Sök i Ratio Lex

Andra lagutskottets utlåtande nr 12

1944-02-24 · 6 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 6 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:12, Andra lagutskottets utlåtande nr 12

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12.

1

*

Nr 12.

Ankom till riksdagens kansli den 24 februari 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om skrivelse till Konungen

angående framläggande av förslag till lag örn arbetsblock

inom jordbruket. ''

I en inom första kammaren väckt motion, nr 211, vilken hänvisats till lagutskott

och behandlats av andra lagutskottet, har herr Gunnar Andersson

hemställt, att riksdagen måtte besluta, att hos Kungl. Majit begära framläggande

snarast möjligt — helst för innevarande års riksdag — av proposition

med förslag till lag örn arbetsblock inom jordbruket.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för denna hemställan, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt kungörelsen den 18 juli 1942 (nr 639) angående organisation av arbetsblock

inom jordbruket skall inom rikets jordbruksnäring i enlighet med

vad i kungörelsen stadgas finnas upprättad en arbetsblockorganisation med

syfte att i ett krisläge utnyttja vad som för jordbruksnäringen finnes tillgängligt

av arbetskraft, dragare och maskinell utrustning på sådant sätt, att

bästa möjliga produktionsresultat erhålles (1 §). Den centrala ledningen

av arbetsblockorganisationen inom riket utövas av den myndighet, som

Kungl. Majit bestämmer. Denna myndighet benämnes i kungörelsen riksblockmyndigheten.

Inom varje län skall för handhavandet av den lokala

ledningen av arbetsblockorganisationen finnas en av Kungl. Majit förordnad

myndighet, benämnd länsblockmyndigheten (2 §). I regel skola de inom

samma kommun belägna brukningsdelar, å vilka bedrives jordbruk, bilda

ett överblock (3 §). För varje överblock skall finnas en överblockledare,

som har att leda verksamheten inom överblocket. Dessutom skall inom överblocket

finnas en biträdande kvinnlig överblockledare med uppgift att särskilt

ägna sig åt frågor rörande utnyttjande av den kvinnliga arbetskraften

inom överblocket. För nu nämnda funktionärer skola ersättare utses (4 §).

Brukningsdelarna inom ett överblock skola, där ej för särskilt fall annorlunda

föreskrives, vara fördelade på arbetsblock, vart och ett bestående av lämpligt

antal brukningsdelar. Ägare eller brukare av sådan brukningsdel, som ingår

i arbetsblock, benämnes i kungörelsen blockmedlem (5 §). För varje arbetsblock

skall finnas en blocklcdare jämte ersättare för honom (6 §). Blockmedlem

är beträffande brukningsdel, som tillhör eller brukas av honom, pliktig

alt bålla blockledare underrättad om planläggning av odlingen å brukningsdelen

samt alt i övrigt lämna blockledaren de uppgifter, som äro erforderliga

för planläggning av verksamheten inom blocket (8 §). Blockledare åligger att

planlägga de åtgärder i fråga örn jordbruksdriften inom arbetsblocket, som

Bihang till riksdagens protokoll 194i. it sami. 2 avd. Nr 12. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

- Andra lagutskottets utlåtande nr 12.

kunna vara erforderliga för uppnående av syftet med arbetsblockorganisationen.

Till utgångspunkt skall härvid tågås å ena sidan den planläggning

av odlingen å de särskilda brukningsdelarna, som verkställts av de enskilda

blockmedlemmarna eller, i den mån så ej skett, eljest befinnes lämplig, samt

å andra sidan de tillgångar i fråga om arbetskraft, dragare och maskinell utrustning,

som kunna beräknas föreligga för arbetsblocket, då krigsmakten är

fullt mobiliserad (10 §). Vad som sålunda stadgas om blockledare äger motsvarande

tillämpning å överblockledare och biträdande kvinnlig överblock - ledare beträffande verksamheten inom överblock. Överblockledare är därvid

pliktig att utöva tillsyn över blockledarnas planläggningsarbete samt tillhandagå

dem med råd och anvisningar (11 §). Överblockledare och blockledare

skola medverka vid den registrering av arbetskraft inom arbetsblocken, som

kan komma att påbjudas av riksblockmyndigheten, ävensom söka på frivillig

väg anskaffa erforderlig reservarbetskraft (12 §). Riksblockmyndigheten

äger meddela närmare föreskrifter med avseende å tillämpning av kungörelsen

(16 §).

