Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

1944-02-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:3, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

1

Nr 3.

Ankom till riksdagens kansli den 3 februari 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 §

1 mom. lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården.

Genom en den 22 december 1943 dagtecknad proposition, nr 9, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga ett vid propositionen

fogat förslag till

Lag

angående ändrad lydelse av 40 § 1 inom. lagen den 14 juni 1918

(nr 422) om fattigvården.

Härigenom förordnas, att 40 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

40 §.

1 mom. Har fattigvårdssamhälle---är beläget.

Lag samma vare beträffande avgift för vård, som lämnats å landsting eller

stad, som ej deltager i landsting, tillhörig anstalt för sinnessjuka, sinnesslöa,

fallandesjuka, blinda barn under skolåldern eller psykopatiska och nervösa

barn eller å enskild dylik anstalt, som åtnjuter statsbidrag eller blivit av

Konungen för ändamålet godkänd.

I fråga----motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1944.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för propositionen, får utskottet,

i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till

propositionen.

'' Senaste lydelse se SFS 1927:208.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avd. Nr 3—4.

278 44

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 3.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 19 augusti 1943 har medicinalstyrelsen

hemställt örn viss ändring av 40 § lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården i

syfte att fattigvårdssamhälle, som erlagt avgift för vård å anstalt för psykopatiska

och nervösa barn, må kunna därför erhålla gottgörelse av vederbörande

landsting. Styrelsen framhåller inledningsvis, att av kommunerna

för vård omhändertagna sinnesslöa, fallandesjuka, tuberkulösa eller vanföra

till en betydande del utgjordes av barn i skolåldern, för vilka syftet med

omhändertagandet ej blott vore medicinsk behandling utan även uppfostran

och för varje abnormgrupp särskilt anpassad skolundervisning. Yad beträffade

omhändertagandet och undervisningen av övriga abnorma barn,

såsom blinda eller dövstumma, hade staten helt påtagit sig kostnaden därför.

Utvecklingen hade alltså lett därhän att primärkommunerna befriats

från kostnaderna för vårdavgifterna för alla abnorma barn, som omhändertoges

för vård och uppfostran. Härifrån funnes dock ett undantag, nämligen

de barn, som intoges å anstalt för psykopatiska och nervösa barn.

Efter att ha erinrat örn att enligt kungörelse den 4 juni 1937, nr 303, vissa

anstalter för psykopatiska och nervösa barn bomme i åtnjutande av statsbidrag

omnämner medicinalstyrelsen, att för närvarande inom landet funnes

fyra anstalter för psykopatiska och nervösa barn med ett sammanlagt platsantal

av 128, vilket fördelade sig på följande sätt:

Mellansjö skolhem, Täby...................... 47 platser

Skärsbo barnhem, Alingsås.................... 23

Håbylund, Lund ................................ 24 »

Myrornas barnhem, Frölundaborg............ 34

Medicinalstyrelsen fortsätter:

Verksamheten vid dessa anstalter har visat sig vara synnerligen betydelsefull

och i hög grad ägnad att tillvarataga ett folkmaterial, för vilket annars

stor risk förelegat, att det skulle hemfalla åt kriminalitet eller annan asocialitet

eller ock psykiskt insjukna. Dessa anstalter ha en viktig funktion att fylla

som observationsanstalter. Som sådana stå de i ständigt samarbete med

andra anstalter, som omhändertaga psykiskt abnorma barn, och överflyttningar

av barn mellan dessa anstalter och sinnesslö- eller epileptikeranstalter

förekomma ofta. Ett friktionsfritt samarbete försvåras dock av att dessa olika

anstalter beträffande ersättningen för vården ej intaga samma ställning. Barnavårdsnämnderna

äro ej sällan av ekonomiska skäl obenägna att ombesörja

överflyttning av ett barn från en anstalt, som medför rätt till ersättning

av landstinget, till en anstalt för psykopatiska och nervösa barn, där sådan

ersättning ej utgår. Även fördröjes och förhindras ofta av samma anledning

omhändertagandet av barn, som vistas i enskilda hem, och vilka borde sändas

till anstalt för psykopatiska och nervösa barn. Detta är så mycket mer

beklagligt, som åtskilliga av dessa psykopatiska barn utgöra ett värdefullare

folkmaterial än vissa av de grupper, som åtnjuta denna förmån, barn som

under lämplig behandling kunna utvecklas till dugliga och värdefulla samhällsmedlemmar.

En ändring av lagen i föreslagen riktning kunde enligt medicinalstyrelsen

förväntas medföra ökat intresse för inrättandet av dylika hem, vilket styrelsen

önskade på allt sätt underlätta.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 3. 3

Över medicinalstyrelsens framställning ha yttranden avgivits av socialvårdskommittén,

svenska landstingsförbundet, svenska stadsförbundet samt

svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. För dessa yttranden redogöres

å sid. 6 i propositionen.

Statsrådet Rubbestad anförde i propositionen:

»Möjligheterna att bringa psykopatiska och nervösa barn till hälsa äro

större ju förr dessa komma under sakkunnig vård och behandling. Såsom

av medicinalstyrelsens skrivelse framgår motverkas emellertid önskemålet

att i så stor utsträckning som möjligt bereda dem dylik vård och behandling

till följd av att enligt nu gällande bestämmelser fattigvårdssamhälle icke

äger rätt att av landsting erhålla gottgörelse för avgifter för dylik vård.

Önskvärdheten av att kunna genomföra medicinalstyrelsens förslag torde

därför ligga i öppen dag. Med hänsyn till frågans begränsade storleksordning

torde det pågående utredningsarbetet inom socialvårdslagstiftningen

icke böra hindra, att densamma löses separat. Jag vill därför förorda, att

förslag framlägges för riksdagen örn sådan ändring av 40 § fattigvårdslagen,

varom medicinalstyrelsen hemställt. Den ifrågasatta lagändringen torde böra

träda i kraft den 1 juli 1944.»

Utskottet har ej funnit skäl till erinran mot det i propositionen framlagda

förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 3 februari 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Forslund, Oloj Carlsson, Mannerskantz,

Hage, Hallagård, Hagman och Holmbäck;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fröken

Andersson, herr Pettersson i Hällbacken, fru Nordgren, herr Hermansson, fru Johansson

och herr Hedlund i Rådom.

Utskottet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:31 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående ändrad lydelse av 40 § 1 mom. lagen den 14 juni 1918 a1 i texten