Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.
1944-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1944:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
1
Nr 16.
Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1944 kl. 12 m.
Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.
I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 404,
vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Hagberg i Luleå och
Persson i Stockholm hemställt om viss ändring av 6 § 1 mom. krigsfara}] jebidragsförordningen
den 30 juni 1942 (nr 521).
I samband med värnpliktigs beredskapstjänstgöring utgår som bekant i
fall av behov bl. a. familjepenning. Denna är enligt ovannämnda författningsrum
maximerad till så stort belopp för dag, som framgår av följande
tariff:
Ortsgrupp
1
2
3
För hustru och frånskild
hustru ävensom — därest
värnpliktig icke samman- lever med hustru eller
hustrun, med vilken han
sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan
familjemedlem, som före- står hemmet åt värn- pliktig med hemma- varande familjemedlem
under 16 år
kronor
För annan familje- medlem över 16 år
än som avses i
kol. 1
kronor
För annan familje- medlem under 16 år
än som avses
i kol. 1
kronor
I................
2-75
1*40
1-10
II................
3 —
1-65
1-20
III................
3-25
1-90
1-30
Enligt 3 § krigsfamiljebidragsförordningen anses såsom medlem av den
värnpliktiges familj en var av följande personer, nämligen:
a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn
och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;
b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under
a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt
hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige
är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige
före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll
eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till
underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt
Bihang till riksdagens protokoll 194b. 9 samt. 2 norl. Nr 16—17.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige
sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under
sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är
oförmögen till arbete.
Annan anhörig till den värnpliktige än i a) och b) här ovan sägs samt husföreståndarinna
i andra fall än som avses i c) kail, när synnerliga skäl
därtill äro, på ansökan av familjebidragsnämnd genom beslut av arbetsmarknadskommissionen
jämställas med familjemedlem.
Beträffande familjepenning för familjemedlem, som avses i b), gäller enligt
7 § 2 mom. utöver den i 6 § 1 inom. fastslagna maximeringen, att bidraget
ej får överstiga värdet av det underhållsbidrag som den värnpliktige
lämnat före inkallelsen eller eljest kan antagas skola lia lämnat, om inkallelsen
ej kommit emellan.
Motionärerna ha mot avfattningen av den här ovan intagna tariffen anmärkt,
att en moder, som förestode en ogift sons hushåll och därför av denne
åtnjöte hel försörjning vid sonens inkallelse till beredskapstjänst, i familjepenning
kunde erhålla högst de i kolumn 2 angivna beloppen. Dessa motsvarade,
enligt vad motionärerna vidare anfört, icke på långt när vad som
vore oundgängligt nödvändigt för ett nödtorftigt livsuppehälle. Den som förestode
hushållet för värnpliktig borde hänföras under kolumn 1 i tariffen,
även då den värnpliktige icke vore gift eller hade hemmavarande barn under
16 år. På grund härav ha motionärerna hemställt, att texten i kolumn 1
måtte ändras till »För hustru och frånskild hustru ävensom för annan familjemedlem,
som förestår hemmet åt den värnpliktige.»
Enligt den före 1942 års förordning gällande krigsfamiljebidragsförordningen
voro maximibeloppen per dag för familjepenning bestämda sålunda:
l
2
3
4
0 rtsgrupp
För hustru eller, där
bidrag ej utgår för
hustru, annan familje- medlem, som förestår
den värnpliktiges hem
kronor
För annan familje- medlem över 16 år
än som avses i
kol. 2
kronor
För annan familje- medlem under 16 år
än som avses i
kol. 2
kronor
i..................
2-—
1-25
0-85
ii..................
2-25
1-50
0-95
ni..................
2''50
1''75
1-05
19il års krigsfamiljebidragskommitté, vars förslag låg till grund för den
nya förordningen, anmärkte beträffande tillämpningen av denna tariff bl. a.,
att värnpliktigs moder, som beviljats familjepenning, enligt praxis hänfördes
till kolumn 2, om den värnpliktige hade syskon under 16 år, vilka enligt
särskilt medgivande skulle räknas som familjemedlemmar, och såväl modern
som syskonen sammanbodde med den värnpliktige. Beviljades värnpliktigs
moder familjepenning i andra fall, hänfördes hon till kolumn 3, även
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
3
om hon skötte den värnpliktiges hushåll. Kommittén föreslog i förevarande
hänseende, att familjemedlem, som förestod den värnpliktiges hem, skulle
hänföras till samma kolumn som hustru, så snart bidrag icke utgick till
hustru, med vilken den värnpliktige sammanlevde, eller bidrag väl utgick
till henne men hon var oförmögen till arbete. Deli värnpliktiges hushållerska,
som genom särskilt beslut jämställts med familjemedlem, skulle enligt kommitténs
förslag alltid hänföras till samma kolumn som hustru.
