Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931

1944-05-05 · 13 sidor, varav 13 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 13 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:35, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 5 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med

förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan

den 20 november 1931 (nr 364) dels

o c k en i ämnet väckt motion.

Genom en den 25 februari 1944 dagtecknad proposition, nr 147, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över justitiedepartementsärenden, anhållit om riksdagens yttrande

över följande förslag till

Kungörelse

om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931 (nr 364).

Härigenom förordnas, att 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931

skall erhålla följande ändrade lydelse.

59 §.

1 mom. Byggnad skall vara försedd med erforderliga takluckor eller

andra öppningar för uppstigning på taket.

Uppstigningsöppning skall hava ett dagermått av minst 50 X 60 centimeter.

Uppstigningsöppning i yttertak skall vara försedd med lucka av

plåt. Fönster i sådan lucka skall utgöras av trådglas.

Mellan vindsgolv och uppstigningsöppning i tak skall finnas fast stege

liksom även mellan översta våningsplanet och vindsplanet, därest trappförbindelse

saknas.

överstiger skorstens höjd över takytan på den sida, från vilken tillträde

till skorstenen lättast kan erhållas, 1,2 meter, skall järnstege finnas på

skorstenen.

2 mom. Byggnad, vars höjd överstiger 8 meter, skall, där ej Konungen

för viss stad annorlunda förordnar, tillika förses med hållfasta och varaktiga

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avd. Nr 35. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

anordningar till skydd mot olycksfall vid arbete å taket, därvid skall gälla

följande: 8''^

1. Tak, som lutar 1:4 eller mera, skall förses med nockräcke av stadigt

järnrör i lämpliga fästanordningar. Räcket skall vara beläget omkring 15

centimeter från takytan samt vid ena sidan av och i jämnhöjd med taknocken.

Är genom taknocken uppdragen skorsten eller liknande anordning,

skall vid dennas nedre sida anordnas nockräcke eller runt densamma

anbringas skorstensband med handgrepp.

2. Å tak, som lutar i: 4 eller mera, skall därjämte vid takfoten eller

takbrott antingen anordnas ståndränna eller annan rännanordning, som

lämnar stadigt fotfäste, eller ock utföras snöräcke, dock att snöräcke icke

bör anordnas vid vinkelrännas utlopp eller eljest, när därigenom större

snöanhopning kan uppstå.

3. Är å tak, som har en lutning av 1: 4 eller mera, taknocken belägen

mer än en meter från uppstigningsöppning, skall järnstege anbringas mellan

denna och taknocken eller, om uppstigningsöppningen endast är avsedd

för förbindelse med skorsten, mellan öppningen och skorstenen. Är

å sådant tak avståndet i sidled mellan skorsten, som skall rensas av skorstensfejare,

och närmaste uppstigningsöppning större än en meter, skall

mellan denna och skorstenen takbrygga utföras med en bredd av minst

25 centimeter.

4. Takfönster med större dageröppning än 60 X 80 centimeter samt

lanterniner skola, om de uppskjuta mindre än 35 centimeter över takytan,

upptill och vid sidorna omgärdas med skyddsräcke av minst 75 centimeters

höjd. överstiger takfönstrets eller lanterninens bredd 4 meter, skall räcket

framdragas även vid nedre sidan.

Ljusbrunn skall omgivas med räcke eller annan skyddsanordning med

en höjd av minst 75 centimeter.

3 mom. Avvikelse från bestämmelserna i 1 och 2 mom. må medgivas av

byggnadsnämnden, då särskilda skäl därtill äro.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 juli 1944, då i byggnadsordning

eller brandordning intagna bestämmelser, som innefatta avsteg från vad i

kungörelsen stadgas, skola upphöra att gälla.

Bestämmelserna i 1 mom. första stycket samt 2 mom. skola gälla även

i fråga om byggnader, för vilka byggnadslov beviljats före kungörelsens

ikraftträdande, därvid skall iakttagas:

att föreskrivna åtgärder skola vara utförda senast inom fem år från

nyssnämnda dag, därest ej Konungen annorlunda bestämmer; samt

att byggnadsnämnden skall övervaka bestämmelsernas tillämpning och

göra för ändamålet erforderliga besiktningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

3

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i anledning

av densamma väckt motion, nr 489 i andra kammaren av herrar

Persson i Stockholm och Senander. Motionärerna hemställa, »att riksdagen

måtte besluta följande ändringar i Kungl. Maj:ts proposition nr 147 med

förslag till kungörelse om ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan:

59 §.

