Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938

1944-03-02 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:17, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Nr 17.

Ankom till riksdagens kansli den 2 mars 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

den 30 september 1938 (nr 607).

Genom en den 28 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 56, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Maj:t,

under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet förda

protokoll, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Lag

om ändrad lydelse av 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen

den 30 september 1938 (nr 607).

Härigenom förordnas, att 13 § 3 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september

1938 skall erhålla följande ändrade lydelse.

13 §.

3 mom. Vid övertidsarbetets ersättande med fritid skall iakttagas, att

mot övertiden svarande fritid förlägges till samma dygn som det, varunder

övertidsarbetet utföres, eller ock till närmast föregående eller efterföljande

helgfria dygn samt att, då fråga är om sjöman som uppbär kontant lön, fritiden

beredes i hamn och, örn övertidsarbetet utföres å helgdag, icke förlägges

till söckendag, varunder sjömannen utför övertidsarbete mot annan ersättning

än fritid å samma söckendag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17. “

I fråga örn de skäl, som anför Is till stöd för lagförslaget, får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Enligt 13 § 1 mom. sjöarbetstidslagen den 30 september 1938 (nr 607) skall

ersättning för övertidsarbete som sjöman förrättat utgå i penningar eller ock,

då fråga är om vakttjänst i hamn eller om arbete utfört av sjöman som icke

uppbär kontant lön, beredas i form av fritid. I samma paragrafs 2 mom. föreskrives,

att övertidsersättning som utgår i penningar skall för timme räknat

utgöra, när övertidsarbetet utförts å söckendag, minst en 150-del och, när

övertidsarbetet utförts å helgdag, minst en 75-del av sjömannens kontanta

månadslön, oberäknat kostpenningar eller däremot svarande ersättning, övertidsersättningen

skall beräknas särskilt för varje tillfälle övertidsarbete utförts,

varvid påbörjad halvtimme skall ersättas såsom hel halvtimme. Vid

övertidsarbetets ersättande med fritid skall enligt paragrafens o mom. iakttagas,

att mot övertiden svarande fritid skall vara förlagd till samma dygn

som det, varunder övertidsarbetet utförts, eller ock till närmast föregående

eller efterföljande helgfria dygn.

Den nu föreslagna ändringen har föranletts av en framställning från 1943

års riksdag.

I anledning av två vid nämnda riksdag väckta motioner, vari hemställts,

att möjligheten att ersätta övertidsarbete med fritid måtte helt borttagas,

yttrade andra lagutskottet i sitt utlåtande nr 60:

»Enligt 12 § sjöarbetstidslagen kan sjöman åläggas övertidsarbete utan

begränsning för fullgörande av nödig vakttjänst i hamn. Därest vakttjänst

på övertid ej kunde kompenseras med fritid utan endast med övertidsersättning,

kunde detta föranleda ett oskäligt utnyttjande av personalens arbetstid,

eftersom någon återhållsamhet då ej behövde ur ekonomisk synpunkt

iakttagas beträffande användandet av sjöman, som fullgjort vakttjänst

på övertid, till ordinarie arbete. På grund härav anser utskottet alternativet

fritid såsom övertidskompensation böra i princip bibehållas.

Emellertid kan möjligheten av fritidskompensation för övertidsarbete utnyttjas

på ett sätt som enligt utskottets åsikt måste anses vara otillfredsställande.

Enligt 8 § sjöarbetstidslagen må å helgdag sjöman, som ej tillhör

ekonomipersonalen, ej såsom ordinarie arbete i hamn aläggas annan

skeppstjänst än vanligen förekommande löpande göromål och lättare rengöring

under tillhopa högst en timme. Vakttjänst å helgdag är alltså att bedöma

såsom övertidsarbete. Möjligheten till fritidskompensation har medfört,

att det förekommit, att en sjöman, som arbetat sina ordinarie åtta timmar

på lördagen, för åtta timmars naltvakttjänst på söndagen erhållit kompensation

genom ledighet under ordinarie arbetstiden på måndagen, varefter

han ålagts vakttjänst på övertid under måndagen och därefter utan .särskild

ledighet återgått till det ordinarie arbetet. För övertiden under måndagen

har han kompenserats genom övertidsersättning för söckendag, alltså

hälften mot vad sorn utgår för helgdag. Genom detta sätt för uttagande av

övertidsarbete har sjömannen gått förlustig ej blott söndagsledigheten utan

ttihang till riksdagens protokoll KIM. ''■> sorni. 2 oell. Nr lii—17. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

