Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942

1944-05-23 · 5 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 4 av 5 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:43, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni 1942

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Amira lagutskottets utlåtande nr 43.

1

Nr 43.

Ankom till riksdagens kansli den 23 maj 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Genom en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 211, vilken hänvisats

till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl. Majit,

under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden, föreslagit riksdagen att antaga följande förslag till

Förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsförordningen

den 30 juni 1942 (nr 521).

Härigenom förordnas dels att i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen den

30 juni 1942 närmast efter 4 mom. skall införas ett nytt moment, betecknat

5 morn., med i det följande angiven lydelse, dels ock att 20 § 1 inom.1 samma

förordning skall erhålla nedan angivna ändrade lydelse.

1 §•

5 mom. Vid krig eller eljest under särskilda förhållanden äger Konungen

föreskriva, att visst stadgande i denna förordning tills vidare icke skall äga

tillämpning.

20 §.

1 mom. Till värnpliktig, vilken uppbär avlöning enligt krigsavlöningsreglementet,

utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, efter en tjänstgöringstid

om sammanlagt nittio dagar såsom hemortslön ett belopp av en krona örn

dagen. Sedan tjänstgöringen varat trehundrasextio dagar utgår en krona 50

öre om dagen och efter femhundrafyrtio dagar två kronor om dagen. Vid

beräkning av nämnda tjänstgöringstid må endast komma i betraktande den

tid, under vilken den värnpliktige efter tidpunkt, som Konungen bestämmer,

mot åtnjutande av värnpliktigs avlöningsförmåner fullgjort honom åliggande

tjänstgöring enligt § 28 mom. 1 eller § 36 mom. 2 i 1936 års värnpliktslag

eller enligt 28 § 1 mom. i 1941 års värnpliktslag eller tjänstgöring

efter eget åtagande, i sistnämnda fall dock endast örn tjänstgöringen fullgjorts

vid förband, organiserat av den myndighet, vid vilken den värnpliktige

är truppregistrerad, eller vad gäller värnpliktig, som är truppregistrerad

vid central myndighet, enligt av Konungen i kommandoväg meddelade före
-

1 Senaste lydelse se 1943:125.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avd. Nr 43.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 43.

skrifter. Med tjänstgöring vid eget förband likställes i nämnda avseende

kommendering till skola eller utbildningskurs, som är gemensam för flera

förband. Har den värnpliktige innehaft anställning över stat, såsom officer,

underofficer eller underbefäl i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad

landstormsofficer eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning

konstituerad (förordnad) medlem av frivilliga automobilkåren, skall vid

beräkning av tjänstgöringtiden hänsyn tagas även till tjänstgöring, som han

under sådan anställning fullgjort efter tidpunkt, som Konungen bestämmer.

Denna förordning, såvitt avser 1 § 5 inom., träder omedelbart i kraft. 1

övrigt länder förordningen till efterrättelse från och med den 1 januari 1944,

dock att vid beräkning av tjänstgöringstiden för den som innehaft anställning

i krigsmaktens reserver, såsom i fredstid konstituerad landstormsofficer

eller såsom i fredstid till officers tjänsteställning konstituerad (förordnad)

medlem av frivilliga automobilkåren hänsyn må tagas jämväl till

tjänstgöring före nämnda dag.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för förslaget får utskottet, i

den mån redogörelse därför ej lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

De föreslagna ändringarna ha utarbetats på grundval av framställningar

från statens arbetsmarknadskommission, över den framställning, som föranlett

förslaget till ändring av 20 § 1 morn., ha efter remiss utlåtanden avgivits

av arméförvaltningens civila departement, marinförvaltningen, försvarsväsendets

lönenämnd samt cheferna för armén, marinen och flygvapnet.