Med anledning av vissa önskemål, som framförts av familjebidragsnämnder,
förklarade kommittén, att det icke kunde förnekas att det i åtskilliga
fall vore motiverat att familjepenningen utginge med samma belopp för ensamstående
moder som för hustru. Det läte sig emellertid icke göra att för
individuella fall föreskriva höjning av familjepenningens maximum, och en
generell höjning av familjepenningens maximum för ensamstående moder
funne kommittén icke tillrådlig framför allt med hänsyn till svårigheten att
tillförlitligt fastställa, huruvida den värnpliktige sonen verkligen före inkallelsen
fullgjort sin underhållsskyldighet mot modern. Så snart den värnpliktige
icke sammanlevde med hustrun eller hon vore arbetsoförmögen och
modern förestode den värnpliktiges hem, räknades emellertid modern som
husföreståndarinna och erhölle familjepenning enligt samma kolumn i tariffen
som hustru.
I den proposition (339/1942), varigenom bl. a. förslag till ny krigsfamiljebidragsförordning
framlades för riksdagen, erhöll tariffen i 6 § 1 mom. den
lydelse, som sedermera antogs av riksdagen. Föredragande departementschefen,
statsrådet Sköld, uttalade i propositionen, att krigsfamiljebidragskommitténs
förslag örn att den värnpliktiges husföreståndarinna skulle hänföras
under kolumn 1 i tariffen enligt hans mening borde i princip gälla endast
för det fall, att den värnpliktige hade hemmavarande barn under 16 år. Avsevärda
svårigheter torde nämligen uppstå att fastställa, huruvida exempelvis
moder, nied vilken den värnpliktige sammanbodde, vore att anse som den
värnpliktiges husföreståndarinna eller om i stället den värnpliktige skulle
anses innebo hos modern. Om emellertid tillsynsmyndigheten medgivit, att
den värnpliktiges syskon under 16 år finge räknas som familjemedlemmar,
och den värnpliktige sammanbodde med såväl modern som syskonen borde
i överensstämmelse med rådande praxis modern som husföreståndarinna
hänföras till samma kolumn som hustru. Lika med kommittén funne departementschefen
det icke tillrådligt att föreskriva samma maximibelopp för
ensamstående moder som för hustru, framförallt med hänsyn till den av
kommittén påpekade svårigheten att tillförlitligt fastställa i vilken omfattning
den värnpliktige före inkallelsen verkligen fullgjort sin underhållsskyldighet
mot modern.
I riksdagen väcktes icke någon motion beträffande ifrågavarande spörsmål.
Andra lagutskottet, som behandlade propositionen (utlåtande nr 45),
hemställde utan särskilt yttrande i frågan örn bifall till den i propositionen
föreslagna lydelsen av tariffen. Riksdagen godkände utskottets utlåtande.
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
Med hänsyn till önskvärdheten av att i särskilda fall kunna lämna ekonomiskt
bistånd till inkallade värnpliktiga och deras familjer vid sidan av den
författningsmässigt reglerade biståndsverksamheten anvisade 1941 års riksdag
(skrivelse nr 338) efter därom av Kungl. Majit i proposition nr 227
framställt förslag för hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänstgöring
inkallades familjer för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av
3 000 000 kronor. Dessa medel voro avsedda att användas för en i fria former
bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett komplement till den genom förordningarna
om familjebidrag och värnpliktslån reglerade bidrags- och låneverksamheten.
Det var här icke fråga om en mera allmän förstärkning avfamiljebidragen
utan om ingripanden i sådana särskilt behjärtansvärda fall,
som icke lämpligen kunde regleras i en allmän författning. Fördelningen avbidragen
skulle i regel ske genom överståthållarens och landshövdingarnas
försorg.
