Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta, lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.

1944-04-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta, lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

1

Nr 31.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i

lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn.

Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta,

lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av

herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte

besluta sådan ändring av 8 § 1 mom. bidragsförskottslagen, att detsamma

erhåller följande lydelse:

8 §.

1 mom. Där ej vad nedan stadgas till annat föranleder, utgår bidragsförskottet

för år räknat med

252 kronor i ortsgrupp i,

300 » » » 2 och

360 » » » 3

eller, därest modern har vårdnaden örn två eller flera till bidragsförskott berättigade

barn, till vart av dessa, som uppfostras tillsamman med något av

de övriga, med belopp enligt följande tabell:

Antalet till bidragsförskott berättigade

barn under moderns vårdnad,

som uppfostras tillsammans.

Två..,........................

Tre...........................

Fyra eller flera..............

Bidragsförskott (för barn räknat).

Ortsgrupp 1.

Ortsgrupp 2. Ortsgrupp 3.

228 kronor 276 kronor

204 » 252 »

180 > 228 »

336 kronor

300 »

276 »

För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas bidragsförskottet

med ett årligt belopp av 60 kronor.

De föreslagna ändringarna ha kursiverats.

Beträffande motiveringen till yrkandet får utskottet i huvudsak hänvisa

till motionen II: 393.

Yttranden över motionerna lia på föranstaltande av utskottet avgivits av

socialvår dskommittén och Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Innehållet

i yttrandena återgives i det följande.

Gällande lag den 11 juni 1943 (nr 382) om förskottering av underhållsbidrag

till barn (bidragsförskottslag) trädde i kraft den 1 juli 1943.

Enligt lagen utgår bidragsförskott till barn under sexton år, vars fader

enligt domstolsbeslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är plik
Bihang

till riksdagens protokoll 19ii. 9 samt. 2 avd. Nr 31. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

tig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag

till barnet men underlåter att iakttaga denna skyldighet. Bidragsförskottets

normalbelopp angivas i 8 § 1 mom. (se ovan). Från normalbeloppet

skall avdrag på angivet sätt göras, örn moderns eller, örn hon är gift, hennes

och hennes mans årsinkomst överstiger visst belopp. Har barnet inkomst,

som ej härrör från dess eget arbete, skall bidragsförskottet minskas med

nämnda inkomst. Om det enligt lagens regler beräknade bidragsförskottet

överstiger det belopp som barnets fader är skyldig att utgiva i underhållsbidrag,

skall bidragsförskottet nedsättas till nämnda belopp. — Ansökan örn

bidragsförskott prövas av vederbörande barnavårdsnämnd. Bidragsförskott

beviljas budgetårsvis. Under den tid för vilken förskottet beviljats får det

icke jämkas.

Enligt 8 § 1 inom. blir bidragsförskottets normalbelopp för barn, som

står under moderns vårdnad, lägre ju större barnantalet är. Motionärerna

ha ansett, att en dylik sänkning ej kan motiveras med något annat skäl än

att underhållskostnaden per barn blir mindre, örn de uppfostras i samma

hem. Örn de uppfostras åtskils, bör därför enligt motionärernas mening förskott

utgå med de för ett ensamt barn bestämda beloppen. Motionärernas

ändringsförslag innebär i enlighet härmed, att sänkning av förskottets normalbelopp

i fall då flera förskottsberättigade barn finnas skall äga rum

endast under förutsättning att två eller flera av dem uppfostras tillsammans.

Sänkningen skall enligt förslaget tillämpas endast beträffande de barn, som

uppfostras tillsammans, och icke beträffande ett syskon till dem, som för

sin uppfostran vistas i ett annat hem.

Bidragsförskott infördes i sociallagstiftningen 1937. Samtidigt tillkom

hjälpformen barnbidrag för föräldra- och faderlösa barn samt invaliders

barn. Lagarna i dessa ämnen utarbetades på grundval av förslag avgivna av

1934 års barnpensioneringssakkunniga (SOU 1936:6 och 47).

Beträffande såväl barnbidrag (utom såvitt angick föräldralösa barn) som

bidragsförskott föreslogo de sakkunniga en relativ nedsättning av beloppen

vid större barnantal. Som skäl härför anfördes, att en sådan reduktionsregel

enligt vad en statistisk undersökning utvisat tillämpades i ett ansenligt

antal kommuner i fråga örn fattigvårdsunderstöd och att det syntes vara

obestridligt att i en familj försörjningskostnaden för varje barn bleve lägre

ju flera barnen vore.