1 inom. Byggnad skall..........på taket.

Uppstigningsöppning..........av trådglas.

Mellan vindsgolv .......... trappförbindelse saknas.

Överstiger skorstens..........på skorstenen.

2 mom. Byggnad .......... gälla följande:

1. Tak, som lutar 1:5 eller mera, skall förses med nockräcke av stadigt

järnrör i lämpliga fästanordningar. Räcket skall vara beläget omkring 15

centimeter från takytan samt vid ena sidan av och i jämnhöjd med taknocken.

Är genom taknocken uppdragen skorsten eller liknande anordning,

skall vid dennas nedre sida anordnas nockräcke eller runt densamma anbringas

skorstensband med handgrepp. Vid en taklutning av 1: 2,5 eller mera

skall nockräcket kombineras med en takbrygga av minst 30 centimeters

bredd utefter takets hela längd från gavel till gavel. Å tegel- och skiffertak

skall takbrygga anordnas redan vid en lutning av 1: 5.

2. Å tak, som lutar 1: 5 eller mera, skall därjämte vid takfoten eller takbrott

antingen anordnas ståndränna eller annan rännanordning, som lämnar

stadigt fotfäste, eller ock utföras snöräcke, dock att snöräcke icke bör anordnas

vid vinkelrännans utlopp eller eljest, när därigenom större snöanhopning

kan uppstå.

3. Är å tak, som har en lutning av 1:5 eller mera, taknocken belägen mer

än en meter från uppstigningsöppningen, skall järnstege anbringas mellan

denna och taknocken eller, om uppstigningsöppningen endast är avsedd för

förbindelse med skorsten, mellan öppningen och skorstenen. Är å sådant tak

avståndet i sidled mellan skorsten, som skall rensas av skorstensfejare, och

närmaste uppstigningsöppning större än en meter, skall mellan denna och

skorstenen takbrygga utföras med en bredd av minst 30 centimeter.

4. Takfönster med större dageröppning än 60X80 centimeter samt lanterniner

skola, örn de uppskjuta mindre än 45 centimeter över takytan, upptill

och vid sidorna omgärdas med skyddsräcke av minst 75 centimeters höjd.

överstiger takfönstrets eller lanterninens bredd 4 meter, skall räcket framdragas

även vid nedre sidan.

Ljusbrunn skall..........centimeter.

3 mom. Avvikelse ..........därtill äro.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

Denna kungörelse ..........att gälla.

Bestämmelserna i 1 mom. första stycket samt 2 mom. skola gälla även i

fråga örn byggnader, för vilka byggnadslov beviljats före kungörelsens

ikraftträdande, därvid skall iakttagas:

att föreskrivna åtgärder skola vara utförda senast inom fem år från nyssnämnda

dag, därest ej Konungen annorlunda bestämmer; samt

att yrkesinspektionen skall övervaka bestämmelsernas tillämpning och

göra för ändamålet erforderliga besiktningar.»

Det i motionen framlagda författningsförslaget har, i den mån det avviker

från Kungl. Maj:ts förslag, kursiverats.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det genom propositionen

framlagda förslaget, ävensom i fråga om de skäl, som motionärerna åberopat

till stöd för sitt yrkande, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej

lämnas här nedan, hänvisa till propositionen och motionen.

Gällande bestämmelser m. m.

Enligt 59 § byggnadsstadgan skola i byggnadsordning meddelas

bestämmelser rörande anordningar å byggnad som avse att bereda arbetare

skydd vid verkställande av underhållsarbeten och dylikt. Med stöd

av detta stadgande ha i de flesta byggnadsordningar för städer och samhällen

intagits föreskrifter i ämnet. Föreskrifterna, som mestadels överensstämma

med bestämmelserna i § 16 punkt 5 normalförslaget till byggnadsordning

för stad, köping och större municipalsamhälle (SFS 1937: 57), innehålla

i regel, att å takfall med brantare lutning än 1:3 skola, där byggnadsnämnden

prövar erforderligt, lämpliga anordningar vidtagas till tryggande

mot olycksfall vid arbeten å taket, såsom räcke eller brygga utmed

taknocken, skyddsräcke vid takfoten eller dylikt.

