Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till statens intressekontor, m. m.

1943-04-13 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

SU 1943:90, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943144 till statens intressekontor, m. m.

Dokumentets text

s. 19 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90.

19

Nr 90.

Ankom till riksdagens kansli den 13 april 1943 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

anslag för budgetåret 1943144 till statens intressekontor,

m. m.

(3:e avd.)

I propositionen nr 1 har Kungl. Maj:t under sjunde huvudtiteln (punkterna

51 och 52) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition

i ämnet, för budgetåret 1943/44 beräkna till Statens intressekontor ett

anslag av 318,000 kronor och till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor

ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Därefter har Kungl. Majit i propositionen nr 73, under åberopande av

bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den 19 februari

1943, under punkterna 1 och 2 föreslagit riksdagen att för nämnda budgetår

anvisa ifrågavarande anslag med i propositionen nr 1 beräknade belopp.

l:o) Statens intressekontor. Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter

må statens intressekontor, som är anslutet till postgirokontoret,

med medel, vilka inflyta till intressekontoret genom regelbundna avdrag å

löner eller pensioner eller genom inbetalningar, ombesörja betalning av

skatt samt, jämte skatt, andra mera regelbundet förekommande personliga

utgifter såväl åt befattningshavare och pensionerade f. d. befattningshavare

i statens tjänst som åt andra personer.

De inkomster, med vilka kostnaderna för intressekontorets verksamhet bestridas,

utgöras huvudsakligen av ränta å de i rörelsen innestående medlen,

bidrag av statsmedel och avgifter från kontoinnehavare. Enligt de av 1936

års riksdag godkända grunderna för intressekontorets verksamhet bestrider

staten nettokostnaden för rörelsen, såvitt angår skatteförmedlingen. Intressekontorets

utgifter för andra uppdrag täckas genom avgifter.

I syfte att erhålla en utgångspunkt för en omprövning av intressekontorets

ekonomi och skäligheten av kostnaderna för dess olika verksamhetsgrenar

har verkställts viss utredning genom anlitande av tillkallad expertis. Besultatet

av denna utredning återgives i propositionen å sid. 3, där jämväl en

redogörelse lämnas för innehållet av en den 5 oktober 1942 dagtecknad

promemoria av postsparbankschefen J. Enger.

Beräkningen av kostnaderna för andra skatteuppdrag än restskatteförmedling

samt för »övriga uppdrag» kan ske med tillämpning av två alternativa

principer. Den ena (delkostnadsprincipen) innebär, att de för skatteuppdrag

och »övriga uppdrag» gemensamma delarna av intressekontorets

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Statsutskottets utlåtande nr 90.

kostnader fördelas på intressekontorets samtliga uppdrag med undantag av

postsparbanksinsättningarna. Den andra principen (merkostnadsprincipen)

innebär, att nämnda gemensamma kostnader helt belasta skatteuppdragen.

I sistnämnda promemoria anföres bland annat följande.

Med tillämpning av merkostnadsprincipen och med bortseende från portooch

pensionskostnader hade nettokostnaden år 1941 utgjort för skatteuppdrag

76.2 och för »övriga uppdrag» 49.9 öre. Till följd av att avgiften för

»övriga uppdrag» från och med den 1 februari 1942 höjts från 40 till 55 öre

hade inträtt en sänkning av statsverkets nettoutgift för en utbetalning i skatteuppdrag

från 76.2 till 72.7 öre. För varje ytterligare höjning med 5 öre av

avgiften för »övriga uppdrag» minskades nettoutgiften för ett skatteuppdrag

med cirka 3.5 öre. En förutsättning för denna kostnadsminskning vore emellertid,

att antalet »övriga uppdrag - icke minskades. Även en höjning av avgiften

.med^ 10 öre syntes komma att medföra en dylik minskning, och en höjning

till 75 öre kunde väntas lia till följd en radikal nedskärning av »övriga

uppdrag».

I promemorian angives vidare, att en höjning av postsparbankens gottgörelse

till intressekontoret för sparbanksinsättning till 15 öre komme att

företagas.

I propositionen nr 17 med förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor

har frågan örn intressekontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen

efter ett genomförande av förslaget icke upptagits till särskild behandling.

I det sakkunnigbetänkande som legat till grund för propositionen

(statens off. utredn. 1942: 21) har icke förutsatts någon annan förändring i intressekontorets

befogenheter än en utvidgning av kontorets överdragningsrätt,

innebärande att kontoret finge använda sina disponibla medel för gäldande av nytillträdande

medlemmars närmast förfallande två utskyldsbelopp. Mot den utvidgade

överdragningsrätten skulle enligt betänkandet svara en skyldighet för

uppbördsmyndigheterna, att då på detta sätt förskotterat belopp icke i föreskriven

ordning gäldades till kontoret, på anmälan av kontoret uppdebitera.

bristen i och för restindrivning samt restituera beloppet till kontoret.

