Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta, lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.
1944-04-18 · 7 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 5 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1944:31, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn. Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta, lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
1
Nr 31.
Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 5 em.
Utlåtande i anledning av väckta motioner angående viss ändring i
lagen om förskottering av underhållsbidrag till barn.
Andra lagutskottet har till behandling förehåll två inom riksdagen väckta,
lill lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 251 i första kammaren av
herr Hage och nr 393 i andra kammaren av fru Johansson m. fl.
I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen måtte
besluta sådan ändring av 8 § 1 mom. bidragsförskottslagen, att detsamma
erhåller följande lydelse:
8 §.
1 mom. Där ej vad nedan stadgas till annat föranleder, utgår bidragsförskottet
för år räknat med
252 kronor i ortsgrupp i,
300 » » » 2 och
360 » » » 3
eller, därest modern har vårdnaden örn två eller flera till bidragsförskott berättigade
barn, till vart av dessa, som uppfostras tillsamman med något av
de övriga, med belopp enligt följande tabell:
Antalet till bidragsförskott berättigade
barn under moderns vårdnad,
som uppfostras tillsammans.
Två..,........................
Tre...........................
Fyra eller flera..............
Bidragsförskott (för barn räknat).
Ortsgrupp 1.
Ortsgrupp 2. Ortsgrupp 3.
228 kronor 276 kronor
204 » 252 »
180 > 228 »
336 kronor
300 »
276 »
För tiden till och med den månad, under vilken barn fyller två år, ökas bidragsförskottet
med ett årligt belopp av 60 kronor.
De föreslagna ändringarna ha kursiverats.
Beträffande motiveringen till yrkandet får utskottet i huvudsak hänvisa
till motionen II: 393.
Yttranden över motionerna lia på föranstaltande av utskottet avgivits av
socialvår dskommittén och Svenska fattigvårds- och barnavårdsförbundet. Innehållet
i yttrandena återgives i det följande.
Gällande lag den 11 juni 1943 (nr 382) om förskottering av underhållsbidrag
till barn (bidragsförskottslag) trädde i kraft den 1 juli 1943.
Enligt lagen utgår bidragsförskott till barn under sexton år, vars fader
enligt domstolsbeslut eller skriftligt, av två personer bevittnat avtal är plik
Bihang
till riksdagens protokoll 19ii. 9 samt. 2 avd. Nr 31. 1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
tig att till fullgörande av lagstadgad underhållsskyldighet utgiva underhållsbidrag
till barnet men underlåter att iakttaga denna skyldighet. Bidragsförskottets
normalbelopp angivas i 8 § 1 mom. (se ovan). Från normalbeloppet
skall avdrag på angivet sätt göras, örn moderns eller, örn hon är gift, hennes
och hennes mans årsinkomst överstiger visst belopp. Har barnet inkomst,
som ej härrör från dess eget arbete, skall bidragsförskottet minskas med
nämnda inkomst. Om det enligt lagens regler beräknade bidragsförskottet
överstiger det belopp som barnets fader är skyldig att utgiva i underhållsbidrag,
skall bidragsförskottet nedsättas till nämnda belopp. — Ansökan örn
bidragsförskott prövas av vederbörande barnavårdsnämnd. Bidragsförskott
beviljas budgetårsvis. Under den tid för vilken förskottet beviljats får det
icke jämkas.
Enligt 8 § 1 inom. blir bidragsförskottets normalbelopp för barn, som
står under moderns vårdnad, lägre ju större barnantalet är. Motionärerna
ha ansett, att en dylik sänkning ej kan motiveras med något annat skäl än
att underhållskostnaden per barn blir mindre, örn de uppfostras i samma
hem. Örn de uppfostras åtskils, bör därför enligt motionärernas mening förskott
utgå med de för ett ensamt barn bestämda beloppen. Motionärernas
ändringsförslag innebär i enlighet härmed, att sänkning av förskottets normalbelopp
i fall då flera förskottsberättigade barn finnas skall äga rum
endast under förutsättning att två eller flera av dem uppfostras tillsammans.
Sänkningen skall enligt förslaget tillämpas endast beträffande de barn, som
uppfostras tillsammans, och icke beträffande ett syskon till dem, som för
sin uppfostran vistas i ett annat hem.
Bidragsförskott infördes i sociallagstiftningen 1937. Samtidigt tillkom
hjälpformen barnbidrag för föräldra- och faderlösa barn samt invaliders
barn. Lagarna i dessa ämnen utarbetades på grundval av förslag avgivna av
1934 års barnpensioneringssakkunniga (SOU 1936:6 och 47).