Förutom nämnda bestämmelser finnas i byggnadsordningarna för flertalet

städer och samhällen även vissa föreskrifter örn anordnande av taköppning

m. m. Normalförslaget till byggnadsordning för stad, köping och

större municipalsamhälle innehåller härom i § 16 punkt 2, att å byggnad

med mer än en våning skall finnas erforderligt antal lätt åtkomliga takluckor

eller tillräckligt stort öppningsbart fönster i järnram. I § 13 normalförslaget

till byggnadsordning för mindre municipalsamhälle har beträffande

boningshus upptagits i huvudsak samma bestämmelse. Dessa

föreskrifter i normalförslagen ha merendels i huvudsak följts i byggnadsordningarna.

I vissa brandordningar för städer och samhällen torde finnas

bestämmelser liknande dem, som nyss nämnts, angående takluckor, stegar

m. m., stundom utbyggda med stadganden i syfte särskilt att underlätta

och trygga skorstensfejarens arbete.

Särskilda bestämmelser till förekommande av olycksfall vid takarbete

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

5

lia slutligen meddelats genom kungörelsen den 14 januari

1938 (nr 16) om användande av livbälte jämte säkerhetslina

vid arbete å vissa hustak. Enligt denna kungörelse,

som utfärdats med stöd av 7 § 1 mom. och 52 § lagen den 29 juni 1912 om

arbetarskydd, skall arbetare vid utförande av arbete å tak av arbetsgivaren

tillhandahållas livbälte jämte säkerhetslina. Saknas å taket lämpliga anordningar

för säkerhetslinans fästande, skall arbetsgivaren tillhandahålla

lämplig person för linans fasthållande på betryggande sätt. Kungörelsen

har emellertid endast avseende å sådant arbete på hustak, varå lagen örn

arbetarskydd äger tillämpning och gäller sålunda icke exempelvis arbete,

som utföres av husägaren själv eller av medlem av hans familj. Från

kungörelsens tillämpning har vidare undantagits arbete å tak till byggnad,

vars taknock befinner sig högst fem meter över marken eller som är försedd

med räcke vid takfoten, ävensom, där ej på grund av snö- eller isbildning

särskild fara för halka föreligger, arbete å hustak, som har en

lutning av högst 30 grader — motsvarande lutningen 1: 1,74 — samt är

försett med fot- eller ståndränna.

i skrivelse den 23 september 1942 täll chefen för socialdepartementet ha

Sveriges bleck- och plåtslagaremästareförbund, svenska bleck- & plåtslagareförbundet,

Stockholms bleck- och plåtslagaremästareförening samt

svenska bleck- & plåtslagareförbundets avd. nr 6 i Stockholm hemställt om

vissa åtgärder för att förebygga olycksfall vid arbete på tak. Sedan vissa

yttranden inhämtats över nämnda framställning, anmodade chefen för justitiedepartementet

den 25 januari 1944 de sakkunniga som den 28 november

1941 tillkallats för att verkställa utredning av frågan om regionplanelagstiftning

och en översyn av gällande lagstiftning för byggnadsverksamheten

jämte vad därmed äger samband (stadsplaneutredningen 1942) att

skyndsamt avgiva yttrande i ärendet samt inkomma med det förslag, som

däri kunde finnas påkallat.

Stadsplaneutredningen har den 31 januari 1944 avgivit det begärda yttrandet

jämte förslag till kungörelse örn ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan.

Stadsplaneutredningen.

Stadsplaneutredningen har anfört, ali det vore angeläget, att alla slag

av arbetare, som hade sysselsättning på taken, bereddes största möjliga skydd

mot olycksfall. De bestämmelser i sådant syfte, som för närvarande funnes,

syntes icke alltid vara tillräckliga. I stor utsträckning hade i byggnadsordningarna,

oberoende av hushöjden, överlåtits åt byggnadsnämnden att avgöra,

huruvida särskilda åtgärder skulle företagas till skydd mot olycksfall.

Det syntes som örn alltför stort utrymme i en fråga av allmänt social be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

skaffenhet härigenom lämnats åt den lokala bestämmanderätten. Motsvarande

gällde de föreskrifter i hithörande ämne, som stundom funnes intagna

i brandordningarna. Vidare vore det särskilt beträffande äldre hus

vanligt, att anordningarna till skydd mot olycksfall vore synnerligen bristfälliga,

vilket sammanhängde med att byggnadsordningarnas bestämmelser

endast avsåge nybyggnader men icke färdiga hus. Risken lör olyckor, som

hade dödlig utgång eller medförde svåra skador och bestående men, bleve

härigenom stor.