I 1942 års statsverksproposition beräknades, i avbidan på särskild proposition,
för budgetåret 1942/43 för ovannämnda ändamål ett reservationsanslag
av 3 000 000 kronor. I propositionen nr 339 med förslag bl. a. till krigsfamiljebidragsförordning
anmärkte föredragande departementschefen, att de
genom detta förslag åsyftade förbättringarna av de författningsenligt till de
inkallade utgående förmånerna icke torde överflödiggöra den hjälpverksamhet,
som i friare former bedreves med anlitande av nyssnämnda anslag, eller
mer avsevärt nedbringa behovet av särskild medelsanvisning för ändamålet.
Detta torde emellertid vara av den art, att det lämpligen borde tillgodoses
över förskottsstat. I anledning härav återkallades det i statsverkspropositionen
gjorda förslaget örn anslagsberäkning för ändamålet.
Medel för ifrågavarande hjälpverksamhet ha sedermera anvisats från förskottsstaten
för försvarsväsendet.
Beträffande riktlinjerna för hjälpverksamheten må utöver vad ovan
nämnts anmärkas, att föredragande departementschefen i propositionen 339/
1942 — i anslutning till ett av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framfört,
av departementschefen avstyrkt förslag, att familjepenning med för
hustru avsett belopp alltid skulle utgå till åtminstone en medlem av familjen
— förklarat sig förutsätta, att behov av ekonomiskt bidrag på grund av
värnpliktigs inkallande till tjänstgöring, vilket icke kunde täckas inom ramen
för familjebidragsförfattningarna, liksom dittills åtminstone tills vidare
skulle kunna i särskilda fall tillgodoses genom anlitande av medel, som ställdes
till landshövdingarnas förfogande för hjälpverksamhet till inkallade
värnpliktigas familjer.
Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Majit under 1943 två gånger
avslagit framställningar från enskilda örn ändring av krigsfamiljebidragsförordningen
beträffande familjepenning för moder och husföreståndarinna.
Båda gångerna inhämtades yttrande från arbetsmarknadskommissionen. Den
ena framställningen åsyftade en förhöjning av familjepenningens maximum
för moder. I sitt yttrande den 13 maj 1943 över densamma erinrade arbets
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
5
marknadskommissionen om att frågan varit föremål för statsmakternas prövning
så sent som 1942. Det ansågs därför icke kunna ifrågakomma att upptaga
fråga om någon ändring. Enligt kommissionens förmenande förelåge
heller icke anledning härtill. I den andra framställningen hemställdes bl. a.
örn sådan ändring i krigsfamiljebidragsförordningen, att familjepenning för
moder eller annan familjemedlem, som förestode den värnpliktiges hem,
komme att utgå enligt samma tariff som för hustru, även om minderåriga
barn ej funnes. Arbetsmarknadskommissionen höll i sitt den 28 juli 1943
dagtecknade yttrande över framställningen före, alt vissa skäl talade för en
sådan regel. Då emellertid frågan örn familjepenningens storlek i dylikt
fall så sent som föregående år varit föremål för statsmakternas prövning,
ansåge sig kommissionen icke böra föreslå någon ändring.
Då värnpliktig inkallas till beredskapstjänstgöring, utgår som bekant i utskottet.
fall av behov bl. a. familjepenning för hans familjemedlemmar. Enligt 3 §
krigsfamiljebidragsförordningen skall såsom familjemedlem räknas även den
värnpliktiges moder (oavsett huruvida hon bor tillsammans med sonen eller
ej) under förutsättning dels att den värnpliktige är underhållsskyldig mot
henne och dels att antingen den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån
bidrog till hennes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle ha
i väsentlig mån bidragit till underhållet, om han icke blivit inkallad. Såsom
familjemedlem räknas vidare den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning
att han sammanbor med egna eller hustrus barn under sexton år
samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen
till arbete. Syskon anses ej såsom familjemedlem men kan genom särskilt
beslut av arbetsmarknadskommissionen jämställas med sådan. Detsamma
gäller örn husföreståndarinna i andra fall än nyss nämnts.