Beträffande såväl barnbidrag (utom såvitt angick föräldralösa barn) som
bidragsförskott föreslogo de sakkunniga en relativ nedsättning av beloppen
vid större barnantal. Som skäl härför anfördes, att en sådan reduktionsregel
enligt vad en statistisk undersökning utvisat tillämpades i ett ansenligt
antal kommuner i fråga örn fattigvårdsunderstöd och att det syntes vara
obestridligt att i en familj försörjningskostnaden för varje barn bleve lägre
ju flera barnen vore.
Detta förslag möttes i remissyttrandena av kritik från flera håll. Därvid
påpekades bl. a., att försörjningskostnaden per barn kunde bliva lägre endast
örn barnen vistades på ett och samma ställe.
I den proposition, varigenom förslag till lagar om barnbidrag och bidragsförskott
framlades för riksdagen (1937:276), anmärkte föredragande departementschefen,
statsrådet Möller, i anledning av denna kritik mot förslaget,
att det av kostnadsskäl knappast läte tänka sig, att vid större barnantal
samma belopp skulle utgå för varje barn som i propositionen föresloges för
ett barn. En sänkning av det för ett barn föreslagna beloppet åter skulle
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
o
innebära fara för att fattigvård måste tillskjutas i det stora flertalet fall,
där endast ett lill hjälp berättigat barn funnes. Liknande betänkligheter
skulle visserligen icke möta mot att bestämma beloppet med hänsyn till det
faktiska förhållandet, huruvida barnet vårdades tillsammans med sina syskon.
En sådan anordning läte sig emellertid endast med svårighet genomföra
i praktiken. Av dessa skäl anslöt sig departementschefen till de sakkunnigas
förslag i förevarande hänseende.
Mot förslaget gjordes ej någon erinran under riksdagsbehandlingen.
Till grund för 1943 års revision av bidragsförskottslagen låg ett av socialvårdskommittén
avgivet betänkande (SOU 1942:29). I detta upplystes, att
förslag åter framställts om slopande av ifrågavarande reduktionsregel. Socialvårdskommittén
erinrade i anledning härav örn departementschefens uttalande
vid tillkomsten av 1937 års lag, enligt vilket ett slopande av regeln
av kostnadsskäl måste föra med sig en sänkning av det föreslagna normalbeloppet
för ett barn, något som vore mindre önskvärt. Sociaivårdskommittén
yttrade vidare:
Att även under nuvarande förhållanden regelns bibehållande är att föredraga
framför en sänkning av normalbidraget för ett barn är uppenbart.
Det förefaller emellertid som örn den kostnadsökning regelns slopande skulle
medföra knappast behövde bli så stor, att den under normala förhållanden
skulle behöva kompenseras med en sänkning av det gällande normalbidraget
för ett barn. — Kommittén har övervägt ett från flera håll framfört
förslag, att regeln i varje fall skulle slopas beträffande barn, som väl
stöde under moderns rättsliga vårdnad men stadigvarande vistades hos annan.
Det är onekligen riktigt, att vissa sakliga skäl tala för detta förslag.
Emellertid torde det ofta ställa sig svårt att i praktiken avgöra, om ett barn
stadigvarande vistas hos annan än modern. Det vore även risk för att modern
skulle föranledas att skilja barnet från sig för att få högre bidragsförskott.
Kommittén finner sig därför icke böra upptaga förslaget. — Ä andra sidan
har föreslagits, att reduktionsregeln skulle tillämpas även beträffande de
barn, som icke stå under moderns rättsliga vårdnad. Såsom skäl härför har
uppgivits, att det förekommer att modern, stundom påverkad av vederbörande
kommuns förtroendemän, söker få vårdnaden örn sina barn överflyttad
på annan person för att få högre bidragsförskott för barnen. Kommittén känner
sig dock icke övertygad örn att ett dylikt förfarande, vilket för sitt fullföljande
kräver domstols medverkan, förekommer i sådan utsträckning, att
det utgör tillräckligt motiv för den föreslagna ändringen, vilken säkerligen
i de flesta fall skulle helt opåkallat verka försämrande för de berörda barnen.
I de över socialvårdskommitténs förslag avgivna yttrandena riktades kritik
mot bibehållande av reduktionsregeln av länsstyrelserna i .Jönköpings
och Västmanlands län, Svenska fattigvårds- oell barnavårds/örbundet, Svenska
stadsförbundet och Stocl<liolms stads barnavårdsnämnd. Länsstyrelsen i
Jönköpings län ansåg, att reduktionsregelns slopande icke skulle komma
att medföra någon betydande kostnadsökning. Stockholms stads barnavårdsnämnd
fann det både naturligt och riktigt, all hänsyn i reducerande syfte
ej längre foges till örn det vore flera barn i samma familj, särskilt med hänsyn
till kommitténs förslag alt något för flera syskon gemensamt bidrags
-
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
förskott ej längre skulle förekomma. På denna väg skulle man även undgå
risken att modern sökte skilja något av barnen från sig för att få högre bidragsförskott.