Stadsplaneutredningen har i anslutning härtill ytterligare uttalat, att det

syntes klart att fastighetsägare liksom andra arbetsgivare, som sysselsatte

arbetare i farlig verksamhet, borde vara skyldiga att vidtaga och bekosta

erforderliga åtgärder för att skydda arbetarna mot olycksfall. Uppenbarligen

måste dock beaktas, att fastighetsägarna icke över hövan ekonomiskt

betungades. Några farhågor att ifrågavarande kostnader skulle kunna uppgå

till oskäliga belopp syntes dock ej behöva hysas. Utgifterna torde i regel begränsa

sig till en eller annan tiondels procent av byggnadskostnaden. Någon

större svårighet att på ett i byggnadstekniskt avseende ändamålsenligt sätt

fastgöra ifrågavarande anordningar vid taket utan större risk för läckage

eller andra olägenheter förelåge enligt utredningens mening i allmänhet icke.

Krissituationen syntes böra medföra, att skyldigheten att vidtaga ifrågavarande

anordningar såvitt anginge redan färdiga hus uppskötes till dess mera

normala tider kunde antagas ha inträtt. De bestämmelser, varom här vore

fråga, torde samtliga vara av den viktiga och allmängiltiga beskaffenhet, att

de borde upptagas i byggnadsstadgan, förslagsvis i dennas 59 §. Stadsplaneutredningen

ansåge det icke nödvändigt eller lämpligt att bestämmelserna

bleve gällande för hela landet. De olycksfall, som det här gällde att motverka,

inträffade regelmässigt inom tätorter, företrädesvis större städer och samhällen.

Utredningen förordade därför, att föreskrifterna i fråga endast skulle

gälla städer, köpingar och municipalsamhällen, för vilka enligt 56 eller 57 §

stadsplanelagen denna lags bestämmelser angående stad skulle gälla. Generella

undantag från tillämpningen av vissa föreskrifter borde därjämte kunna

meddelas av Kungl. Majit.

Angående de närmare detaljerna i förslaget, som i det väsentliga överensstämmer

med det i propositionen framlagda, får utskottet hänvisa till s. 14

—17 i propositionen.

Efter remiss ha yttranden över stadsplaneutredningens förslag inkommit

från byggnadsstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, Överståthållarämbetet,

länsstyrelserna i Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Västernorrlands och

Norrbottens län, svenska stadsförbundet, Sveriges fastighetsägareförbund,

landsorganisationen, Sveriges bleck- och plåtslagaremästareförbund samt

svenska bleck- & plåtslagareförbundet. Länsstyrelserna ha överlämnat ytt
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

7

randen från vissa länsarkitekter och byggnadsnämnder. Landsorganisationen

har bifogat yttranden från svenska skorstensfejeriarbetareförbundet och

svenska kommunalarbetareförbundet. Förslaget har i huvudsak tillstyrkts

eller lämnats utan erinran i yttrandena, varvid uttalats, att de föreslagna anordningarna

vore behövliga och lämpliga. För innehållet i yttrandena redogöres

å s. 18—21 i propositionen.

Departementschefen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Bergquist, har i propositionen

anfört:

»I likhet med stadsplanentredningen samt de hörda myndigheterna och

sammanslutningarna finner jag angeläget att åtgärder vidtagas för att förebygga

olycksfall vid takarbeten. Bestämmelserna synas böra utformas i huvudsaklig

överensstämmelse med stadsplaneutredningens förslag, vilket i

stort sett vunnit anslutning i yttrandena. Något hinder mot att intaga ifrågavarande

bestämmelser, även såvitt angår redan uppförda fastigheter, i författning,

vilken utfärdas av Kungl. Majit efter riksdagens hörande,

torde icke föreligga. Att i lag upptaga dylika tekniska detaljbestämmelser,

vilka närmast avse att trygga allmän ordning och säkerhet, synes icke erforderligt.

Såsom stadsplaneutredningen föreslagit torde bestämmelsernas tillämpning,

i varje fall till dess vidare erfarenhet vunnits, böra begränsas till städer

och stadsliknande samhällen. Skulle för område på landet med byggnadsplan

eller utomplansbestämmelser behov av särskilda byggnadsföreskrifter

till skydd mot olycksfall vid takarbete uppkomma, torde sådana föreskrifter

kunna enligt länsstyrelsens bestämmande intagas i byggnadsordning för

området. Undantag från de föreslagna bestämmelserna synes för särskilda

fall böra kunna medgivas av byggnadsnämnden. Därest för stad eller samhälle

generella undantag från vissa bestämmelser visa sig erforderliga, torde

beslut därom kunna meddelas av Kungl. Majit med stöd av Kungl. Majits

allmänna befogenhet att medgiva undantag från byggnadsstadgans föreskrifter.