Departementschefen har för egen del i huvudsak anfört följande.

Intressekontorets driftkostnader. Enligt de av riksdagen godkända

grunderna för intressekontorets verksamhet skola de uppdrag som icke avse

skattebetalning icke förorsaka statsverket några kostnader. Med den av postsparbankschefen

angivna beräkningsmetoden kan detta villkor anses uppfyllt.

Såsom av den verkställda utredningen framgår, kan det emellertid övervägas

att beräkna självkostnaden på andra sätt, enligt vilka ett underskott framkommer.

Valet av beräkningsmetod blir väsentligen beroende på den utsträckning

i vilken man anser att »övriga uppdrag» skäligen böra belastas med

för intressekontorets verksamhet gemensamma, fasta kostnader, varvid återverkningarna

av en eventuell avgiftsförändring på antalet uppdrag och därmed

på intressekontorets behov av arbetskraft blir av betydelse. Ätt hänsyn

vid kostnadsberäkningen bör tagas även till pensionskostnaderna synes mig

uppenbart. Vid bedömningen av intressekontorets ekonomi har man vidare

att taga hänsyn till prisstegringen efter den tidpunkt förenämnda beräkningar

avsett. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter vidare övervägande

av här berörda omständigheter, vilka icke synas föreligga tillräckligt utredda,

besluta i avgiftsfrågan.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Statsutskottets utlåtande nr 90.

21

I syfte att nedbringa kostnaderna för intressekontorets verksamhet torde

särskilda organisationsundersökningar böra verkställas i samband med att

de av besparingsberedningen för närvarande inom olika ämbetsverk bedrivna

undersökningarna av liknande art utsträckas till postverket. Vid dessa undersökningar

bör även utredas vilka följder ett slopande eller en väsentlig

begränsning av intressekontorets befattning med icke-skatteuppdrag skulle

få för kontorets organisation och ekonomi.

Vad beträffar intressekontorets ställning i skatteförmedlingsrörelsen

förordar jag, att intressekontorets överdragningsrätt försöksvis

utvidgas till att, på sätt de sakkunniga föreslagit, avse närmast förfallande

två utskyldsbelopp. Ett slutligt ståndpunktstagande i frågan torde få anstå

tills någon erfarenhet vunnits örn verkningarna av denna åtgärd.

Departementschefens uttalanden rörande intressekontorets driftkostnader

och ställning i skatteförmedlingsrörelsen föranleder icke erinran från utskottets

sida. I anslagsfrågan torde Kungl. Maj:ts förslag böra godtagas.

Under åberopande härav får utskottet hemställa,

att riksdagen må till Statens intressekontor å driftbudgeten

under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1943/44 anvisa ett

anslag av 318,000 kronor.

2:o) Bidrag till erkända skattefönnedlingskassor. I statsverkspropositionen

uttalades, att innan erfarenhet vunnits örn den omfattning, som kassornas

verksamhet komme att få, det givetvis vore vanskligt att beräkna

storleken av de årliga kostnaderna för ifrågavarande bidrag. Örn antalet

medlemmar i kassorna under budgetåret 1943/44 uppskattades till 200,000,

skulle, vid sex uppbördsstämmor (uppbördsterminer) per år, medelsbehovet

med ett bidragsbelopp av 25 öre per person och uppbördsstämma utgöra

300,000 kronor för år.

Sedermera har i omförmälda proposition nr 17 närmare redogjorts för i

ämnet föreliggande förslag ävensom för däröver avgivna utlåtanden.

Under erinran att riksdagen antagit Kungl. Maj:ts i propositionen nr 17

framlagda förslag till förordning örn erkända skatteförmedlingskassor får

utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot det nu föreliggande

förslaget örn anslag till bidrag till dylika kassor, hemställa,

att riksdagen må till Bidrag till erkända skatteförmedlingskassor

å driftbudgeten under sjunde huvudtiteln för budgetåret

1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 300,000 kronor.

Stockholm den 13 april 1943.

På statsutskottets vägnar:

J. B. JOHANSSON.

Utskottet.

Utskottet.

Närvarande: se under utlåtandet nr 89.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1943:198 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag för budgetåret 1943/44 till statens intressekontor, m. m. s. 1 i texten