Detta förslag möttes i remissyttrandena av kritik från flera håll. Därvid

påpekades bl. a., att försörjningskostnaden per barn kunde bliva lägre endast

örn barnen vistades på ett och samma ställe.

I den proposition, varigenom förslag till lagar om barnbidrag och bidragsförskott

framlades för riksdagen (1937:276), anmärkte föredragande departementschefen,

statsrådet Möller, i anledning av denna kritik mot förslaget,

att det av kostnadsskäl knappast läte tänka sig, att vid större barnantal

samma belopp skulle utgå för varje barn som i propositionen föresloges för

ett barn. En sänkning av det för ett barn föreslagna beloppet åter skulle

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

o

innebära fara för att fattigvård måste tillskjutas i det stora flertalet fall,

där endast ett lill hjälp berättigat barn funnes. Liknande betänkligheter

skulle visserligen icke möta mot att bestämma beloppet med hänsyn till det

faktiska förhållandet, huruvida barnet vårdades tillsammans med sina syskon.

En sådan anordning läte sig emellertid endast med svårighet genomföra

i praktiken. Av dessa skäl anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas

förslag i förevarande hänseende.

Mot förslaget gjordes ej någon erinran under riksdagsbehandlingen.

Till grund för 1943 års revision av bidragsförskottslagen låg ett av socialvårdskommittén

avgivet betänkande (SOU 1942:29). I detta upplystes, att

förslag åter framställts om slopande av ifrågavarande reduktionsregel. Socialvårdskommittén

erinrade i anledning härav örn departementschefens uttalande

vid tillkomsten av 1937 års lag, enligt vilket ett slopande av regeln

av kostnadsskäl måste föra med sig en sänkning av det föreslagna normalbeloppet

för ett barn, något som vore mindre önskvärt. Sociaivårdskommittén

yttrade vidare:

Att även under nuvarande förhållanden regelns bibehållande är att föredraga

framför en sänkning av normalbidraget för ett barn är uppenbart.

Det förefaller emellertid som örn den kostnadsökning regelns slopande skulle

medföra knappast behövde bli så stor, att den under normala förhållanden

skulle behöva kompenseras med en sänkning av det gällande normalbidraget

för ett barn. — Kommittén har övervägt ett från flera håll framfört

förslag, att regeln i varje fall skulle slopas beträffande barn, som väl

stöde under moderns rättsliga vårdnad men stadigvarande vistades hos annan.

Det är onekligen riktigt, att vissa sakliga skäl tala för detta förslag.

Emellertid torde det ofta ställa sig svårt att i praktiken avgöra, om ett barn

stadigvarande vistas hos annan än modern. Det vore även risk för att modern

skulle föranledas att skilja barnet från sig för att få högre bidragsförskott.

Kommittén finner sig därför icke böra upptaga förslaget. — Ä andra sidan

har föreslagits, att reduktionsregeln skulle tillämpas även beträffande de

barn, som icke stå under moderns rättsliga vårdnad. Såsom skäl härför har

uppgivits, att det förekommer att modern, stundom påverkad av vederbörande

kommuns förtroendemän, söker få vårdnaden örn sina barn överflyttad

på annan person för att få högre bidragsförskott för barnen. Kommittén känner

sig dock icke övertygad örn att ett dylikt förfarande, vilket för sitt fullföljande

kräver domstols medverkan, förekommer i sådan utsträckning, att

det utgör tillräckligt motiv för den föreslagna ändringen, vilken säkerligen

i de flesta fall skulle helt opåkallat verka försämrande för de berörda barnen.

I de över socialvårdskommitténs förslag avgivna yttrandena riktades kritik

mot bibehållande av reduktionsregeln av länsstyrelserna i .Jönköpings

och Västmanlands län, Svenska fattigvårds- oell barnavårds/örbundet, Svenska

stadsförbundet och Stocl<liolms stads barnavårdsnämnd. Länsstyrelsen i

Jönköpings län ansåg, att reduktionsregelns slopande icke skulle komma

att medföra någon betydande kostnadsökning. Stockholms stads barnavårdsnämnd

fann det både naturligt och riktigt, all hänsyn i reducerande syfte

ej längre foges till örn det vore flera barn i samma familj, särskilt med hänsyn

till kommitténs förslag alt något för flera syskon gemensamt bidrags
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

förskott ej längre skulle förekomma. På denna väg skulle man även undgå

risken att modern sökte skilja något av barnen från sig för att få högre bidragsförskott.