En erinran om möjligheten att erhålla sådant generellt undantag synes

dock, på sätt utredningen föreslagit, böra intagas i författningen. Tillämpningen

av bestämmelserna, vilka äro av byggnadsteknisk natur, synes böra

övervakas av de myndigheter, som handha byggnadskontrollen i allmänhet,

närmast byggnadsnämnderna och deras sakkunniga biträden. Samarbete bör

dock av dessa myndigheter i erforderlig mån sökas med yrkesinspektionen

och dess tjänstemän. Anvisning härom torde böra utfärdas av byggnadsstyrelsen

och på lämpligt sätt bringas till byggnadsnämndernas kännedom.

Enligt 1 mom. första stycket i stadsplaneutredningens förslag skall byggnad

vara försedd med erforderliga takluckor eller andra öppningar för uppstigning

på taket. Såsom stadsplaneutredningen framhållit innebär detta

stadgande, vilket är avsett att gälla både nya byggnader och befintliga hus,

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

icke att takluckor skola anordnas på alla byggnader. Meningen är endast,

att takluckor eller andra uppstigningsöppningar skola finnas, om och i den

mån detta av byggnadsnämnden prövas erforderligt. I synnerhet för mindre

byggnader torde särskilda uppstigningsöppningar ofta kunna undvaras. Med

hänsyn härtill torde de av Sveriges fastighetsägareförbund uttalade farhågorna,

att stadgandets tillämpning å äldre hus skulle komma att medföra

onödig belastning för fastighetsägarna, icke vara berättigade.

1 mom. innehåller vidare föreskrifter angående uppstigningsöppnings

dagermått och utförande i övrigt, angående stegförbindelse mellan vindsgolv

och uppstigningsöppning i tak samt mellan översta våningsplanet och

vindsplanet ävensom rörande anbringande av järnstege å skorsten med mer

än 1,2 meters höjd. Dessa bestämmelser, vilka endast skola gälla nya byggnader,

ha icke mött gensaga i yttrandena och torde böra genomföras. — —- —

I 2 mom. av förslaget ha upptagits strängare säkerhetsföreskrifter för

byggnader med större höjd än 8 meter och brantare taklutning än 1:4.

Dessa föreskrifter äro samtliga avsedda att gälla ej endast nybyggnader utan

även befintliga hus. Riksförsäkringsanstalten samt landsorganisationen

m. fl. facksammanslutningar ha ansett ifrågavarande skyddsåtgärder böra

vidtagas redan vid en taklutning av 1:5, under det att fastighetsägareförbundet

och byggnadsnämnden i Göteborg funnit gränsen böra sättas vid

en lutning av 1:3. Den av stadsplaneutredningen föreslagna lutningsgränsen,

vilken förordats av byggnadsstyrelsen m. fl. myndigheter, synes utgöra

en skälig medelväg och därför böra godtagas. Betydande skärpningar ha

därjämte föreslagits av riksförsäkringsanstalten, som bl. a. ansett de i 2

mom. angivna säkerhetsåtgärderna erforderliga redan då taknockens höjd

över marken överstege 5 meter, samt av Överståthållarämbetet och länsstyrelsen

i Malmöhus län, vilka förordat att säkerhetsåtgärderna med vissa

undantag skulle vidtagas även beträffande byggnader med lägre höjd än

8 meter. Behovet av dessa skärpningar synes dock icke styrkt. Arbetareorganisationerna

själva ha ej haft något att erinra mot att bestämmelsernas

tillämpning inskränktes till byggnader med större höjd än 8 meter. För

riksförsäkringsanstaltens förslag att beräkna byggnadshöjden till taknocken

tala måhända vissa skäl, bl. a. att denna beräkningsgrund användes i 1938

års kungörelse om användande av livbälte jämte säkerhetslina. Emellertid

synes ej böra i det speciella hänseende, varom här är fråga, användas

ett annat sätt för byggnadshöjdens beräknande än det som eljest gäller

enligt 36 § byggnadsstadgan.