Svenska fattigvårds- och barnav årds förbundet framhöll, att
socialvårdskommittén syntes anse, att den kostnadsökning, som reduktionsregelns
slopande skulle medföra, knappast behövde bliva så stor, att den
under normala förhållanden behövde kompenseras med en sänkning av normalbeloppet
för ett barn. Någon beräkning av kostnadsökningens storlek
syntes kommittén icke hava verkställt. Med hänsyn därtill vöre det svårt
att bilda sig någon uppfattning örn huruvida ett frångående av regeln vore
möjligt eller ej. Utan att bortse från det aktuella kravet på att i nuvarande
tid hålla statens och kommunernas kostnader nere ville förbundet, därest
det här rörde sig om en icke alltför stor kostnadsökning, ifrågasätta, örn det
icke borde övervägas att fastställa normalbeloppet till lika belopp för varje
barn, oberoende av antalet barn, som vore under moderns vårdnad. Det förhållandet
att bidragsunderhållet till beloppet fastställdes utan hänsyn till antalet
barn, talade utan tvivel rent principiellt för en sådan ändring. De låga
belopp, med vilka normalbeloppen fortfarande kornrne att utgå, syntes i dessa
tider med stigande levnadskostnader göra den omförmälda reduktionen
allt mindre berättigad. Ett slopande av ifrågavarande regel skulle slutligen
medföra förenklingar i lagen, vilka säkerligen av barnavårdsnämnderna skulle
ses med tillfredsställelse.
I propositionen 1943: 183, varigenom förslaget till ny bidragsförskottslag
förelädes riksdagen, uttalade departementschefen i förevarande avseende endast,
att reduktionsregeln fortfarande syntes kunna accepteras.
Propositionen behandlades av andra lagutskottet (utlåtande nr 28), som
ansåg starka skäl tala för ett slopande av regeln örn nedsättning av beloppen
vid större barnantal beträffande barn, som väl står under moderns rättsliga
vårdnad men stadigvarande vistas hos annan. Eftersom en sådan anordning
endast med svårighet läte sig genomföras i praktiken och densamme
skulle kunna framkalla benägenhet för en moder med flera barn att skilja
ett eller flera barn ifrån sig för att få högre bidragsförskott, ville utskottet
emellertid ej förorda en dylik ändring.
Mot utskottets utlåtande i denna del reserverade sig herr Cruse och fru
Johansson, vilka ansågo, att i fall då moder har den rättsliga vårdnaden om
två eller flera barn, som stadigvarande vistas hos annan än modern, bidragsförskott
till vart och ett av dessa barn borde utgå efter de för ett barn bestämda
beloppen.
Riksdagen godkände utskottets utlåtande.
»
I sitt nu över motionerna avgivna yttrande har socialvårdskommittén hänvisat
till förarbetena till 1943 års lag och förklarat, att vad i motionerna anförts
icke givit kommittén anledning att frångå sin tidigare intagna ståndpunkt.
Kommittén har erinrat om att ifrågavarande spörsmål blivit föremål
för övervägande jämväl i samband med lagstiftningen angående barnbidrag,
utan att en lösning där befunnits möjlig i enlighet med de av motionärerna
opaginerad Kontrollera mot PDF
Andra lagutskottets utlåtande nr 31. 0
föreslagna riktlinjerna. På grund härav har kommittén avstyrkt bifall till
motionerna.
Svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet har i sitt yttrande över motionerna
åberopat vad förbundet anfört i anledning av det förslag som lades
till grund för 1943 års lagstiftning. Förbundet har icke funnit anledning
frångå sin då uttalade uppfattning. Om överhuvudtaget fråga om ändring
av normalbeloppens storlek redan nu så snart efter bidragsförskottslagens
antagande skulle upptagas till prövning, borde därför enligt förbundets mening
övervägas, huruvida icke reduktionsregeln i sin helhet skulle kunna
upphävas, varigenom även motionärernas önskemål skulle tillgodoses.