Svenska fattigvårds- och barnav årds förbundet framhöll, att

socialvårdskommittén syntes anse, att den kostnadsökning, som reduktionsregelns

slopande skulle medföra, knappast behövde bliva så stor, att den

under normala förhållanden behövde kompenseras med en sänkning av normalbeloppet

för ett barn. Någon beräkning av kostnadsökningens storlek

syntes kommittén icke hava verkställt. Med hänsyn därtill vöre det svårt

att bilda sig någon uppfattning örn huruvida ett frångående av regeln vore

möjligt eller ej. Utan att bortse från det aktuella kravet på att i nuvarande

tid hålla statens och kommunernas kostnader nere ville förbundet, därest

det här rörde sig om en icke alltför stor kostnadsökning, ifrågasätta, örn det

icke borde övervägas att fastställa normalbeloppet till lika belopp för varje

barn, oberoende av antalet barn, som vore under moderns vårdnad. Det förhållandet

att bidragsunderhållet till beloppet fastställdes utan hänsyn till antalet

barn, talade utan tvivel rent principiellt för en sådan ändring. De låga

belopp, med vilka normalbeloppen fortfarande kornrne att utgå, syntes i dessa

tider med stigande levnadskostnader göra den omförmälda reduktionen

allt mindre berättigad. Ett slopande av ifrågavarande regel skulle slutligen

medföra förenklingar i lagen, vilka säkerligen av barnavårdsnämnderna skulle

ses med tillfredsställelse.

I propositionen 1943: 183, varigenom förslaget till ny bidragsförskottslag

förelädes riksdagen, uttalade departementschefen i förevarande avseende endast,

att reduktionsregeln fortfarande syntes kunna accepteras.

Propositionen behandlades av andra lagutskottet (utlåtande nr 28), som

ansåg starka skäl tala för ett slopande av regeln örn nedsättning av beloppen

vid större barnantal beträffande barn, som väl står under moderns rättsliga

vårdnad men stadigvarande vistas hos annan. Eftersom en sådan anordning

endast med svårighet läte sig genomföras i praktiken och densamme

skulle kunna framkalla benägenhet för en moder med flera barn att skilja

ett eller flera barn ifrån sig för att få högre bidragsförskott, ville utskottet

emellertid ej förorda en dylik ändring.

Mot utskottets utlåtande i denna del reserverade sig herr Cruse och fru

Johansson, vilka ansågo, att i fall då moder har den rättsliga vårdnaden om

två eller flera barn, som stadigvarande vistas hos annan än modern, bidragsförskott

till vart och ett av dessa barn borde utgå efter de för ett barn bestämda

beloppen.

Riksdagen godkände utskottets utlåtande.

»

I sitt nu över motionerna avgivna yttrande har socialvårdskommittén hänvisat

till förarbetena till 1943 års lag och förklarat, att vad i motionerna anförts

icke givit kommittén anledning att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt.

Kommittén har erinrat om att ifrågavarande spörsmål blivit föremål

för övervägande jämväl i samband med lagstiftningen angående barnbidrag,

utan att en lösning där befunnits möjlig i enlighet med de av motionärerna

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 0

föreslagna riktlinjerna. På grund härav har kommittén avstyrkt bifall till

motionerna.

Svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet har i sitt yttrande över motionerna

åberopat vad förbundet anfört i anledning av det förslag som lades

till grund för 1943 års lagstiftning. Förbundet har icke funnit anledning

frångå sin då uttalade uppfattning. Om överhuvudtaget fråga om ändring

av normalbeloppens storlek redan nu så snart efter bidragsförskottslagens

antagande skulle upptagas till prövning, borde därför enligt förbundets mening

övervägas, huruvida icke reduktionsregeln i sin helhet skulle kunna

upphävas, varigenom även motionärernas önskemål skulle tillgodoses.