Ingressen till bestämmelserna i 2 mom. torde lämpligen böra innehålla

förutnämnda erinran om att dispens från bestämmelserna kan för viss stad

(eller visst samhälle) meddelas av Kungl. Maj:t. Generell dispens torde

kunna medgivas såväl från samtliga föreskrifter i 2 mom. som från viss

eller vissa av dem. Såsom villkor för dispensen lärer Kungl. Maj:t kunna

föreskriva, att andra lämpliga skyddsåtgärder vidtagas.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

9

De i första punkten av 2 mom. intagna föreskrifterna angående nockräckes

beskaffenhet och utförande torde i stort sett vara ändamålsenliga

och lämpliga. Frånsett byggnadsnämnden i Göteborg ha de hörda myndigheterna

och sammanslutningarna godtagit förslaget om nockräckets anordnande

vid sidan av och i jämnhöjd med taknocken. En sådan placering

synes också vara lämpligare än att anbringa räcket rätt över nocken. Avståndet

mellan räcket och takytan synes av skäl, som anförts av landsorganisationen

m. fl., böra höjas från av stadsplaneutredningen föreslagna

10 centimeter till 15 centimeter. Att såsom riksförsäkringsanstalten yrkat

föreskriva, att räcket skall utföras av rostskyddat stål, synes ej nödvändigt

för att åvägabringa tillräcklig hållfasthet.

Beträffande bestämmelserna i andra punkten av 2 mom. har byggnadsnämnden

i Göteborg, med hänsyn till risken för läckage och andra olägenheter

vid anordnande av snöräcke, uttalat att sådant räcke endast borde

få förekomma, därest annan stadig rännanordning ej ginge att anbringa

utan svårighet. Med anledning härav må framhållas, att enligt stadgandet

i fråga valrätt finnes mellan å ena sidan ståndränna eller annan rännanordning,

som lämnar stadigt fotfäste, och å andra sidan snöräcke. Vid

valet av skyddsanordning bör givetvis tillses, att den som med hänsyn till

samtliga omständigheter är lämpligast kommer till utförande.

Föreskrifterna i tredje punkten av 2 mom. om anordnande av stegförbindelse

mellan uppstigningsöppning och taknock eller skorsten ha ej föranlett

någon anmärkning i yttrandena. Däremot ha bestämmelserna i

denna punkt örn utförande av takbrygga med minst 25 centimeters bredd

eller taknockens avplanande till minst 15 centimeter avstyrkts av fastighetsägareförbundet,

som ansett den sålunda föreslagna säkerhetsåtgärden

helt onödig. Å andra sidan har en väsentlig utvidgning av skyldigheten att

anordna takbrygga förordats av landsorganisationen m. fl. sammanslutningar.

Dessa organisationer ha ansett, att takbrygga med minst 30 centimeters

bredd borde utföras utefter takets hela längd, så snart taklutningen

överstege 1:2,5. Å tegel- och skiffertak borde takbrygga finnas, när lutningen

överstege 1:5. Förslaget om taknockens avplanande ha organisationerna

bestämt avstyrkt.

De av stadsplaneutredningen föreslagna bestämmelserna örn anordnande

av takbrygga åsyfta i främsta rummet att bereda skydd för skorstensfejare.

Dessa måste utföra sitt arbete, även örn blåst, regn, snö och isbildning

göra arbetet särskilt riskfyllt. Bestämmelserna medföra, att takbrygga

eller avplanad nock i regel skall finnas för förbindelse i sidled mellan

varje skorsten, som skall rensas av skorstensfejare, och närmaste uppstigningsöppning.

De av landsorganisationen m. fl. föreslagna skärpningarna

torde närmast avse att bereda större skydd för andra arbetare, som lia sitt

arbete på taket, såsom plåtslagare och elektriker. Det torde emellertid kunna

ifrågasättas, huruvida skäl föreligga att skärpa utredningens förslag på denna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

punkt. Genomförandet av arbetareorganisationernas förslag skulle medföra

betydande kostnader för fastighetsägarna, vilka kostnader uppenbarligen

icke böra påläggas dem utan tillräcklig anledning. De föreslagna skärpningarna

gå för övrigt betydligt längre än plåtslagareorganisationerna påyrkade

i sin framställning år 1942. Stadsplaneutredningens förslag synes därför

även i denna del böra godtagas. Med hänsyn till den kritik som av arbetareorganisationerna

riktats mot anordningen med avplanad nock lärer emellertid

den alternativa bestämmelsen härom böra utgå. Hinder torde dock

ej möta att byggnadsnämnden, då detta finnes utan olägenhet kunna ske,

på grund av nämnden given dispensbefogenhet medger, att takbryggan

ersättes med avplaning av nocken till lämplig bredd. Enär tegel- eller

skifferklädda tak icke lämpligen böra utföras med mindre lutning än 1:4,

synes, såsom stadsplaneutredningen framhållit, särskild bestämmelse om

anordnande av takbrygga på sådant tak ej vara erforderlig.

