Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.

1944-03-02 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:16, Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av väckt motion om viss ändring i krigsfamiljebidragsförordningen.

I en inom andra kammaren väckt, till lagutskott hänvisad motion, nr 404,

vilken behandlats av andra lagutskottet, hava herrar Hagberg i Luleå och

Persson i Stockholm hemställt om viss ändring av 6 § 1 mom. krigsfara}] jebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

I samband med värnpliktigs beredskapstjänstgöring utgår som bekant i

fall av behov bl. a. familjepenning. Denna är enligt ovannämnda författningsrum

maximerad till så stort belopp för dag, som framgår av följande

tariff:

Ortsgrupp

1

2

3

För hustru och frånskild

hustru ävensom — därest

värnpliktig icke samman- lever med hustru eller

hustrun, med vilken han

sammanlever, är arbets- oförmögen — för annan

familjemedlem, som före- står hemmet åt värn- pliktig med hemma- varande familjemedlem

under 16 år

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses i

kol. 1

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses

i kol. 1

kronor

I................

2-75

1*40

1-10

II................

3 —

1-65

1-20

III................

3-25

1-90

1-30

Enligt 3 § krigsfamiljebidragsförordningen anses såsom medlem av den

värnpliktiges familj en var av följande personer, nämligen:

a) den värnpliktiges hustru, med vilken han sammanlever, samt hans barn

och adoptivbarn under sexton år, som äro under hans vårdnad;

b) den värnpliktiges hustru, barn och adoptivbarn i annat fall än under

a) sägs, hans föräldrar och adoptant, hans hustrus barn och adoptivbarn samt

hans frånskilda hustru, en var under förutsättning, dels att den värnpliktige

är underhållsskyldig gentemot vederbörande och dels att antingen den värnpliktige

före inkallelsen i väsentlig mån bidrog till vederbörandes underhåll

eller det eljest kan antagas, att han skulle hava i väsentlig mån bidragit till

underhållet, örn inkallelsen ej mellankommit; samt

Bihang till riksdagens protokoll 194b. 9 samt. 2 norl. Nr 16—17.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

c) den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning, att den värnpliktige

sammanbor med egna eller hustrus barn eller adoptivbarn under

sexton år samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är

oförmögen till arbete.

Annan anhörig till den värnpliktige än i a) och b) här ovan sägs samt husföreståndarinna

i andra fall än som avses i c) kail, när synnerliga skäl

därtill äro, på ansökan av familjebidragsnämnd genom beslut av arbetsmarknadskommissionen

jämställas med familjemedlem.

Beträffande familjepenning för familjemedlem, som avses i b), gäller enligt

7 § 2 mom. utöver den i 6 § 1 inom. fastslagna maximeringen, att bidraget

ej får överstiga värdet av det underhållsbidrag som den värnpliktige

lämnat före inkallelsen eller eljest kan antagas skola lia lämnat, om inkallelsen

ej kommit emellan.

Motionärerna ha mot avfattningen av den här ovan intagna tariffen anmärkt,

att en moder, som förestode en ogift sons hushåll och därför av denne

åtnjöte hel försörjning vid sonens inkallelse till beredskapstjänst, i familjepenning

kunde erhålla högst de i kolumn 2 angivna beloppen. Dessa motsvarade,

enligt vad motionärerna vidare anfört, icke på långt när vad som

vore oundgängligt nödvändigt för ett nödtorftigt livsuppehälle. Den som förestode

hushållet för värnpliktig borde hänföras under kolumn 1 i tariffen,

även då den värnpliktige icke vore gift eller hade hemmavarande barn under

16 år. På grund härav ha motionärerna hemställt, att texten i kolumn 1

måtte ändras till »För hustru och frånskild hustru ävensom för annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt den värnpliktige.»

Enligt den före 1942 års förordning gällande krigsfamiljebidragsförordningen

voro maximibeloppen per dag för familjepenning bestämda sålunda:

l

2

3

4

0 rtsgrupp

För hustru eller, där

bidrag ej utgår för

hustru, annan familje- medlem, som förestår

den värnpliktiges hem

kronor

För annan familje- medlem över 16 år

än som avses i

kol. 2

kronor

För annan familje- medlem under 16 år

än som avses i

kol. 2

kronor

i..................

2-—

1-25

0-85

ii..................

2-25

1-50

0-95

ni..................