Regeln arn en relativ nedsättning av bidragsförskottens normalbelopp vid

större barnantal har tillkommit av kostnadsskäl och har motiverats med

att försörjningskostnaden för varje harn blir lägre ju flera barnen äro. Detta

motiv för reduktionsregeln är dock, såsom motionärerna anfört, icke bärkraftigt,

om barnen uppfostras i skilda hem. Tidigare förslag om avsteg från

principen beträffande barn, som väl står under moderns rättsliga vårdnad

men stadigvarande vistas hos annan, ha emellertid avvisats, emedan det ansetts

ofta skola ställa sig svårt att i praktiken avgöra, om ett barn stadigvarande

vistas hos annan än modern, och en sådan anordning skulle kunna

framkalla benägenhet hos modern att skilja ett eller flera barn ifrån sig

för att få högre bidragsförskott.

Då bidragsförskottslagen i fjol undergick revision, uttalade utskottet, att

starka skäl syntes lala för ett slopande av reduktionsregeln i fall då ett eller

flera barn vistades hos annan än modern. Utskottet ville emellertid med hänsyn

till de nyss anmärkta praktiska svårigheterna och befarade följderna ej

förorda en dylik ändring.

Vid förnyade överväganden beträffande spörsmålet har utskottet funnit det

mera tveksamt, huruvida de mot en ändring anförda skälen äro av den natur

att de under alla omständigheter böra föranleda till att reduktionsregeln

bibehålies i sin fulla utsträckning. De befarade svårigheterna vid ett avsteg

från principen kunde kanske, i den mån man ej kunde bortse från dem, lösas

genom närmare föreskrifter beträffande förutsättningarna för erhållande

och sättet för utbetalande av ominskat förskott. Men fråga är, huruvida

icke reduktionsregeln kunde helt slopas, varigenom även de genom ett avsteg

från regeln uppkommande svårigheterna skulle bortfalla. Såsom ovan anförts

var det huvudsakligen av kostnadsskäl som regeln infördes. I det förslag

till ny bidragsförskottslag, som låg till grund för 1943 års lagstiftning,

anmärkte socialvårdskommittén, att det förefölle som örn den kostnadsökning

regelns slopande skulle medföra knappast behövde bli så stor, att den

under normala förhållanden skulle behöva kompenseras med en sänkning av

det gällande normalbidraget för ett barn.

Nu berörda frågor rörande ändringar i bidragsförskottslagen stå i intimt

samband med motsvarande spörsmål beträffande barnbidragen. Även i lagen

örn barnbidrag finnes beträffande det största klientelet en regel örn relativ

Utskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

nedsättning av maximibeloppen vid större barnantal. Förevarande problem

böra lämpligen lösas i ett sammanhang beträffande båda lagarna. På grund

harav anser sig utskottet ej böra närmare än ovan skett ingå på en bedömning

av motionärernas yrkande. Enligt utskottets mening böra problemen

upptagas till förnyat övervägande vid socialvårdskommitténs översyn av

socialvårdens materiella bestämmelser. Därvid torde böra undersökas i första

hand, huruvida reduktionsregeln kan helt slopas, och om detta icke är möjligt,

huruvida avsteg från densamma i den av motionärerna föreslagna riktningen

lämpligen kan göras.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,

måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit

ville uppdraga åt socialvårdskommittén att vid översynen av

socialvårdens materiella bestämmelser till förnyat övervägande

upptaga frågan, örn och i vad mån gällande regel om relativ

nedsättning av barnbidrag och bidragsförskott vid större

barnantal lämpligen kan borttagas; samt

B. att förevarande motioner, i den mån de icke beaktats

genom vad under A. hemställts, icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 18 april 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Forslund*, Mannerskantz, Roos,

Hage, Hallagård och Söderkvist;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fröken Andersson,

herrar Pettersson ii Hällbacken*, Ryberg, fru Johansson, herrar Lundgren* och Andersson

i Eskilstuna.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 31.

7

Reservation

av herrar Wistrand och Mannerskantz samt fröken Andersson, vilka anfört:
Andra

lagutskottet vid 1943 års riksdag avstyrkte på anförda skäl lagändring

i den riktning som nu föreslagits i motionerna. Riksdagen beslöt j enlighet

härmed.

Några omständigheter, som skulle föranleda förändrat ståndpunktstagande,

ha därefter icke inträffat. Socialvårdskommittén, vars yttrande infordrats i

ärendet, har avstyrkt bifall till motionerna.

Med anledning härav få vi hemställa,

att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 12 december 1941 s. 15 i texten