Kungl. Majit har den 5 februari 1943 utfärdat instruktioner för riksblockmyndigheten,

respektive länsblockmynigheterna (SFS nr 53 och 54). Beträffande

riksblockmyndighetens sammansättning är stadgat, att myndigheten

skall bestå av två ledamöter från statens arbetsmarknadskommission och

två från statens livsmedelskommission jämte erforderligt antal ersättare.

Statens arbetsmarknadskommission och statens livsmedelskommission framlade

i underdånig skrivelse av den 28 och 29 april 1942 till Kungl. Majit förslag

till lag örn arbetsblock inom jordbruket (arbetsblocklag), kungörelse örn

förskott och ersättning av statsmedel i vissa fall i samband med arbetsblock - verksamheten inom jordbruket, kungörelse om förskott av statsmedel i vissa

fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket samt lag örn

arbetsplikt. I skrivelsen anfördes bl. a. följande:

På initiativ av statens livsmedelskommission bildades vintern 1939—1940

inom jordbruket i alla delar av riket en arbetsblockorganisation, vars ändamål

var att, med tanke på förhållandena vid mobilisering, på irivillighetens

grund men under enhetlig ledning ordna ett tillfredsställande samarbete dels

för gemensamt utnyttjande av maskinpark samt efter mobilisering återstående

arbetskraft och dragare, dels för frivilligt ianspråktagande jämväl av

sådan inom eller utom vederbörande gårdar befintlig reservarbetskraft, som

i vanliga fall icke deltoge i jordbruket. Arbetsblockorganisationen upprättades

på sådant sätt, att inom de olika kommunerna planer uppgjordes för

gårdarnas sammanslutning till arbetsblock, blockledare utsågos m. m., allt

enligt av livsmedelskommissionen utfärdade råd och anvisningar. För att leda

och övervaka arbetsblocken tillsattes sedermera i kommunerna särskilda

överblockledare, för vilka instruktion fastställdes av livsmedelskommissionen

i februari 1941. Arbetsblocken blevo i samma månad föremål för översyn.

Arbetsblockorganisationen har tidigare helt varit ställd under livsmedelskommissionens

ledning. Med organisationen hava emellertid mer och mer

befunnits förknippade viktiga arbetsmarknadsproblem, vilka ankomma å

arbetsmarknadskommissionen i egenskap av den myndighet, som har att

svara för fördelningen av arbetskraften i krigs- och kristider och som fått

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12.

3

uppdraget att tjänstgöra såsom riksarbelsstyrelse vid tillämpningen av lagen

om tjänsteplikt. Under den senaste tiden har därför i vad angår arbetsblockorganisationen

ett samarbete anordnats mellan livsmedels- och arbetsmarknadskommissionerna

och de dem underordnade organen.

En mera omfattande mobilisering av krigsmakten kommer att för jordbruksnäringen

medföra rubbningar av sådan ari, att snabba och effektiva

motåtgärder måste vidtagas för att icke folkförsörjningen skall äventyras. Eli

stor del av den manliga arbetsföra befolkningen kommer att undandragas det

produktiva arbetet i jordbruket, varjämte dragare och maskiner (traktorer)

komma att i avsevärd utsträckning tågås i anspråk för krigsmaktens behov.

Stora krav på ersättningsarbetskraft komma därför att från jordbrukets sida

uppställas, särskilt under den varma årstiden. Tillgången på ersättningsarbetskraft

måste emellertid antagas bliva mycket knapp, särskilt som stora

anspråk på densamma komma att ställas även från andra grenar av näringslivet.

Den arbetskraft, som kommer att stå till buds, blir dessutom säkerligen

genomgående av sämre kvalitet än den ordinarie arbetskraften.

Samtidigt med att dessa förhållanden inträffa är det att befara, att landels

livsmedelsförsörjning blir försvårad till följd av avspärrningsåtgärder och att

det därför gäller att hålla produktionen inom jordbruket på en så hög nivå

som möjligt.

Under sådana förhållanden är det av utomordentlig vikt att den arbetskraft

liksom även de dragare och maskiner, som vid mobilisering stå till förfogande,

utnyttjas på ett så ändamålsenligt sätt som möjligt. Detta syfte torde

kunna vinnas endast genom omfattande rationaliseringsåtgärder inom

jordbruket. Arbetsblockorganisationen har tillkommit för att bilda en grundval

för dylika rationaliseringsåtgärder, och deras genomförande är arbetsblockorganisalionens

främsta uppgift.

Vid sidan härav har arbetsblockorganisationen andra viktiga uppgifter.

