

II. Vissa tjänstemän vid institutet och dess

institutioner m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 120,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............ » 17,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 47,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 21,000

Summa kronor 206,300

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl......... kronor 583,300

II. Vissa tjänstemän vid institutet och

dess institutioner m. m............. » 206,300

Summa kronor 789,600;

c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 789,600

kronor.

68:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68, sid. 433), vilket innebär en av

de höjda bränslepriserna betingad anslagshöjning med 12,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 64,000 kronor.

69:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69, sid. 134), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Materiel m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 101,000 kronor.

70:o) Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp oell bokbindning

för biblioteket. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70, sid.

134), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Karolinska mediko-kirurgiska institutet:

Bokinköp och bokbindning för biblioteket för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

71 :o) Tandläkarinstitutet: Avlöningar. Tandläkarinstitutet: Omkostnader.

Tandläkarinstitutet: Utrustning. Universitetssjukhus: Karolinska

sjukhuset: Avlöningar. Universitetssjukhus: Karolinska sjukhuset:

Omkostnader. Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Avlöningar.

Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Omkostnader. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkterna 71 och 72) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till

förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

amnäles.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

37

72:o) Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet: Ombyggnad av elektriska

huvudfördelningscentralen. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 73, sid. 135—137), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag

till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Serafimerlasarettet:

Ombyggnad av elektriska huvudfördelningscentralen

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

59,500 kronor.

73:o) Universitetssjukhus: Bidrag till akademiska sjukhuset i Uppsala.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74, sid. 137—141), vilket

innebär en anslagshöjning med 40,000 kronor av automatisk natur, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till akademislca

sjukhuset i Uppsala för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 490,000 kronor.

74:o) Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund. Kungl. Maj:t har (punkt 75, sid. 141—171) föreslagit

riksdagen att dels besluta, att statsbidrag skall från och med den 1 juli

1943, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl. Majit och kronan

och Malmöhus läns landsting, utgå till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund i huvudsaklig överensstämmelse med de av departementschefen

i sådant hänseende förordade grunderna, dels ock till Universitetssjukhus:

Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 190,000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär, att det nuvarande avtalet med Malmöhus

läns landsting angående statsbidrag till driften av universitetssjukhuset i

Lund, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1943, skall ersättas med ett nytt,

innebärande vissa eftergifter i ekonomiskt hänseende från statens sida gentemot

landstinget. Det nya avtalet inverkar icke på anslagsbehovet för nästa

budgetår. I samband med avtalet förordar departementschefen emellertid,

på sätt ovan under punkten 63: o) erinrats, omreglering av två lärarbefattningar

och inrättande av en ny sådan befattning inom medicinska fakulteten

vid Lunds universitet; dessa förändringar föreslås skola genomföras

från och med nästa budgetår.

Det nuvarande avtalet innebär sammanfattningsvis, att staten i efterskott

skall tillskjuta 10 procent av driftkostnaderna — dock högst 190,000 kronor

årligen — vid Lunds lasarett med undantag för

barnbördsavdelningen (statsbidrag i särskild ordning från 1/1 1938),

pediatriska kliniken ( » » » » » 1/1 1940),

tuberkulosavdelningen,

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Statsutskottets utlåtande nr 8.

psykiatriska avdelningen,

reumatiska avdelningen,

av pensionsstyrelsen disponerade vårdplatser på ortopediska avdelningen,

venerologiska avdelningen samt

radiologiska avdelningen (öppnad 1/7 1941).

Dessa avdelningar disponera tillhopa (42 + 66 + 48 + 114 + 68 + 24 +

+ 35 + 51 ==) 448 av sjukhusets sammanlagt 1,134 vårdplatser, d. v. s.

39,5 procent av samtliga.

Såsom en andra maximeringsregel gäller vidare, att staten icke lämnar

bidrag till driftkostnaderna, i den mån dessa för patient och underhållsdag

skulle uppgå till mer än 120 procent av medeldagskostnaden vid samtliga

lasarett i riket. Denna begränsningsregel har hittills icke behövt träda i

funktion.

Det nu gällande avtalet var underställt 1937 års riksdag. Kungl. Maj:t

framlade då i propositionen 1937: 98 förslag i ämnet, vilket av riksdagen

bifölls, dock med ändringar i tre betydelsefulla hänseenden: dels sänktes

bidragets maximibelopp från föreslagna 220,000 kronor till 190,000 kronor

årligen, dels undantog riksdagen från statsbidrag från detta anslag alla avdelningar,

som under avtalstiden kunde komma att få statsbidrag i annan

ordning; härigenom bortföllo barnbördsavdelningen (från 1938), pediatriska

kliniken (från 1940) och radiologiska kliniken (från 1/7 1941), dels ock

begränsades avtalstiden till 5 år mot föreslagna 10 år.

Sedan avtalet i oktober 1940 från landstingets sida uppsagts, uppdrog

Kungl. Maj:t åt särskilda förhandlingsmän att med landstinget upptaga

förhandlingar angående nytt avtal.

Förhandlingsmännen ha till Kungl. Maj:t inkommit med en den 17 april

1942 dagteclcnad skrivelse, vari framlagts förslag till nytt avtal, innefattande

följande ändringar av det nuvarande avtalet:

1) maximigränsen 190,000 kronor slopas;

2) statsbidrag skall utgå även för barnbördsavdelningen, pediatriska kliniken

och venerologiska avdelningen, vilka för närvarande äro uteslutna från

statsbidrag i förevarande ordning;

3) dagskostnaden må överstiga medeldagskostnaden vid rikets samtliga

lasarett med allenast 10 procent mot för närvarande 20 procent.

I samband härmed ha förhandlingsmännen föreslagit, att

4) staten inrättar tre befattningar såsom laboratorer, tillika överläkare,

på universitetets stat (årlig merkostnad 18,000 kronor förutom kostnader

för ålderstillägg, dyrtidstillägg, kristillägg och pensionering);

5) staten beviljar ett engångsbidrag till landstinget av 120,000 kronor,

motsvarande ett extra tillskott av 30,000 kronor om året för vart och ett

av de 4 sista åren av det nuvarande avtalets giltighetstid.

Departementschefen erinrar till en början om den ekonomiska innebörden

av förhandlingsmännens förslag och anför därom:

s. 39 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

39

Därest den i avtalet stipulerade maximigränsen för statsbidraget icke

funnits, men avtalet i övrigt varit oförändrat gällande under avtalsperioden,

skulle statsbidraget för nedannämnda budgetår ha uppgått till belopp, som

framgå av följande tabell:

Tabell 1.

Budgetår

Statsbidraget

belöper sig på

kalenderåret

Statsbidrag

enligt avtalet,

med maxi- mering,

kronor

Statsbidrag

enligt avtalet,

utan maxi- mering,

kronor

Merkostnad för

statsverket, om

maximigränsen

icke funnits,

kronor

1940/41 ............

1938

136,000

147,653

11,653

1941/42 ............

1939

190,000

235,164

45,164

1942/43 ............

1940

190,000

233,647

43,647

1943/44 ............

1941

190,000

267,757

77,757

Förhandlingsmännens förslag innebär emellertid icke blott, att maximigränsen

skall slopas för statsbidrag, som belöper sig på tiden efter den 30 juni

1943, då 1937 års avtal upphör att gälla, utan därjämte att statsbidrag skall

efter denna tidpunkt få utgå även till kostnaderna för barnbördsavdelningen,

pediatriska avdelningen och venerologiska avdelningen, vilka för närvarande

falla utanför de enligt avtalet statsbidragsberättigade avdelningarna, de två

förra emedan landstinget för dem åtnjuter särskilt statsbidrag, den senare

emedan den enligt avtalet är särskilt undantagen. För att klargöra den ekonomiska

innebörden av detta senare förslag är det av intresse att undersöka,

hur ett medräknande av dessa tre avdelningar skulle ha inverkat på statsbidragen

för budgetåren 1941/42—1943/44, därest dessa icke varit maximerade.

Det visar sig, att statsbidragen skulle ha ökats med i runda tal följande

belopp:

Tabell 3.

Budgetår

Barnbördsavdel-

ningen,

kronor

Pediatriska

avdelningen,

kronor

Venerologiska

avdelningen,

kronor

Summa

kronor

1

1941/42 ........

17,400

_ 1

5,000

22,400

1942/43 ........

21,500

31,500

5,000

58,000

1943/44 ........

21,400

35,100

2,500

59,000

Med utgångspunkt från det under kalenderåret 1941 rådande pris- och löneläget

skulle statsbidraget till driften av Lunds lasarett alltså viel ett slopande

av maximigränsen stiga från 190,000 kronor med omkring 78,000 kronor till

omkring 268,000 kronor. Utgår man från 1942 års förhållanden, torde statsbidraget

under angiven förutsättning knappast komma att understiga 300,000

kronor. Förlmndlingsmännen lia därjämte utgått ifrån, att — utöver vad

1 Då den pediatriska avdelningen icke åtnjutit statsbidrag i särskild ordning före 1940, ingå

kostnaderna för densamma i det belopp, på vilket statsbidrag beräknats enligt tabell 1.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Statsutskottets utlåtande nr 8.

som nu gäller — statsbidrag i fortsättningen skall utgå även till kostnaderna

för nyssnämnda tre avdelningar, för vilka bidrag enligt nu gällande avtal ej

får beräknas. Med utgångspunkt från 1941 års förhållanden skulle ett bifall

härtill komma att öka statsbidraget med ytterligare närmare 60,000 kronor

om året; beloppet komrne troligen att bli icke oväsentligt större, därest beräkningen

grundade sig på 1942 års förhållanden.

Med hänsyn till att statsbidraget utgår i efterskott, komma merkostnaderna,

vilka kunna uppskattas till sammanlagt omkring 170,000 kronor, icke

att belasta budgeten förrän från och med budgetåret 1945/46.

Förhandlingsmännens förslag innebär ytterligare, att staten skulle inrätta

tre tjänster såsom laboratorer, tillika överläkare, för en merkostnad av 18,000

kronor om året jämte därpå belöpande dyrtids- och kristillägg; tilläggen

kunna under nuvarande indexförhållanden uppskattas till i runt tal 7,600

kronor örn året. Härtill komma kostnaderna för ålderstillägg och för pensionering.

Landstinget kommer vid ett bifall till detta förslag att få sina

kostnader för nämnda överläkarbefattningar begränsade till de sedvanliga

överläkararvodena.

Slutligen ha förhandlingsmännen föreslagit, att staten skulle erlägga ett

engångsbelopp av 120,000 kronor såsom skäligt bidrag till de merkostnader,

som den icke förutsedda prisutvecklingen förorsakat under avtalsperioden.

Beträffande sitt ställningstagande till förhandlingsmännens förslag anför

departementschefen:

o När det nu gäller att taga ställning till de föreliggande förslagen, vilka,

såsom av det sagda framgår, innebära betydelsefulla jämkningar i 1937 års

avtal till förmån för landstinget, får man enligt min mening icke ensidigt

hävda strängt statsfinansiella synpunkter. Såsom vid avtalsfrågans behandling

år 1937 särskilt framhävdes både av departementschefen och riksdagen, är det

för den medicinska undervisningen och forskningen vid Lunds universitet av

vikt, att det hittillsvarande goda samarbetet mellan universitetet och landstinget

vidmakthålles och ytterligare utvecklas. Vid bedömandet av de ifrågasatta

medgivandena från statens sida måste man därför enligt min mening även

hålla i minnet, att förslagen framkommit såsom resultat av förhandlingar, som

förts mellan statens och landstingets därtill utsedda representanter.

Beträffande förslaget att slopa den maximigräns av 190,000 kronor, vartill

statsbidraget enligt 1937 års avtal högst må uppgå, lia förhandlingsmännen

erinrat, att denna gräns uppnåddes redan beträffande det statsbidrag, som

belöpte på utgifterna under senare halvåret 1938, då den av kriget förorsakade

kostnadsstegringen ännu icke gjort sig gällande. Ett bibehållande av

maximigränsen skulle därför föra med sig, att landstinget ensamt finge bära

hela bördan av denna kostnadsstegring, vilken vid avtalets ingående icke

varit förutsedd eller kunnat förutses. Det synes förhandlingsmännen skäligt

och rättvist, att staten i fortsättningen påtager sig utgifterna för den kostnadsstegring,

som belöper på den tiondel av driftkostnaderna, för vilken staten avtalsenligt

har att svara. Jag har för egen del i likhet med samtliga i ärendet

hörda myndigheter funnit förhandlingsmännens ifrågavarande förslag välgrundat

och tillstyrker därför bifall till detsamma.

Förhandlingsmännen ha förutsatt, att borttagandet av den absoluta maximigränsen

skulle kombineras med en skärpning av den relativa. Sålunda

skulle stadgas, att dagskostnaden per vårdplats vid Lunds lasarett skulle

få uppgå till endast 110 procent mot förut 120 procent av medeldagskost
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

41

nildén vid rikets samtliga lasarett. Statskontoret har ansett, att denna relativa

begränsning borde skärpas därhän, att dagskostnaden icke alls skulle

lä överstiga medeldagskostnaden vid rikets samtliga lasarett. Jag har dock

icke funnit anledning föreligga att frångå förhandlingsmännens förslag på

denna punkt. Däremot förutsätter jag, att vid avtalets utformande beaktas

det förtydligande rörande formuleringen av § 4, första stycket, som statskontoret

ifrågasatt.

Vid bifall till vad jag hittills förordat kommer staten att få bära sin andel

— 10 procent — av de av kriget förorsakade merkostnaderna för Lunds lasarett

i den mån de belöpa på tiden efter den 1 juli 1943, då 1937 års avtal

upphör att gälla. Däremot skulle staten i stort sett icke komma att behöva

vidkännas någon sådan merkostnad för tiden från krigsutbrottet intill

nämnda dag. Detta är grunden till att förhandlingsmännen ansett sig böra

föreslå, att staten skulle erlägga ett tilläggsbidrag av 30,000 kronor för vart

och ett av de fyra sista åren (— tiden den 1 juli 1939—den 30 juni 1943)

av löpande avtalsperiod, d. v. s. tillhopa 120,000 kronor. Därest under kristidens

tryck driftkostnaderna under sista avtalsåret skulle stiga ytterligare,

synes det förhandlingsmännen skäligt, att frågan örn ytterligare statsbidrag

till landstinget tages under övervägande. Jag vill icke förneka, att vissa billighetsskäl

synas tala för bifall till förslaget örn tilläggsbidrag. Trots att den

av kriget framkallade ökningen av driftkostnaderna fram till avtalsperiodens

slut ännu icke låter sig överblicka, är det nämligen redan nu tydligt, att

förhandenvaron av den avtalade maximigränsen kommer att under budgetåren

1941/45 för statsverket medföra en utgiftsbegränsning, som kommer

att sammanlagt väsentligt överstiga 120,000 kronor. Sannolikt kommer beloppet

att uppgå till inalles omkring 300,000 kronor. Då ett bifall till förhandlingsmännens

ifrågavarande förslag av principiella skäl likväl icke bör

ifrågasättas, måste därför enligt min mening så mycket större hänsyn tagas

till landstingets intressen, då det gäller att bedöma de förslag från förhandlingsmännens

sida, till vilka jag hittills icke tagit ställning. Dessa senare

förslag innebära, dels att statsbidrag skall få utgå från åttonde huvudtiteln

även för venerologiska-, barnbörds- och pediatriska avdelningarna, dels ock

att staten skall på Lunds universitets stat inrätta tre befattningar såsom laboratorer,

tillika överläkare.

Beträffande först venerologiska avdelningen får jag erinra, att grunden till

att denna vid uppgörandet av 1937 års avtal undantags från statsbidrag torde

vara att söka däri, att vid denna tid den s. k. allmänna sjukvårdsavgiften

ännu utgick. Denna avgift skulle företrädesvis användas till beredande av

kostnadsfri vård åt veneriskt sjuka. Sedan denna avgift numera från och

med år 1939 upphört att utgå (se kungörelsen 1938: 377), saknas anledning

att längre utesluta den venerologiska avdelningen från rätt till statsbidrag

enligt avtalet. Jag tillstyrker därför, att undantag i det nya avtalet icke göres

flir denna avdelning.

1937 års riksdag (se skrivelse nr 399) utgick ifrån att samtliga sjukvårdsavdelningar,

för vilka landstinget komme i åtnjutande av statsbidrag i särskild

ordning, skulle undantagas från statsbidrag enligt avtalet. Härigenom

kom barnbördsavdelningen redan från början att falla utanför avtalet, enär

landstinget från och med år 1938 åtnjuter statsbidrag till denna avdelning

enligt kungörelsen 1937:743. Från och med år 1940 åtnjuter landstinget

vidare statsbidrag till pediatriska avdelningen jämlikt kungörelsen 1939: 538

(jfr kungörelsen 1940:385). Även pediatriska kliniken är sålunda numera

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Statsutskottets utlåtande m 8.

undantagen från statsbidrag enligt avtalet. Förhandlingsmännen ha emellertid

utgått ifrån, att statsbidrag enligt avtalet skall från och med nästa avtalsperiod

få utgå även till dessa båda avdelningar. För egen del får jag i likhet

med förhandlingsmännen erinra örn att det statsbidrag, som enligt avtalet

utgår till landstinget, avser att utgöra ersättning för de merkostnader, som

lasarettets egenskap av undervisningssjukhus förorsakar landstinget, medan

statsbidragen enligt förutnämnda kungörelser ha ett helt annat syfte och

därför även principiellt komma samtliga landsting till del. Därtill kommer

att statsbidragen enligt kungörelserna äro förknippade med villkor, att

patientavgiften icke må uppgå till högre belopp för dag än en krona på

bambördsavdelningen och en krona 50 öre på pediatriska avdelningen. Med

hänsyn till det anförda synas goda skäl tala för bifall till förhandlingsmännens

ifrågavarande förslag, vilket jag därför anser mig böra tillstyrka. Jag

vill i detta sammanhang erinra, att statsbidrag utgår från åttonde huvudtiteln

till pediatriska avdelningen vid akademiska sjukhuset i Uppsala, trots

att Uppsala läns landsting åtnjuter statsbidrag till denna avdelning jämlikt

kungörelsen 1939: 538.

Beträffande förhandlingsmännens förslag rörande de tre laborators- och

överläkartjänsterna anför departementschefen, efter att lia erinrat örn den

nuvarande undervisningen i vederbörande ämnen vid de tre medicinska

läroanstalterna, i huvudsak följande:

Beträffande ämnet radiologi, omfattande röntgendiagnostik och radioterapi,

erinrar jag vidare om att läkarutbildningssakkunniga föreslagit, att

undervisningen i radioterapi skall göras obligatorisk samt koncentreras till

de båda jubileumsklinikerna i Stockholm och Lund. Det ligger givetvis i

statsmakternas intresse att tillse, att undervisningen och icke minst forskningen

i denna allt betydelsefullare disciplin blir på bästa sätt representerad

icke blott vid karolinska institutet utan även vid Lunds universitet. En

garanti härför torde bäst åstadkommas genom att på universitetets stat uppföra

en befattning såsom lärare och överläkare. Med hänsyn härtill och till

vad från förhandlingsmännens och universitetsmyndigheternas sida i ämnet

anförts finner jag goda skäl tala för förslaget om inrättande vid detta universitet

av en ordinarie befattning i laboratorsgraden såsom lärare i radioterapi,

tillika överläkare vid radiologiska kliniken. Jag tillstyrker därför, att

en dylik befattning inrättas från och med den 1 juli 1943, då den nuvarande

innehavaren av lärarbefattningen i medicinsk radiologi avgår från tjänsten

på grund av uppnådd pensionsålder och nämnda befattning till följd av 1941

års riksdags beslut förändras till en befattning i röntgendiagnostik. Givetvis

följer av det anförda, att det för undervisning i radioterapi avsedda arvodet

av 1,200 kronor samtidigt inbesparas. Vid bifall till vad jag förordat befrias

landstinget från nödvändigheten att på annat sätt sörja för bestridande av

överläkargöromålen vid radiologiska kliniken och för överläkarens pensionering.

På landstinget skulle därmed endast ankomma att utbetala sedvanligt

överläkararvode. Det synes mig skäligt, att staten bereder landstinget

denna förmån, vilket ju även, såsom redan framhållits, står i samklang med

statsintresset att tillgodose undervisningens och forskningens krav.

Undervisningen i ortopedi är koncentrerad till karolinska institutet och

universitetet i Lund. Vid detta universitet ankommer all undervisning i ämnet

på en enda lärare, vilken, ehuru befattningshavare på ordinarie stat, icke

s. 43 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

43

åtnjuter högre reglerad avlöning än 4,800 kronor jämte två ålderstillägg a

500 kronor samt dyrtids- och kristillägg. Även undervisningen i tuberkuloslära,

inklusive fysikalisk diagnostik, ankommer vid Lunds universitet i huvudsak

på en enda befattningshavare, vilken ehuru ordinarie åtnjuter reglerad

avlöning av endast 3,000 kronor jämte två ålderstillägg ä 300 kronor

samt dyrtids- och kristillägg. Såsom framgår av utredningen ha dessa båda

lärare en avsevärd undervisningsskyldighet. Beträffande ämnet tuberkuloslära

lia läkarutbildningssakkunniga dessutom föreslagit en betydande ökning

av undervisningen. Med hänsyn till det anförda tala enligt min mening

starka skäl för att dessa två befattningshavare erhålla laborators löneställning.

Såsom ett ytterligare skäl för ett bifall till ifrågavarande förslag tillkommer

därjämte önskvärdheten att ordna pensionsförhållandena för ifrågavarande

befattningar på ett förmånligare sätt. Beträffande denna fråga

förhåller sig för närvarande så, att pension endast åtföljer den reglerade avlöningen

på universitetets stat men däremot icke de av landstinget bekostade

överläkararvodena, vilka i förevarande fall uppgå till 4,000 kronor.

Framställningar föreligga, enligt vad jag inhämtat, örn beredande åt ifrågavarande

två befattningshavare av delaktighet i statens pensionsanstalt för

den av landstinget bekostade delen av avlöningen, men dessa framställningar

ha av pensionstekniska skäl avstyrkts av statens pensionsanstalt.

Därest laboratorstjänster inrättas i enlighet med förhandlingsmännens förslag,

torde pensionsfrågan få anses tillfredsställande ordnad för dessa befattningar.

Jag anser mig med hänsyn till det sagda böra tillstyrka bifall även till

förhandlingsmännens förslag örn inrättande på Lunds universitets stat av

två ytterligare lärarbefattningar i laboratorsgraden, den ena i ortopedi och

den andra i fysikalisk diagnostik, båda tillika överläkare på respektive ortopediska

avdelningen och tuberkulosavdelningen. Tjänsterna torde böra inrättas

från och med den 1 juli 1943. Merkostnaderna för statsverket komma

att stanna vid 4,200 kronor för laboratorn i ortopedi och vid 6,000 kronor för

laboratorn i fysikalisk diagnostik jämte därpå belöpande tillägg. Härtill

komma ökade kostnader för befattningshavarnas pensionering. Landstinget

kommer vid bifall till mitt förslag att få sina utgifter för överläkararvoden

minskade med sammanlagt 4,000 kronor.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, upphör 1937 års avtal mellan

Kungl. Majit och kronan samt Malmöhus läns landsting angående länets sjukvårdsinrättningar

i Lund att gälla med utgången av juni 1943. De av departementschefen,

i anslutning till ett av särskilda förhandlingsmän framlagt förslag

i ämnet, förordade grunderna för nytt avtal hava icke givit utskottet

anledning till erinran. ITtskottet har icke heller funnit något att invända mot

departementschefens förslag örn inrättande från och med den 1 juli 1943 av

tre nya lärarbefattningar vid Lunds universitet i laboratorsgraden (i radioterapi,

ortopedi och fysikalisk diagnostik, tillika överläkare vid respektive

radiologiska kliniken, ortopediska avdelningen och tuberkulosavdelningen).

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) besluta, att statsbidrag skall från och med den 1 juli

Utskottet.

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Statsutskottets utlåtande nr 8.

1943, på sätt närmare bestämmes i avtal mellan Kungl.

Maj:t och kronan och Malmöhus läns landsting, utgå till

Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund i huvudsaklig

överensstämmelse med de av departementschefen i sådant

hänseende förordade grunderna;

b) till Universitetssjukhus: Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 190,000 kronor.

75:o) Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande av nybyggnad för

ögonkliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76, sid. 172 och 173), vilket innebär,

att staten lämnar bidrag till täckande av halva den merkostnad för ifrågavarande

byggnadsföretag, som föranletts av inträffade prisstegringar, sedan

1939 års riksdag beslutat bidraga med hälften av de beräknade kostnaderna

för byggnadens uppförande, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till uppförande

av nybyggnad för ögonkliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 15,300 kronor.