Beträffande föreskrifterna i 2 mom. fjärde punkten angående utförande

av skyddsräcke vid takfönster och lanterniner har landsorganisationen

m. fl. föreslagit, att räcket borde anbringas ej blott upptill och vid sidorna

utan även nedanför fönstret eller lanterninen. Detta förslag synes böra

genomföras, dock endast därest fönstrets eller lanterninens bredd överstiger

4 meter. För att undvika snöanhopning synes härvid lämpligt, att

skyddsräcket på nedre sidan består av en enda tvärslå som fästes i övre

delen av stöden för räcket. Höjden av räcket synes böra utgöra minst

75 centimeter. Såsom landsorganisationen m. fl. påyrkat torde räcke eller

annan skyddsanordning även böra finnas omkring s. k. ljusbrunn. I övrigt

torde de i denna punkt föreslagna bestämmelserna vara lämpliga.

I 3 mom. torde böra upptagas bestämmelser om rätt för byggnadsnämnden

att medgiva undantag från föreskrifterna i 1 och 2 morn., då särskilda

skäl därtill äro. Särskilt beträffande äldre byggnader synes det nödvändigt,

att dispens kan medgivas av byggnadsnämnden i viss utsträckning. Byggnadsnämnden

i Malmö har sålunda exempelvis påvisat, att anbringandet av

föreskrivna nockräcken och andra skyddsanordningar på vissa äldre byggnader,

där taket utförts av tegel på läkt utan underpanel och papp, kan

vara förenat med alltför stora kostnader och andra svårigheter. I dylika

fall bör dispens kunna medgivas. Såsom villkor för eftergift från de föreslagna

säkerhetsbestämmelserna bör byggnadsnämnden emellertid uppställa,

att andra lämpliga skyddsanordningar utföras. Nockräcke kan sålunda

stundom ersättas med krokar för fästande av säkerhetslina. I vissa fall.

t. ex. för de angivna byggnaderna i Malmö, torde det vara ändamålsenligt,

att nockräcket fastsättes lodrätt över nocken i stället för vid sidan av densamma.

De nya bestämmelserna torde böra träda i kraft den 1 juli 1944. I byggnadsordning

eller brandordning nämnda dag intagna föreskrifter, som innefatta

avsteg från de nya bestämmelserna, böra därvid upphöra att gälla.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35. 11

Uttrycklig föreskrift därom synes, såsom Överståthållarämbetet förordat, böra

meddelas.

I fråga örn redan uppförda byggnader har stadsplaneutredningen föreslagit

en tidsfrist å fem år för genomförandet. Förkortning av denna

tid till tre år har påyrkats av landsorganisationen m. fl. sammanslutningar,

medan Överståthållarämbetet och byggnadsnämnden i Stockholm däremot

förordat viss förlängning. Fastighetsägareförbundet har för sin del ansett,

att ikraftträdandet beträffande befintliga byggnader borde uppskjutas till

tidpunkt som Kungl. Majit ägde bestämma, sedan fritt liyresläge inträtt i

landet. Anledning torde visserligen finnas till antagande att en tidsfrist

av fem år skall vara tillräcklig för åtgärdernas genomförande. Skulle omständigheterna

omöjliggöra detta, lärer Kungl. Majit böra förordna om erforderligt

uppskov. Föreskrift härom har fördenskull upptagits.

Det av stadsplaneutredningen föreslagna övergångsstadgandet torde i

övrigt böra jämkas så att det omfattar jämväl byggnader, för vilka byggnadslov

beviljats före de nya bestämmelsernas ikraftträdande men som

ännu icke uppförts.»