Den kan bliva det organ, genom vilket ensambrukare, som inkallats till

krigstjänst men icke hunnit eller med hänsyn till förhanden varande omständigheter

icke kunnat anskaffa person, lämplig att bedriva gårdens skötsel,

erhålla möjlighet att få gården omskött på ett ändamålsenligt sätt. Organisationen

kan även användas som medel för genomförande av påbud örn

odlingsplikt.

Den gångna lidens erfarenheter hava givit vid handen, att arbetsblockorganisationen

näppeligen blir fullt effektiv, så länge den såsom nu helt är

byggd på frivillig grund. Organisationen måste erhålla en stabilare grundval

och utformning. Blockbildningen måste bliva rättsligt reglerad, så att en

enskild jordbrukare icke kan försvåra organisationens arbete genom att vägra

att ingå i arbetsblock eller att underlåta att vidtaga nödiga åtgärder för fullföljande

av blockets uppgifter. De personer, som hava att svara tor blockorganisationens

upprätthållande, måste utrustas med tillräckliga befogenheter,

så alt garanti finnes för att uppgjorda planer för ernående av största

möjliga produktivitet inom jordbruket kunna genomföras med erforderlig

skyndsamhet.

Skall arbetsblockorganisationen kunna fylla sill ändamål, ai det ofrånkomligt,

att ett visst kollektivt drag kommer lill synes i driften av arbctsblocket.

Meningen är ju, att man skall utnyttja arbetskraft, dragare och maskiner

på ett så effektivt sätt som möjligt. Den, som ansvarar för driften inom

jordbruksblock, måste åtminstone i viss utsträckning hava rätt att bestämma,

i vilken ordning olika åtgärder skola vidtagas och huru tillgängliga resurser

skola utnyttjas. Det torde exempelvis ofta vara lämpligt, att arbetet inom

blocket den ena dagen koncentreras väsentligen till en av brukningsdelarna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 12.

inom blocket för att nästa dag huvudsakligen ägnas åt en annan brukningsdel.

Huru långt blockorganisationen bör uppbyggas i riktning mot kollektivhushållning,

blir givetvis i första hand beroende på arten av det krisläge.

i vilket densamma är avsedd att träda i full funktion.

De med arbetsblockbildningen förbundna förpliktelserna böra icke göras

mera omfattande och längre gående än som är erforderligt i en relativt kortvarig

krigssituation. Under en längre krigs- och avspärrningsperiod må vidtagas

de mera genomgripande lagstiftningsåtgärder, som då kunna befinnas

oundgängliga.

Bestämmelserna örn arbetsblockorganisationen hava i föreliggande utkast

till arbetsblocklag utformats så att de, samtidigt som de söka att åt organisationen

giva nödig stadga, låta de enskilda jordbrukarna så långt möjligt är

bibehålla sin självständighet. Tanken är sålunda att jordbrukarna i allmänhet

skola äga att, utan ingripande från blockledningens sida, själva verkställa

planläggningen av odlingen å sina brukningsdelar. Bestämmelserna innebära

därför väsentligen ett lagfästande av den organisation, som redan nu

finnes upprättad, därvid åt överblockledare och blockledare förlänats verkliga

rättsliga befogenheter i avseende å planläggningen och genomförandet

av jordbruksdriften inom blocket.

Kommissionernas förslag blev därefter föremål för remiss till åtskilliga

myndigheter och sammanslutningar. Vissa delar av lagförslaget av huvudsakligen

administrativ karaktär utbrötos sedermera och sammanfördes till

ovannämnda kungörelse den 18 juli 1942.

Med ledning av de yttranden som avgivits över kommissionernas förslag

verkställdes inom riksblockmyndigheten överarbetning av förslaget, därvid

de bestämmelser som intagits i nyssnämnda kungörelse uteslötos och jämväl

vissa andra ändringar i det ursprungliga förslaget vidtogos. Det överarbetade

förslaget överlämnades av riksblockmyndigheten till statsrådet och

chefen för socialdepartementet med skrivelse den 15 april 1943, under hemställan

att förslaget måtte föreläggas riksdagen.

Vid 19A3 års riksdag framställde herr Gunnar Andersson i första kammaren

till statsrådet och chefen för socialdepartementet följande interpellation:

Har statsrådet för avsikt att för innevarande års riksdag — eventuellt

under dess höstsession — framlägga proposition med förslag till lag

om arbetsblock inom jordbruket? Om så icke skulle vara fallet, vilka äro

då skälen härtill?