76:o) Universitetssjukhus: Bidrag till viss modernisering av Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 77, sid. 173—179), vilket innebär anvisande av ett engångsanslag

till förevarande ändamål, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till viss

modernisering av Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 49,100 kronor.

77:o) Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna barnbördshuset i

Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78, sid. 179—187),

vilket innebär en av stegrade driftskostnader betingad anslagshöjning med

35,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till allmänna

barnbördshuset i Stockholm för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 520,000 kronor.

78:o) Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk klinik och poliklinik

i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79, sid. 187—189),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

s. 45 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

45

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Bidrag till pediatrisk

klinik och poliklinik i Stockholm för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 68,300 kronor.

79:o) Universitetssjukhus: Nedsättning i vissa fall av vårdavgifterna

vid S:t Görans sjukhus i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 80, sid. 189), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, får utskottet — som erinrar om vad 1942 års riksdag

i samband med beviljande av anslag till förevarande ändamål i skrivelsen

nr 8 anförde beträffande de av Stockholms stad fastställda legosängsavgifterna

för patienter från riket i övrigt vid intagning på den dermato-syfilidologiska

kliniken vid ifrågavarande sjukhus — hemställa,

att riksdagen må till Universitetssjukhus: Nedsättning i

vissa fall av vårdavgiftema vid S:t Görans sjukhus i Stockholm

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 4,000

kronor.

80 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt överläkare

vid vissa epidemisjukhus för klinisk undervisning i epidemiologi åt

medicine kandidater. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81, sid.

189 och 190), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt överläkare vid vissa epidemisjukhus för klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 12,600 kronor.

81 :o) Gemensamma universitetsändamål: Kurser i krigskirurgi m. lii.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82, sid. 190), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Kurser i krigskirurgi m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 7,500 kronor.

82:o) Gemensamma universitetsändamål: Bidrag till tryckning av

doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83, sid.

190 och 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 18,000 kronor.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83 :o) Gemensamma universitetsändamål: Ersättning åt sakkunniga i

akademiska befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 84, sid. 191), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 15,000

kronor.

84:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier åt studerande

vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska

institutet. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 85, sid. 191 och

192), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma universitetsändamål:

Stipendier åt studerande vid universiteten i Uppsala och

Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 184,700

kronor.

85:o) Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande

av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala och Lund. Gemensamma

universitetsändamål: Forskarstipendier för docenter vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86, sid. 192), vilka innebära

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för

främjande av högre juridiska studier vid universiteten i Uppsala

och Lund ett anslag av 10,000 kronor;

b) till Gemensamma universitetsändamål: Forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt

karolinska mediko-kirurgiska institutet ett anslag av 35,000

kronor.

86:o) Rasbiologiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 87, sid. 192 och 193), vilket innebär en anslagshöjning

med 200 kronor, betingad av löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) med tillämpning tills vidare från och med den 1 juli

1943 höja den i avlöningsstaten för rasbiologiska institutet

uppförda anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal med 200 kronor till 19,900 kronor och till följd här
-

s. 47 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 47

av avlöningsstatens slutsumma med likaledes 200 kronor till

45,800 kronor;

b) till Rasbiologiska institutet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 45,800 kronor.

87:o) Rasbiologiska institutet: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 88, sid. 193 och 194), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Omkostnader

. för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 7,800

kronor.

88:o) Rasbiologiska institutet: Materiel m. ni. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 89, sid. 194), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Rasbiologiska institutet: Materiel

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 17,000 kronor.

89:o) Farmacevtiska institutet: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 90, sid. 194—196), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Farmacevtiska institutet: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 94,300

kronor.

90:o) Farmacevtiska institutet: Omkostnader. Farmacevtiska institutet:

Materiel m. m. Kungl. Majit har (punkt 91, sid. 196 och 197) föreslagit

riksdagen att för budgetåret 1943/44 anvisa dels till Farmacevtiska institutet:

Omkostnader ett förslagsanslag av 18,500 kronor, dels ock till Farmacevtiska

institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag av 3,500 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i fråga om omkostnadsanslaget anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår och i fråga om materielanslaget

en höjning med 1,000 kronor i syfte att möjliggöra anordnande av

en kurs i ekonomi med bokföringsteknik. Beträffande denna kurs har institutets

styrelse anfört:

Under lärokursen för apotekarexamen böra enligt det program, som under

åtskilliga år följts, utanför den ordinarie undervisningen alternerande givas

en kurs i ekonomilära med bokföringsteknik och en kurs i biologisk värdebestämning

av läkemedel. Kostnaderna för dessa kurser, som uppgått till

1,000 kronor, respektive 1,200 kronor, ha plägat bestridas med befintligt överskott

å kurs- och terminsavgifter. I besparingssyfte har beslutats, att båda

dessa kurser, av vilka den förstnämnda borde hållas under läsåret 1941/42

och den sistnämnda under läsåret 1942/43, skulle tillfälligt indragas under

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

dessa läsår samt att den sålunda uppkomna ökningen av överskottet å kursch

terminsavgifter skulle användas till förstärkning av materielanslaget, som

därför kunde minskas med motsvarande belopp. Emellertid har apotekarsocieteten,

som ansett kursen i ekonomilära vara av synnerlig betydelse för

apotekarutbildningen, beviljat ett tillfälligt anslag för hållandet av den kurs

i nämnda ämne, som annars skolat inställas.

Under läsåret 1943/44 bör enligt programmet hållas en kurs i ekonomilära

och bokföringsteknik. Då denna kurs, särskilt under nuvarande förhållanden,

är av stor vikt, kan styrelsen icke tillstyrka ett indragande av densamma.

Att ännu en gång söka erhålla anslag till kursen från apotekarsocieteten torde

vara utsiktslöst. Det lärer därför bli nödvändigt att bestrida de med kursen

förenade kostnaderna med befintligt överskott å kurs- och terminsavgifter

samt följaktligen höja materielanslaget med 1,000 kronor.

Emot omkostnadsanslagets uppförande med av Kungl. Majit föreslaget belopp,

18,500 kronor, har utskottet icke något att erinra.

Utskottet kan däremot icke tillstyrka den föreslagna höjningen av materielanslaget

med 1,000 kronor för anordnande av en kurs i ekonomilära med bokföringsteknik.

I anslutning till den ståndpunkt 1941 års riksdag intog till motsvarande

spörsmål, anser utskottet det nämligen vara ett icke oväsentligt intresse

för apoteksinnehavama, att farmacevterna besitta kunskaper i omförmälda

ämnen, varför bidrag till den ifrågasatta kursen skäligen bör kunna

påräknas från vederbörande sammanslutningar av apoteksinnehavare. Materielanslaget

torde därför för nästa budgetår böra uppföras med oförändrat

belopp, 2,500 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Majis förslag må för

budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Farmacevtisha institutet: Omkostnader ett förslagsanslag

av 18,500 kronor;

b) till Farmacevtiska institutet: Materiel m. m. ett reservationsanslag

av 2,500 kronor.

91 :o) Ortnamnskommissionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Majis förslag (punkt 92, sid. 197 och 198), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 26,100

kronor.

92:o) Ortnamnskommissionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Majis förslag (punkt 93, sid. 198), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,000

kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

49

93:o) Ortnamnskonunissionen: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94, sid. 199),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Ortnamnskommissionen: Insamling

och bearbetning av vetenskapligt material för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 12,000 kronor.

94 :o) Bidrag till sammanslutningar, som bedriva ortnamnsundersökningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 95, sid. 199), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till sammanslutningar, som

bedriva ortnamnsundersökningar, för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

95:o) Landsmålsarkiven: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 96, sid. 199—201), vilket innebär en av löneklassuppflyttningar

föranledd anslagshöjning med 2,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för landsmålsarkiven,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal .. kronor 92,400

2. Rörligt tillägg, förslagsvis ............ » 14,100

Summa kronor 106,500;

b) till Landsmålsarkiven: Avlöningar för budgetåret 1943/

44 anvisa ett förslagsanslag av 106,500 kronor.

96:o) Landsmålsarkiven: Omkostnader. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 97, sid. 201 och 202), vilket innebär en anslagshöjning med

1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Landsmålsarkiven: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 9,000 kronor.

97:o) Landsmålsarkiven: Insamling och bearbetning av vetenskapligt

material. Kungl. Majit har (punkt 98 sid. 202) föreslagit riksdagen att till

förevarande ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 30,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft

dels den ovan under punkten 28:o) omnämnda, inom första kammaren av

herr Fredrik Ström väckta motionen, I: 160, vari, såvitt nu är ifråga, hem
Bihang

till riksdagens protokoll 191\3. 6 sami. Nr S.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Statsutskottets utlåtande nr 8.

ställts, att riksdagen måtte höja förevarande anslag med 5,000 kronor, avsedda

för insamlingsarbete vid landsmåls- och folkminnesarkivet i Uppsala;

dels och två likalydande motioner, väckta, den ena inom första kammaren

av herr S. Linnér m. fl. (I: 56) och den andra inom andra kammaren av herr

H. Lundh m. fl. (II: 163), vari hemställts, att under åttonde huvudtiteln

måtte upptagas ett reservationsanslag av 4,000 kronor till undersökande av

lapska språket och lapsk kultur, att ställas till Uppsala landsmåls- och folkminnesarkivs

förfogande.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

Beträffande innehållet i motionen I: 160 hänvisas till den under punkten

28:o) lämnade redogörelsen. Till stöd för det i motionerna I: 56 och II: 163

gjorda yrkandet har anförts i huvudsak följande:

Under budgetåren 1938/39 och 1939/40 utgick ett statsanslag på 4,000

kronor till utforskandet av lapska språket och lapsk kultur, ett anslag, som

ställdes till kungl. Gustav Adolfs akademiens förfogande och av denna akademi

förvaltades och redovisades. Tidigare hade dels Norrbottens läns hembygdsförening

(1925—30), dels Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand

(1924—30) haft vardera ett statsanslag av samma storlek för enahanda ändamål.

I september 1942 ingick professorn i finsk-ugriska språk vid universitetet

i Uppsala Björn Collinder till Kungl. Majit med en underdånig anhållan örn

att anslaget ånyo måtte upptagas på riksstaten och ställas till Uppsala landsmåls-

och folkminnesarkivs förfogande för undersökning av lapska språket

och lapsk kultur. Denna underdåniga hemställan tillstyrktes av Uppsala universitets

humanistiska sektion men ledde icke till någon Kungl. Maj:ts åtgärd.

Därest ingenting göres i denna sak, äventyras fullföljandet av en forskningsuppgift,

som icke bör åsidosättas. Det är i detta sammanhang icke fråga

om den i och för sig angelägna uppgiften att åt museerna bevara samt avbilda

och beskriva byggnader, bohag och andra föremål, utan fastmer ett ärende av

ännu mera brådskande natur: upptecknandet av de ännu inom rikets landamären

kvarlevande resterna av en säregen livsform, som i mångt och mycket är

stadd i försvinnande och vars utforskande för oss svenskar är en oavvislig

plikt.

Lapska språket utgör genom sina talrika gamla nordiska låneord en oersättlig

källa till kännedom om vårt modersmåls tidigaste utvecklingsskeden. Åtskilligt

av de skandinaviska folkens forna föreställningsvärld har bevarats mycket

trognare hos lapparna än hos vår egen allmoge. Utforskandet av den andliga

kulturen måste — hos lapparna lika väl som hos andra folk — gå hand i

hand med utforskandet av och kännedomen örn språket; icke ens den materiella

kulturen kan med framgång studeras utan insikt i den inhemska terminologien.

I Sverige har den lapska kulturen kvarlevat på ett mångsidigare sätt än i något

annat land. Det är därför en hederssak för oss svenskar att rädda vad som

räddas kan av denna kulturs minnesmärken, innan det är för sent. Genom den

administrativa tvångsförflyttningen av karesuandolappar till flera sydligare

lappmarker har en utveckling inletts, som mycket snart kommer att leda till

att de flesta av de i vårt land talade lapska dialekterna förblandas och bli

odugliga som material för en historiskt inriktad forskning; och på enahanda

sätt går med de gamla folktraditionerna. På många håll äro de yngsta pålitliga

s. 51 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

51

sagesmannen redan uppe i sjuttioårsåldern. Om ett årtionde kommer det snart

sagt inte att finnas någonting av värde att uppteckna, och då skall man förgäves

ställa rikliga penningmedel till vetenskapens förfogande. För varje år

som går försvinner en väsentlig del av en folklig kultur, som är nära knuten

till vår egen och som har sina rötter djupt nere i heden tid.

Under hänvisning till vad utskottet i det föregående under punkten 28

anfört, ser utskottet sig nödsakat att avstyrka bifall till motionen I: 160,

så vitt nu är i fråga.

Vad i motionerna I: 56 och II: 163 anförts har övertygat utskottet om angelägenheten

av att snarast fullfölja de i motionerna angivna forskningsuppgifterna.

Härför synas emellertid särskilda anslagsmedel böra ställas till förfogande.

I sådant avseende förordar utskottet, att ett belopp av 2,000 kronor

anvisas för nästa budgetår. Skulle medel härutöver befinnas erforderliga,

ifrågasätter utskottet, huruvida icke landsmålsarkiven, med undanskjutande

tills vidare av andra måhända mindre trängande uppgifter, kunna inom ramen

för det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet av 30,000 kronor — varemot

utskottet i och för sig icke har något att invända — tillgodose även det

i motionerna I: 56 och II: 163 angivna ändamålet.

Förevarande anslag bör alltså för budgetåret 1943/44 uppföras med

(2,000 + 30,000 =) 32,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag

ävensom motionerna I: 56 och II: 163 samt med avslag å

motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, till Landsmålsarkiven:

Insamling och bearbetning av vetenskapligt material

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av

32,000 kronor.

98 :o) Bidrag till dialektforskningar vid institutet för ortnamns- och

dialektforskning vid Göteborgs högskola. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 99, sid. 202), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelöpp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till dialektforskningar vid

institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs

högskola för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 5,000

kronor.

99:o) Understödjande av svensk folkminnesforskning. Kungl. Majit

har (punkt 100, sid. 202 och 203) föreslagit riksdagen att till Understödjande

av svensk folkminnesforskning för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 28,700 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft den ovan under

punkten 28:o) omnämnda, inom första kammaren av herr Fredrik Ström

Utskottet.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

väckta motionen I: 160, vari, så vitt nu är i fråga, hemställts, att riksdagen

måtte höja förevarande anslag med 5,500 kronor. Av detta belopp skulle

3,000 kronor tillkomma Hyltén-Cavalliusstiftelsen i Lund och 2,500 kronor

institutet för folkminnesforskning vid Göteborgs högskola.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, d. v. s. 19,100 kronor till Hyltén-Cavalliusstiftelsen

och 9,600 kronor till folkminnesinstitutet.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag och kan,

på i det föregående under punkten 28 anförda skäl, icke biträda det i motionen

I: 160, så vitt nu är i fråga, framställda yrkandet. Utskottet hemställer

alltså,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen I: 160, så vitt nu är i fråga, till

Understödjande av svensk folkminnesforskning för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 28,700 kronor.

100:o) Bidrag till undervisning i meteorologi vid Stockholms högskola.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101, sid. 203 och 204), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till undervisning i meteorologi

vid Stockholms högskola för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 8,000 kronor.

Tekniska högskolor.

101:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 102, sid. 205—222) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att för professorn Lennart Forsén må från och med den 1 juli

1943 inrättas en personlig befattning såsom professor i cement- och betongkemi

vid tekniska högskolan i Stockholm;

dels besluta, att Forsén skall såsom innehavare av nämnda befattning i avlönings-

och pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid

nämnda högskola;

dels bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i personalförteckningen

för högskolan, som föranledas av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Skånska cementaktiebolaget bestrider kostnaderna

för Forséns avlöningsförmåner och övriga med professurens tillkomst

förenade kostnader på sätt av departementschefen i det föregående angivits;

dels å personalförteckningen under rubriken extra ordinarie tjänstemän i

högre lönegrad än den 20:e uppföra ytterligare 1 andre bibliotekarie i lönegraden

Eo 21;

dels godkänna av departementschefen föreslagen avlöningsstat för tekniska

s. 53 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 53

högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44;

dels ock tili Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,225,400 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

I en till Kungl. Maj:t ställd skrivelse den 22 maj 1942 har Skånska cementaktiebolaget

gjort framställning örn inrättande av en personlig professur i cement-

och betongkemi vid tekniska högskolan i Stockholm för professorn i

kemisk teknologi därstädes Lennart Forsén på följande villkor:

1. Skånska cementaktiebolaget förbinder sig att bestrida kostnaderna för

avlöning enligt civila avlöningsreglementet åt Forsén i den löneklass han för

närvarande innehar eller skulle hava såsom professor i kemisk teknologi.

2. Forsén förutsättes skola av sina löneförmåner erlägga de pensionsavgifter,

som skulle åvilat honom såsom innehavare av professuren i kemisk teknologi,

och förutsättes det att under sådana förhållanden ingen ändring inträder

i den pensionsrätt, han för närvarande åtnjuter.

3. Forsén skall vara skyldig att årligen hålla 20 föreläsningar med 20 övningar

samt handleda de studerandes examensarbeten.

Beträffande bolagets framställning, vilken tillstyrkts av vederbörande myndigheter,

har departementschefen anfört i huvudsak följande:

Till en början vill jag erinra, att Kungl. Maj:t genom beslut den 27 mars

1942 å Kungl. Maj:ts och kronans vägnar emottagit en av Skånska cementaktiebolaget

med flera företag gjord donation, avseende inrättande vid tekniska

högskolan i Stockholm av ett forskningsinstitut för betong och cement

m. m. Den nu föreliggande framställningen från Skånska cementaktiebolaget

torde böra ses mot bakgrunden av nämnda donation. Någon särskild företrädare

för ämnesområdet cement- och betongkemi finnes icke vid tekniska högskolan.

Det synes mig ur skilda synpunkter betydelsefullt, att en professur i

nämnda ämnen inrättas vid högskolan. Genom bolagets erbjudande öppnas

möjlighet att på villkor, som ur statsverkets synpunkt måste te sig fördelaktiga,

knyta en sådan professur till högskolan. På grund härav anser jag mig

böra tillstyrka framställningen om inrättande av en personlig professur i cement-

och betongkemi för professorn Forsén. Professuren torde böra inrättas

från och med den 1 juli 1943.

Kungl. Maj:ts förslag innebär vidare följande förändringar beträffande tekniska

högskolans personalorganisation:

Inrättande av en speciallärartjänst i lättmetall- och legeringsteknik (arvode

1,200 kronor);

inrättande av en speciallärartjänst i flygmotorteknik (arvode enligt Kungl.

Maj:ts bestämmande, dock högst 6,000 kronor);

höjning av anslagsmedlen till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter

från 390,000 kronor till 480,000 kronor; i samband därmed minskas

ordinarieposten med 20,000 kronor och uppräknas inkomstposten »avgifter

från de studerande» med 20,000 kronor;

inrättande av en ny tjänst såsom andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21

(merkostnad 7,800 kronor); samt

inrättande av två nya tjänster som laboratorievaktmästare i lönegraden

Ex 7.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Uttkottet.

Då Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit utskottet anledning till erinran,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att för professorn Lennart Forsén må från

och med den 1 juli 1943 inrättas en personlig befattning såsom

professor i cement- och betongkemi vid tekniska högskolan

i Stockholm;

b) besluta, att Forsén skall såsom innehavare av nämnda

befattning i avlönings- och pensionshänseende vara likställd

med ordinarie professor vid nämnda högskola;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

personalförteckningen för högskolan, som föranledas av professurens

inrättande;

allt under förutsättning att Skånska cementaktiebolaget bestrider

kostnaderna för Forséns avlöningsförmåner och övriga

med professurens tillkomst förenade kostnader på sätt av departementschefen

angivits;

d) å personalförteckningen under rubriken extra ordinarie

tjänstemän i högre lönegrad än den 20:e uppföra ytterligare 1

andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21;

e) godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan

i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................... kronor 630,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit........... » 253,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................ » 594,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... »_97,400

Summa kronor 1,575,400

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande ............ kronor 350,000

Nettoutgift kronor 1,225,400;

f) till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,225,400 kronor.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

55

102:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 103, sid. 223 och 224), vilket innebär en anslagshöjning

med 80,000 kronor, huvudsakligen betingad av högre expenskostnader,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 427,000 kronor.

103:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 104, sid. 225—228), vilket innebär en anslagshöjning

med 37,300 kronor, avseende anslagsmedlen till samlingar och laborationer,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 495,000 kronor.

104:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning

för högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105,

sid. 228 och 229), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp somförinnevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

105:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106, sid. 229), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,000

kronor.

106:o) Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av

nya lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 107, sid. 229 och

230), vilket avser fortsatt medelsanvisning för inredning och utrustning av

nybyggnader för gjuteriteknik m. m., för vilket ändamål för innevarande budgetår

anvisats ett reservationsanslag av 200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

107:o) Chalmers tekniska högskola: Avlöningar. Kungl. Majit har

(punkt 108, sid. 230—244) föreslagit riksdagen att dels i personalförteckningen

för Chalmers tekniska högskola under rubriken Extra ordinarie tjänsteman

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

TJtskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

i högre lönegrad än den 20:e uppföra 1 andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21,

dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat för högskolan, att

tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1948/44, dels ock till Chalmers

tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 448,300 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär i anslagshänseende en höjning med 42,300

kronor. Med avseende på personalorganisationen innebär förslaget i huvudsak

följande:

Ökning av bibliotekspersonalen genom inrättande av en tjänst såsom andre

bibliotekarie i lönegraden Eo 21 samt höjning med 3,000 kronor av anslagsmedlen

till övrig bibliotekspersonal för beredande av ytterligare arbetshjälp;

inrättande av två nya tjänster såsom laboratorievaktmästare i lönegraden

Ex 7; samt

höjning av anslagsmedlen till arvoden åt assistenter och lärarbiträden från

110,000 kronor till 170,000 kronor; samtidigt uppräknas inkomstposten »elevavgifter»

med 35,000 kronor, vilket möjliggjorts genom höjning av terminsavgifterna

från 150 till 200 kronor från och med innevarande vårtermin.

Med biträdande av Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) i personalförteckningen för Chalmers tekniska högskola

under rubriken Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad

än den 20:e uppföra 1 andre bibliotekarie i lönegraden Eo 21;

b) godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska

högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 226,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 96,500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 211,900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......... .. . » 38,900

Summa kronor 573,300

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ............... kronor 125,000

Nettoutgift kronor 448,300;

c) till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 448,300 kronor.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

57

108:o) Chalmers tekniska högskola: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 109, sid. 244—246), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

125,300 kronor.

109:o) Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 110, sid. 246—248), vilket innebär en anslagshöjning

med 30,000 kronor, huvudsakligen avseende vissa nyanskaffningar,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Materiel

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 165,000 kronor.

110:o) Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för

högskolans bibliotek. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt lil, sid.

248), vilket iimebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 25,000 kronor.

lll:o) Chalmers tekniska högskola: Stipendier. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 112, sid. 248), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Stipendier

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 900 kronor.

112:o) Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya

lokaler. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 113, sid. 249 och 250),

vilket innebär, att av det belopp av tillhopa 400,000 kronor, som förutsättes

skola anvisas för maskin- och instrumentutrustning av den nya väg- och vattenbyggnadsinstruktionen,

för nästa budgetår anvisas 250,000 kronor, varjämte

50,000 kronor anvisas för nybyggnadens möblering, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Chalmers tekniska högskola: Inredning

och utrustning av nya lokaler för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 300,000 kronor.

113:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier

för främjande av högre tekniska studier. Gemensamma ändamål

vid de tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114, sid. 251 och 252),

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Statsutskottets utlåtande nr 8.

vilket innebär en fördubbling av stipendieanslaget med hänsyn till att stipendierna,

vilka inrättats från och med innevarande budgetår, förutsatts skola

få behållas i två år, samt i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 45,000 kronor;
b)

till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:

Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

114:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 115, sid. 252 och 253), vilket innebär en anslagshöjning med

500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 2,000 kronor.

115:o) Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning

åt sakkunniga i befordringsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 116, sid. 253), vilket innebär en anslagshöjning med 4,000

kronor, föranledd av ökad belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 7,000

kronor.

Skolöverstyrelsen.

116:o) Skolöverstyrelsen: Avlöningar. Skolöverstyrelsen: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 117) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

s. 59 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

59

Allmänna läroverken m. m.

117:o) Allmänna läroverken: Avlöningar. Allmänna läroverken: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 118) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande de yrkanden,

som framställts i motionerna 1:22 och 11:31, 1:48 och 11:53, 11:65, 1:79

och II: 97, I: 21 och II: 29, 1:159 och II: 231, II: 101 samt II: 156, avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

118:o) Allmänna läroverken: Bokinköp och bokbindning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119, sid. 255—257), vilket innebär en

anslagshöjning med 15,000 kronor, i syfte att uppbringa anslaget till samma

belopp, som utgick budgetåret 1940/41, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Bokinköp och

bokbindning för budgetåret 1948/44 anvisa ett reservationsanslag

av 25,000 kronor.