även den heldagsledighet, som borde lia trätt i dess ställe, och ändå har

han erhållit övertidsersättning endast för söckendag. Detta enligt utskottets

mening uppenbara missförhållande, varå åtskilliga andra exempel kunna

anföras, är av dén beskaffenhet, att det torde böra föranleda en lagändring.

—

En annan brist i reglerna om fritidskompensation har framhållits av kommerskollegium

i dess yttrande över motionerna. Det synes, såsom kommerskollegium

anfört, vara obilligt gentemot en sjöman, om övertidsarbete,

som han utfört i hamn, ersättes med fritid till sjöss. Jämväl på denna punkt

torde lagen böra ändras.

Med hänsyn därtill att utformningen av de förordade ändringarna torde

böra närmare övervägas, vill utskottet föreslå, att riksdagen måtte hos

Kungl. Majit anhålla örn förslag i de avseenden som ovan berörts.»

På grund av vad sålunda anförts hemställde utskottet, att riksdagen måtte

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville för riksdagen framlägga

förslag om sådana ändringar av sjöarbetstidslagen, att ersättning för

vakttjänst i hamn å helgdag alltid skulle utgå i penningar, såvida ej sjömannen

med tillämpning av de nu gällande reglerna kunde å söckendag beredas

ledighet motsvarande den han skulle hava åtnjutit på helgdagen, om han icke

ålagts övertidsarbete, samt att vid ersättning för övertidsarbete i form av fritid

denna icke finge förläggas till tidpunkt, då fartyget lämnat hamn.

Riksdagen, som godkände utskottets utlåtande, anhöll i skrivelse till Kungl.

Majit (nr 463) örn sådant förslag till ändringar av sjöarbetstidslagen som

utskottet avsett.

Föredragande departementschefen, statsrådet Eriksson, har i propositionen

anfört bl. a. följande:

»Från riksdagens sida har såsom exempel på en mindre tillfredsställande

konsekvens av gällande bestämmelser särskilt framhållits det förfarandet,

enligt vilket en sjöman, medan fartyget befinner sig i hamn, får arbeta sina

ordinarie 8 timmar på lördag, uttages till 8 timmars vakttjänst å övertid på

söndag utöver den då medgivna ordinarie arbetstiden av 1 timme, kompenseras

för söndagens övertid med ledighet från det ordinarie 8 timmars arbetet

på måndag men då ånyo uttages till 8 timmars vakttjänst å övertid samt slutligen

kompenseras för sistnämnda övertid med allenast ett penningbelopp, beräknat

enligt grunderna för ersättning av övertidsarbete å söckendag.

Det torde dock kunna ifrågasättas huruvida det är tillrådligt att, såsom

riksdagen till förhindrande av dylikt förfarande föreslagit, göra rätten att ersätta

övertid för vakttjänst i hamn å helgdag med fritid beroende av att

sjömannen kan å söckendag beredas ledighet, motsvarande den han skulle

hava åtnjutit på helgdagen, om övertidsarbete icke då ålagts honom. Riksdagen

torde med sitt förslag härom ha avsett, att sjöman, vars ordinarie arbetstid

i hamn är 8 timmar å söckendag och 1 timme å helgdag, ej skall få användas

till arbete mer än högst 1 timme å söckendag, varå kompensation i form

av fritid lämnas honom för övertid avseende vakttjänst i hamn å helgdag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

11

Detta skulle emellertid i fall, där fråga vore om att med fritid å söckendag

gottgöra sjömannen för en å helgdag förekommande kortare dylik

övertid av t. ex. 2 timmar, få till följd att söckendagens ordinarie arbetstid

måste minskas från 8 timmar till 1 timme, d. v. s. nied 7 timmar, övertiden

å helgdagen och minskningen av den ordinarie arbetstiden å söckendagen

skulle icke i detta eller liknande fall stå i rimlig proportion till varandra.