Beträffande den ifrågasatta ändringen av 1 § har föredragande

departementschefen, statsrådet Sköld, anfört följande:

»Med stöd av särskilda stadganden i krigsfamiljebidragsförordningen

kunna vid mera omfattande inkallelser till krigstjänst åtgärder vidtagas till

förhindrande av dröjsmål med bidragens utbetalande. Enligt vad arbetsmarknadskommissionen

upplyst har denna i egenskap av tillsynsmyndighet

för familjebidragsverksamheten vidtagit eller kommer att vidtaga ytterligare

åtgärder med angivna syftemål. Då det emellertid vid krig eller krigsfara

såväl för den inkallade värnpliktige som för hemmavarande familjemedlemmar

är av största vikt, att bidragen utan dröjsmål komma vederbörande

tillhanda, böra givetvis alla anstalter vidtagas, som syfta till en förenkling

av bidragsverksamheten utan att berättigade krav på hjälp åsidosättas.

Kommissionens förslag innebär i första hand en förenkling av bidrags
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andru lagutskottets utlåtande nr 13.

3

formerna. Vad angår bostadsbidrag för ungkarlsbostad samt till flyttningsoch

magasineringskostnader torde av skäl som kommissionen anfört bidragsbestämmelserna

därutinnan icke böra äga tillämpning under krig eller krigsfara.

Näringsbidrag jämlikt 14 § krigsfamiljebidragsförordningen utgår,

enligt paragrafens lydelse, där ej Konungen annorlunda förordnar. Kungl.

Maj:t äger sålunda att beträffande detta slag av bidrag förordna om de inskränkningar

som av omständigheterna kunna anses påkallade. Näringsbidrag

jämlikt 15 § — bidrag till nedlagd rörelse — kan väl vara behövligt

jämväl vid krig eller krigsfara. Som kommissionen framhållit kan emellertid

utgivande av dylikt bidrag under de av krig eller krigsfara föranledda särskilda

förhållandena komma att verka orättvist med hänsyn till att bidrag

endast kommer ett begränsat antal till godo av dem som behöva sådant

bidrag för sin nedlagda rörelse. Då beviljandet av detta bidrag dessutom

som regel förutsätter mera ingående utredning av behovet och därtill ofta

skriftväxling mellan tillsynsmyndigheten och vederbörande familjebidragsnämnd,

torde det vara motiverat, att jämväl detta bidrag upphör att utgå

vid krig eller krigsfara.

Vad angår hemortslönen förutsätter denna bidragsform till följd av sin

konstruktion kommunikation mellan familjebidragsnämnden och vederbörande

truppregistreringsmyndighet ej endast vid bidragens beviljande

utan även därefter för bidragets höjande med hänsyn till viss tids tjänstgöring.

För att vid krig eller krigsfara befria truppregistreringsmyndigheten

från att lämna de för hemortslönens bestämmande erforderliga uppgifterna

har kommissionen föreslagit olika alternativ. Antingen kunde sålunda

den inskränkningen i rätten till hemortslön genomföras, att redan

beviljad hemortslön i fortsättningen utginge, medan nya ansökningar icke

beviljades, eller ock kunde den förenklingen vidtagas, att hemortslön alltid

beviljades med ett dagsbelopp av en krona, så snart den värnpliktige enligt

för nämnden tillgängliga handlingar fullgjort 90 dagars militärtjänstgöring

utöver 180 respektive 360 dagars fredstjänstgöring. Slutligen kunde rätten

till hemortslön vid krig eller krigsfara helt borttagas. Då enligt avfattningen

av 20 § krigsfamiljebidragsförordningen hemortslön under i paragrafen angivna

förutsättningar utgår, där ej Konungen annorlunda förordnar, erfordras

ändring av författningen endast för genomförande av det andra av

förutnämnda alternativ. Enär emellertid huvudsyftet med hemortslönens

införande varit att under rådande beredskapstillstånd bereda värnpliktiga,

vilka särskilt lång tid tagits i anspråk för beredskapstjänstgöring, viss ekonomisk

gottgörelse, torde ur principiella synpunkter hinder icke möta att

under krig eller krigsfara låta rätten till hemortslön helt bortfalla. Huruvida

vid återgång till normala förhållanden föreskrifter böra i anslutning

lill arbetsmarknadskommissionens förslag meddelas örn retroaktiv utbetalning

av hemortslön för tid, under vilken densamma ej utgått, måste bliva

beroende av statsfinansiella och andra överväganden.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 43.