119:o) Allmänna läroverken: Bidrag till ljus- och vedkassorna.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 120) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande,

vilket härmed

anmäles.

120:o) Allmänna läroverken: Ersättning för djäknepenningar m. m.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 121, sid. 257), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Allmänna läroverken: Ersättning för

djäknepenningar m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 8,500 kronor.

121 :o) Bidrag till direktionen över Stockholms stads undervisningsverk.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 122, sid. 257 och 258),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till direktionen över Stockholms

stads undervisningsverk för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 2,000 kronor.

122:o) Kommunala läroverk: Understöd åt vissa kommunala gymnasier.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 123, sid. 258 och 259),

vilket innebär en anslagsminskning med 2,700 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommunala läroverk: Understöd åt

vissa kommunala gymnasier för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 8,700 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Statsutskottets utlåtande nr 8.

123:o) Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala flickskolor.

Kommunala läroverk: Bidrag till kommunala mellanskolor. Kommunala

läroverk: Bidrag till praktiska mellanskolor. Privatläroverk:

Bidrag till högre goss- och samskolor. Privatläroverk: Bidrag till högre

flickskolor. Privatläroverk: Bidrag till enskilda mellanskolor. Beträffande

vad Kungl. Majit (punkterna 124—127) föreslagit riksdagen i fråga om

anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

124:o) Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan i Stockholm. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 128, sid. 264 och 265), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till Höglandsskolan

i Stockholm för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 30,000 kronor.

125:o) Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

129, sid. 265), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk natur med

500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Bidrag till de statsunderstödda

enskilda läroanstalternas vikariatskassa för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,500 kronor.

126:o) Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

130, sid. 265 och 266), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 7,400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Privatläroverk: Ersättning åt vissa lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 59,000 kronor.

127:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar. I

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131, sid. 266 och 267), vilket —

liksom Kungl. Majits under punkterna 132 och 133 framställda förslag —

innebär, att, sedan högre lärarinneseminariet med utgången av innevarande

budgetår nedlagts, anslag till förevarande institutioner anvisas under särskilda

rubriker, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens skolköksseminarium

och hushållsskola, att tillämpas tills vidare från

och med budgetåret 1943/44:

s. 61 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

61

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ............................ kronor 45,400

2. Arvode, bestämt av Kungl. Majit...... » 1,200

3. Avlöningar till icke-ordinarie personal ... . » 32,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..... » 10,300

Summa kronor 88,900;

b) till Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

88,900 kronor.

128:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132, sid. 267 och 268), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och hushållsskola:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 19,700 kronor.

129:o) Statens skolköksseminarium och hushållsskola: Stipendier.

I enlighet med Kungl. Majlis förslag (punkt 133, sid. 268 och 269), hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Statens skolköksseminarium och

hushållsskola: Stipendier för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 700 kronor.

130:o) Understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i

kvinnlig slöjd. I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 134, sid. 269 och

270), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd åt vissa anstalter för

utbildande av lärarinnor i kvinnlig slöjd för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 28,000 kronor.

131 :o) Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala. Kungl.

Majit har (punkt 135, sid. 270 och 271) föreslagit riksdagen att såsom

Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 75,900 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herrar S. Linnér och

C. P. Wahlmark (I: 57) och den andra inom andra kammaren av herr H.

Lundh m. fl. (II: 165), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala ett tilläggsunderstöd på grund av stegrade

bränslekostnader m. m. med 8,000 kronor.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Kungl. Maj:ts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att skolöverstyrelsen

föreslagit en anslagshöjning med 8,000 kronor för det i motionerna

angivna ändamålet. Till stöd härför anförde överstyrelsen:

Fackskolans styrelse har hemställt örn ökning av skolans s. k. grundanslag

(65,000 kronor) med 15 procent under åberopande av att skolan genom

den år 1940 vidtagna anslagssänkningen och genom krissituationen råkat i

ett allvarligt ekonomiskt läge. De starkt ökade utgifterna på omkostnadskontot

hade varit särskilt kännbara, framhåller styrelsen. Posten bränsle

och lyse hade exempelvis stigit från 14,900 kronor under budgetåret 1938/39

till 25,579 kronor under budgetåret 1941/42. Genom höjning av elevavgifterna

beräknade skolan erhålla ett »kristillägg» av cirka 4,240 kronor, men

detta täckte givetvis icke tillnärmelsevis kostnadsökningen.

Då fackskolan uppenbarligen befunne sig i en svår ekonomisk situation och

då det ej skulle vara önskvärt, att skolan ytterligare höjde elevavgifterna,

föreslår överstyrelsen en höjning av grundanslaget med 8,000 kronor, motsvarande

det tilläggsunderstöd, som 1942 års riksdag beviljat privatläroverken

på grund av dessa skolors stegrade bränslekostnader m. m.

Departementschefen har ansett sig icke kunna biträda ifrågavarande förslag

under framhållande, att den omständigheten, att de egentliga privatläroverken

tillerkänts särskilt statsbidrag för täckande av en del av merkostnaderna

för bränsle, enligt hans mening icke kunde, på sätt som skett,

åberopas till stöd för en höjning av förevarande anslag.

I motionerna I: 57 och 11: 165 anföres bland annat:

Fackskolan för huslig ekonomi intar såtillvida en särställning som dess

statsunderstöd utgår i form av ett särskilt för ändamålet anvisat anslag

och icke inräknas i de till de egentliga privatläroverken utgående understöden.

Då Kungl. Majit i proposition nr 118 till 1941 års riksdag föreslog beviljandet

av en provisorisk löneförbättring till de egentliga privatläroverken

medtogos också fackskolans lärarinnor i förslaget. Vederbörande departementschef

anförde därvid, att de skäl som kunde föranleda beviljandet av

löneförbättring till privatläroverken ägde giltighet även för fackskolans del.

Förslaget godkändes också av riksdagen, som sålunda icke fann anledning

skilja fackskolan från de egentliga privatläroverken. Några skäl för att i

fråga örn bränslekostnadsersättningen behandla fackskolan på annat sätt

än nämnda privatläroverk ha icke anförts. Att fackskolan icke för innevarande

budgetår beviljats sådan ersättning, torde närmast ha berott på att

direkt förslag därom icke framställts från skolans sida. Den omständigheten,

att fackskolan i motsats till de egentliga privatläroverken under detta

budgetår icke åtnjuter någon bränslekostnadsersättning, synes snarast tala

till förmån för att skolan för nästa budgetår beviljas understöd för detta

ändamål.

Skolöverstyrelsen har för sin del vitsordat, att fackskolan befinner sig

i en svår ekonomisk situation och att det icke är önskvärt, att skolans elevavgifter

ytterligare höjas. Posten bränsle och lyse i skolans räkenskaper har

stigit från 14,900 kronor budgetåret 1938/39 till 25,579 kronor budgetåret

1941/42 och beräknas under innevarande budgetår komma att ytterligare

stegras. Även skolans omkostnader i övrigt ha avsevärt fördyrats. Skolan

s. 63 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

63

befinner sig härigenom i ekonomiskt trångmål, vartill även bidragit att det

till skolan utgående grundanslaget av 1940 års riksdag sänktes med 5,000

kronor. Skolans omfattande verksamhet har sedan länge ansetts motivera

ett betydande statligt understöd. Här utbildas sålunda skolköks-, handarbefcs-,

lanthushålls- och barnavårdslärarinnor, varjämte skolan ger olika

slag av husmoderskurser och andra yrkeskurser på den husliga ekonomiens

område. Under sådana förhållanden synes det vara ett allmänt intresse, att

skolan nu beredes samma förmån, som redan kommit de egentliga privatläroverken

till del.

Utskottet vill erinra, att anslaget till fackskolan år 1940 sänktes från

70,000 kronor till 65,000 kronor. Den höjning av anslaget med 10,900 kronor,

som vidtogs för budgetåret 1941/42 i samband med regleringen av den

tillfälliga löneförbättringen för lärarinnorna vid de statsunderstödda privatläroverken,

har helt kommit lärarpersonalen till godo. På sätt skolöverstyrelsen

vitsordat och i motionerna I: 57 och II: 165 framhållits, har skolan på

grund av ovannämnda sänkning av dess grundanslag och genom krissituationen

råkat i ett ekonomiskt svårt läge. Utskottet vill därför förorda, att

något bidrag av statsmedel lämnas såsom ett tillfälligt tilläggsunderstöd

för bestridande av de vid skolan stegrade bränslekostnaderna. I sådant avseende

torde ett belopp av 4,000 kronor böra anvisas, att i skolans stat

upptagas såsom en särskild anslagspost. På grund av vad utskottet sålunda

föreslagit bör det av Kungl. Majit föreslagna anslagsbeloppet för

nästa budgetår höjas till (75,900 -j- 4,000 =) 79,900 kronor. I detta sammanhang

vill utskottet framhålla, att man skäligen torde kunna förvänta,

att Uppsala stad, eventuellt Uppsala läns landsting, skall finna det angeläget

att lämna fackskolan ökat ekonomiskt stöd under nu rådande, för skolans

verksamhet svåra förhållanden.

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majlis förslag

och motionerna I: 57 och II: 165, såsom Bidrag till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 79,900 kronor.

132:o) Understöd till utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 136, sid. 271 och 272),

vilket innebär en anslagshöjning med ett belopp av 1,000 kronor, avsett att

utgöra bidrag till Ateneums skolköksseminarium för täckande av kostnaderna

för förhyrande av nya lokaler, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd till utbildningskurser

för lärarinnor i hushållsgöromål för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 11,900 kronor.

Utskottet.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Statsutskottets utlåtande nr 8.

133:o) Läroboksnämnden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

137, sid. 272 och 273), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroboksnämnden för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 8,500 kronor.

134:o) Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter.

Kungl. Maj:t har (punkt 138, sid. 273—276) föreslagit riksdagen att

till förevarande ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 26,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Det av Kungl. Maj:t äskade anslaget är avsett att disponeras med 6,500

kronor till en kurs i sexualundervisning och sexualhygien samt med 20,000

kronor till en kurs för lärare i värntjänstutbildning.

Skolöverstyrelsen hade därjämte hemställt, att 6,500 kronor måtte anvisas

till en kurs i ekonomilära, och till stöd härför anfört:

Centralstyrelsen för flick- och samskoleföreningen anhöll år 1937 om anordnande

av fortbildningskurser i ekonomilära för lärare vid kommunala flickskolor

och statsunderstödda enskilda läroanstalter. Därvid anfördes, att stadgan

för kommunala flickskolor upptager ämnet som obligatoriskt i undervisningsplanen

med två timmar i veckan i högsta klassen. Då ämnet har vissa

beröringspunkter med historia med samhällslära likaväl som med matematik

och huslig ekonomi, hade det visat sig svårt för en lärare i det ena eller andra

av dessa ämnen att tillfredsställande undervisa i ekonomilära, då han saknade

överblick över ämnet i dess helhet. Det hade visat sig vara förenat med betydande

svårigheter för vederbörande lärare att skaffa sig erforderlig utbildning

utan rätt stora kostnader.

1938 års riksdag beviljade medel till en kurs i samhälls- och ekonomilära.

Denna stod emellertid öppen för lärare inom den högre undervisningen i allmänhet

och hade å ena sidan en betydligt vidare syftning än åt ekonomilära

i egentlig bemärkelse, men upptog å andra sidan icke alla sådana moment,

som ingå i flickskolans kurs i ämnet.

Vid allmänna flickskolemötet i Jönköping i juni 1942 framhölls med skärpa

åter önskemålet, att utbildningskurser anordnades för de lärarinnor, som undervisa

i ekonomilära. Till överstyrelsen har nu från centralstyrelsen för flickoch

samskoleföreningen inkommit en skrivelse i liknande syfte.

Överstyrelsen har goda skäl att vitsorda behovet av en kurs i ekonomilära.

Detta behov gäller i första rummet flickskolornas lärarinnor, men därest en

dylik kurs komme till stånd, skulle den otvivelaktigt finna anslutning även

bland pedagoger från andra skolformer, icke minst bland lärare i historia och

geografi. Till de ämnen, som lämpligen skulle ifrågakomma, höra de väsentligaste

grenarna ur vårt lands näringsliv, såsom skogshushållningen, jordbruket,

bergshanteringen, Sveriges handel och världsmarknaden ur ekonomisk synpunkt,

vidare vårt bank- och försäkringsväsende, arbetskraften, skatteväsendet,

kooperationen, befolkningsfrågan och hemmets ekonomi. Nyttan av ett

dylikt studium, handlett av experter på respektive områden och belyst av

modern erfarenhet i en krissituation, är uppenbart och skulle genom lärarna

s. 65 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

65

komma undervisningen i skolorna synnerligen väl till godo. Det är onekligen

en av de vägar, på vilka man kunde uppnå den efterlysta levandegjorda kunskapen

till läroböckernas kanske torrare uppgifter. Dessutom saknas avpassade

läroböcker för en del av de i ekonomiläran ingående kursmomenten.

Kostnaderna för den föreslagna kursen, som förutsatts öppen för i första

liand flickskolornas lärarinnor men i mån av utrymme även för andra intresserade

lärare vid högre läroanstalter, har överstyrelsen beräknat till 6,500

kronor.

Departementschefen har erinrat, att enligt undervisningsplanen för kommunala

flickskolor undervisning i ekonomilära (hemmets ekonomi och de

ekonomiska förhållandena i våra dagars samhällsliv) vore obligatorisk i

högsta klassen. Likväl kunde departementschefen icke biträda förslaget om

anvisande av medel till en utbildningskurs i ämnet för lärarinnor, enär i de

ämnen, vilka en sådan kurs skulle omfatta, funnes lättillgängliga, populärt

hållna framställningar, som möjliggjorde självstudier.

Utskottet tillstyrker i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag, att sammanlagt

26,500 kronor anvisas för ifrågavarande kurser i sexualundervisning

och sexualhygien samt i värntjänstutbildning.

Vad beträffar den av skolöverstyrelsen förordade kursen i ekonomilära

— för vilken departementschefen icke beräknat medel för nästa budgetår —

har utskottet icke kunnat undgå att finna densamma väl motiverad, särskilt

med hänsyn till nu rådande krisförhållanden. Kostnaderna för en dylik kurs ha

av skolöverstyrelsen beräknats till 6,500 kronor. Utskottet förordar, att ett

belopp av denna storleksordning anvisas för ifrågavarande ändamål. Vid

kursens anordnande bör enligt utskottets mening iakttagas, att huvudsakligen

endast sådana ämnen medtagas, som i egentlig mening kunna bliva

till gagn vid den föreskrivna undervisningen i ekonomilära.

Förevarande anslag torde alltså böra uppföras med (26,500 + 6,500 —)

33,000 kronor.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

till Kurser för lärare vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 33,000 kronor.

135:o) Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning vid de allmänna

läroverken in. fl. läroanstalter. Kungl. Maj:t har (punkt 139, sid.

276 och 277) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 110,000 kronor.

Kungl. Majlis förslag innebär, att till ifrågavarande ändamål skulle anvisas

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår. Departementschefen

har i detta sammanhang berört en framställning från skolöverstyrelsen

örn dispositionen av cn reservation å de anslagsmedel, som anvisades

Bihang till riksdagens protokoll 19l>3. 6 sami. Nr 8. 5

JJtskottet.

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

för ändamålet på tilläggsstat II för budgetåret 1940/41. Beträffande denna

fråga inhämtas av statsrådsprotokollet:

Det på tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisade reservationsanslaget

av 160,000 kronor var avsett dels till löpande utgifter och vissa kostnader

för ledare (110,000 kronor), dels och till engångsutgifter (50,000 kronor). I särskild

skrivelse har skolöverstyrelsen anmält, att på den del av anslaget för

budgetåret 1940/41, som avsåg löpande utgifter och kostnader för ledare,

uppstått en behållning av tillhopa 36,459 kronor 28 öre. Anslagsposten

om 50,000 kronor till engångsanskaffningar hade å andra sidan icke helt

räckt till för alla de anskaffningar, som visat sig önskvärda. Enligt uppgjorda

planer borde ytterligare följande utrustning inköpas, nämligen

gevärsställ .......................................... kronor 5,000

riktställningar ....................................... » 2,000

kartor och kompasser................................. » 6,000

tält (för flickornas lägertjänst) ........................ » 5,000

överdragskläder (för mindre bemedlade) ........ » 32,000

Summa kronor 50,000.

För anskaffning av denna utrustning återstå av anslagsmedlen till engångsanskaffningar

endast omkring 4,300 kronor. Överstyrelsen har hemställt,

att även nämnda behållningar på anslagsmedlen för löpande utgifter

måtte få användas till nyanskaffningar av angivet slag. Statskontoret har

ifrågasatt, huruvida de avsedda kostnaderna vore av sådan angelägenhetsgrad,

att det kunde vara motiverat att i nuvarande statsfinansiella läge utverka

riksdagens medgivande att disponera behållningarna på sätt överstyrelsen

hemställt.

Departementschefen har för egen del anfört:

Att en behållning av omkring 36,000 kronor uppstått på de anslagsmedel

till löpande utgifter, som anvisades för det läsår, då vämtjänstövningarna

påbörjades, beror enligt vad jag inhämtat därpå, att övningarna icke detta

första läsår kunnat organiseras i den utsträckning, som sedermera skett.

Någon nämnvärd behållning på motsvarande anslagsmedel för innevarande

budgetår torde fördenskull icke kunna påräknas. Det synes mig önskvärt,

att de uppkomna behållningarna må kunna disponeras på sätt, som angivits

av överstyrelsen. Därest riksdagen icke framställer någon erinran däremot,

torde Kungl. Maj:t därför böra lämna sådant medgivande.

Med hänsyn till den förefintliga behållningen å 36,000 kronor torde anslaget

för nästa budgetår enligt utskottets mening kunna begränsas till

105,000 kronor. Av ifrågavarande reservation torde 5,000 kronor böra avses

för löpande utgifter och återstoden disponeras — på sätt departementschefen

ifrågasatt — till engångsanskaffningar. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag,

såsom Bidrag till vissa kostnader för värntjänstutbildning

vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 105,000

kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

67

136:o) Vissa kostnader för student- och realexamina. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 140, sid. 277 och 278), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vissa kostnader för student- och realexamina

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

200,000 kronor.

Folkundervisningen.

Anstalter för lärarutbildning m. m.

i

137:o) Folkskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Maj:t har (punkt

141, sid. 279—294) föreslagit riksdagen att dels godkänna av departementschefen

angiven avlöningsstat för folkskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare

från och med budgetåret 1943/44, dels ock till Folkskoleseminarierna: Avlöningar

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,114,000 kronor.

E1 e v i n t a gn i n g e n.

I folkskoleseminarierna ha innevarande läsår intagits nya elever endast i 6

avdelningar på fyraårig linje. Äret dessförinnan hade intagits nya elever endast

i en avdelning av fyraårig linje. På de tvååriga linjerna skedde dessa år

icke någon intagning alls.

Till grund för elevintagningen år 1942 låg en av skolöverstyrelsen gjord ingående

undersökning rörande arbetslösheten inom lärarkåren. Överskottet på

folkskollärare under budgetåret 1942/43 beräknades till 440; om beredskapstillståndet

komme att fortfara, ansågs dock ingen arbetslöshet behöva påräknas.

Arbetslösheten beräknades vara hävd under läsåret 1945/46.

Skolöverstyrelsen har beträffande den nuvarande arbetslösheten bland folkskollärarna

beräknat, att läraröverskottet nedgått till omkring 330. Med stöd

av undersökningar rörande beräknade förändringar i folkskollärartjänsternas

antal och rörande läraravgången samt med hänsyn tagen till födelsesiffrorna

under det senaste årtiondet beräknar överstyrelsen, att år 1945 det nuvarande

läraröverskottet skall ha förbytts i en brist på 134 folkskollärare.

Fram till år 1950 räknar överstyrelsen med följande elevintagning och examination:
-

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Statsutskottets utlåtande nr S.

År

Intagning

Utexamination

Antal klassavdelningar

Antal klassavdelningar

2-årig

linje

4-årig

linje

Summa

avd.

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1951

1952

(1941)

a)

a)

(1)

(1942)

(6)

(G)

(6)

1943

6

4

10

6

4

1944

6

8

14

6

8

1945

G

8

14

6

8

1946

6

8

14

G

8

1947

6

12

18

6

12

1948

G

12

18

6

12

1949

7

12

19

7

1950

7

12

19

7

Summa avdelningar

7

12

10

14

14

14

19

19

Skolöverstyrelsen har föreslagit, att höstterminen 1943 intagas 4 klassavdelningar

på tvåårig och 6 avdelningar på fyraårig linje. Till stöd härför har

överstyrelsen anfört:

I sina år 1941 gjorda beräkningar rörande det framtida lärarbehovet

angav överstyrelsen den behövliga elevintagningen år 1943 till 10 klassavdelningar.

Detta överensstämmer med de beräkningar, som ovan framlagts.

Rörande fördelningen av dessa avdelningar på fyraårig och tvåårig linje

föreligger emellertid en viss differens. Medan överstyrelsen vid förstnämnda

tillfälle beräknade, att intagningen skulle omfatta 7 avdelningar på fyraårig

och 3 avdelningar på tvåårig linje, ge de nu gjorda beräkningarna vid

handen, att 4 avdelningar på fyraårig och 6 avdelningar på tvåårig linje

skulle vara behövliga. Denna differens är beroende av att folkskolan, enligt

folkskolinspektörernas uppgifter rörande de väntade organisationsförändringarna,

skulle ha ett större behov av lärare år 1945 än vad tidigare

beräknats.

Frågan är då, ifall man skall lita på att organisationsförändringarna inom

folkskolan komma att ske i den mera inskränkta omfattning, som inspektörernas

uppgifter ge vid handen, och rätta elevintagningen därefter.

Omständigheter kunna inträffa, som bidraga till ökning eller minskning av

lärarbehovet. Då man emellertid under alla förhållanden måste räkna med en

— visserligen för närvarande dold — arbetslöshet under ännu ett par år, synes

försiktigheten bjuda, att man icke år 1943 tager in så många klassavdelningar

på tvåårig linje, som de här gjorda beräkningarna angiva, då man kan riskera,

att dessa avdelningar utexamineras, innan arbetslösheten är helt hävd. Överstyrelsen

vill därför föreslå, att endast jj klassavdelningar intagas på tvåårig

linje och att resten av de tio klassavdelningarna, alltså 6 klassavdelningar intagas

på fyraårig linje.

Då det gäller att avgöra, vid vilka seminarier intagning skall verkställas,

måste först och främst beaktas, att ersättningsbehovet är större beträffande

de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga. Som överstyrelsen i

tidigare utredningar framhållit, har en förskjutning i fråga om proportionen

mellan antalet manliga och kvinnliga tjänster skett till förmån för de

manliga tjänsterna. Då det dessutom för närvarande finnes betydligt större

s. 69 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

69

tillgång på kvinnliga än på manliga lärare för vikariatstjänstgöring, synes

det vara nödvändigt, att ett åtskilligt större antal manliga än kvinnliga

elever intages. Det synes överstyrelsen lämpligt, att manliga och kvinnliga

elever nu intagas i proportionen 6:4.

Fördelningen av intagningen synes lämpligen böra ske på följande sätt

(antalet elever i varje avdelning är stadgeenligt högst 24).

Seminarierna

Fyraårig linje

Tvåårig linje

Falun..........

24 kv.

Göteborg ........

24 m.

Kalmar.........

24 kv.

Karlstad.........

24 m.

Linköping........

24 m.

Luleå ..........

12 m. 12 kv.

Lund...........

24 m.

Stockholm........

24 kv.

Umeå..........

12 m. 12 kv.

Uppsala.........

24 m.

Summa

84 m. 60 kv.

60 m. 36 kv.

3 ’/2 manliga avd.

2 V2 manliga avd.

2 V2 kvinnliga avd.

1 ''ji kvinnliga avd.

Statskontoret har påyrkat en större intagning än överstyrelsen föreslagit

och framställt erinringar mot överstyrelsens förslag beträffande fördelningen

av intagningen:

I förevarande läge måste enligt statskontorets mening försiktigheten

bjuda, att elevintagningen vid såväl folkskole- som småskoleseminarierna

så anpassas, att tillräckligt antal lärare med visshet står till förfogande,

om överstyrelsens prognos skulle visa sig verklighetstrogen. Örn elevintagningen

däremot under de närmaste åren begränsas till den minsta möjliga,

kan ett framdeles uppkommande underskott på lärare — förutom de

vådor ur undervisningssynpunkt detta innebär — nödga till kostsamma

provisoriska åtgärder av staten i syfte att hastigt öka utbildningsmöjligheterna.