Regeln arn en relativ nedsättning av bidragsförskottens normalbelopp vid
större barnantal har tillkommit av kostnadsskäl och har motiverats med
att försörjningskostnaden för varje harn blir lägre ju flera barnen äro. Detta
motiv för reduktionsregeln är dock, såsom motionärerna anfört, icke bärkraftigt,
om barnen uppfostras i skilda hem. Tidigare förslag om avsteg från
principen beträffande barn, som väl står under moderns rättsliga vårdnad
men stadigvarande vistas hos annan, ha emellertid avvisats, emedan det ansetts
ofta skola ställa sig svårt att i praktiken avgöra, om ett barn stadigvarande
vistas hos annan än modern, och en sådan anordning skulle kunna
framkalla benägenhet hos modern att skilja ett eller flera barn ifrån sig
för att få högre bidragsförskott.
Då bidragsförskottslagen i fjol undergick revision, uttalade utskottet, att
starka skäl syntes lala för ett slopande av reduktionsregeln i fall då ett eller
flera barn vistades hos annan än modern. Utskottet ville emellertid med hänsyn
till de nyss anmärkta praktiska svårigheterna och befarade följderna ej
förorda en dylik ändring.
Vid förnyade överväganden beträffande spörsmålet har utskottet funnit det
mera tveksamt, huruvida de mot en ändring anförda skälen äro av den natur
att de under alla omständigheter böra föranleda till att reduktionsregeln
bibehålies i sin fulla utsträckning. De befarade svårigheterna vid ett avsteg
från principen kunde kanske, i den mån man ej kunde bortse från dem, lösas
genom närmare föreskrifter beträffande förutsättningarna för erhållande
och sättet för utbetalande av ominskat förskott. Men fråga är, huruvida
icke reduktionsregeln kunde helt slopas, varigenom även de genom ett avsteg
från regeln uppkommande svårigheterna skulle bortfalla. Såsom ovan anförts
var det huvudsakligen av kostnadsskäl som regeln infördes. I det förslag
till ny bidragsförskottslag, som låg till grund för 1943 års lagstiftning,
anmärkte socialvårdskommittén, att det förefölle som örn den kostnadsökning
regelns slopande skulle medföra knappast behövde bli så stor, att den
under normala förhållanden skulle behöva kompenseras med en sänkning av
det gällande normalbidraget för ett barn.
Nu berörda frågor rörande ändringar i bidragsförskottslagen stå i intimt
samband med motsvarande spörsmål beträffande barnbidragen. Även i lagen
örn barnbidrag finnes beträffande det största klientelet en regel örn relativ
Utskottet.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
nedsättning av maximibeloppen vid större barnantal. Förevarande problem
böra lämpligen lösas i ett sammanhang beträffande båda lagarna. På grund
harav anser sig utskottet ej böra närmare än ovan skett ingå på en bedömning
av motionärernas yrkande. Enligt utskottets mening böra problemen
upptagas till förnyat övervägande vid socialvårdskommitténs översyn av
socialvårdens materiella bestämmelser. Därvid torde böra undersökas i första
hand, huruvida reduktionsregeln kan helt slopas, och om detta icke är möjligt,
huruvida avsteg från densamma i den av motionärerna föreslagna riktningen
lämpligen kan göras.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen, i anledning av förevarande motioner,
måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anhålla, att Kungl. Majit
ville uppdraga åt socialvårdskommittén att vid översynen av
socialvårdens materiella bestämmelser till förnyat övervägande
upptaga frågan, örn och i vad mån gällande regel om relativ
nedsättning av barnbidrag och bidragsförskott vid större
barnantal lämpligen kan borttagas; samt
B. att förevarande motioner, i den mån de icke beaktats
genom vad under A. hemställts, icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Stockholm den 18 april 1944.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Forslund*, Mannerskantz, Roos,
Hage, Hallagård och Söderkvist;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fröken Andersson,
herrar Pettersson ii Hällbacken*, Ryberg, fru Johansson, herrar Lundgren* och Andersson
i Eskilstuna.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Andra lagutskottets utlåtande nr 31.
7
Reservation
av herrar Wistrand och Mannerskantz samt fröken Andersson, vilka anfört:
Andra
lagutskottet vid 1943 års riksdag avstyrkte på anförda skäl lagändring
i den riktning som nu föreslagits i motionerna. Riksdagen beslöt j enlighet
härmed.
Några omständigheter, som skulle föranleda förändrat ståndpunktstagande,
ha därefter icke inträffat. Socialvårdskommittén, vars yttrande infordrats i
ärendet, har avstyrkt bifall till motionerna.
Med anledning härav få vi hemställa,
att förevarande motioner icke måtte föranleda till någon
riksdagens åtgärd.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:223 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen den 12 december 1941 s. 15 i texten