I första momentet av 59 § i dess i propositionen föreslagna lydelse har Utskottet.

såsom ett första stycke upptagits en bestämmelse, att byggnad skall vara

försedd med erforderliga takluckor eller andra öppningar för uppstigning

på taket. Detta stadgande synes i ett remissyttrande ha tolkats så att luckor

eller öppningar skola finnas å samtliga byggnader. Meningen med stadgandet

är emellertid såsom stadsplaneutredningen och föredragande departementschefen

anfört, att öppningar skola finnas, örn och i den mån så prövas

erforderligt. Utskottet anser det lämpligt, att stadgandet omformuleras så

att den nu angivna innebörden därav otvetydigt framgår.

Andra momentet inledes med ett stadgande, att de i momentet upptagna

bestämmelserna skola gälla beträffande byggnader med däri angiven höjd,

där ej Konungen för viss stad annorlunda förordnar. Generell dispens torde

enligt vad i propositionen uttalas kunna medgivas såväl från samtliga föreskrifter

i momentet som från viss eller vissa av dem. Enligt utskottets förmenande

lärer hinder ej möta att dispensen må avse endast byggnader, för

vilka byggnadslov beviljats före kungörelsens ikraftträdande. En sådan begränsning

torde i vissa fall vara lämplig.

Beträffande de i andra momentet upptagna säkerhetsföreskrifterna ha förslag

till ändringar i skärpande riktning framställts i den i ämnet väckta

motionen. De väsentligaste av de föreslagna skärpningarna äro, att de i

första, andra och tredje punkterna angivna säkerhetsanordningarna skola

gälla tak som luta 1 : 5 eller mera, samt att en del tak under vissa angivna

förutsättningar skola förses med takbrygga av minst 30 centimeters bredd

utefter takets hela längd från gavel till gavel.

Enligt utskottets mening äro de i propositionen föreslagna föreskrifterna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

ägnade att tillgodose kravet på att arbetare med iakttagande av normal aktsamhet

skyddas mot olycksfall vid arbete å tak. En skärpning av dessa

föreskrifter torde komma att medföra en ekonomisk belastning av fastighetsägarna,

som icke står i proportion till det ökade skydd, som därigenom

beredes. Utskottet anser sig därför icke böra förorda de av motionärerna

härutinnan föreslagna ändringarna.

I propositionen har uttalats, att tillämpningen av de föreslagna bestämmelserna,

vilka vore av byggnadsteknisk natur, syntes böra övervakas av de

myndigheter, som handhade byggnadskontrollen i allmänhet, närmast byggnadsnämnderna

och deras sakkunniga biträden. Motionärerna däremot anse,

att tillsynen — åtminstone såvitt fråga är om byggnader, för vilka byggnadslov

beviljats före den föreslagna kungörelsens ikraftträdande — bör utövas

av yrkesinspektionen.

Enligt 4 § byggnadsstadgan har byggnadsnämnden för närvarande att

övervaka samtliga i nämnda stadga och i övriga författningar givna bestämmelser

angående stadens byggnadsväsen. Ett undantag från denna regel

torde medföra betydande praktiska svårigheter och bör därför enligt utskottets

mening undvikas. Föredragande departementschefen har i propositionen

uttalat, att byggnadsnämnderna och deras biträden vid tillämpningen av

de föreslagna föreskrifterna böra söka samarbete med yrkesinspektionen

och dess tjänstemän samt att anvisning härom bör utfärdas av byggnadsstyrelsen

och på lämpligt sätt bringas till byggnadsnämndernas kännedom.

Därest ett sådant samarbete kommer till stånd, torde garantier vinnas för

att tillämpningen av förevarande bestämmelser sker med utgångspunkt från

att de äro tillkomna ur arbetarskyddssynpunkt. Av nu anförda skäl vill

utskottet förorda Kungl. Maj:ts förslag i nu förevarande hänseende.

I övrigt föranleder det genom propositionen framlagda förslaget icke

någon erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen måtte i skrivelse till Kungl. Maj:t anmäla,

att riksdagen ej funnit skäl att i anslutning till det vid ifrågavarande

proposition fogade kungörelseförslaget göra andra

uttalanden än utskottet i förevarande utlåtande upptagit;

samt

B. att motionen II: 489 icke måtte föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 5 maj 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 35.

13

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Roos, Hage, Söderkvist,

Hagman*, Näsström* och Wahlund;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Pettersson i Hällbacken*,

Holm*, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund, Håstad och Hedlund i Rådom*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av fröken Hesselgren.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:282 Skrivelse till Korkingen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till kungörelse örn ändrad lydelse av 59 § byggnadsstadgan den 20 november 1931 s. 1 i texten