Det må i detta sammanhang jämväl erinras, att riksdagen vid

fastställandet av nuvarande seminarieorganisation uttalade, att den kände

sig mycket tveksam om det riktiga i att för en kår av denna storlek, omkring

16,000 personer, icke funnes en större reserv av lärare.

I anslutning till de sålunda framförda synpunkterna anser sig statskontoret

beträffande elevintagningen läsåret 1943/44 vid folkskoleseminarierna

böra föreslå, att ytterligare en klassavdelning intages å den 2-åriga linjen

utöver de av överstyrelsen föreslagna. Denna nybörjaravdelning torde

lämpligen kunna förläggas till seminariet i Göteborg. Vidare må erinras,

att, då elevantalet vid 1936 års riksdag sänktes från 30 till 24, det förutsattes,

att den reserv i examinationskapaciteten, som härigenom uppstode,

vid behov skulle utnyttjas. Örn antalet nybörjaravdelningar fastställes till

det ovan föreslagna, finner statskontoret det i nuvarande läge motiverat, att

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Statsutskottets utlåtande nr 8.

— i anslutning till nyssnämnda riksdagsuttalande — i nyintagna klassavdelningar

elevantalet Ilöjes från 24 till tillsvidare 25. Skulle det av överstyrelsen

förordade antalet godtagas, torde en ytterligare ökning av klassavdelningarnas

numerär böra ifrågakomma.

Vad därefter angår fördelningen av de övriga nybörj aravdelningarna

på de olika seminarierna, anser statskontoret det synnerligen önskvärt, örn

detta spörsmål kunde lösas i samband med den sedan ett par år aktuella

frågan om ett nedläggande av ett folkskoleseminarium. Genom överstyrelsens

förslag om nyintagning å den 4-åriga linjen vid seminarierna i Falun, Kalmar

och Karlstad försvåras en eventuell avveckling av något av dessa seminarier,

vilken eljest skulle kumla verkställas med utgången av innevarande läsår. Av

skäl, som tidigare vid ett flertal tillfällen framförts, vidhåller statskontoret, att

seminariet i Stockholm i första hand bör nedläggas. Genom att höstterminen

1942 nya elever intagas å den 4-åriga linjen vid detta seminarium har

emellertid en omedelbar avveckling av seminariet försvårats. En intagning

vid seminariet av en ny avdelning å 2-åriga linjen hösten 1943 torde därför

icke resa ytterligare hinder för en framtida avveckling. Beträffande elevintagningens

fördelning mellan olika seminarier anser sig ämbetsverket jämväl

böra erinra, att samseminarierna ställa sig betydligt dyrbarare i drift

än övriga seminarier, samt att det vill förefalla som örn det faktiska behovet

av manliga lärare borde tillgodoses i större utsträckning än överstyrelsen

åsyftat.

Departementschefen, som anslutit sig till skolöverstyrelsens förslag, har för

egen del anfört:

År 1941 verkställde skolöverstyrelsen en undersökning rörande arbetslösheten

bland folk- och småskollärarna samt framlade noggranna beräkningar

rörande tillgång och behov i fråga örn dessa lärare. I propositionen 1942: 175

lämnades en redogörelse för överstyrelsens utredning. Jag förklarade mig

finna överstyrelsens beräkningar godtagbara men framhöll, att överstyrelsens

kalkyler rörande ändringarna i antalet lärartjänster syntes böra tilllämpas

med försiktighet. Trots sistnämnda förbehåll fann jag mig kunna

förorda överstyrelsens förslag beträffande elevintagningen vid folkskoleseminarierna

år 1942 i det jag framhöll, att utexaminationen på grund av

värnpliktstidens förlängning torde komma att bli mindre än överstyrelsen

beräknat. Denna min ståndpunkt godtogs av riksdagen.

Överstyrelsens nu framlagda utredning utgör en bekräftelse på, att fjolårets

beräkningar präglades av stor försiktighet. Överskottet på folkskollärare,

som i fjol beräknades komma att uppgå till 440 för innevarande läsår,

har sålunda visat sig understiga denna siffra med icke mindre än 25

procent, i det att det verkliga överskottet för närvarande uppskattas till

330 folkskollärare. På grund av beredskapsinkallelserna förefinnes dock i

verkligheten ingen egentlig arbetslöshet. Överstyrelsen räknar nu med, att

överskottet skall ha eliminerats ett läsår tidigare än förut beräknats eller redan

under läsåret 1944/45.

Avgörande för frågan örn nyintagningen vid folkskoleseminarierna under

läsåret 1943/44 är behovet av nya lärarkrafter dels år 1945 (avser den tvååriga

studentlinjen), dels år 1947 (avser den fyraåriga linjen). Enligt 1941

års beräkningar borde i år på den tvååriga linjen intagas 3 klassavdelningar.

Enligt nu föreliggande utredning skulle emellertid folkskolläraröverskottet

redan om två år ha förbytts i en brist på 134 lärare, en siffra

s. 71 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

71

som närmast ger vid handen, att 6 klassavdelningar skulle behöva intagas

i år på de tvååriga linjerna (6 X 24 = 144). Av försiktighetsskäl begränsar

sig överstyrelsen emellertid till att förorda intagning av endast 4 sådana

avdelningar (4 X 24 = 96). Från lärarhåll har gjorts gällande, att en ännu

större försiktighet vore av nöden, medan statskontoret åter föreslår en intagning

av 5 studentklasser om 25 elever. Överstyrelsens förslag synes mig

utgöra en godtagbar medelväg. Icke heller har jag funnit anledning till

erinran mot överstyrelsens förslag om intagning i år av 6 klassavdelningar

på de fyraåriga linjerna. Under läsåret 1943/44 torde således böra intagas

6 klassavdelningar på fyraårig linje och 4 på tvåårig linje. Jag erinrar, att

intagningen år 1942 begränsades till 6 avdelningar, alla på fyraårig linje.

Liksom under innevarande läsår bör intagningen främst avse manliga

elever. Den av överstyrelsen föreslagna proportionen mellan manliga och

kvinnliga elever -—-6:4 — synes mig under nuvarande omständigheter vara

väl avvägd.

Jag biträder även överstyrelsens förslag beträffande fördelningen av nyintagningen.

En klassavdelning torde sålunda böra intagas vid vart och ett

av de 10 folkskoleseminarierna. Statskontoret har uttalat betänkligheter

häremot, emedan en eventuell snar avveckling av ett folkskoleseminarium

därigenom skulle fördröjas. Med anledning härav får jag framhålla, att

frågan om ändring av den yttre folkskoleseminarieorganisationen icke för

närvarande kan anses vara omedelbart aktuell. 1942 års riksdag hemställde

visserligen, att Kungl. Majit måtte i samband med den inom 1940 års

skolutredning pågående översynen av vårt lands skolväsen låta verkställa

utredning angående folkskoleseminarieorganisationens omfattning. Detri!,

spörsmål bör emellertid lämpligen tagas under omprövning först i samband

med frågan om utbildningen av lärare för folkskolans behov, en fråga, som

blir aktuell först sedan folkskolans ställning i vårt lands skolsystem definitivt

klarlagts. Det skulle enligt min mening innebära ett föregripande av

den kommande utredningen rörande seminarieorganisationen att nu motsätta

sig elevintagning vid ett eller annat av seminarierna, och detta så mycket

mera som allt tyder på att inom en föga avlägsen framtid seminariernas

fulla examinationskapacitet kommer att behöva icke blott tagas helt i anspråk

utan till och med utökas. Mot en avveckling, om än temporär, av ett

folkskoleseminarium talar även den omständigheten att, såsom kommer att

framgå av det följande, statsmakterna måhända redan om ett. år komma

att få taga ställning till frågan, huruvida icke folkskoleseminarierna under

den närmaste framtiden måste tagas i anspråk för utexaminering även av

småskollärarinnor.

Den till folkskoleseminariet i Falun förlagda försökslinjen för utbildning

av småskollärarinnor till folkskollärarinnor torde i enlighet med överstyrelsens

förslag böra bibehållas även under nästa läsår.

Svenska seminarielärarföreningen har riktat uppmärksamheten på vissa

olägenheter beträffande den tvååriga seminarielinjens rekrytering, som följer

därav, att det för närvarande icke förrän ungefär vid den tidpunkt, då

elevintagning vid folkskoleseminarierna äger ruin, blir avgjort, huruvida

över huvud taget någon intagning skall ske i studentklasser. Inför den ovisshet

rörande utsikterna att kunna vinna inträde vid ett seminarium efter

avlagd studentexamen, som härigenom kommer att råda vid den tidpunkt,

då gymnasieeleverna lia att välja linje på det differentierade gymnasiesta
-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

72 Statsutskottets utlåtande nr 8.

diet, måste nämligen linjevalet ske utan hänsynstagande till en eventuell

möjlighet att vinna inträde pa folkskollärarbanan. Denna ovisshet synes

särskilt influera på de manliga gymnasisternas linjeval. De olägenheter, som

seminarielärarföreningen påpekat, kunna visserligen icke helt elimineras, så

länge det anses lämpligt att anpassa elevintagningen efter ett lärarbehov,

som icke med säkerhet låter sig beräkna flera år i förväg. För närvarande

synas emellertid förhållandena beträffande lärarbehovet peka hän mot en

viss stabilitet. Med en mycket hög grad av sannolikhet torde därför nu

kunna uttalas, att. under den närmaste femårsperioden kommer att årligen

behövas en intagning av omkring 5 å 6 studentklasser vid folkskoleseminarierna,

varav givetvis vissa böra reserveras för manliga elever.

Anslagsberäkningar m. m.

Departementschefen har förutsatt, att de nu gällande föreskrifterna rörande

fyllnadstjänstgöring för ordinarie seminarielärare m. m. skola erhålla giltighet

även under budgetåret 1943/44. Departementschefen har även biträtt ett av

skolöverstyrelsen framställt förslag att det nuvarande särskilda anslaget till

kurser för hjälpklasslärare slopas och att de för kursverksamheten erforderliga

medlen liksom förut anvisas under anslagen till folkskoleseminarierna.

I anslagshänseende innebär Kungl. Maj:ts förslag en höjning med 99,100

kronor, i främsta rummet föranledd av den föreslagna ökade elevintagningen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, innebär skolöverstyrelsens förslag

att under läsåret 1943/44 skulle intagas 4 avdelningar på den tvååriga

linjen och 6 avdelningar på den fyraåriga linjen. Från lärarhåll har påyrkats

en större försiktighet vid nyintagningen, medan statskontoret föreslagit att 5

avdelningar örn 25 elever skulle intagas på den tvååriga linjen. I likhet med

departementschefen har utskottet kommit till den uppfattningen, att skolöverstyrelsens

förslag med hänsyn till de gjorda prognoserna i fråga om lärarbehovet

utgör en godtagbar medelväg. Då ersättningsbehovet visat sig vara större

beträffande de manliga lärarna än beträffande de kvinnliga, anser utskottet

liksom departementschefen den av överstyrelsen föreslagna proportionen mellan

manliga och kvinnliga elever — 6:4 — vara väl avvägd. Utskottet har icke

heller funnit något att erinra mot att en klassavdelning intages vid vart och

ett av de tio folkskoleseminarierna. I detta sammanhang vill utskottet framhålla,

att, därest examinationskapaciteten vid seminarierna inom en nära

framtid skulle behöva utökas, enligt utskottets mening i stället för en utvidgning

av organisationen den vägen torde böra beträdas, att elevantalet i klasserna

något ökas.

De av departementschefen verkställda anslagsberäkningarna för nästa budgetår

föranleda icke någon invändning från utskottets sida.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för folkskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

s. 73 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8. 73

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis....................kronor 1,609,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt semina
rieläkare.

........kronor 8,100

b. Arvoden åt semina
riebibliotekarier

... » 6,500

c. Arvoden åt biträden

på rektorsexpeditio
nerna.

......... » 5,500

d. Särskilda arvoden vid

provårsseminarier. . » 16,700

e. Tilläggsarvoden åt

lärare vid de vid vissa

seminarier anordnade

kurserna för utbildande

av kyrkomusiker,

förslagsvis........ » 5,600

f. Arvoden vid kurser

för utbildande av

hjälpklasslärare .... » 11,600 » 54,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 166,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........ » 284,700

Summa kronor 2,114,000;

b) till Folkskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,114,000 kronor.

138:o) Folkskoleseminarierna: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 142, sid. 294—296), vilket innebär en anslagshöjning

med 14,300 kronor, huvudsakligen betingad av stegrade bränslekostnader och

den ökade elevintagningen, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskoleseminarierna: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 294,100

kronor.

139:o) Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. Kungl. Majit

har (punkt 143, sid. 296) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 48,000 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Utskottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

För innevarande budgetår har förevarande anslag uppförts med 48,000 kronor.

Häri ingår emellertid en engångsanvisning å 3,000 kronor, avseende vissa

utgifter för reparation och komplettering av gymnastikredskapen vid seminariet

i Kalmar. Av statsrådsprotokollet inhämtas, att vederbörande rektorer

hemställt om anvisande av 54,150 kronor till förevarande ändamål samt att

skolöverstyrelsen tillstyrkt anvisande av ett anslag av 54,000 kronor. Statskontoret

har ansett, att anslaget kunde sänkas till 40,000 kronor med hänsyn till

att enligt budgetredovisningen den 1 juli 1942 förelegat en reservation å anslaget

av i runt tal 7,900 kronor. Departementschefen har, under hänvisning till

nämnda reservation och till att i det för innevarande budgetår anvisade anslaget

inginge en engångsanvisning av 3,000 kronor, tillstyrkt att anslaget för

nästa budgetår uppföres med oförändrat belopp eller alltså 48,000 kronor.

Då i anslaget för innevarande budgetår ingår ovannämnda engångsanvisning

av 3,000 kronor, innebär Kungl. Maj:ts förslag om anslagets uppförande

för nästa budgetår med oförändrat belopp i realiteten en anslagshöjning med

3,000 kronor. På grund härav och med hänsyn till den å anslaget förefintliga

reservationen av i runt tal 7,900 kronor anser utskottet anslaget för budgetåret

1943/44 kunna begränsas till ett belopp av 46,000 kronor. Utskottet

hemställer således,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Folkskoleseminarierna: Materiel, böcker m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 46,000 kronor.

140:o) Småskoleseminarierna: Avlöningar. Kungl. Majit har (punkt

144, sid. 296—307) föreslagit riksdagen att dels besluta, att småskoleseminarierna

i Lycksele, Härnösand och Växjö skola tills vidare från och med budgetåret

1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier, vart och ett omfattande

två tvååriga linjer; dels godkänna av departementschefen angiven avlöningsstat

för småskoleseminarierna, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44; dels ock till Småskoleseminarierna: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 609,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom första kammaren

av herr R. Wagnsson väckt motion (I: 81), vari hemställts, att nuvarande

extra vaktmästarbefattningar vid småskoleseminarierna i Härnösand,

Landskrona, Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö förändras till extra ordinarie

vaktmästarbefattningar.

Elevintagningen. Seminariernas organisation.

1936 års organisation för småskollärarinneutbildningen framgår av följande

uppställning:

s. 75 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

75

Dubbelseminarier:

Enkelseminarier:

Strängnäs

| Skara

(Landskrona

Härnösand

Il-årig linje

Växjö

Haparanda

Lycksele

1

J

IH-årig linje

Den normala organisationen omfattar alltså åtta tvååriga och två treåriga

utbildningslinjer med en examinationskapacitet — vid normal klassnumerär,

24 elever — av 240 examinander per år.

År 1940 intogs endast sammanlagt 40 elever i första klassen av seminarierna

i Landskrona och Växjö. År 1941 ägde ingen nyintagning rum. År 1942 har

intagits en klassavdelning å treårig linje vid vartdera av seminarierna i Lycksele

och Haparanda samt en klassavdelning å tvåårig linje vid vartdera av

seminarierna i Landskrona och Strängnäs.

Den obetydliga elevintagningen under senare år har föranletts av rådande

arbetslöshet. Till grund för elevintagningen år 1942 låg en utredning av skolöverstyrelsen

enligt vilken antalet arbetslösa småskollärarinnor under läsåret

1941/42 uppskattades till 700. Det nuvarande lärarinneöverskottet uppskattar

skolöverstyrelsen till i runt tal 550. Detta överskott väntas år 1945 ha förbytts

i en brist på 334 lärarinnor.

Beträffande de faktorer, vilka inverka på lärarbehovet under de närmaste

åren har skolöverstyrelsen anfört:

Väntade förändringar i tjänsternas antal. De senaste årens tjänsteindragningar

ha drabbat småskollärarinnorna i ännu högre grad än folkskollärarna.

Antalet indragna, för småskollärarinnor avsedda tjänster från vårterminen 1939

till början av höstterminen 1942 uppgår till i runt tal 1,300, och folkskolinspektörerna

räknade för omkring ett år sedan med indragning av ytterligare

omkring 300 tjänster under de närmaste åren. I sina senast inkomna uppgifter

räkna inspektörerna fortfarande med rätt stora indragningar. Nya tjänster behöva

emellertid även upprättas, och den sammanlagda minskningen kan därför

uppskattas till omkring 80 tjänster till och med läsåret 1945/46. Antalet

för småskollärarinnor avsedda tjänster under de närmaste åren skulle uppgå

till följande siffror.

Antal tjänster 1941/42 ...................... 10,789

» » 1942/43 ...................... 10,676

» » 1943/44 ...................... 10,554

» » 1944/45 ...................... 10,537

» »> 1945/46 10,596.

Födelsesiffrornas förändring. Ökningen av födelsetalen kommer att under de

närmaste åren medföra ett starkt stegrat antal barn i småskoleåldern. Nedanstående

tabell visar det beräknade antalet kvarlevande barn i nämnda ålder

(motsvarande klasserna 1 och 2).

Höstterminen 1945 ......................... 172,200

» 1946 ......................... 178,700

» 1947 180,100

» 1948 182,000.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Denna stegring kommer givetvis att med tiden medföra ett ökat behov av

småskollärarinnor.

Lärår avgången. De nya beräkningarna rörande läraravgången bland småskollärarinnorna

ha givit följande siffror.

År

Beräknad avgång

bland småskol-

lärarinnorna

1942 ...............

...................356

1943 ...............

...................235

1914...............

...................397

1945 ...............

...................428

1946 ...............

...................448

1947 ...............

...................464

1948 ...............

...................471

1949 ...............

...................479

1950 ...............

...................481

1951...............

...................510

1952 ...............

...................514

Som synes stiger avgången kontinuerligt, örn man undantager år 1943. Särskilt

anmärkningsvärt är, att avgången under alla här nämnda år utom år 1943

uppgår till en siffra, som betydligt överstiger småskoleseminariernas examinationskapacitet,

240 elever. Mot slutet av perioden är avgångssiffran till och

med mer än dubbelt så stor som den nuvarande kapacitetssiffran. Detta måste

med nödvändighet påfordra en utökning av examinationsmöjligheterna.

Skolöverstyrelsen har åskådliggjort det beräknade ersättningsbehovet i följande

tablå.

År

I n

tagni

n g

U t e x a m

i n a

tio

n

Antal klassavdelningar

Antal klassavdelningar

2-årig linje

3-årig linje

Summa

1943

1944

1945

1946

1947

1948

1949

1950

1941 . . .

_

—

_

1942 . . .

(2)

(2)

(4)

—

(2)

(2)

1943 . . .

14

1

15

—

—

14

1

1944 . . .

19

1

20

—

—

—

19

1

1945 . . .

19

1

20

—

—

—

—

19

1

1946 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

19

1

1947 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

—

19

1

1948 . . .

19

1

20

—

—

—

—

—

—

—

19

Summa avdelningar

-

—

2

16

20

20

20

20

20

Med stöd av de gjorda beräkningarna har skolöverstyrelsen föreslagit, att

hösten 1943 skola intagas 11 klassavdelningar vid tvåårig och 1 klassavdelning

vid treårig linje. Överstyrelsen anför:

De ovan anförda uppgifterna rörande det närmast föreliggande framtida

behovet av småskollärare utvisar, att man år 1943 borde intaga icke mindre

s. 77 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

77

än 14 avdelningar på tvåårig och 1 avdelning på treårig linje. Frågan är då,

huruvida man skall våga lita på dessa uppgifter och företaga en intagning

av denna stora omfattning. Visserligen är det många förhållanden, som utvisa,

att man snarast möjligt måste utöka småskollärarinneexaminationen

högst betydligt. Särskilt peka den stegrade läraravgången och de ökade födelsetalen

i denna riktning. A andra sidan måste man dock måhända räkna med,

att rationaliseringen av skolväsendet kommer att medföra nya tjänsteindragningar,

då fredliga förhållanden åter inträda, och då skolskjutsar kunna ordnas

i större omfattning. Vidare manar den ännu förefintliga stora arbetslösheten

bland småskollärarinnorna till stor försiktighet i fråga om elevintagningen.

På grund av dessa senare förhållanden anser sig överstyrelsen icke

kunna föreslå en intagning av den storlek, som beräkningarna utvisa. Överstyrelsen

har därför ansett sig böra rätt avsevärt reducera intagningssiffran

för år 1943 och föreslå, att 11 avdelningar intagas på tvåårig linje och 1 avdelning

på treårig linie.

År 1941 framhöll överstyrelsen, att samtliga 5 tvååriga småskoleseminarier

skulle kunna utan större svårigheter mottaga dubbla klassavdelningar samt

att detta även skulle kunna ske vid seminariet i Lycksele, därest detsamma

förändrades till tvåårigt seminarium. Då överstyrelsen nu föreslår, att 11

klassavdelningar intagas på tvåårig linje, innebär detta, att två klassavdelningar

böra intagas vid vartdera av seminarierna i Landskrona, Växjö, Skara,

Strängnäs och Härnösand, under det att den tvååriga linjen i Lycksele skulle

få börja sin verksamhet med endast en avdelning.

Intagningen och examinationen vid småskoleseminarierna enligt detta förslag

kan åskådliggöras i följande sammanställning.

Antal klassavdelningar

Seminarierna

Intagning

Utexamination

1941

1942

1943

1943

1944

1945

Haparanda..........

—

1»

1»

—

—

1

Härnösand..........

—

—

2

—

—

2

Landskrona.........

—

1

2

—

1

2

Lycksele...........

—

ls

1

—

—

2

Skara.............

—

—

2

—

—

2

Strängnäs..........

—

1

2

—

1

2

Växjö.............

—

—

2

—

—

2

Summa

—

4

12

—

2

13

Statskontoret har föreslagit intagning av ytterligare en avdelning vid seminariet

i Lycksele och höjning av antalet elever i samtliga klassavdelningar:

Möjligheterna att utöka seminariernas kapacitet måste omedelbart i full utsträckning

utnyttjas, så att största möjliga antal elever kan intagas hösten

1943. Statskontoret, som icke har något att erinra mot överstyrelsens förslag

örn ändrad organisation av småskoleseminarier, får emellertid för sin del föreslå,

att seminariet i Lycksele oinbildas till dubbelseminarium redan från och

med instundande läsår. Genom denna utbyggnad skulle organisationen från

och med hösten 1943 få en kapacitet av 12 2-åriga avdelningar och 1 3-årig

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Statsutskottets utlåtande nr 8.

avdelning. Även en elevintagning av sådan omfattning kan dock icke förväntas

fullt täcka det beräknade behovet. En ökning av examinationsmöjligheterna

kan emellertid vinnas genom en höjning av antalet elever i varje

klassavdelning. Då elevantalet vid genomförandet av nuvarande organisation

fastställdes till normalt 24 mot tidigare 28, avsågs, för småskoleseminarierna

liksom beträffande folkskoleseminarierna, att en utvidgning av examinationskapaciteten

skulle vid behov kunna vinnas genom en återgång till tidigare

elevantal. Då således en ökning av antalet elever i varje klassavdelning till

28 förutsatts kunna ske redan under normala förhållanden, synes det så mycket

mer befogat, att i nuvarande hårt ansträngda statsfinansiella läge höja examinationskapaciteten

genom att intaga ett ökat antal elever i varje avdelning.

Statskontoret måste därför bestämt påyrka en dylik höjning av elevantalet

från nuvarande 24 till 28.

Styrelsen för Sveriges småskoUärarinnejörening har förklarat sig anse, att

större försiktighet varit påkallad än den skolöverstyrelsen iakttagit vid sitt

förslag till elevintagning nästa läsår.

Beträffande seminariernas organisation har skolöverstyrelsen

föreslagit att seminarierna i Härnösand, Lycksele och Växjö skola förändras

till dubbelseminarier från och med nästa budgetår. Av lokala skäl torde dock

beträffande Lycksele icke intagas flera än en ny klassavdelning under nästa

läsår.