2''50

1''75

1-05

19il års krigsfamiljebidragskommitté, vars förslag låg till grund för den

nya förordningen, anmärkte beträffande tillämpningen av denna tariff bl. a.,

att värnpliktigs moder, som beviljats familjepenning, enligt praxis hänfördes

till kolumn 2, om den värnpliktige hade syskon under 16 år, vilka enligt

särskilt medgivande skulle räknas som familjemedlemmar, och såväl modern

som syskonen sammanbodde med den värnpliktige. Beviljades värnpliktigs

moder familjepenning i andra fall, hänfördes hon till kolumn 3, även

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

3

om hon skötte den värnpliktiges hushåll. Kommittén föreslog i förevarande

hänseende, att familjemedlem, som förestod den värnpliktiges hem, skulle

hänföras till samma kolumn som hustru, så snart bidrag icke utgick till

hustru, med vilken den värnpliktige sammanlevde, eller bidrag väl utgick

till henne men hon var oförmögen till arbete. Deli värnpliktiges hushållerska,

som genom särskilt beslut jämställts med familjemedlem, skulle enligt kommitténs

förslag alltid hänföras till samma kolumn som hustru.

Med anledning av vissa önskemål, som framförts av familjebidragsnämnder,

förklarade kommittén, att det icke kunde förnekas att det i åtskilliga

fall vore motiverat att familjepenningen utginge med samma belopp för ensamstående

moder som för hustru. Det läte sig emellertid icke göra att för

individuella fall föreskriva höjning av familjepenningens maximum, och en

generell höjning av familjepenningens maximum för ensamstående moder

funne kommittén icke tillrådlig framför allt med hänsyn till svårigheten att

tillförlitligt fastställa, huruvida den värnpliktige sonen verkligen före inkallelsen

fullgjort sin underhållsskyldighet mot modern. Så snart den värnpliktige

icke sammanlevde med hustrun eller hon vore arbetsoförmögen och

modern förestode den värnpliktiges hem, räknades emellertid modern som

husföreståndarinna och erhölle familjepenning enligt samma kolumn i tariffen

som hustru.

I den proposition (339/1942), varigenom bl. a. förslag till ny krigsfamiljebidragsförordning

framlades för riksdagen, erhöll tariffen i 6 § 1 mom. den

lydelse, som sedermera antogs av riksdagen. Föredragande departementschefen,

statsrådet Sköld, uttalade i propositionen, att krigsfamiljebidragskommitténs

förslag örn att den värnpliktiges husföreståndarinna skulle hänföras

under kolumn 1 i tariffen enligt hans mening borde i princip gälla endast

för det fall, att den värnpliktige hade hemmavarande barn under 16 år. Avsevärda

svårigheter torde nämligen uppstå att fastställa, huruvida exempelvis

moder, nied vilken den värnpliktige sammanbodde, vore att anse som den

värnpliktiges husföreståndarinna eller om i stället den värnpliktige skulle

anses innebo hos modern. Om emellertid tillsynsmyndigheten medgivit, att

den värnpliktiges syskon under 16 år finge räknas som familjemedlemmar,

och den värnpliktige sammanbodde med såväl modern som syskonen borde

i överensstämmelse med rådande praxis modern som husföreståndarinna

hänföras till samma kolumn som hustru. Lika med kommittén funne departementschefen

det icke tillrådligt att föreskriva samma maximibelopp för

ensamstående moder som för hustru, framförallt med hänsyn till den av

kommittén påpekade svårigheten att tillförlitligt fastställa i vilken omfattning

den värnpliktige före inkallelsen verkligen fullgjort sin underhållsskyldighet

mot modern.

I riksdagen väcktes icke någon motion beträffande ifrågavarande spörsmål.

Andra lagutskottet, som behandlade propositionen (utlåtande nr 45),

hemställde utan särskilt yttrande i frågan örn bifall till den i propositionen

föreslagna lydelsen av tariffen. Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

Med hänsyn till önskvärdheten av att i särskilda fall kunna lämna ekonomiskt

bistånd till inkallade värnpliktiga och deras familjer vid sidan av den

författningsmässigt reglerade biståndsverksamheten anvisade 1941 års riksdag

(skrivelse nr 338) efter därom av Kungl. Majit i proposition nr 227

framställt förslag för hjälpverksamhet till förmån för de till militärtjänstgöring

inkallades familjer för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av

3 000 000 kronor. Dessa medel voro avsedda att användas för en i fria former

bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett komplement till den genom förordningarna

om familjebidrag och värnpliktslån reglerade bidrags- och låneverksamheten.

Det var här icke fråga om en mera allmän förstärkning avfamiljebidragen

utan om ingripanden i sådana särskilt behjärtansvärda fall,

som icke lämpligen kunde regleras i en allmän författning. Fördelningen avbidragen

skulle i regel ske genom överståthållarens och landshövdingarnas

försorg.