Medan i flertalet dylika fall följden torde bliva den, att kompensation

i form av fritid ej alls komme till användning utan att i stället ersättning

i penningar lämnades, skulle i de övriga fallen anledning saknas till största

möjliga återhållsamhet vid bestämmandet av övertidens längd. Mot ett stadgande,

som gåve sådana resultat, kan bland annat anmärkas, att det icke

skulle stå i god överensstämmelse med riksdagens principuttalande till förmån

för fritid såsom övertidskompensation.

Vidare lärer en bestämmelse, utformad på det sätt riksdagen torde ha åsyftat,

ej hindra att sjöman, som fullgjort 8 timmars övertidsarbete å helgdag

och kompenseras härför med ledighet från det ordinarie 8 timmars arbetet

å söckendag, sistnämnda dag uttages till 1 timmes övertidsarbete, för vilken

timme lämnas honom penningersättning, beräknad enligt den lägre, i fråga

om söckendag angivna normen.

Under dessa förhållanden synes den föreslagna bestämmelsen böra undergå

viss omredigering. Lämpligt torde vara att låta bestämmelsen innebära

förbud mot att fritid, utgörande kompensation för övertidsarbete å helgdag,

förlägges till sådan söckendag varunder sjömannen användes till övertidsarbete,

som icke å samma söckendag gottgöres honom med fritid. Härigenom

skulle, då det vore fråga örn att ersätta övertid å helgdag med fritid å söckendag,

den ordinarie arbetstiden å söckendagen komma att tjäna såsom kompensationsobjekt

i första hand för eventuell övertid å söckendagen och till

därefter återstående del för övertiden å helgdagen. I den mån sistnämnda

övertid då ej kunde ersättas med ledighet från det ordinarie arbetet å söckendagen

och ej heller å annan dag kunde kompenseras med fritid, måste den

gottgöras med penningar. På detta sätt skulle det påtalade förfarandet att

uppskjuta erläggandet av penningersättning till dess ersättningen kan beräknas

enligt den lägre i fråga om söckendag bestämda normen helt förhindras.

Såsom riksdagen vidare ifrågasatt, torde även bestämmelse böra utfärdas

om, att vid övertidsarbetets ersättande med fritid denna icke får förläggas till

tidpunkt, då fartyget lämnat hamn. Vid bestämmelsens utformning lärer

emellertid vara att beakta, att fritiden ej heller bör få förläggas till tidpunkt,

innan fartyget ankommit till hamn.

Då penningersättning för övertidsarbete ej är i sjöarbetstidslagen förutsedd

för sjöman, som icke uppbär kontant lön, torde de av mig ifrågasatta stadgandena,

som i viss mån rikta sig mot kompensation i form av fritid, ej böra

gälla dylik sjöman.»

Lagrådet har lämnat lagförslaget utan erinran.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 17.

Utskottet.

Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen innehöll den av 1943 års

riksdag gjorda framställningen förslag om ändring av en i viss mån annan innebörd

än den nu genom propositionen föreslagna. Som denna emellertid torde

komma att undanröja de av riksdagen påtalade missförhållandena, vill utskottet

ej föreslå någon avvikelse från Kungl. Majrts förslag. Utskottet får

alltså hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 2 mars 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand*, Forslund, Koos, Hage, Carl Frie

Ericsson, Hallagård och Näsström;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Ryberg*, Cruse, fru Johansson*, herrar

Larsson i Östersund, Hagård, Jansson i Hällefors och Andersson i Eskilstuna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

447427. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:75 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition nied förslag till lag örn ändrad lydelse av 13 § 3 moill, sjöarbetstidslagen den 30 september 1 a1 i texten