Beträffande utvecklingen i framtiden anför överstyrelsen:

Vid bifall till överstyrelsens nyssnämnda förslag kommer examinationskapaciteten

att omfatta 13 klassavdelningar. Organisationen är alltså tillräcklig

år 1943, då intagning av elever bör ske i 12 avdelningar. Redan år 1944 torde

organisationen emellertid vara otillräcklig. Det är då givetvis av vikt att i tid

söka lösa frågan örn den ökade examinationen på ett sådant sätt, att man

undviker upprättande av nya seminarier. Överstyrelsen vill antyda två sätt,

på vilka frågan synes — åtminstone provisoriskt — kunna lösas:

1. ytterligare utvidgning av de nuvarande småskoleseminarierna;

2. utnyttjande av folkskoleseminarierna.

Deyartementscliejen har för egen del anfört:

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar år 1941 utgjorde antalet arbetslösa

småskollärarinnor under läsåret 1941/42 cirka 700, varav dock omkring 100

beräknades ha erhållit sysselsättning till följd av beredskapsinkallelserna. Under

innevarande läsår beräknas överskottet ha nedgått till 550. Till följd av den

stora arbetslösheten har examinationen av nya småskollärarinnor under senare

år varit starkt begränsad. Denna omständighet i förening med ökad avgång

inom kåren, ökad nativitet m. m. medför inom kort behov av avsevärt större

examination. Redan för läsåret 1945/46 väntas sålunda läraröverskottet ha

förbytts i en brist på 334 lärarinnor. Skulle man strikt bygga elevintagningen

på denna prognos, borde nästa läsår i småskoleseminarierna intagas 14 klasser

örn 24 elever på tvåårig linje (14 X 24 = 336) eller, såsom statskontoret förordat,

12 klasser örn 28 elever (12 X 28 = 336). Under de därpå följande 5

läsåren kan man räkna med behov av att utexaminera icke mindre än omkring

470 elever för år, d. v. s. ungefär 20 årskullar örn 24 elever.

När det gäller den närmast aktuella frågan, d. v. s. elevintagningen år

1943, har skolöverstyrelsen på anförda grunder icke velat gå fullt så långt,

s. 79 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

79

som dess beräkningar angående lärarbehovet i och för sig kunnat föranleda

till. Överstyrelsen Ilar nämligen stannat vid att förorda en intagning av endast

11 klassavdelningar om 24 elever på tvåårig oell en på treårig linje, vilket

skulle betyda en utexamination år 1945 av endast (11 X 24 =) 264 elever.

Statskontoret har ansett, att elevintagningen borde mera exakt lämpas efter

det beräknade lärarunderskottet för år 1945, och som nämnts förordat en intagning

av 12 klasser om 28 elever på tvåårig jämte en klass på treårig linje.

För egen del finner jag, med hänsyn icke minst till den förefintliga reservtillgången

till lärarinnor, vilka visat sig villiga att vid förefallande behov tillfälligt

rycka in som vikarier, övervägande skäl tala för att för närvarande följa den

av överstyrelsen förordade försiktigare linjen. Härigenom vinnes även den fördelen,

_ att man åtminstone tills vidare kan undvika den ur pedagogisk och

organisatorisk synpunkt föga önskvärda utvägen att höja elevantalet i klasserna

utöver det antal av 24, som är det normala. Jag förordar alltså en intagning

år 1943 med det av överstyrelsen föreslagna antalet elever.

_ Beträffande elevintagningens fördelning på de nuvarande småskoleseminarierna

innebär överstyrelsens förslag, att 2 klasser skola intagas icke blott vid

seminarierna i Strängnäs, Skara och Landskrona, vilka redan för närvarande

äro anordnade som dubbelseminarier, utan även vid seminarierna i Härnösand

och Växjö, vilka för närvarande äro enkelseminarier, samt att en klass skall

intagas vid vart och ett av seminarierna i Haparanda och Lycksele. Vidare

innebär förslaget, att medan Haparandaseminariet skulle bibehållas såsom treårigt,

Lyckseleseminariet skulle förändras från tre- till tvåårigt och därjämte

organiseras såsom dubbelseminarium, ehuru första året med endast en elevavdelning

i första klassen. Skolöverstyrelsens ifrågavarande förslag har icke

givit mig anledning till erinran. Beslut bör alltså nu fattas angående omorganisation

av seminarierna i Härnösand, Växjö och Lycksele till tvååriga dubbelseminarier

från och med den 1 juli 1943. Omorganisationen behöver enligt

skolöverstyrelsen icke föranleda inrättandet av nya ordinarie tjänster

redan från och med nästa budgetår. Däremot erfordras anvisande av medel

till vissa byggnadsarbeten, vartill jag ämnar återkomma i annat sammanhang.

Jag finner icke anledning att redan i år ingå på frågan om organisationen

av småskoleseminarierna efter utgången av nästa budgetår. Vad skolöverstyrelsen

i detta hänseende anfört ger dock en antydan om vilka utvägar som

närmast stå till buds för att få fram en ökad examination av småskollärarinnor.

.1 nslagsbe r ä k n i n g a r m. m.

Departementschefen har framhållit, att den föreslagna ökade elevintagningen

nästa läsår givetvis medför ett ökat anslagsbehov, och beräknar ökningen

beträffande avlöningsanslaget till 149,200 kronor. I detta sammanhang har

departementschefen förklarat sig icke kunna biträda ett av skolöverstyrelsen

framlagt förslag örn förbättrad löneställning för dc extra vaktmästarna vid

vissa småskoleseminarier. Beträffande sistnämnda fråga hade skolöverstyrelsen

anfört:

Överstyrelsen föreslår, att de vid småskoleseminarierna anställda extra vaktmästarna

måtte erhålla extra ordinarie tjänsteställning. På grund av beslut vid

1940 års riksdag äro vid småskoleseminarierna anställda en extra vaktmästare

(viirmeledningsskötare-trädgårdsbiträde) i lönegraden Ex 5 vid vartdera av

seminarierna i Härnösand, Landskrona, Lycksele, Skara, Strängnäs och Växjö.

Två lia placerats i löneklass Ex 2 och fyra i slutlöneklassen Ex 4. Sistnämnda

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Statsutskottets utlåtande nr S.

Utskottet.

vaktmästare åtnjuta enligt Kungl. Maj:ts beslut den 15 november 1940 personlig

lönefyllnad med belopp, växlande mellan 18 och 31 kronor för månad.

Från olika rektorer har påpekats, att ifrågavarande befattningshavare måste

beredas en säkrare ställning än den, som nu tillkommer dem och som bland

annat icke tillförsäkrar dem pensionsrätt. De flesta av dem ha nu uppnått 50- årsåldern och varit anställda vid seminariet under en lång följd av år.

Det måste anses vara i hög grad välmotiverat, att de nu givas en säkrare

anställningsform. Överstyrelsen vill därför föreslå, att de erhålla extra ordinarie

anställning. En extra ordinarie vaktmästar-(värmeledningsskötare-trädgårdsbiträde-)

befattning i lönegrad Eo 5 bör därför inrättas vid vartdera av ovannämnda

sex småskoleseminarier från och med den 1 juli 1943.

Kostnaderna för förändringen av ifrågavarande befattningar till extra ordinarie

Wiva blygsamma. Under budgetåret 1943/44 torde pensionsavdragen

ungefärligen motsvara den höjning av avlöningsbeloppen, som uppflyttningen

till extra ordinarie tjänst medför. Den föreslagna åtgärden kommer därför

icke att inverka på nästa budgetårs anslag.

Skolöverstyrelsens förslag har avstyrkts av statskontoret.

I motionen I: 81 yrkas bifall till överstyrelsens förslag i förevarande hänseende.

De av skolöverstyrelsen verkställda beräkningarna utvisa, att det nu förefintliga

överskottet på småskollärarinnor redan för läsåret 1945/46 väntas

hava förbytts i en brist på 334 lärarinnor. När det gäller bedömande av frågan

om elevintagningens storlek år 1943 har departementschefen i enlighet

med skolöverstyrelsens förslag icke velat gå fullt så långt, som ett strikt följande

av ovannämnda prognos skulle leda till, utan stannat vid att förorda en intagning

av 11 klassavdelningar om 24 elever på tvåårig och en på treårig

linje, vilket skulle betyda en utexamination år 1945 av 264 elever. Departementschefen

har härvid tagit hänsyn till den förefintliga reservtillgången på

lärarinnor, vilka vid förefallande behov visat sig villiga att rycka in som vikarier.

Beträffande elevintagningen föreslår departementschefen i överensstämmelse

med vad skolöverstyrelsen förordat, att två klasser skola intagas icke blott

vid de nuvarande dubbelseminarierna i Strängnäs, Skara och Landskrona utan

även vid seminarierna i Härnösand och Växjö, vilka skulle omorganiseras till

dubbelseminarier från och med den 1 juli 1943. Jämväl seminariet i Lycksele

skulle från nämnda tidpunkt organiseras till ett dubbelseminarium och

samtidigt förändras från tre- till tvåårigt, ehuru här av lokala skäl under nästa

läsår allenast en elevavdelning örn 24 elever skulle intagas i första klassen.

Haparandaseminariet skulle bibehållas som treårigt enkelseminarium och där

skulle en klassavdelning örn likaledes 24 elever intagas läsåret 1943/44.

Utskottet är ense med departementschefen om att elevintagning nästa

läsår bör äga rum vid samtliga småskoleseminarier och har icke något att

erinra mot de av departementschefen föreslagna förändringarna med avseende

å seminarieorganisationen.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

81

Den av departementschefen angivna elevintagningen vid seminarierna under

nästa läsår kan emellertid icke förväntas komma att fullt täcka det beräknade

behovet av småskollärare. Enligt utskottets mening torde man icke böra tillmäta

den förefintliga reservtillgången på lärarinnor någon avgörande betydelse,

varför utskottet funnit departementschefens nu ifrågavarande förslag

präglat av en måhända alltför stor försiktighet. Utskottet anser därför för sin

del, att en ökning av examinationsmöjligheterna under föreliggande omständigheter

bör eftersträvas. I nuvarande statsfmariella läge ligger det närmast

till hands att nå detta mål genom att intaga ett något ökat antal elever i

varje avdelning. Ehuru en dylik åtgärd ur pedagogiska synpunkter kan förefalla

mindre önskvärd, finner utskottet sig likväl böra — med vissa nedan

angivna undantag — tillstyrka, att såsom ett av förhållandena betingat provisorium

elevantalet höjes till 26. Så snart omständigheterna sådant medgiva,

torde en återgång till det normala antalet 24 likväl böra ske. Vid Lyckseleseminariet

torde emellertid elevantalet nästa läsår böra begränsas till sistnämnda

antal, emedan lokalförhållandena vid detta seminarium icke utan

olägenheter medgiva en utökning av elevantalet därstädes.

Ett bifall till vad utskottet sålunda föreslagit innebär en utexamination år

1945 av (10 X 26 -f 1 X 24 —) 284 elever eller alltså en ökning i förhållande

till departementschefens förslag av 20 elever.

Vad beträffar Haparandaseminariet fyller detta den dubbla uppgiften av

^bildningsanstalt för småskollärarinnor, skickade att omhändertaga undervisningen

i de finsktalande delarna av Norrbotten, och en läroanstalt, där dessa

landsdelars kvinnliga ungdom får tillfälle att förvärva sig ett icke oväsentligt

mått av allmänbildning. Något behov att här utöka examinationskapaciteten

för erhållande av dessa specialutbildade småskollärarinnor synes icke för närvarande

föreligga, varför en höjning av elevantalet icke nu synes påkallad.

Vidkommande det i motionen I: 81 framställda yrkandet — innebärande

lönereglering för en viss grupp anställningshavare vid småskoleseminarierna —

anser utskottet sig icke utan förslag i ämnet från Kungl. Maj:ts sida böra biträda

detsamma. Ifrågavarande motion torde alltså icke böra till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

Emot de av departementschefen framlagda kostnadsberäkningarna har utskottet

icke funnit anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

I. att riksdagen må

a) besluta, att småskoleseminarierna i Lycksele, Härnösand

och Växjö skola tills vidare från och med budgetåret

1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier, vart och

ett omfattande två tvååriga linjer;

b) godkänna följande avlöningsstat för småskoleseminarierna,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Bihang till riksdagens protokoll 19If3. G sami. Nr 8.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................

2. Arvoden och särskilda ersättningar, be
-

stämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt seminarie
läkare

.............. kronor 4,750

b. Arvoden åt seminarie
bibliotekarier

........ » 3,300

c. Arvoden åt biträden på

rektorsexpeditionerna . » 2,000

d. Tilläggsarvoden åt lärare

i trädgårdsskötsel .. » 1,050

e. Arvode åt ett biträde för

matlagningen vid seminariet

i Lycksele ... » 1,300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis .....................

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............

kronor 365,300

» 12,400

» 156,300

» 75,000

Summa kronor 609,000;

c) till Småskoleseminariema: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 609,000 kronor.

II. att motionen I: 81 icke må till någon riksdagens åtgärd

föranleda.

141 :o) Småskoleseminariema: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 145, sid. 308—310), vilket innebär en anslagshöjning

med 5,600 kronor, delvis beroende på elevantalets ökning, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminariema: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 79,000

kronor.

142:o) Småskoleseminariema: Materiel, böcker m. m. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146, sid. 310), vilket innebär en anslagshöjning

med 7,400 kronor, delvis betingad av seminarieorganisationens utvidgning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Småskoleseminariema: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 15,000 kronor.

143:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda seminarielärare m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

s. 83 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

83

(punkt 147, sid. 310 och 311), vilket innebär en anslagsminskning av automatisk

natur med 4,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda seminarielärare m. m.

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 19,800

kronor.

144:o) Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 148) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

145:o) Fortbildningskurser för folk- och småskollärare. I enlighet med

Kungl. Marits förslag (punkt 149, sid. 311—314), hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortbildningskurser för folk- och småskollärare

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 15,200 kronor.

Folkskolinspektionen.

146:o) Folkskolinspektionen: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 150, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Avlöningar för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 711,200

kronor.

147:o) Folkskolinspektionen: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj;ts förslag (punkt 151, sid. 314), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolinspektionen: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 200,000

kronor.

Folkskoleväsendet.

148:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare vid folkskolor.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152, sid. 314—322), vilket innebär

en anslagshöjning med 1,000,000 kronor, vilken motsvaras av en minskning

av anslaget till barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter med 800,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare vid folkskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 135,000,000 kronor.

149:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare i slöjd vid folkskolor,

mindre folkskolor eller särskilda slöjdskolor. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 153, sid. 322 och 323), vilket innebär en anslagsminskning

med 400,000 kronor, föranledd av en motsedd nedgång av anslagsbehovet,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärare i slöjd vid folkskolor, mindre folkskolor eller

särskilda slöjdskolor för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 2,800,000 kronor.

150:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärarinnor i hushållsgöromål

vid egentliga folkskolor m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 154, sid. 323 och 324), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt lärarinnor i hushållsgöromål vid egentliga folkskolor m.m.

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 400,000

kronor.

151:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt lärare för vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i

skolåldern. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 155) föreslagit riksdagen

i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under

riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

152:o) Folkskolor m. m.: Folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt

156, sid. 324 och 325), vilket innebär en av belastningen på anslaget betingad

höjning med 9,500 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 130,000 kronor.

153:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa kostnader för skolundervisning

åt lots- och fyrpersonalens barn. I enlighet med Kungl. Majits förslag

(punkt 157, sid. 325), vilket innebär en anslagssänkning med 1,000 kronor,

hemställer utskottet,

s. 85 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

85

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till vissa

kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens

barn för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

32,000 kronor.

154:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning åt föreståndarinnor och

biträdande föreståndarinnor vid skolhem och arbetsstugor. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 158, sid. 326), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till avlöning

åt föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid skolhem

och arbetsstugor för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 400,000 kronor.

155:o) Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa lärarinnor, som på grund

av folkskoleväsendets omorganisation förlorat sin anställning. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 159, sid. 326—328), vilket innebär en

anslagshöjning med 2,800 kronor, avseende dyrtidskompensation åt ifrågavarande

understödstagare, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Understöd åt vissa

lärarinnor, som på grund av folkskoleväsendets omorganisation

förlorat sin anställning, för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 16,800 kronor.

156:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till inackordering av skolbarn i skolhem,

arbetsstugor eller enskilda hem. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt

160) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver

utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

157:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 161, sid. 328—331),

vilket innebär en anslagshöjning med 150,000 kronor, betingad bland annat

av att statsbidrag beräknats till ytterligare ett nytt skolhemsbyggnadsföretag,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. mBidrag till skolhemsbyggnader

och deras inredning för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 250,000 kronor.

158:o) Folkskolor lii. m.: Bidrag till anordnande av skolskjutsar för

skolpliktiga barn. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162, sid.

331—333), vilket innebär en anslagshöjning med 100,000 kronor, hemställer

utskottet,

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Folkskolor ra. ra.; Bidrag till anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,600,000 kronor.

159:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till anordnande av skolbarnsbcspis
ning.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 163) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål ävensom beträffande motionen II: 10Jj

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

160:o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för nya undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 164, sid. 333—339), vilket

innebär en anslagshöjning med 200,000 kronor, får utskottet, som icke funnit

anledning till erinran mot vad departementschefen förordat beträffande statsbidrag

till vissa ombyggnads- och restaureringsarbeten, hemställa,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för

nya undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

161 :o) Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler.

I enlighet med Kungl. Majits förslag (punkt 165, sid. 339 och

340), vilket innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Byggnadsbidrag för

vissa äldre undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 1,450,000 kronor.

162:o) Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för undervisningslokaler. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 166, sid. 341), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Hyresbidrag för

undervisningslokaler för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 180,000 kronor.

163:o) Folkskolor m. m.: Underhålls- och materielbidrag. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 167, sid. 341), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. ra.; Underhålls- och

materielbidrag för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 900,000 kronor.

164:o) Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag. I enlighet med Kungl.

Majits förslag (punkt 168, sid. 341 och 342), vilket innebär en anslagsminskning

av automatisk natur med 150,000 kronor, hemställer utskottet,

s. 87 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

87

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Tjänstebostadsbidrag

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

2,850,000 kronor.

165:o) Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169, sid. 342), vilket innebär en anslagshöjning

med 1,200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Folkskolor m. m.: Bidrag till Skytteanska

skolan i Tärna för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 18,700 kronor.

166:o) Nomadskolor: Avlöningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 170, sid. 342 och 343), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 144,600 kronor.

167:o) Nomadskolor: Omkostnader. Kungl. Majit har (punkt 171, sid.

343—345) föreslagit riksdagen att till Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 194,200 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr T. Caap m. fl.

(1:112) och den andra inom andra kammaren av herr O. W. Lövgren m. fl.

(II: 171), vari hemställts, att riksdagen måtte för sin del besluta, dels lönereglering

för sex föreståndarinnor och tre biträdande föreståndarinnor vid

nomadskolhem, varigenom dessa beredas samma ekonomiska och rättsliga

ställning som tillkommer motsvarande befattningshavare i de vanliga skoldistriktens

skolhem samt vid vissa arbetsstugor i Västerbottens och Norrbottens

län, dels att de lönereglerade föreståndarinnorna skola tillsättas av

skolöverstyrelsen i enlighet med de närmare föreskrifter som kunna komma

att utfärdas av Kungl. Majit, dels ock att på åttonde huvudtiteln under

rubriken Nomadskolor: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 211,800 kronor.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de motionsvis gjorda yrkandena

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av redogörelsen i det följande,

till motionen I: 112.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 45,200 kronor. Höjningen

hänför sig till följande utgiftsändamål, nämligen bränsle, lyse och

renhållning (6,400 kronor), lärjungars inackordering (25,800 kronor) samt

hushållerskor vid skolhushåll (13,000 kronor). Beträffande sistnämnda an
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Statsutskottets utlåtande nr 8.

slagspost inhämtas av statsrådsprotokollet, att densamma för närvarande

är uppförd med 12,000 kronor, samt att belastningen under innevarande

budgetår väntas komma att uppgå till 25,000 kronor. Av statsrådsprotokollet

inhämtas vidare:

På förslag av nomadskolinspektören föreslår skolöverstyrelsen dels att benämningen

av anslagsposten ändras till »föreståndarinnor vid nomadskolhem

m. fl.», dels ock att lönereglering genomföres för sex föreståndarinnor och

fyra biträdande föreståndarinnor vid nomadskolhem. Regleringen skulle

åsyfta att bereda föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid sådana

nomadskolhem, som äro förlagda till vanliga byggnader eller komma

att flytta till dylika byggnader, samma ekonomiska och rättsliga ställning,

som sedan lång tid tillbaka tillkommer motsvarande befattningshavare vid

de vanliga skoldistriktens skolhem samt vid vissa arbetsstugor i Västerbottens

och Norrbottens län. Föreståndarinnor skulle sålunda inplaceras i 9,

biträdande föreståndarinnor i 6 lönegraden. Lönekostnaderna för de 10, som

föreslås lönereglerade, beräknas till 36,648 kronor. Kostnaderna för de 4 husmödrar

och 18 biträden, som tills vidare icke skulle löneregleras beräknas till

12,730 kronor jämte kostnader för fritt vivre.

Norruidskolinspektören anför enligt handlingarna i ärendet bland annat:

Det går inte att få duglig personal för en månadslön av 70—90 kronor i månaden

längre. Lönen för föreståndarinna har för innevarande år måst sättas

till 150 kronor i månaden och för biträdande föreståndarinna till 120 kronor

i månaden. Kokerskor och.biträden betinga sig lön, växlande mellan 80 och

65 kronor i månaden. Till jämförelse nämnes, att vid Gällivare skoldistrikts

skolhem i Gällivare föreståndarinnan åtnjuter en månadslön av 446 kronor

12 öre per månad och biträdande föreståndarinnan en månadslön av 426 kronor

17 öre per månad.

Allmänna lönenämnden har tillstyrkt skolöverstyrelsens löneregleringsförslag,

medan statskontoret avstyrkt detsamma. Härjämte anför statskontoret:

I detta sammanhang må uppmärksammas, att nomadskolinspektören utan

att avvakta slutligt avgörande i löneregleringsfrågan från och med innevarande

budgetår tillerkänt personalen vid nomadskolhemmen avsevärda löneökningar.

Sålunda har, enligt vad ämbetsverket under hand inhämtat, exempelvis

föreståndarinnornas kontanta avlöningsförmåner ökats från 90 kronor

till 150 kronor för månad. På grund härav beräknas medelsbehovet för avlönande

av hushållerskor vid skolhushåll för innevarande budgetår komma att

uppgå till icke mindre än i runt tal 25,000 kronor. Aven om en provisorisk reglering

av löneställningen för ifrågakomna anställningshavare i och för sig kan

anses motiverad, anser statskontoret det bort ankomma på nomadskolinspektören,

att — innan beslut härom fattades — underställa frågan Kungl. Maj:ts

prövning, enär — som ovan framhållits — sagda beslut kan förutses komma

att föranleda en fördubbling av de av staten beräknade utgifterna för hushållerskornas

avlöning. För ändamålet ifråga torde för nästkommande budgetår

icke kunna beräknas lägre belopp än 25,000 kronor, vilket belopp dock

icke bör utan särskilt medgivande av Kungl. Majit få överskridas.

Domkapitlet i Lideå har, med anledning av en av nomadskolbyggnadskommittén

för Nonbottens län i ämnet gjord framställning, hemställt örn åtgärder

från statsmakternas sida i syfte att föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

vid nyuppförda nomadskolhem måtte beredas samma anställningsförhållanden

som motsvarande personal vid skolhem och arbetsstugor.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

89

Departementschefen har för egen del anfört:

Efter samråd med chefen för finansdepartementet förordar jag, att förslaget

örn lönereglering för föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor

icke för närvarande upptages till närmare prövning. Härvid har jag beaktat

den principiella inställning, som vid budgetberedningen tagits till löneregleringsförslag

i allmänhet. Jag är likväl medveten örn, att frågans lösning icke

länge kan uppskjutas. Att den nuvarande situationen i längden är ohållbar,

torde bäst framgå av att förhållandena framtvungit en väsentlig höjning av

lönerna för nomadskolhemmens personal, vilket bland annat synes böra föranleda

en uppräkning av anslagsmedlen för detta ändamål med 13,000 kronor

till 25,000 kronor. I syfte att underlätta en fortlöpande kontroll över utgifterna

för ändamålet torde böra föreskrivas, att anslagsbeloppet icke må överskridas

utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

I motionerna 1:112 och 11:171 anföres bland annat:

Hittills hava för de anvisade medlen till örn- och nybyggnadsarbeten vid

nomadskolorna uppförts och tagits i bruk två nomadskoleanläggningar,

nämligen i Jukkasjärvi och Gällivare, bägge beräknade för ett ungefärligt

barnantal av 85 stycken. Ytterligare två anläggningar, nämligen i Jokkmokk

och Jänsmässholmen, hava påbörjats och torde kunna tagas i bruk

hösten 1943.