I 1942 års statsverksproposition beräknades, i avbidan på särskild proposition,

för budgetåret 1942/43 för ovannämnda ändamål ett reservationsanslag

av 3 000 000 kronor. I propositionen nr 339 med förslag bl. a. till krigsfamiljebidragsförordning

anmärkte föredragande departementschefen, att de

genom detta förslag åsyftade förbättringarna av de författningsenligt till de

inkallade utgående förmånerna icke torde överflödiggöra den hjälpverksamhet,

som i friare former bedreves med anlitande av nyssnämnda anslag, eller

mer avsevärt nedbringa behovet av särskild medelsanvisning för ändamålet.

Detta torde emellertid vara av den art, att det lämpligen borde tillgodoses

över förskottsstat. I anledning härav återkallades det i statsverkspropositionen

gjorda förslaget örn anslagsberäkning för ändamålet.

Medel för ifrågavarande hjälpverksamhet ha sedermera anvisats från förskottsstaten

för försvarsväsendet.

Beträffande riktlinjerna för hjälpverksamheten må utöver vad ovan

nämnts anmärkas, att föredragande departementschefen i propositionen 339/

1942 — i anslutning till ett av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län framfört,

av departementschefen avstyrkt förslag, att familjepenning med för

hustru avsett belopp alltid skulle utgå till åtminstone en medlem av familjen

— förklarat sig förutsätta, att behov av ekonomiskt bidrag på grund av

värnpliktigs inkallande till tjänstgöring, vilket icke kunde täckas inom ramen

för familjebidragsförfattningarna, liksom dittills åtminstone tills vidare

skulle kunna i särskilda fall tillgodoses genom anlitande av medel, som ställdes

till landshövdingarnas förfogande för hjälpverksamhet till inkallade

värnpliktigas familjer.

Enligt vad utskottet inhämtat har Kungl. Majit under 1943 två gånger

avslagit framställningar från enskilda örn ändring av krigsfamiljebidragsförordningen

beträffande familjepenning för moder och husföreståndarinna.

Båda gångerna inhämtades yttrande från arbetsmarknadskommissionen. Den

ena framställningen åsyftade en förhöjning av familjepenningens maximum

för moder. I sitt yttrande den 13 maj 1943 över densamma erinrade arbets
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

5

marknadskommissionen om att frågan varit föremål för statsmakternas prövning

så sent som 1942. Det ansågs därför icke kunna ifrågakomma att upptaga

fråga om någon ändring. Enligt kommissionens förmenande förelåge

heller icke anledning härtill. I den andra framställningen hemställdes bl. a.

örn sådan ändring i krigsfamiljebidragsförordningen, att familjepenning för

moder eller annan familjemedlem, som förestode den värnpliktiges hem,

komme att utgå enligt samma tariff som för hustru, även om minderåriga

barn ej funnes. Arbetsmarknadskommissionen höll i sitt den 28 juli 1943

dagtecknade yttrande över framställningen före, alt vissa skäl talade för en

sådan regel. Då emellertid frågan örn familjepenningens storlek i dylikt

fall så sent som föregående år varit föremål för statsmakternas prövning,

ansåge sig kommissionen icke böra föreslå någon ändring.

Då värnpliktig inkallas till beredskapstjänstgöring, utgår som bekant i utskottet.

fall av behov bl. a. familjepenning för hans familjemedlemmar. Enligt 3 §

krigsfamiljebidragsförordningen skall såsom familjemedlem räknas även den

värnpliktiges moder (oavsett huruvida hon bor tillsammans med sonen eller

ej) under förutsättning dels att den värnpliktige är underhållsskyldig mot

henne och dels att antingen den värnpliktige före inkallelsen i väsentlig mån

bidrog till hennes underhåll eller det eljest kan antagas, att han skulle ha

i väsentlig mån bidragit till underhållet, om han icke blivit inkallad. Såsom

familjemedlem räknas vidare den värnpliktiges husföreståndarinna under förutsättning

att han sammanbor med egna eller hustrus barn under sexton år

samt, därest han sammanbor jämväl med hustru, att hustrun är oförmögen

till arbete. Syskon anses ej såsom familjemedlem men kan genom särskilt

beslut av arbetsmarknadskommissionen jämställas med sådan. Detsamma

gäller örn husföreståndarinna i andra fall än nyss nämnts.