Familjepenningen per dag är enligt 6 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen
maximerad på sätt framgår av den ovan å s. 1 intagna tariffen. Enligt
densamma hänföres moder, som icke bor tillsammans med den värnpliktige,
alltid under kolumn 2. Bor hon tillsammans med den värnpliktige
och förestår hemmet åt honom, kommer hon under kolumn 1, örn den värnpliktige
har hemmavarande familjemedlem (även syskon, som genom särskilt
beslut jämställts med familjemedlem) under 16 år, men eljest under
kolumn 2. Vad sålunda sagts om moder, som förestår hemmet åt den värnpliktige,
gäller även varje annan husföreståndarinna.
I förevarande motion har hemställts om sådan ändring av tariffen i 6 §
1 morn. krigsfamiljebidragsförordningen, att huvudet till kolumn 1 erhåller
följande lydelse: »För hustru och frånskild hustru ävensom för annan familjemedlem,
som förestår hemmet åt den värnpliktige.»
Motionärerna åsyfta enligt motiveringen till motionen huvudsakligen en
förbättring av familjepenningen för moder, som förestår en ogift sons hushåll.
Yrkandet innebär emellertid, alt icke blott moder utan även varje
annan husföreståndarinna skulle under alla förhållanden hänföras under
kolumn 1 i tariffen. Såsom förutsättning för rätt till familjepenning för
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
husföreståndarinna gäller enligt kolumn 1, att den värnpliktige icke sammanlever
med hustru eller att hustrun, om han sammanlever med henne, är
arbetsoförmögen. Då denna förutsättning ej medtagits i den av motionärerna
föreslagna lydelsen, skulle enligt denna familjepenning utgå för husföreståndarinna
även i det fall att den värnpliktige sammanlever med hustru,
som är fullt arbetsför. Sistnämnda ändring torde ej vara avsedd.
Beträffande förarbetena till den gällande tariffen bär redogörelse lämnats
här ovan. Bestämmelsen att husföreståndarinna skall hänföras under kolumn
1 endast i det fall, att den värnpliktige har hemmavarande familjemedlem
under sexton år, motiverades därmed att avsevärda svårigheter skulle
uppstå att fastställa, huruvida exempelvis moder, med vilken den värnpliktige
sammanbor, är att anse som den värnpliktiges husföreståndarinna eller
örn i stället den värnpliktige skall anses innebo hos modern.
Otvivelaktigt tala vissa skäl för en förbättring av familjepenningen för
husföreståndarinna. Örn det kan fastställas, att exempelvis en moder, som
bor tillsammans med en ogift son, åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av
sonen, borde hon enligt utskottets åsikt med avseende å familjepenning jämställas
med hustru. De farhågor som vid förordningens tillkomst uttalades
beträffande möjligheten att konstatera, under vilka förhållanden och
villkor en moder och son ha gemensamt hem, torde emellertid, enligt vad
utskottet erfarit, lia besannats. Enligt inhämtade upplysningar ha svårigheter
ej sällan uppstått att kontrollera, huruvida och i vad mån en till beredskapstjänstgöring
inkallad verkligen bidragit till sin moders underhåll.
Verkställd kontroll har ibland visat, att den bidragssökandes uppgifter härom
varit otillförlitliga. Med hänsyn härtill anser sig utskottet ej kunna föreslå
en generell höjning av maximibeloppet för familjepenning till husföreståndarinna.
All bidragsverksamhet, som regleras av författningsnormer, måste ju enligt
sakens natur bli schematisk och därför i många fall bristfällig. För avhjälpande
härav har vad angår familjebidragen sedan åtskilliga år till landshövdingarnas
förfogande ställts medel för hjälpverksamhet till förmån för
de till militärtjänstgöring inkallades familjer. Dessa medel äro avsedda att
användas för en i fria former bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett
komplement till den genom författningar reglerade bidragsverksamheten.
Medlen hava förutsatts kunna komma till användning även för att i särskilt
behjärtansvärda fall tillgodose behov av förstärkning av familjepenningen.
Enligt utskottets åsikt bör sådan förstärkning i fall av behov lämnas exempelvis
till moder, som förestår en ogift sons hem, om det kan klarläggas, att
hon åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av sonen.
Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,
Andra lagutskottets utlåtande nr 16.
7
att förevarande motion ej måtte föranleda till någon riksdagens
åtgärd.
Stockholm den 2 mars 1944.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Forslund, Olof Carlsson, Mannerskantz,
Roos, Hage och Wahlund*;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås* och Ryberg*,
fru Nordgren, herr von Seth, fm Johansson* saint herrar Witzell och Jansson i Hällefors.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.