Statsrådet Möller anförde den 19 juni 1943 såsom svar å interpellalionen

— efter en kortfattad redogörelse för förarbetena till det av riksblockmyndigheten

överarbetade förslaget — följande:

Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet vill jag med anledning

av de till mig ställda frågorna meddela, att jag icke ansett situationen

vara sådan, att ett lagförslag av den innebörd, som det nu ifrågavarande äger

— vilket på arbetsblockens medlemmar lägger mycket vittgående skyldighet

i fråga örn att ställa arbetskraft, dragare och maskinell utrustning till förfogande

— nu bör framläggas för riksdagen innan ytterligare överväganden

kunnat göras. Till frågan örn förslag i ämnet kommer att föreläggas den

väntade höstriksdagen kan jag icke nu taga definitiv ställning.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 12.

5

Den arbetsblockorganisation, varom bestämmelser givas i fprenämnda Utskottet.

kungörelse den 18 juli 1942, har till uppgift att i ett krisläge utnyttja vad

som för jordbruksnäringen finnes tillgängligt av arbetskraft, dragare och

maskinell utrustning på sådant sätt, att bästa möjliga produktionsresultat erhålles.

De i kungörelsen meddelade bestämmelserna angå i huvudsak endast

organisationens administrativa sida. Såsom i motionen framhålles finnas

varken i kungörelsen eller i någon annan författning bestämmelser, varigenom

laglig skyldighet kan åläggas organisationens medlemmar att åt varandra

tillhandahålla arbetskraft, dragare och maskiner, eller som giva de i

kungörelsen omförmälda funktionärerna lagliga befogenheter att disponera

den arbetskraft, som står till förfogande. Emellertid har numera utarbetats

ett förslag till lag om arbetsblock, som bl. a. meddelar bestämmelser i nu

angivna hänseenden. Förslaget är så utformat, att för ikraftträdandet av de

centrala bestämmelserna däri erfordras beslut av Konungen och riksdagen

eller, örn riksdagen icke är samlad, av Konungen med efterföljande bekräftelse

av riksdagen.

Enligt utskottets mening är det obestridligt, att situationen för vårt lands

livsmedelsförsörjning under ett skärpt krisläge kan bliva sådan att de omfattande

ingripanden i den enskildes förhållanden, som nyssnämnda förslag

möjliggör, kunna vara erforderliga. Det kan icke heller förbises, att det med

hänsyn till vikten av att i tid kunna planlägga verksamheten inom organisationen

framstår såsom önskvärt, att lagbestämmelser i ämnet utfärdats i god

tid, innan en situation av nyss nämnda beskaffenhet uppstått.

Statsrådet och chefen för socialdepartementet har i ett svar å en av motionären

framställd interpellation i första kammaren den 19 juni 1943 anfört,

att ett lagförslag av den innebörd det nu ifrågavarande ägde — med de vittgående

skyldigheter detsamma lade på jordbrukarna — icke borde framläggas

för riksdagen, innan ytterligare överväganden gjorts.

Det är givet, att en tvångslagstiftning av den genomgripande art varom

här är fråga är ägnad att ingiva betänkligheter. Naturligt är därför örn tvekan

yppats beträffande frågan, huruvida det utarbetade förslaget bör upphöjas

till lag. Önskvärt är givetvis, att det åsyftade målet med den föreslagna

lagstiftningen kan uppnås på frivillighetens väg. I den mån så icke kan

ske finnas möjligheter till tvångsingripanden genom tillämpning av den beredskapslagstiftning

som redan nu finnes, i främsta rummet tjänstepliktslagen

och allmänna förfogandelagen. En speciell lagstiftning av den art som

nu föreslagits torde dock på ett smidigare sätt än nämnda båda lagar medgiva

tillgodose kravet på jordbruksproduktionens upprätthållande under ett

skärpt krisläge. Då emellertid förslag lill lag i nu förevarande ämne föreligger

i fullt utarbetat skick och lagen sålunda torde kunna komma till stånd utan

större lidsutdräkt, anser utskottet med hänsyn lill de principiella betänkligheter

som kunna anföras mot lagen övervägande skäl tala för att riksdagen

icke nu begär proposition i ämnet utan att det för närvarande lämpligen bör

överlämnas till Kungl. Maj:t alt avgöra örn och när förslaget bör framläg
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andia lagutskottets utlåtande nr 12.

gas. Härvid förutsätter givetvis utskottet, att Kungl. Majit ägnar detta betydelsefulla

spörsmål den uppmärksamhet som det otvivelaktigt förtjänar.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 24 februari 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Olof Carlsson, Mannerskantz, Roos,

Hage, Wahlund och Gunnar Andersson*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, herr Ryberg, fru

Nordgren, herr von Seth*, fou Johansson, herrar Witzell* och Jansson i Hällefors*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Gunnar Andersson.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner

440956

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.