Som bekant äro dessa skolor organiserade som internatskolor och i anläggningarna

ingå sålunda skolhem med sovrum och matsalar avsedda för

samtliga i skolan intagna barn. Såväl i Jukkasjärvi och Gällivare som i

Jokkmokk kommer detta att innebära en tämligen fullständig förändring

av de förhållanden under vilka barnen omhändertagas. Tidigare hava dessa

bott i s. k. hushållskåtor, avsedda för cirka 15 barn, där de sålunda intagit

sina måltider, sovit och läst sina läxor. Skolkåtorna hava föreståtts av hushållerskor,

oftast av lapsk härstamning. De krav som kunnat ställas på

dessa hushållerskor hava icke behövt eller kunnat vara särskilt stora. Helt

annorlunda ställer det sig emellertid beträffande de föreståndarinnor som

nu behöva anställas för de nyinrättade skolhemmen. På dem vilar ansvaret

för vården av de nya skolhemmen med alla inventarier, representerande ett

sammanlagt värde av hundratusentals kronor. Härtill kommer överinseendet

över och ansvaret för barnen och dessas utspisning, läxläsning m. m. Det

torde vara uppenbart, att det även ur statsmakternas synpunkt är ett betydande

intresse, att till dessa befattningar utses väl lämpade personer, som

genom tidigare tjänstgöring vid liknande anstalter förskaffat sig ingående

kännedom om och förtrogenhet med ett skolhems skötsel.

Skolöverstyrelsens nu gjorda framställning örn lönereglering avser föreståndarinnorna

vid nomadskolehemmen i Jukkasjärvi, Arjeplog, Skarvsjö,

Gällivare, Änge och Jänsmässholmen samt biträdande föreståndarinnorna

vid nomadskolhemmen i Jukkasjärvi, Arjeplog, Gällivare och Änge.

Merkostnaderna vid lönereglering för (i föreståndarinnor och 4 biträdande

föreståndarinnor skulle enligt överstyrelsens förslag stanna vid ett belopp

av 30,600 kronor. Med hänsyn till att nomadskolan i Änge icke är avsedd

att från och med nästa läsår drivas i statens egen regi synes emellertid sagda

belopp kunna minskas med kostnaderna för de två ifrågavarande befattningshavarna

därstädes. Da däremot skolan i Jokkmokk torde komma att

tagas i anspråk från och nied läsaret 1943/44 bör föreståndarinncljönsten

där regleras. Sammanlagda, kostnaden torde nied anledning av nämnda förhållanden

böra beräknas till 32,000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Den vid nomadskolorna anställda personalen tillsättes för närvarande av

nomadskolinspektören. Efter en reglering av föreståndarinnornas och de

biträdande föreståndarinnornas avlönings- och pensionsförhållanden böra

föreståndarinnorna såsom nu är fallet vid de vanliga skolhemmen tillsättas

av skolöverstyrelsen.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har nomadskolinspektören

till stöd för att föreståndarinnor och biträdande föreståndarinnor vid

nomadskolhemmen borde tillförsäkras en bättre löneställning framhållit, att

ifrågavarande befattningshavare nu åtnjuta en månatlig avlöning av 150

respektive 120 kronor, medan föreståndarinnan och biträdande föreståndarinnan

vid Gällivare skoldistrikts skolhem i Gällivare uppbära en månadslön

av respektive i runt tal 446 kronor och 426 kronor. Den sålunda

gjorda jämförelsen är emellertid missvisande, då i det förra fallet vederbörande

åtnjuter förutom kontant lön naturaförmåner, medan så icke är

förhållandet i det senare fallet.

Vad löneregleringsfrågan beträffar är utskottet icke berett att utan förslag

i ämnet från Kungl. Maj:ts sida tillstyrka en höjning av lönerna till

ifrågavarande personal. Utskottet kan alltså icke biträda det i motionerna

1:112 och II: 171 framställda yrkandet. Utskottet vill emellertid erinra örn

att departementschefen förklarat sig medveten om att frågans lösning icke

länge kan uppskjutas. Med vad sålunda anförts torde nämnda motioner

få anses besvarade.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med tillstyrkande av bifall

till Kungl. Maj:ts förevarande förslag hemställer utskottet,

a) att riksdagen må till Nomadskolor: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 194,200

kronor;

b) att motionerna I: 112 och II: 171 må anses besvarade

med vad utskottet här ovan anfört.

168:o) Nomadskolor: Gratialer. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 172, sid. 345), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Nomadskolor: Gratialer för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 400 kronor.

169:o) Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 173, sid. 345—353), vilket innebär

en anslagshöjning med 8,000 kronor i samband med att ifrågavarande undervisning

förutsättes skola ordnas efter i huvudsak samma riktlinjer som fortsättningsskolundervisningen

för den bofasta befolkningens barn, hemställer

utskottet,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

91

att riksdagen må till Nomadskolor: Fortsättningsskolundervisning

för nomadbam för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 14,000 kronor.

170:o) Nomadskolor: Örn- oell nybyggnadsarbeten. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 174) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål ävensom beträffande det i motionen II: 283 gjorda yrkandet

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

171 :o) Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning åt lärare. I enlighet

med Kungl. Majits förslag (punkt 175, sid. 356), vilket innebär en anslagsminskning

med 200,000 kronor, föranledd av den minskade anslagsbelastningen,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till avlöning

åt lärare för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 3,500,000 kronor.

172:o) Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering av fortsättningsskolväsendet.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176, sid. 357),

vilket innebär en anslagsminskning med 50,000 kronor, föranledd av minskad

belastning å anslaget, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Fortsättningsskolor: Bidrag till centralisering

av fortsättning sskolväsendet för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 500,000 kronor.

Högre folkskolor och folkhögskolor.

173:o) Understöd till högre folkskolor. Beträffande vad Kungl. Majit

(punkt 177) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål

avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

174:o) Folkhögskolor: Understöd. Kungl. Majit har (punkt 178, sid. 357

—359) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000 kronor, vilket förslag innebär

en anslagshöjning med 250,000 kronor, föranledd av den av 1942 års riksdag

beslutade löneregleringen för lärarpersonalen vid folkhögskolor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr V. Andersson m. fl.

(I: lil) och den andra inom andra kammaren av herr A. Pettersson i Dahl

m. fl. (II: 158), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn sådan ändring

av den gällande stadgan för statsunderstödda folkhögskolor, att den eleverna

ålagda avgiften för undervisningen borttages.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

VUkottet.

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Till stöd för det i motionerna gjorda yrkandet anföres:

Enligt stadgan för statsunderstödda lantbruksundervisningsanstalter (SFS

1940: 724, § 35) skall undervisningen vara avgiftsfri för eleverna vid lantmanna-,

lantbruks- och lanthushållsskolor. I proposition till 1939 års lagtima

riksdag föreslog chefen för jordbruksdepartementet en omorganisation

av den lägre lantbruksundervisningen, som sedermera antogs av riksdagen.

En av förändringarna i detta förslag gällde slopande av den avgift, som eleverna

tidigare måst erlägga för undervisningen. Betydelsen härav framträdde

omedelbart såväl i ett ökat antal elever som i att ungdomar, vilka

tidigare på grund av ekonomiska skäl hyst betänkligheter, sökte sig till

nämnda skolor.

Den inverkan, som den särskilda undervisningsavgiftens slopande haft för

de lägre lantbruksundervisningsanstalterna, har sålunda varit av godo. Det

faller sig naturligt, att samma avgift borttages också för de statsunderstödda

folkhögskolornas del. I stadgan för dessa läroanstalter (SFS 1919: 866

§ 36) står visserligen, att mindre bemedlade eller obemedlade elever böra

erhålla skälig nedsättning eller befrielse från avgift för undervisningen. Det

är obestridligt, att så skett i betydande omfattning, men starka skäl tala

för att avgiften helt och hållet slopas.

Det måste anses vara anmärkningsvärt, att avgift för undervisningen

skall erläggas vid den ena formen av skolor men ej vid den andra. Detta

framträder som ännu märkligare, när man vet, att eleverna vid både folkhögskolorna

och de lägre lantbrulcsundervisningsanstalterna i ej ringa omfattning

rekryteras från jordbrukarungdomen. Alldeles oavsett om folkhögskolornas

lärjungar komma från landsbygden eller städer och industrisamhällen,

ka,n det ej vara rättvist, att särskilda avgifter måste betalas för

undervisning i allmänbildande och medborgerliga ämnen. Det är känt, att

folkhögskolans målsmän länge strävat efter en rättelse på den punkten.

Enligt från skolöverstyrelsen inhämtade uppgifter variera elevavgifterna

vid folkhögskolorna mellan 15 och 100 kronor för huvudkurs samt mellan 10

och 60 kronor för sommarkurs. Under huvudkursen 1941/42 och sommarkursen

1942 inflöto i dylika avgifter vid skolorna sammanlagt i runt tal

175,000 kronor. Ett bifall till motionerna 1:111 och 11:158 skulle alltså

innebära ett överflyttande på det allmänna av en utgift av i huvudsak nyssnämnda

storleksordning. Utskottet ställer sig visserligen i princip förstående

till den uppfattning, som kommit till uttryck i motionerna, men kan under nu

rådande förhållanden likväl icke biträda motionärernas förslag. Utskottet finner

sig på grund härav böra föreslå, att ifrågavarande motioner icke må till

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Kungl. Maj:ts förevarande förslag har icke givit utskottet anledning till

erinran.

Utskottet hemställer alltså,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Understöd för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,300,000

kronor;

b) att motionerna I: lil och II: 158 icke må till någon riksdagens

åtgärd föranleda.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

93

175:o) Folkhögskolor: Stipendier åt elever. Kungl. Maj:t har (punkt

179, sid. 359—362) föreslagit riksdagen att till Folkhögskolor: Stipendier åt

elever för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 700,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr P. L. P:son Orgard väckt motion (II: 20), i vars syfte herr

E. Håstad m. fl. instämt, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta, att

stipendier till samma belopp och efter samma grunder som utbetalas till svenska

elever vid folkhögskolorna måtte utgå även till elever från våra nordiska

grannländer, vilka genomgå nästa vinterkurs vid svensk folkhögskola, till ett

upp till 100 begränsat antal, samt att, med anledning härav, förslagsanslaget

under åttonde huvudtiteln till Folkhögskolor: Stipendier åt elever, höjes till

725.000 kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 50,000 kronor, föranledd

av den ökade medelsåtgången. Någon ändring av statsbidragsgrunderna

ifrågasättes icke. Departementschefen förutsätter, att det i likhet med som nu

gäller skall få ankomma på Kungl. Maj:t att på framställning av skolöverstyrelsen

meddela beslut i varje särskilt fall örn tilldelande av stipendier ur anslaget

till svenska elever vid folkhögskolor i de övriga nordiska länderna.

Till stöd för det i motionen II: 20 gjorda yrkandet anföres bland annat:

Endast i enstaka undantagsfall kan det tänkas att under nuvarande förhållanden

svenska elever söka sig till folkhögskola i annat nordiskt land. Däremot

ställer den nuvarande situationen vårt land och den svenska folkhögskolan

i tillfälle att på detta område räcka en hjälpande hand till våra brödrafolk

och göra en insats utav den största betydelse för framtiden i det nordiska

samarbetet. De tragiska händelserna i Norden ha fört över till vårt land över

10.000 ungdomar, till största delen från Norge men även från andra nordiska

länder, vilka alla hoppas att efter krigets slut komma tillbaka till sitt land och

deltaga i nybyggnadsarbetet.

Av bestående värde skulle det vara om ett något större antal av dessa bereddes

möjlighet till att genomgå en vinterkurs i våra svenska folkhögskolor.

Om således i denna situation stipendier efter samma grunder, som utgå till

elever vid våra folkhögskolor, kunde ställas till förfogande för elever från våra

nordiska grannländer för att genomgå nästa vinterkurs vid svensk folkhögskola,

skulle det inte bara vara en utsträckt hand till våra brödrafolk utan

också en betydelsefull insats i strävandena att bland folkets breda lager grundlägga

det nordiska samarbetet. Om dessa elever placerades ut till folkhögskolor

i olika delar av landet kunna härigenom skapas möjligheter till personliga förbindelser

med en större del av vårt lands ungdom än örn de placeras på samma

plats och i särskilda kurser, en sak som inte har den minsta betydelsen i detta

sammanhang.

Dessa stipendier skulle utgå efter samma grunder som till svenska elever,

men fördelningen av desamma bör ske på sätt som Kungl. Maj:t finner lämpligt

att förordna. Det skulle kunna tänkas att stipendier utdelades som en

belöning till sådana ungdomar, som under denna vinter och sommaren, förutom

visat studieintresse och för sina kamrater föredömligt uppförande eller insatser

i bildningsarbetet i förläggningarna, utfört en god arbetsprestation. För ut
-

s. 94 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

94 Statsutskottets utlåtande nr 8.

fyllnad av stipendiebeloppen för behövande, så att kostnaderna för en kurs

under nuvarande förhållanden kunna täckas, torde man kunna räkna med bistånd

av föreningen Norden och andra organisationer.

Utskottet biträder Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag.

Med anledning av det i motionen II: 20 framställda förslaget anser utskottet

sig böra förorda, att stipendier, efter grunder, som Kungl. Majit må äga

bestämma, och efter Kungl. Maj:ts prövning i varje särskilt fall, må utgå även

till elever från våra nordiska grannländer för genomgående av kurser vid våra

folkhögskolor. Enligt utskottets mening synas de härav uppkommande utgifterna

kulina bestridas inom den för ifrågavarande anslag för nästa budgetår

beräknade kostnadsramen. Med vad utskottet sålunda anfört torde motionen

II: 20 få anses besvarad.

Utskottet hemställer således,

a) att riksdagen må till Folkhögskolor: Stipendier åt elever

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 700,000

kronor;

b) att motionen II: 20 må anses besvarad med vad utskottet

här ovan anfört.

Abnormundervisningen.

176:o) Läroanstalter för blinda: Avlöningar. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 362—364), vilket innebär en anslagsminskning

med 1,300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för läroanstalterna för

blinda, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för
-

slagsvis ........................... kronor 236,600

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit............. » 2,600

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis ................... » 83,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 9,200

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........... » 42,300

Summa kronor 374,200;

b) till Läroanstalter för blinda: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 374,200 kronor.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

95

177:o) Läroanstalter för blinda: Omkostnader. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 180, sid. 364—367), vilket innebär en anslagshöjning

med 400 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Läroanstalter för blinda: Omkostnader

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av

201,000 kronor.

178:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Avlöningar.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182, sid. 367 och 368),

vilket innebär en anslagshöjning med 3,000 kronor, huvudsakligen föranledd

av löneklassuppflyttningar, hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte, att tillämpas tills

vidare från och med budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis......................... kronor 72,400

2. Arvode och särskild ersättning, bestämd

av Kungl. Majit.................... » 800

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

jörslagsvis..................... » 103,500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 16,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 22,900

Summa kronor 216,000;

b) till Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 216,000 kronor.

179:o) Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183, sid. 368 och 369),

vilket innebär en anslagshöjning med 200 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte: Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 101,700 kronor.

180:o) Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184, sid. 370), vilket innebär en anslagsminskning

med 300 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever

för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 5,600 kronor.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Statsutskottets utlåtande nr 8.

181 :o) Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 185, sid. 370 och 371), vilket innebär en

anslagshöjning med 4,500 kronor, föranledd väsentligen av ökad belastning

å anslaget och ökade resekostnader, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Resor för blindskolelever jämte åtföljande

vårdare för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 20,000 kronor.

182:o) Tryckning av blindskrifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 186, sid. 371), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som

för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Tryckningtav blindskrifter för budgetåret

1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 7,000 kronor.

183:o) Dövstumskolorna: Avlöningar. Dövstumskolorna: Omkostnader.

Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 187) föreslagit riksdagen i fråga

om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

184:o) Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever jämte åtföljande

vårdare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 188, sid. 371

och 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Resor för dövstumskolelever

jämte åtföljande vårdare för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 35,000 kronor.

185:o) Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga

elever. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 189, sid. 372), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dövstumskolorna: Stipendier åt vissa

fortsättningsskolpliktiga elever för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 5,000 kronor.

186:o) Bidrag till avlöning åt vissa på indragningsstat hos landsting

uppförda dövstumlärare. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 190,

sid. 372), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till avlöning åt vissa på

indragningsstat hos landsting uppförda dövstumlärare för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 14,200

kronor.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

97

187:o) Bidrag till förskolor och skolhem för dövstumma barn. I enlighet

med Kungl. Majlis förslag (punkt 191, sid. 373), vilket innebär en av

ökad medelsåtgång föranledd anslagshöjning med 2,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till förskolor och skolhem

för dövstumma barn för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 18,000 kronor.

188:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Avlöningar. Kungl.

Majit har (punkt 192, sid. 373 och 374) föreslagit riksdagen att till förevarande

ändamål för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 43,000

kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herr H. Hallén väckt motion (II: 99), vari hemställts, att riksdagen

ville besluta en placering av dövstumprästerna i 24 lönegraden.

Beträffande de skäl, som motionären anfört till stöd för sitt yrkande, hänvisas

till motionen.

Av statsrådsprotokollet inhämtas bland annat:

Tjänsterna såsom dövstumpräster äro fem, tjänsterna såsom dövstumkonsulenter

likaledes fem. Båda slagen tjänster äro placerade i lönegraden A 21.

Kostnaderna för dövstumprästernas löner och verksamhet bestridas av

kyrkofonden.

1941 års allmänna kyrkomöte har i sin skrivelse nr 14 hemställt, att Kungl.

Majit ville vidtaga erforderliga åtgärder för dövstumprästernas placering i

24 lönegraden. Framställningen har tillstyrkts av allmänna lönenämnden

men avstyrkts av statskontoret, som i samband därmed ifrågasatt, om icke

en rationalisering av det allmännas omvårdnad av de dövstumma skulle vara

möjlig. Statskontoret föreslår, att till övervägande skulle upptagas, huruvida

icke dövstumprästbefattningama borde avvecklas och ersättas med lämpligt

antal arvodestjänster. Domkapitlen i Uppsala, Lund, Skara, Karlstad och

Härnösand, vilka utöva det närmaste inseendet över dövstumprästernas

verksamhet, ha samtliga tillstyrkt bifall till kyrkomötets hemställan. Domkapitlet

i Härnösand fäster i detta sammanhang uppmärksamheten på otillräckligheten

i dövstumprästernas resanslag; detta har gjort, att dövstumprästen

i Härnösands stift icke kan sägas vara fullt sysselsatt året om, i varje fall

ej de år, då konfirmationsundervisning icke pågår. Domkapitlet ifrågasätter,

om icke en utredning kan inriktas på en återförening av dövstumkonsulentbefattningarna

till gediget avlönade och med ordentligt resanslag försedda prästerliga

tjänster, vars innehavare säkerligen utan svårigheter hunne med att

under sina resor även ombesörja de konsulenten nu åliggande arbetsuppgifterna.

Bihang till riksdagens protokoll 19^3. 6 sami. Nr 8.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

Departementschefen har för egen del anfört:

Med hänsyn till den återhållsamhet, som för närvarande av principiella

skäl iakttages beträffande föreliggande förslag örn löneregleringar, är jag icke

nu beredd att ingå på en bedömning av förslaget om högre lönegradsplacering

för dövstumprästerna. Då organisationen på detta område genomfördes så

sent som 1938, finner jag det rimligt, att ännu någon tids erfarenhet av denna

avvaktas, innan frågan om en ändring härutinnan upptages till prövning.

Med hänsyn till vad departementschefen anfört beträffande den ifrågasatta

löneregleringen för dövstumprästerna, anser sig utskottet icke kunna biträda

det i motionen II: 99 framställda yrkandet.

Kungl. Maj:ts förslag har icke givit utskottet anledning till erinran. Utskottet

hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: 99, till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 43,000 kronor.

189:o) Dövstumpräster och dövstumkonsulenter: Omkostnader. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 193, sid. 374 och 375), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Dövstumpräster och dövstumkonsulenter:

Omkostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 15,600 kronor.

190:o) Bidrag till tidning för dövstumma. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 194, sid. 375), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till tidning för dövstumma

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,000 kronor.

191 :o) Bidrag till svenska föreningen för dövas väl. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 195, sid. 375 och 376), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska föreningen för

dövas väl för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 8,000

kronor.

Yrkesundervisningen.

192:o) Tekniska läroverk: Avlöningar. Tekniska läroverk: Omkostnader.

Tekniska läroverk: Materiel, böcker m. m. Tekniska läroverk: Stipendier.

Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 196) föreslagit riksdagen i

s. 99 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

99

fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen

utlåtande, vilket härmed

anmäles.

193:o) Understöd åt Iiandelsgymnasier. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 197, sid. 377 och 378), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt Iiandelsgymnasier för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 370,000 kronor.

194:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning. Beträffande vad

Kungl. Majit (punkt 198) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

195:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning. Kungl. Majit

har (punkt 199, sid. 379—381) föreslagit riksdagen att dels medgiva, att

Kungl. Majit må under budgetåret 1943/44 bevilja understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning nied tillhopa 425,000 kronor; dels ock till

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 425,000 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr E. Åqvist (I: 82) och

den andra inom andra kammaren av herrar W. Svensson i Ljungskile och

O. Malmborg (lii lil), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja ett understöd

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning under budgetåret 1943/44 med

tillhopa 465,000 kronor, samt att Kungl. Majit måtte föranstalta om en utredning

angående enskilda anstalters för yrkesundervisning ställning och behov.

Beträffande de skäl, som motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden,

hänvisas, i den mån desamma ej framgå av den nedan lämnade redogörelsen,

till motionen I: 82.

Kungl. Majits förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår. Av det äskade anslaget, 425,000 kronor, är ett belopp

av 395,000 kronor avsett för understöd till avlöning av lärare och återstoden

avsetts för understöd till undervisningsmateriel.

Skolöverstyrelsen hade föreslagit en anslagshöjning med 75,000 kronor och

till stöd härför anfört:

För budgetåret 1942/43 ha sökts understöd till ett sammanlagt belopp av

cirka 752,752 kronor.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Statsutskottets utlåtande nr 8.

De ekonomiska svårigheter, under vilka de enskilda anstalterna för yrkesundervisning

i regel arbetat under de senare åren, lia givetvis i hög grud

stegrats genom nu rådande krisförhållanden. Så till exempel lia lärarlönerna

i stor utsträckning måst höjas i motsvarighet till det s. k. ramavtalet. Priserna

på undervisningsmateriel ha likaså väsentligt ökats. Det blir den utbildningssökande

ungdomen, som främst drabbas av olägenheterna, antingen så, att

utbildningstillfällena beskäras, eller så, att utbildningen blir mera kostsam.

Detta medför i sin tur en hämning med avseende på nutidens krav på yrkesutbildning

till men för näringslivets sunda utveckling.

Det stora intresse för yrkesutbildningen, som visats av åtskilliga korporationer,

organisationer och företag, skulle helt säkert stimuleras genom bättre

tillgång till statsunderstöd. Det synes även vara till förfång för utvecklingen,

att önskvärda nya enskilda initiativ till ordnande av yrkesutbildning ej kunna

stödjas. Överstyrelsen anser en anslagshöjning av åtminstone 75,000 kronor

böra åvägabringas. Av detta belopp torde en väsentlig del behövas för ökat

stöd åt hittills understödda anstalter, vilka på grund av anslagsbegränsningen

icke för närvarande kunnat komma i åtnjutande av understöd i enlighet med

föreskrivna understödsgrunder men som ändock äro nödsakade att i fråga örn

lärarlöner underkasta sig väsentligt ökade kostnader. Överstyrelsen anser sig

alltså böra tillstyrka att anslaget höjes till 500,000 kronor.

Sveriges köpmannaförbund m. fl. organisationer, vilka åtnjuta understöd

ur förevarande anslag, hade hemställt om bifall till skolöverstyrelsens förslag.

Tillika hade rektorn O. Helling rn. fl. gjort framställning dels örn höjning av

anslaget för möjliggörande av löneförbättringar, dels ock om utredning beträffande

jämställande i understödshänseende av vissa enskilda yrkesutbildningsanstalter

med kommunala yrkesskolor. Över sistnämnda förslag hade

skolöverstyrelsen avgivit yttrande, däri överstyrelsen bland annat framhållit,

att överstyrelsen tidigare förordat snar utredning om yrkesskolväsendet.