Kommissionen föreslår vidare, att vissa organisatoriska förenklingar skola

vid krig eller krigsfara vidtagas. Då det får anses önskvärt, att den i krigsfamiljebidragsförordningen

stadgade möjligheten att med familjemedlemmar

jämställa vissa andra i 3 § andra stycket omförmälda personer bibehålies

jämväl under krig och vid krigsfara, men denna prövning på skäl

som kommissionen anfört under ifrågavarande förhållanden icke bör åvila

kommissionen, torde i enlighet med av kommissionen alternativt framfört

förslag stadgandet i 3 § krigsfamiljebidragsförordningen om inhämtande

av kommissionens medgivande böra för nu angivna fall upphävas.

På grund av vad nu anförts torde i 1 § krigsfamiljebidragsförordningen

höra intagas bestämmelse av innebörd, att Kungl. Majit vid krig eller eljest

under särskilda förhållanden skall äga föreskriva, att visst stadgande i förordningen

tills vidare icke skall äga tillämpning.»

Beträffande den ifrågasatta ändringen av 2 0 § 1 m o m. har

departementschefen anfört:

»Enligt 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen skall värnpliktig,

som innehaft anställning över stat, äga tillgodoräkna sådan tjänstgöring för

rätt till hemortslön. Jag delar arbetsmarknadskommissionens uppfattning,

att det måste anses skäligt att jämväl värnpliktig, som innehaft anställning

som underbefäl i reserven, bör få tillgodoräkna sig tjänstgöring i denna egenskap

för rätt till hemortslön. Med hänsyn till de nya reservbefälskungörelsernas

bestämmelse om avgångsskyldighet vid 38 års ålder torde detsamma

böra gälla f. d. officerare och underofficerare i reserv.

Sedan landstormsofficersinstitutionen numera avskaffats torde, i enlighet

med kommissionens hemställan, även värnpliktiga, vilka innehaft anställning

såsom landstormsofficerare eller officerare vid frivilliga automobilkåren,

böra äga tillgodoräkna sig tjänstgöring, som de fullgjort i denna egenskap,

för rätt till hemortslön. I den mån dessa värnpliktiga jämlikt särskilda

bestämmelser åtnjuta samma avlöningsförmåner, som skulle ha tillkommil

dem om de alltjämt innehaft sin tidigare anställning, och sålunda icke föredraga

att erhålla värnpliktigs avlöningsförmåner med åtföljande rätt till

hemortslön, saknar emellertid ifrågavarande spörsmål betydelse för deras

vidkommande, enär de icke äro berättigade till hemortslön. Då någon organisationsförändring

av liknande innebörd som för landstormsinstitutionen

icke ägt ruin beträffande sjövärnskåren eller svenska röda korsets frivilliga

sjukvårdstrupper, är ifrågavarande spörsmål icke aktuellt för sistnämnda

organisationer.

De ifrågavarande bestämmelserna torde böra införas i 20 § 1 mom. krigsfamiljebidragsförordningen

genom en omformulering av sista punkten i detta

moment. Vid prövning av ansökan örn hemortslön efter förordningens

ikraftträdande skall alltså den avsedda tjänstgöringen tillgodoräknas vederbörande

för fastställande av såväl rätten till hemortslön som dennas belopp.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 43. o

Då de nya reservbefälskungörelserna samt bestämmelserna örn avskaffande

av landstormsofficersinstitutionen trätt i kraft den 1 januari 1944, torde

även de nu föreslagna bestämmelserna böra gälla från och med nämnda

dag. I enlighet härmed bör i en övergångsbestämmelse stadgas att hemortslön

för ifrågavarande grupper värnpliktiga skall utgå retroaktivt, räknat

från nämnda tidpunkt.»

Utskottet har ej funnit skäl till erinran mot det genom propositionen Utskottet.

framlagda förslaget och får därför hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande proposition.

Stockholm den 23 maj 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

KERSTIN HESSELGREN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Wistrand, Mannerskantz, Hage, Hallagård, Nils

Elowsson, Söderkvist, Holmbäck och Helgesson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Ryberg, Cruse, Holm, Larsson

i Östersund, Hagård, Jansson i Hällefors och Andersson i Eskilstuna.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:326 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av krigsfamiljebidragsför ordning en a1 i texten