Familjepenningen per dag är enligt 6 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

maximerad på sätt framgår av den ovan å s. 1 intagna tariffen. Enligt

densamma hänföres moder, som icke bor tillsammans med den värnpliktige,

alltid under kolumn 2. Bor hon tillsammans med den värnpliktige

och förestår hemmet åt honom, kommer hon under kolumn 1, örn den värnpliktige

har hemmavarande familjemedlem (även syskon, som genom särskilt

beslut jämställts med familjemedlem) under 16 år, men eljest under

kolumn 2. Vad sålunda sagts om moder, som förestår hemmet åt den värnpliktige,

gäller även varje annan husföreståndarinna.

I förevarande motion har hemställts om sådan ändring av tariffen i 6 §

1 morn. krigsfamiljebidragsförordningen, att huvudet till kolumn 1 erhåller

följande lydelse: »För hustru och frånskild hustru ävensom för annan familjemedlem,

som förestår hemmet åt den värnpliktige.»

Motionärerna åsyfta enligt motiveringen till motionen huvudsakligen en

förbättring av familjepenningen för moder, som förestår en ogift sons hushåll.

Yrkandet innebär emellertid, alt icke blott moder utan även varje

annan husföreståndarinna skulle under alla förhållanden hänföras under

kolumn 1 i tariffen. Såsom förutsättning för rätt till familjepenning för

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

husföreståndarinna gäller enligt kolumn 1, att den värnpliktige icke sammanlever

med hustru eller att hustrun, om han sammanlever med henne, är

arbetsoförmögen. Då denna förutsättning ej medtagits i den av motionärerna

föreslagna lydelsen, skulle enligt denna familjepenning utgå för husföreståndarinna

även i det fall att den värnpliktige sammanlever med hustru,

som är fullt arbetsför. Sistnämnda ändring torde ej vara avsedd.

Beträffande förarbetena till den gällande tariffen bär redogörelse lämnats

här ovan. Bestämmelsen att husföreståndarinna skall hänföras under kolumn

1 endast i det fall, att den värnpliktige har hemmavarande familjemedlem

under sexton år, motiverades därmed att avsevärda svårigheter skulle

uppstå att fastställa, huruvida exempelvis moder, med vilken den värnpliktige

sammanbor, är att anse som den värnpliktiges husföreståndarinna eller

örn i stället den värnpliktige skall anses innebo hos modern.

Otvivelaktigt tala vissa skäl för en förbättring av familjepenningen för

husföreståndarinna. Örn det kan fastställas, att exempelvis en moder, som

bor tillsammans med en ogift son, åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av

sonen, borde hon enligt utskottets åsikt med avseende å familjepenning jämställas

med hustru. De farhågor som vid förordningens tillkomst uttalades

beträffande möjligheten att konstatera, under vilka förhållanden och

villkor en moder och son ha gemensamt hem, torde emellertid, enligt vad

utskottet erfarit, lia besannats. Enligt inhämtade upplysningar ha svårigheter

ej sällan uppstått att kontrollera, huruvida och i vad mån en till beredskapstjänstgöring

inkallad verkligen bidragit till sin moders underhåll.

Verkställd kontroll har ibland visat, att den bidragssökandes uppgifter härom

varit otillförlitliga. Med hänsyn härtill anser sig utskottet ej kunna föreslå

en generell höjning av maximibeloppet för familjepenning till husföreståndarinna.

All bidragsverksamhet, som regleras av författningsnormer, måste ju enligt

sakens natur bli schematisk och därför i många fall bristfällig. För avhjälpande

härav har vad angår familjebidragen sedan åtskilliga år till landshövdingarnas

förfogande ställts medel för hjälpverksamhet till förmån för

de till militärtjänstgöring inkallades familjer. Dessa medel äro avsedda att

användas för en i fria former bedriven hjälpverksamhet, ämnad som ett

komplement till den genom författningar reglerade bidragsverksamheten.

Medlen hava förutsatts kunna komma till användning även för att i särskilt

behjärtansvärda fall tillgodose behov av förstärkning av familjepenningen.

Enligt utskottets åsikt bör sådan förstärkning i fall av behov lämnas exempelvis

till moder, som förestår en ogift sons hem, om det kan klarläggas, att

hon åtnjuter sin huvudsakliga försörjning av sonen.

Under hänvisning till vad ovan anförts får utskottet hemställa,

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 16.

7

att förevarande motion ej måtte föranleda till någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 2 mars 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Forslund, Olof Carlsson, Mannerskantz,

Roos, Hage och Wahlund*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås* och Ryberg*,

fru Nordgren, herr von Seth, fm Johansson* saint herrar Witzell och Jansson i Hällefors.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.