Departementschefen har för egen del anfört:

De statliga och kommunala yrkesundervisningsanstalterna befinna sig i en

period av markerad expansion. Detta medför i sin tur en stark ökning av

medelsbehovet, vilket förhållande återspeglar sig i riksstaten för det innevarande

och det nu framlagda riksstatsförslaget för nästa budgetår. Även om

jag gärna sett, att det varit möjligt att förorda en anslagshöjning även för de

enskilda yrkesutbildningsanstalternas del, kan jag likväl av statsfinansiella skäl

icke för närvarande biträda de gjorda framställningarna örn höjning av förevarande

anslag. Jag föreslår därför, att anslaget uppföres med oförändrat

belopp. Liksom nu sker, bör samråd även nästa budgetår äga rum mellan

skolöverstyrelsen och arbetsmarknadskommissionen vid behandlingen av

understödsansökningar. Till den gjorda framställningen om utredning rörande

grunderna för understöd till enskilda anstalter för yrkesundervisning är jag

icke för närvarande beredd att taga ställning.

I motionerna I: 82 och II: lil anföres bland annat:

Staten har under senare år beaktat vissa lärargruppers behov av en rättvis

lönereglering. Sålunda erhöllo folkhögskolornas och lantmannaskolornas lärare

genom beslut vid förra årets riksdag sin lönefråga ordnad. Det går då icke helt

att bortse från de lärare, som äro anställda vid de enskilda anstalterna för

s. 101 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

101

yrkesundervisning. Flera av skolorna ha trots det minskade statsunderstödet

sökt bereda sina lärare ett kristillägg enligt det s. k. ramavtalet. Det synes oss

nödvändigt, att skolorna allmänt beredas tillfället att giva sina lärare ett

sådant tillägg. Vi ha därför önskat, att riksdagen skulle kunna öka skolornas

understöd med 20 procent å anslaget till lärarlöner, eller omkring 80,000 kronor.

På grund av det statsfinansiella läget vilja vi i stället föreslå 10 procent,

eller 40,000 kronor, med den förhoppningen att skolorna ha möjlighet att utfylla

resterande.

Det har vid flera tillfällen framhållits, att några av dessa skolor drivas som

enskilda affärsföretag och att de som sådana icke skulle vara i behov av statens

understöd. Det torde dock vara endast ett fåtal skolor, vars ekonomiska avkastning

icke helt går till skolverksamheten, och där det sålunda är fråga om

profit för enskild företagare. Flera skolor drivas av stiftelser och föreningar av

olika slag, vilka organiserat sina skolor för bestämda utbildningssyften i linje

med organisationens art. Sålunda finns det skolor för hantverkare och småindustrier,

som ägas av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation. Urmakareförbundet

har sina skola, Köpmannaförbundet sin o. s. v. Flera s. k.

stiftelseskolor fungera i verkligheten som kommunala yrkesutbildningsanstalter

för sin ort men kunna av ett eller annat skäl icke övertagas av kommunen. Det

torde vara riktigt, att de skolor, som i sin verksamhet fullt motsvara de kommunala

skolorna för yrkesutbildning, erhålla ett statsbidrag, som utmätes efter

samma grunder som de kommunala skolornas. Det skulle alltså vara av ett

stort värde om en differentiering kunde ske mellan dessa olika skolor, så att

skolor som drivas som enskilda affärsföretag erhölle statsbidrag efter andra

grunder än dessa som helt motsvara de kommunala yrkesutbildningsanstalterna.

Allt talar för att en utredning bör göras, som klarlägger vad ovan angivits.

Departementschefen har — såsom av den lämnade redogörelsen framgår —

anfört, att han gärna sett, att det varit möjligt att förorda en anslagshöjning

för de enskilda yrkesutbildningsanstalternas del, men att statsfinansiella skäl

emellertid för närvarande lade hinder i vägen för en höjning av förevarande

anslag. Ehuru utskottet beaktar det synnerliga värdet av den vid ifrågavarande

anstalter bedrivna utbildningen, har utskottet likväl av samma skäl som departementschefen

funnit sig icke kunna tillstyrka bifall till det i motionerna I: 82

och II: lil framställda förslaget örn en ökning av anslaget med 40,000 kronor

för beredande av visst kristillägg åt lärarpersonalen. Anslaget torde alltså i

enlighet med Kungl. Maj:ts förslag böra för nästa budgetår uppföras med ett

belopp av 425,000 kronor.

Vad beträffar motionärernas yrkande örn utredning angående de enskilda

yrkesundervisningsanstalternas ställning och behov har Kungl. Maj:t redan

fått sin uppmärksamhet riktad på denna fråga och utskottet är övertygat om

att nämnda spörsmål så snart som möjligt kommer att bliva föremål för närmare

omprövning från Kungl. Maj:ts sida. På grund härav synes det icke

erforderligt, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit gör särskild framställning

i ämnet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

I. ali riksdagen må

Vtslcottet.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Statsutskottets utlåtande nr 8.

a) medgiva, att Kungl. Maj:t må under budgetåret 1943/44

bevilja understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

med tillhopa 425,000 kronor;

b) till Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 425,000

kronor;

II. att motionerna 1:82 och 11:111 icke må till någon

riksdagens åtgärd föranleda.

196:o) Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till inrättande av centrala verkstadsskolor m. m. Kommunala

och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till driften av centrala

verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning:

Understöd åt verkstadsskolor för viss arbetslös ungdom.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning.

Kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning: Stipendier

åt elever vid centrala verkstadsskolor. Kommunala och enskilda anstalter

för yrkesundervisning: Stipendier åt elever vid verkstadsskolor för

viss arbetslös ungdom. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 200) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

197:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska

skolan i Stockholm. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 201, sid.

382—385), vilket innebär en anslagshöjning med 1,200 kronor, huvudsakligen

föranledd av provisorisk löneförbättring åt underlärarna vid skolan, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till tekniska skolan i Stockholm för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 167,200 kronor,

därav 23,589 kronor skola utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid för berörda ändamål, under iakttagande

av vad i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1943 anförts, bidrager med enahanda belopp, samt

med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden.

198:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till bergsskolan

i Filipstad m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202,

sid. 385 och 386), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

103

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m. för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 25,400 kronor.

199:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till textilinstitutet

i Borås. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 203, sid. 386

och 387), vilket innebär en anslagsminskning med 500 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må . till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till textilinstitutet i Borås för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 30,000 kronor.

200:o) Särskilda anstalter för yrkesundervisning: Bidrag till Lennings

textiltekniska institut i Norrköping. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 204, sid. 387 och 388), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Särskilda anstalter för yrkesundervisning:

Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 23,000

kronor.

201 :o) Utbildande av lärare vid yrkesundervisningen. Beträffande vad

Kungl. Maj:t (punkt 205) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket

härmed

anmäles.

Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.

202:o) Understöd åt folkbiblioteksväsendet. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 206, sid. 389—394), vilket innebär en anslagshöjning

med 77,000 kronor, väsentligen föranledd av 1942 års riksdags beslut om ändrade

understödsgrunder, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt folkbiblioteksväsendet

för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,834,000

kronor.

203:o) Åtgärder för civil folkberedskap. Kungl. Maj:t har (punkt 207,

sid. 394—396) föreslagit riksdagen att till Åtgärder för civil folkberedskap för

budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 220,000 kronor.

Till förevarande ändamål lia hittills på riksstaten anvisats följande anslags
-

belopp:

Budgetåret 1940/41 (tilläggsstat)...................... kronor 250,000

» 1941/42 ................................. » 60,000

» 1942/43 ................................. » 260,000.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Dessutom ha under anslaget till Understöd åt anstalter och föreningar, som

anordna populärvetenskapliga föreläsningar, anvisats särskilda medel till föreläsningar

i krisfrågor, för innevarande budgetår 50,000 kronor.

Statens infonnationsstyrelse har hemställt om ett anslag av 260,000 kronor

för nästa budgetår, att disponeras på följande sätt (till jämförelse angives även

staten för innevarande budgetår):

Budgetåret

Beräknad kostnad för

1942/4.3,

budgetåret 1943/44,

Kostnader för den centrala organisationen :

kronor:

kronor:

a) arvode, bestämt av Kungl. Maja........

15,000

15,000

b) avlöningar till övrig personal........

37,500

40,500

c) reseersättningar..........

5,000

5,000

d) expenser och publikationstryck...........

Kostnader för ombudsorganisationen:

15,000

30,000

a) länsombudskonferens.........

b) ortsombudskonferenser samt ersättningar för lansom-

4,000

6,000

budens porto- och telefonkostnader..........

16,000

18,000

Kursverksamhet.............

Övrig verksamhet för upplysning om svenska värden

50,000

60,000

(däribland framställning av kortfilmer).....

117,500

85,500

Summa kronor 260,000

260,000

Informationsstyrelsen har anfört bland annat:

_ De skäl, som föranlett anslagets tillkomst, torde alltjämt äga oförminskad

giltighet. Så t. ex. peka erfarenheterna mot en fortsatt försämring i försörjningsläget,

vilken kan komma att fresta på sammanhållningen mellan olika

grupper i landet. En utbredd förmodan rörande krigets snara slut synes orsaka

ett slappnande intresse för beredskapsåtgärder i fråga örn såväl försvaret

som folkförsörjningen. Sektionens för kulturell folkberedskap verksamhet bör

således bibehållas vid sin nuvarande omfattning även under budgetåret

1943/44.

Kursverksamheten bygger för närvarande på en studiekurs enligt brevmetoden,

kallad »Den svenska livsformen», för en beräknad kostnad av

50.000 kronor. Då denna kurs numera nått ut till stora delar av de avsedda

kretsarna, erfordras för nästa budgetår endast 30,000 kronor för ändamålet.

Sektionen ämnar därjämte vidtaga särskilda åtgärder i syfte att sprida kunskap

örn försvarets problem och dymedelst stärka och fördjupa försvarsviljan.

I detta syfte ämnar man utgiva en brevkurs, kallad »Medborgaren och försvaret»,

vilken beräknas för nästa budgetår draga en kostnad av 30,000 kronor.

För kursverksamhet erfordras alltså för nästa budgetår en ytterligare

medelsanvisning av 10,000 kronor.

_ för framställning av kortfilmer får nu — med anledning av en framställning

av 1941 års filmutredning — disponeras högst 25,000 kronor. I avbidan

på att statsmakterna taga ställning till utredningens förslag örn stöd åt svensk

filmproduktion föreslår styrelsen, att även för nästa budgetår ett belopp av

25.000 kronor ställes till förfogande för nämnda ändamål.

Övrig verksamhet för upplysning om svenska värden måste givetvis bli

beroende av den allmänna händelseutvecklingen och de behov av statlig information,

den kan medföra. Denna upplysningsverksamhet är att betrakta

som motåtgärder mot den främmande propagandan i vårt land, vars problem

s. 105 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr S.

105

av åtskilliga tecken att döma fordrar skärpt uppmärksamhet. Med bibehållande

av samma totala anslagsram som under innevarande budgetår beräknas

för detta ändamål ett belopp av 60,500 kronor.

Departementschefen har för egen del anfört:

Någon minskning i behovet av åtgärder för folkberedskapens stärkande

kan icke beräknas föreligga under nästa budgetår. Jag har ingen erinran att

framställa mot det av informationsstyrelsen beräknade medelsbehovet för

nästa budgetår. Det torde liksom hitintills få ankomma på Kungl. Majit att

framdeles meddela bestämmelser rörande dispositionen av anslaget. På de

tidigare anvisade anslagen har uppstått en betydande reservation, enligt budgetredovisningen

för budgetåret 1941/42 omkring 225,000 kronor. Enligt vad

jag inhämtat är detta belopp till största delen bundet för bestämda ändamål

men innefattar även till viss del en besparing. Jag föreslår därför, att anslaget

med hänsyn till denna reservation för nästa budgetår minskas med 40,000

kronor till 220,000 kronor.

Med hänsyn till den förefintliga reservationen från budgetåret 1941/42 på

omkring 225,000 kronor anser utskottet anslagsbehovet för nästa budgetår

kunna begränsas till ett belopp av 200,000 kronor. Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Maj:ts förslag, till

Åtgärder för civil folkberedskap för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

204:o) Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar. Kungl. Majit har (punkt 208, sid. 396—399)

föreslagit riksdagen att till Understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 190,000 kronor, att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1942/43 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen angivna

ändringar utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Kungl. Majit må

äga meddela.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft en inom andra

kammaren av herrar I. Sefve och G. Sundqvist väckt motion (11:66), vari

hemställts, att riksdagen måtte höja det i statsverkspropositionen föreslagna

anslaget på 190,000 kronor till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna

populärvetenskapliga föreläsningar, med dels 25,000 kronor till »krisföreläsningar»

och dels 1,500 kronor till understöd åt centralbyråerna.

Kungl. Majits förslag innebär följande förändringar i förhållande till nu utgående

anslag:

Understöd till centralbyråer för förmedling av populärvetenskapliga

föreläsningar (nu 15,000 kronor) ........ kronor -(- 1,500

Föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet (nu 17,000

kronor) ........................................ » -J- 4,000

TJtskottet.

i

s. 106 Kontrollera mot PDF

106 Statsutskottets utlåtande nr 8.

Föreläsningar i av krigstiden föranledda aktuella frågor (nu

50,000 kronor) .................................. kronor — 25,000

Understöd åt lokala föreläsningsanstalter (nu 72,500 kronor) » — 1,500

Nettominskning kronor 21,000.

Skolöverstyrelsen hade hemställt örn en anslagshöjning med 8,500 kronor,

varav 3,000 kronor till understöd åt centralbyråer och 5,500 kronor till föreläsningsverksamhet

inom försvarsväsendet. Överstyrelsen anförde bland annat:

Anslagsbeloppet å 50,000 kronor till föreläsningar i av krigstiden föranledda

aktuella frågor har överstyrelsen efter samråd med informationsstyrelsens

sektion för kulturell folkberedskap och med iakttagande av vad riksdagen beträffande

detta belopp anfört beslutat disponera på följande sätt. Ett belopp

av 10,000 kronor har överstyrelsen reserverat för anordnande av serieföreläsningar

i dylika frågor genom A. B. F. Återstående beloppet, 40,000 kronor,

kommer att efter ansökningar fördelas mellan centralbyråerna och föreläsningsförbunden

med 20,000 kronor för verksamheten under höstterminen 1942

och med enahanda belopp för verksamheten under vårterminen 1943. Överstyrelsen

har härvid bestämt såsom villkor för åtnjutande av anslag, bland

annat, att av beviljat belopp minst 2/3 skall användas för anordnande av föreläsningar

antingen å orter, där lokala föreläsningsanstalter icke finnas, eller

genom andra organisationer än dylika anstalter.

Överstyrelsen anser ofrånkomligt att anslaget till centralbyråerna höjes med

äskade 3,000 kronor. Dessa byråer, som utgöra kärnan i verksamheten, ha ju

ett mera stadigvarande organisatoriskt arbete, som minst av allt i dessa tider

kan inskränkas. Byråerna hava också fast anställd personal, till vilken givetvis

under nuvarande ekonomiska situation likaväl som till andra tjänstemän

måste utgå viss dyrtidskompensation. Den begärda anslagsökningen synes sålunda

synnerligen berättigad. Att taga denna anslagsökning ur det nu utgående

anslaget finner överstyrelsen icke möjligt, då därigenom ett avsevärt antal

lokala föreningar skulle bli berövade sitt anslag.

Departementschefen har för egen del anfört:

Före den år 1940 vidtagna anslagsbeskärningen utgick från förevarande

anslag ett belopp av högst 18,000 kronor till understöd till centralbyråer för

förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, medan till samma ändamål

för närvarande utgår ett belopp av högst 15,000 kronor. I likhet med skolöverstyrelsen

anser jag mig böra förorda ökade medel till understöd åt centralbyråerna.

Härvid anser jag mig dock böra stanna vid att föreslå en höjning

med 1,500 kronor mot begärda och av överstyrelsen förordade 3,000

kronor. Jag ser mig dock nödsakad förutsätta, att denna ökning kompenseras

genom en motsvarande minskning av de för understöd åt lokala föreläsningsanstalter

avsedda medlen.

De medel, högst 17,000 kronor, som från förevarande anslag utgå till föreläsningsverksamhet

inom försvarsväsendet, avse att tillgodose det normala

behovet av sådan föreläsningsverksamhet, alltså icke det ökade medelsbehov,

som föranledes av de anbefallda försvarsberedskapsåtgärderna. Med hänsyn

till bland annat den beslutade utökningen av den militära fredsorganisationen

torde det vara erforderligt att öka anslagsmedlen till ifrågavarande verksamhet.

Jag förordar i sådant avseende en anslagshöjning med 4,000 kronor

mot av överstyrelsen tillstyrkta 5,500 kronor.

s. 107 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

107

Till föreläsningar i av krigstiden föranledda aktuella frågor har som nämnts

anvisats ett belopp av 50,000 kronor för innevarande budgetår. Av statsfinansiella

skäl och med hänsyn till den upplysningsverksamhet i elyida frågor,

som äger rum jämväl i annan ordning, exempelvis i form av radioföredrag,

torde denna anslagspost för nästa budgetår kunna minskas med 25,000 kronor

till 25,000 kronor.

I övrigt anser jag mig icke böra ifrågasätta ändrade villkor för anslagets

disposition. Anslaget torde alltså böra minskas med (25,000 — 4,000 =) 21,000

kronor till (211,000 — 21,000 =) 190,000 kronor. Jag förutsätter, att den

populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten även under nästa budgetår i

tillbörlig omfattning inriktas på aktuella krisfrågor.

I motionen 11:66 anföres bland annat:

Anslaget på 50,000 kronor till »krisföreläsningar» har under den gångna delen

av arbetsåret visat sig vara till stor nytta för föreläsningsverksamheten,

som tack vare detta kunnat nå åtskilliga avsides liggande orter. Ganska isolerade

bygder, som utan statlig hjälp ej kunnat ordna någon som helst folkbildningsverksamhet,

ha genom bidrag från de av riksdagen beviljade medlen

kunnat erhålla åtminstone enstaka föreläsningar i aktuella ämnen. Även på

andra håll, där bildningsintresset kämpat med stora ekonomiska svårigheter,

har denna möjlighet till ett blygsamt statsunderstöd varit till ovärderlig nytta.

Beklagligt nog har det tillgängliga anslaget dock varit alltför knappt för att

kunna tillfredsställa behovet. Redan under höstterminen måste åtskilliga

framställningar avslås, och för vårterminen synes skillnaden mellan behov och

möjligheten att tillfredsställa det bli ännu mycket större.

Under sådana förhållanden är det synnerligen beklagligt, att det statsfinansiella

läget nödgat ecklesiastikministern att föreslå en sänkning av anslaget

till krisföreläsningar till 25,000 kronor.

Det vore vidare mycket beklagligt, om understödet till den aktiva föreläsningsverksamheten

skulle minskas även med anslaget till centralbyråerna —

i detta fall 1,500 kronor. Byråerna behöva säkerligen den höjning, som föreslagits

av skolöverstyrelsen. Då emellertid under nu rådande förhållanden

även en obetydlig utgiftsökning kan medföra svårigheter, torde man kunna

tänka sig en kompromiss på så sätt, att centralbyråerna få en anslagsökning

av 1,500 kronor men att denna ej medför en sänkning av hjälpen till föreläsningsföreningarna

utan åstadkommes genom en höjning av anslaget i dess

helhet.

På av departementschefen anförda skäl anser utskottet ifrågavarande anslag

för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 190,000 kronor. Utskottet

kan alltså icke tillstyrka det i motionen IT: 06 framställda förslaget.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må, med bifall till Kungl. Maj:ts förslag och

med avslag å motionen II: G6, till Understöd åt anstalter och

föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 190,000 kronor,

att i huvudsaklig överensstämmelse med de för budgetåret

1942/43 gällande grunderna och villkoren med av departementschefen

angivna ändringar utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Kungl. Majit må ilga meddela.

Utskottet.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

205 :o) Understöd för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 209, sid. 400), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Understöd för anordnande av flyttande

folkhögskolekurser för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 65,000 kronor.

206:o) Bidrag till vissa bildningsförbund för organisations- och administrationskostnader.

Kungl. Maj:t har (punkt 210, sid. 400—403) föreslagit

riksdagen att såsom Bidrag till vissa bildningsförbund för organisationsoch

administrationskostnader för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av

48,000 kronor.

I riksstaten äro nu uppförda följande tre anslag till studie- och bildnings
-

förbund:

Bidrag till arbetarnas bildningsförbund för organisations
och

administrationskostnader........................ kronor 35,000

Bidrag till svenska landsbygdens studieförbund för organisations-

och administrationskostnader ................ » 7,000

Bidrag till tjänstemännens bildningsverksamhet för organisations-

och administrationskostnader .................. » 4,000

Summa kronor 46,000.

Departementschefen, som tillstyrkt anvisande av ett belopp av 1,500 kronor

till »studieförbundet medborgarskolan» såsom bidrag till organisations- och

administrationskostnader ävensom en höjning med 500 kronor av anslaget till

tjänstemännens bildningsverksamhet, har ansett praktiska skäl tala för, att

anslagen till bildningsförbunden sammanslås till ett anslag under ovanstående

rubrik. Anslaget skulle fördelas sålunda:

arbetarnas bildningsförbund .......................... kronor 35,000

svenska landsbygdens studieförbund.................... » 7,000

tjänstemännens bildningsverksamhet.................... » 4,500

studieförbundet medborgarskolan ...................... » 1,500

Summa kronor 48,000.

Med tillstyrkande av bifall till Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vissa bildningsförbund

för organisations- och administrationskostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 48,000 kronor.

207:o) Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 211, sid. 403—405), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, får utskot
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

109

tet, som erinrar, att anslaget för närvarande benämnes »Bidrag till hemgårdarnas

verksamhet», hemställa,

att riksdagen må såsom Bidrag till verksamheten vid hemgårdar

och studiehem för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 30,000 kronor.

208:o) Bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet lii. m.

för nykterhetens främjande. Kungl. Majit har (punkt 212, sid. 405 och

406) föreslagit riksdagen att till förevarande ändamål för budgetåret 1943/44

anvisa ett anslag av 252,100 kronor.

I samband härmed har utskottet till behandling förehaft två likalydande

motioner, väckta, den ena inom första kammaren av herr J. Björck m. fl.

(I: 113) och den andra inom andra kammaren av herr E. Lindmark m. fl.

(II: 228), vari hemställts, att riksdagen måtte bevilja 70,000 kronor till föreläsnings-

och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande samt att i

följd därav sammanlagt må såsom »bidrag till undervisnings- och upplysningsverksamhet

m. m. för nykterhetens främjande» anvisas ett anslag av 262,100

kronor.

Kungl. Maj:ts förslag innebär en anslagshöjning med 10,000 kronor. Enligt

departementschefens uttalande skulle detta belopp tillgodoföras anslagsposten

till understöd för föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande, vilken därmed skulle höjas från 50,000 kronor till 60,000 kronor.

Skolöverstyrelsen hade hemställt om en höjning av denna post till 90,000 kronor.

Departementschefen har förutsatt, att beloppet å 10,000 kronor skulle

användas till upplysningsverksamhet bland ungdom och till militärtjänst inkallade

samt den verksamhet, som bedrives av nykterhetsnämndernas riksförbund.

I motionerna 1:113 och 11: 228 har anförts i huvudsak följande:

Anslagsmedlen till föreläsnings- och instruktionsverksamhet ha under de

två sista budgetåren utgjort endast ungefär en tredjedel av anslaget närmast

före kriget. Denna knapphet har medfört en beklaglig inskränkning av det

offentliga upplysningsarbetet i alkoholfrågan. Centralförbundet för nykterhetsundervisning

(CEN), som fungerar som iöreläsningsbyrå för denna föreläsningsverksamhet,

har under de senaste åren måst avslå ett stort antal

framställningar om statsunderstödda föreläsningar. Under budgetåret 1938/39

var antalet förmedlade föreläsningar 4,356 men uppgick under budgetåret

1941/42 till endast 1,228.

Centralförbundet för nykterhetsundervisning har hemställt, att nu ifrågavarande

anslag för budgetåret 1943/44 måtte höjas till 100,000 kronor.

Konsulenten för nykterhetsundervisning har tillstyrkt en sådan förhöjning,

medan skolöverstyrelsen förordat höjning av anslaget till 90,000 kronor.

I sitt yttrande till skolöverstyrelsen framhöll konsulenten för myktcrhetsundervisning

inledningsvis bland annat, att möjligheterna för att vart land

framgångsrikt skulle kunna gå igenom den pågående krisen ej blott vöre

beroende av den militära beredskapen utan även på den inre frontens, civil
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Utskottet.

befolkningens motståndskraft, och att betydelsen av vår andliga beredskap

därför ej finge underskattas. Nykterhetsorganisationernas upplysnings- och

bildningsarbete vore i högsta grad ett kulturellt försvarsarbete. Trots de

skärpta förordningar rörande rusdrycksförsäljningen, som utfärdats, kunde

man enligt konsulentens uppfattning knappast säga, att fylleriförseelser och

olyckor, orsakade av alkoholförtäring, minskats, utan förhållandet vore snarast

det motsatta. Av särskilt allvarlig karaktär syntes framför allt fylleriförseelsernas

tilltagande bland ungdomen vara. Enbart genom förordningar

och stränga straffåtgärder kunde man säkerligen icke heller nå det önskade

målet, så länge okunnigheten om alkoholens skadeverkningar hade sådan utbredning,

som för närvarande vore fallet hos den stora allmänhetens flertal.

För att en förordning rätt skulle respekteras, vore det säkerligen av stor vikt,

att den enskilde verkligen förstode förordningens berättigande. —

Slutligen framhöll konsulenten, att en ökning av anslaget till CFN:s föreläsningsverksamhet

också skulle komma alla de enskilda organisationer till

godo, som arbeta på detta område, då de från detta anslag erhölle bidrag till

de föreläsningar och kurser, som de själva anordnade. En anslagsökning

skulle vidare möjliggöra, att särskilt det viktiga nykterhetsarbetet bland de

inkallade kunde göras mera effektivt och planmässigt. En stor del av CFN:s

anslag användes även till att utbilda lärare, ungdomsledare m. fl. på detta

område. Då dessa ledare sedan i sin tur komme att vidarebefordra de kunskaper,

de erhållit, komme de medel, som användes på detta sätt, att göra

ännu mera vidsträckt nytta.

Utöver vad nu anförts finge framhållas följande. Under senare tid har

nykterhetstillståndet påtagligt försämrats. Särskilt utbredningen av ungdomsfylleriet

ger anledning till allvarliga bekymmer, så mycket mer som detta

ungdomsfyllen visat en tydligt stigande tendens redan under en följd av år

före kriget.

Mycket tyder på att ju längre de onormala förhållandena fortsätta, vilka

kriget skapat, benägenheten att missbruka rusdrycker ökar. Orsakerna härtill

äro sannolikt att söka på flera håll. Vilka orsakerna än må vara, är det

emellertid uppenbart, att ett utbrett och tilltagande alkoholmissbruk i hög

grad bidrager till en moralisk förslappning hos befolkningen. Nykter hetsfrågan

framstår i själva verket som ett av nyckelproblemen, då man granskar

de faktorer, som inverka på den moraliska nivån inom folket. Att så kraftigt

som möjligt understödja nykterhetsarbetet just i denna tid står i god överensstämmelse

med trontalets maning att motverka »upplösningens krafter».

Det är en känd erfarenhet, att med starkt utpräglade alkoholseder följer

ekonomisk slösaktighet i allmänhet. Detta är ytterligare ett skäl till att man

just nu bör intensifiera samhällets och de frivilliga organisationernas nykterhetssträvanden

i så hög grad som möjligt. En livlig upplysnings- och propagandaverksamhet

för nykterhet blir i sig själv en aktion för ett mera sparsamt

och enkelt levnadssätt och måste sålunda från statsmakternas synpunkt

anses mycket önskvärd.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår innebär Kungl. Maj:ts förslag,

att anslagsposten till understöd för föreläsnings- och instruktionsverksamhet

för nykterhetens främjande skulle höjas från nu 50,000 kronor till

60,000 kronor. Höjningen föranledes av behov av ökade medel till upplysningsverksamhet

bland ungdom och till militärtjänst inkallade samt till den

verksamhet, som bedrives av nykterhetsnämndernas riksförbund. Vad i före
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

lil

varande motioner 1:113 och 11:228 anförts, har övertygat utskottet om

önskvärdheten av att ytterligare medel för sålunda angivna ändamål ställas

till förfogande för nästa budgetår. I sådant avseende får utskottet — i överensstämmelse

med det i motionerna framställda yrkandet — tillstyrka, att

ovannämnda anslagspost höjes från nu 50,000 kronor till 70,000 kronor och

anslagets slutsumma alltså uppföres med 262,100 kronor, innebärande en

ökning i förhållande till Kungl. Maj:ts förslag av 10,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må, i anledning av Kungl. Majis förslag och

med bifall till motionerna 1:113 och II: 228, såsom Bidrag

till undervisnings- och upplysningsverksamhet m. m. för nylcterhetens

främjande för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag

av 262,100 kronor.

209:o) Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd. Folkliga musikskolan

i Arvika: Stipendier. I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt

213, sid. 406), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Folkliga musikskolan i Arvika: Understöd ett anslag

av 12,000 kronor;

b) till Folkliga musikskolan i Arvika: Stipendier ett anslag

av 1,500 kronor.

210:o) Statens studielån: Nämnden för statens studielån. Statens

studielån: Ersättning till postverket för dess bestyr med statens studielån.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 214, sid. 406 och 407), vilket

innebär en höjning med hänsyn till belastningen av sistnämnda anslag

med 2,000 kronor och i övrigt oförändrad medelsanvisning, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Statens studielån: Nämnden för statens studielån

ett anslag av 6,500 kronor;

b) till Statens studielån: Ersättning till postverket för dess

bestyr med statens studielån ett förslagsanslag av 6,000

kronor.

211:o) Statens biografbyrå: Avlöningar. Statens biografbyrå: Omkostnader.

I enlighet med Kungl. Majis förslag (punkt 215, sid. 407 och

408), vilket i fråga örn avlöningsanslaget innebär en anslagsminskning med

2,200 kronor samt i fråga örn omkostnadsanslaget oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) godkänna följande avlöningsstat för statens biografbyrå,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44:

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Statsutskottets utlåtande nr S.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

............................ kronor 34,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit.............. » 20,520

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal

.............................. » 3,200

4. Rörligt tillägg, jörslagsvis ............ » 5,580

Summa kronor 63,300;

b) till Statens biografbyrå: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 63,300 kronor;

c) till Statens biografbyrå: Omkostnader för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 4,800 kronor.

Gymnastiska centralinstitutet.

212:o) Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar. Gymnastiska centralinstitutet:

Omkostnader. Gymnastiska centralinstitutet: Materiel,

böcker m. m. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216, sid. 409 och

410), vilket innebär en minskning av avlöningsanslaget med 8,800 kronor i

samband med att en å övergångsstat uppförd befattningshavare avgår ur sin

tjänst och en höjning av omkostnadsanslaget med 2,500 kronor, föranledd av

minskade uppbördsmedel, samt i fråga om materielanslaget oförändrad medelsanvisning,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) besluta, att ur personalförteckningen för gymnastiska

centralinstitutet skall från och med budgetåret 1943/44 uteslutas

en lärarinna å övergångsstat i lönegraden A 18;

b) godkänna följande avlöningsstat för gymnastiska centralinstitutet,

att tillämpas tills vidare från och med bud
-

getåret 1943/44:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis

........................... kronor 69,700

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis . . » 85,100

3. Avlöning till övrig icke-ordinarie personal

............................. » 6,300

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 10,900

Summa kronor 172,000;

s. 113 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

113

c) till Gymnastiska centralinstitutet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 172,000 kronor;

d) till Gymnastiska centralinstitutet: Omkostnader för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 18,300

kronor;

e) till Gymnastiska centralinstitutet: Materiel, böcker

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 4,300 kronor.

213:o) Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier. Gymnastiska centralinstitutet:

Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217, sid. 411), vilket innebär en höjning

av sistnämnda anslag med 1,000 kronor samt i övrigt anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må för budgetåret 1943/44 anvisa

a) till Gymnastiska centralinstitutet: Stipendier ett anslag

av 3,000 kronor;

b) till Gymnastiska centralinstitutet: Särskild undervisning

i idrott och gymnastik m. m. ett anslag av 4,500 kronor.

214:o) Gymnastiska centralinstitutet: Inredning och utrustning av

institutets nybyggnad. Beträffande vad Kungl. Maj:t (punkt 218) föreslagit

riksdagen i fråga om anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet

senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

Understöd åt vetenskap, vitterhet

och konst m. m.

215:o) Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219, sid. 412 och 413),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd för utgivande av tidskrifter,

lärda verk och läroböcker för budgetåret 1943/44 anvisa

ett reservationsanslag av 150,000 kronor.

216:o) Understöd åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 220, sid. 413), vilket

innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

Bihang till riksdagens ''protokoll 19If3. 6 sami. Nr 8.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Statsutskottets utlåtande nr 8.

att riksdagen må till Understöd åt bihemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 25,000 kronor.

217:o) Understöd åt professorn K. O. Östergren för fortsatt utgivande

av Nusvensk ordbok. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 221,

sid. 413 och 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt ''professorn K. O. Östergren

för fortsatt utgivande av Nusvensk ordbok för budgetåret

1943/44 anvisa ett anslag av 12,000 kronor.

218:o) Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222, sid. 414), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Understöd åt skriftställaren E. H.

Thörnberg för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 3,000

kronor.

219:o) Bidrag till föreningen Pietas. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 223, sid. 414), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till föreningen Pietas för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,500 kronor.

220:o) Bidrag till svenska naturskyddsföreningen. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 224, sid. 414), vilket innebär anvisande av samma

anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska naturskyddsföreningen

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 1,000

kronor.

221 :o) Bidrag till vetenskapsakademien för förvaltning av nationalparker

och naturskyddsärenden. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 225, sid. 414—416), vilket innebär en anslagshöjning med 1,500 kronor

i syfte att bereda medel för provisorisk gränsutmärkning och bevakning

av Muddus nationalpark, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till vetenskapsakademien

för förvaltning av nationalparker och naturskyddsärenden för

budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 11,800 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

115

Diverse.

222 :o) Ersättning till statens allmänna fastighetsfond: Byggnadsstyrelsens

delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Uppsala universitets delfond. Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:

Lunds universitets delfond. Ersättning till statens allmänna

fastighetsfond: Karolinska sjukhusets delfond. Beträffande vad Kungl.

Majit (punkt 226) föreslagit riksdagen i fråga om anslag till förevarande

ändamål avgiver utskottet senare under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

223 :o) Ersättning till statens domäners fond för upplåten mark. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227, sid. 417 och 418), vilket innebär

anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer

utskottet,

att riksdagen må såsom Ersättning till statens domäners

jond för upplåten mark för budgetåret 1943/44 anvisa ett

förslagsanslag av 2,200 kronor.

224 :o) Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska kommissionen. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 228, sid. 418), vilket innebär anvisande

av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till baltisk-geodetiska

kommissionen för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 2,100 kronor.

225:o) Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229, sid.

418 och 419), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Sveriges anslutning till vissa internationella

vetenskapliga sammanslutningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 3,200 kronor.

226:o) Bidrag till svenska institutet i Rom m. m. I enlighet med Kungl.

Maj:ts förslag (punkt 230, sid. 419 och 420), vilket innebär anvisande av

samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska institutet i Rom

m. m. för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 37,000

kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

TJtskottet.

116 Statsutskottets utlåtande nr 8.

227:o) Främjande av internationellt-kulturellt samarbete genom studentutbyte.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 231, sid. 421), vilket

innebär en anslagshöjning med 1,800 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Främjande av internationellt-kulturellt

samarbete genom studentutbyte för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 6,800 kronor.

228:o) Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete.

Kungl. Majit har (punkt 232, sid. 421 och 422) föreslagit riksdagen

att såsom Bidrag till svenska kommittén för nordiskt-akademiskt samarbete

för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av 6,000 kronor.

Kungl. Majrts förslag innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår.

I samband med förevarande anslagsfråga har departementschefen anfört:

I detta, sammanhang tillåter jag mig att i korthet beröra ett ämne, som

redan tidigare varit föremål för statsmakternas uppmärksamhet.

I .riksdagens skrivelse 1941:348 har begärts utredning av frågan om

fördjupande och stärkande av den nordiska samhörigheten. En framställning

med Jiknande syfte har gjorts av föreningen Norden den 30 januari 1942, varvid

åberopats föreningens anhållan av den 9 november 1938, avseende utredning

av möjligheten att göra Vadstena till en centralpunkt i Sverige för

nordiskt kulturellt samarbete och nordiskt folkbildningsarbete. Efter av mig

givet särskilt uppdrag har chefen för statens informationsstyrelse professorn

Sven Tunberg verkställt en preliminär undersökning av hithörande frågor,

vilken givit till resultat, att förslagen rörande skapandet av ett svensk-nordiskt

mötescentrum, en svensk-nordisk folkhögskola och en högre samnordisk bildningsinstitution

vore av stort nationellt intresse och väl värda att av svenska

staten på olika sätt understödjas. För ögonblicket syntes emellertid tillrådligast

att endast upptaga de två förstnämnda förslagen till behandling.

I likhet med utredningsmannen anser jag det vara synnerligen önskvärt,

att en institution av ifrågavarande art kommer till stånd. Jag delar även hans

uppfattning, att staten bör lämna sin medverkan härtill. Ytterligare utredningar

och överväganden äro emellertid erforderliga, innan frågan kan underställas

riksdagen. Sålunda är det ännu icke utrett, vilket belopp som kan

komma att erfordras för ändamålet. Vid nu angivna förhållande har jag icke

ansett mig böra föreslå, att ett särskilt belopp för ändamålet beräknas i statsverkspropositionen

.

Utskottet tillstyrker bifall till Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

I anledning av vad departementschefen anfört i fråga om upprättandet av

en institution för nordiskt kulturellt samarbete och nordiskt folkbildningsarbete

vill utskottet framhålla, att utskottet delar departementschefens uppfattning

om önskvärdheten av att en dylik institution kommer till stånd.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen må såsom Bidrag till svenska kommittén för

nordiskt-akademiskt samarbete för budgetåret 1943/44 anvisa

ett anslag av 6,000 kronor.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

117

229 :o) Kommittéer och utredningar genom sakkunniga. I enlighet med

Kungl. Maj:ts förslag (punkt 233, sid. 422), vilket innebär en anslagshöjning

med 200,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Kommittéer och utredningar genom

sakkunniga för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag

av 400,000 kronor.

230:o) Extra utgifter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 234,

sid. 422 och 423), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för

innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Extra utgifter för budgetåret 1943/44

anvisa ett reservationsanslag av 100,000 kronor.

231 :o) Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 235, sid. 423),

vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande budgetår,

hemställer utskottet,

att riksdagen må

a) medgiva, att provisorisk avlöningsförstärkning må enligt

hittills tillämpade grunder utgå under budgetåret 1943/44 till

innehavare av sådan ordinarie befattning vid universiteten i

Uppsala och Lund eller vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

på vilken civila avlöningsreglementet icke äger tilllämpning;
b)

till Provisorisk avlöningsförstärkning åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa

ett förslagsanslag av 21,000 kronor.

232:o) Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236, sid. 423), vilket innebär en anslagsminskning

med 25,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 725,000 kronor.

233 :o) Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda undervisnings-

m. fl. anstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237,

sid. 424), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp som för innevarande

budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Dyrtidstillägg åt lärare vid vissa statsunderstödda

undervisnings- m. fl. anstalter för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,050,000 kronor.

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Statsutskottets utlåtande nr 8.

234:o) Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst. I enlighet

med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238, sid. 424), vilket innebär en anslagsminskning

med 40,000 kronor, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa befattningshavare

i statens tjänst för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag

av 170,000 kronor.

235:o) Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda kommunala

läroanstalter. I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239, sid. 424 och

425), vilket innebär en anslagsminskning med 860,000 kronor, hemställer

utskottet,

att riksdagen må till Barntillägg åt vissa lärare vid statsunderstödda

kommunala läroanstalter för budgetåret 1943/44

anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

236:o) Kristillägg. Beträffande vad Kungl. Majit (punkt 240) föreslagit

riksdagen i fråga örn anslag till förevarande ändamål avgiver utskottet senare

under riksdagen utlåtande, vilket härmed

anmäles.

237:o) Reglering av vissa kursförluster. I enlighet med Kungl. Maj:ts

förslag (punkt 241, sid. 425), vilket innebär anvisande av samma anslagsbelopp

som för innevarande budgetår, hemställer utskottet,

att riksdagen må till Reglering av vissa kursförluster för

budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 9 mars 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Johan Bernhard Johansson, Joh. Nilsson i Malmö, Oscar

Olsson, Pauli, Gränebo, Torsten Ström, Bernhard Nilsson, Sven Larsson, Andrén, Heiding,

Magnusson och Emil Petersson; samt

från andra kammaren: herrar Jonsson i Eskilstuna, Eriksson i Stockholm, Andersson i

Prästbol, Persson i Falla, Hansson i Rubbestad, Holmdahl, Andersson i Södergård, Bergström,

Wallentheim, Viklund, Åkerström och Barnekow.

s. 119 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

119

Reservationer:

vid punkten 58: o) (Uppsala universitet: Avlöningar) av herrar Oscar Olsson,

Pauli, Bernhard Nilsson, Andrén, Emil Petersson, Holmdahl och Wallentheim,

vilka ansett, att utskottets yttrande och hemställan bort hava följande

lydelse:

»Utskottet anser---universitetets reservfond.

I likhet med universitetsmyndigheterna och motionärerna finner utskottet

starka skäl tala för att en ökad lönefyllnad beredes professor Nordström. Såsom

i motionerna 1:157 och II: 239 framhållits är Nordströms nuvarande

lön blott obetydligt högre än en lektors i den för lektorer gällande lägsta

löneklassen, men understiger lektorslönen i de därpå följande löneklasserna.

En dylik löneplacering för Nordström, som i tio år innehaft sin professur,

måste enligt utskottets mening framstå såsom obillig. Åtgärder synas utskottet

därför böra vidtagas för att bringa Nordströms lön i paritet med övriga

universitetsprofessorers genom beviljande av ökat personligt lönetillägg åt

honom. Detta tillägg bör emellertid upptagas med ett förslagsvis angivet

belopp, i syfte att möjliggöra, att lönetillägget automatiskt kan höjas eller

sänkas i förhållande till de vid varje tidpunkt aktuella professorslönerna. Med

nu utgående dyrtids- och kristillägg erfordras en höjning av lönetillägget —

nu 1,200 kronor — med 4,000 kronor. Utskottet tillstyrker alltså, att nämnda

lönetillägg från och med budgetåret 1943/44 fastställes till ett belopp av förslagsvis

5,200 kronor.

Vidkommande det i motionerna I: 109 och II: 164 gjorda yrkandet örn inrättandet

av en personlig assistentbefattning för mykologen Seth Lundell vill

utskottet framhålla, att utskottet funnit den ersättning av 4,000 kronor, som

nu kunnat beredas honom ur universitetets reservfond, icke stå i skäligt förhållande

till hans kapacitet och extraordinära sakkunskap på ifrågavarande

område. Reservfonden är vidare så pass hårt belastad med utgifter för olika

ändamål, att anledning saknas antaga, att Lundell av dessa medel kan tillförsäkras

en högre ersättning än den av honom nu åtnjutna. Det synes utskottet

motiverat att medel anvisas i annan ordning för att bereda Lundell

en fastare ställning och en bättre ekonomisk utkomst. På grund härav tillstyrker

utskottet bifall till det i förenämnda motioner framställda förslaget

örn inrättandet av en personlig assistentbefattning i lönegraden A 17 åt Lundell.

Kostnaderna härför kunna uppskattas till i runt tal 6,000 kronor, varav

800 kronor rörligt tillägg.

Utskottet anser---ifrågavarande ändamål, för vilket ökade förut
sättningar

torde förefinnas, därigenom att ett bifall till utskottets ovannämnda

förslag beträffande mykologen Seth Lundell innebär en minskad

utgiftsbelastning för reservfonden av 4,000 kronor.

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Statsutskottets utlåtande nr 8.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer utskottet,

att riksdagen i anledning av Kungl. Maj:ts förslag samt

. med bifall till dels motionerna I: 109 och II: 164, dels ock

motionerna I: 157 och II: 239 ävensom med avslag å motionerna

1:158 och II: 240 må

a) besluta, att i personalförteckningen för vissa tjänstemän

vid Uppsala universitets samlingar och inrättningar m. m.

under rubriken Tjänstemän å övergångsstat, Vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna, uppföra en befattning såsom assistent i

lönegraden A 17;

b) besluta, att avlöningsstaten för Uppsala universitet

skall, med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1943/44, i nedan angivna delar erhålla följande lydelse:

Avlöningsstat.

Utgifter:

I. Professorer och lärare m. fl.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän:

a. Lön- och tjänstgöringspenningar

. kronor 861,400

Avgå pensionsav
drag

» 54,300 kronor 807,100

Avlöning sstater.

b. Ålderstillägg, förslagsvis

.........kronor 44,400

c. Ersättningar till vi
karierande

akademiska

lärare, förslagsvis

......... » 10,000 kronor 861,500

4. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 516,400

5. Särskilda löneförmåner till icke-ordi
narie

tjänstemän............... » 1,500

Anm. Från förestående anslagspost skola till förste

underläkaren å medicinska kliniken och förste underläkaren

å kirurgiska kliniken eventuellt utgående

hyresbidrag bestridas.

Summa kronor 1,419,700

s. 121 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 8.

121

Anmärkningar till avdelning I. av avlöningsstaten.

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ....................kronor 397,500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t........ » 25,650

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal...................... » 131,400

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........ »_73,616

Summa kronor 628,166

Sammandrag:

I. Professorer och lärare m. fl.......kronor 1,419,700

II. Vissa tjänstemän vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. . . » 628,166

Summa kronor 2,047,866

Särskilda uppbördsmedel:

-------------kronor 26,866

Nettoutgift kronor 2,021,000;

c) bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar i

den till avdelning I. av nämnda avlöningsstat hörande särskilda

avlöningsstaten för professorer m. fl., som föranledas

av vad departementschefen förordat;

d) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,021,000 kronor.»;

vid punkten 137:o) (Folkskoleseminarierna: Avlöningar) av herr Oscar

Olsson, som ansett, att utskottets yttrande bort hava följande lydelse:

»Såsom av---godtagbar medelväg.

Utskottet finner det emellertid betänkligt att fortgå på den genom 1940 års

riksdags beslut inslagna vägen att vid Göteborgs samseminarium intaga endast

manliga elever. Anordningen betraktades då såsom endast tillfällig. Vid

följande års riksdag beslöts dock att fortfarande endast manliga elever skulle

intagas vid seminariet i Göteborg och att samma anordning skulle tillämpas

även vid samseminariet i Lund. I årets statsverksproposition bibehålies anordningen

vid båda dessa samseminarier, vilka således äro på god väg att övergå

till enbart manliga seminarier. En sådan förändring av seminarieorganisationen

måste betraktas som högst anmärkningsvärd, icke minst genom det kring
Bihang

till riksdagens protokoll 19h3. G sami. Nr 8.

9

s. 122 Kontrollera mot PDF

122

Statsutskottets utlåtande nr 8.

gående av behörighetslagens bestämmelser rörande kvinnas likvärdighet med

man vid besättande av lärarbefattningar, som därigenom äger rum. I 1942

års statsverksproposition meddelades, att endast en tredjedel av de ledigförklarade

folkskollärarbefattningarna efter år 1938 kunnat sökas av kvinnliga

lärare. Ett sådant förhållande innebär i själva verket ett upphävande av

riksdagens beslut om lika behörighet för manlig och kvinnlig lärare. Enligt

utskottets mening böra aila ledigförklarade platser stå öppna för ansökning

av varje kompetent lärare, oavsett kön. Fördenskull bör Kungl. Majit förordna,

att ledigförklarande av folkskollärar^ansler skall ske utan särskilt krav

på manlig eller kvinnlig lärare, skoldistrikt självfallet obetaget att förena

sådan tjänst med undervisningsskyldighet i manlig eller kvinnlig slöjd.

Utskottet har icke funnit något---något ökas.

De av----utskottets sida.»;

vid punkten llfi.o) (Småskoleseminarierna: Avlöningar) av herrar Oscar

Olsson, Magnusson och Holmdahl, vilka ansett, att utskottets yttrande bort

hava följande lydelse:

»De av---läsåret 1943/44.

Utskottet är---å seminarieorganisationen.

Liksom departementschefen anser utskottet att en viss försiktighet bör iakttagas,

då det gäller frågan örn elevintagningen år 1943. Vid denna frågas bedömande

bör — såsom departementschefen framhållit — givetvis hänsyn

tagas till den förefintliga reservtillgången på lärarinnor. En höjning av elevantalet

i klasserna utöver det nu normala antalet 24 bör enligt utskottets

mening så vitt möjligt undvikas på grund av de framför allt pedagogiska, men

även organisatoriska olägenheter, som äro förknippade med en dylik åtgärd.

Liksom departementschefen anser därför utskottet, att elevantalet i klassavdelningarna

bör bibehållas vid 24.

Vidkommande det---åtgärd föranleda.

Emot de---till erinran.»;

vid punkten 207:o) (Bidrag till verksamheten vid hemgårdar och studiehem)

av herr Wallentheim.

Stockholm 1943 Ivar Haggströms Boktryckeri A. B.

480804

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

2 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (2)

2 kopplingar.

  1. Rskr. 1943:191 Skrivelse till Konungen i anledning av väckta motioner örn viss ändring i tuberkulosförordningen. s. 5 i texten
  2. Rskr. 1943:8 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1943/44 und s. 1 i texten