Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statsbidrag till frivillig folkpensionering. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 73 i första kammaren av herrar Wiklund och Sundvik samt nr 118 i andra kammaren av herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl.

1944-05-25 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:48, Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statsbidrag till frivillig folkpensionering. Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta, till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 73 i första kammaren av herrar Wiklund och Sundvik samt nr 118 i andra kammaren av herr Sundström i Vikmanshyttan m. fl.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

1

Nr 48.

Ankom till riksdagens kansli den 25 maj 1944 kl. 1 em.

Utlåtande i anledning av väckta motioner angående statsbidrag

till frivillig folkpensionering.

Andra lagutskottet har till behandling förehaft två inom riksdagen väckta,

till lagutskott hänvisade motioner, nämligen nr 73 i första kammaren av herrar

Wiklund och Sundvik samt nr 118 i andra kammaren av herr Sundström

i Vikmanshyttan m. fl.

I motionerna, vilka äro likalydande, har hemställts, att riksdagen i skrivelse

till Kungl. Majit måtte anhålla örn utredning av frågan, huruvida statsbidrag

bör utgå till personer, vilka teckna frivillig pensionsförsäkring, samt för riksdagen

framlägga förslag i ämnet.

Beträffande de skäl som åberopats till stöd för detta yrkande får utskottet

hänvisa till motionerna.

Enligt 35 § lagen den 28 juni 1935 örn folkpensionering skola svenska medborgare,

under de förutsättningar och på de villkor Konungen bestämmer, genom

frivilliga avgifter kunna hos pensionsstyrelsen försäkras till erhållande

av pension. I paragrafen stadgas vidare, att försäkringstekniska grunder för

denna försäkringsverksamhet fastställas av Konungen, att de frivilliga avgifterna

bilda en fond. vilken, i den mån Konungen ej stadgar undantag, förvaltas

på sätt som gäller för folkpensioneringsfonden samt att Konungen förordnar

om regelbundet återkommande försäkringsteknisk undersökning avverksamheten.

Närmare bestämmelser angående ifrågavarande försäkringsform meddelas i

kungörelsen den 6 december 1935 (nr 599) angående anordnande av pensionsstgrelsens

på frivilliga avgifter grundade försäkring. 1 § i denna kungörelse

har följande lydelse:

Pensionsstyrelsens på frivilliga avgifter grundade försäkring lämnas i följande

former:

a) försäkring utan villkor om återbetalning av erlagda avgifter vid dödsfall

för beredande av pension att omedelbart utgå (försäkring för åldringar),

b) försäkring utan villkor örn återbetalning av erlagda avgifter vid dödsfall

för beredande av ålderspension från en i enlighet med § 3 mom. 2 vald

tidpunkt (försäkring utan avgiftsåterbetalning), eller

c) försäkring med villkor om återbetalning av erlagda avgifter vid dödsfall

för beredande av ålderspension på sätt under b) sägs (försäkring med avgiftsåterbetalning).

Villkor örn avgiftsåterbetalning vid dödsfall innebär, att vid den försäkrades

död återbetalning till stärbhuset skall ske med hela beloppet av erlagda

avgifter, minskat med en sextionde! för varje månad, för vilken pension utgått

eller bör utgå.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avd. Nr 48.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

Därest vid försäkring enligt b) eller c) varaktig oförmåga till arbete inträder

före den månad, under vilken den försäkrade fyller femliofem år, må den

från nämnda ålder tillförsäkrade pensionen kunna utgå med reducerat belopp

såsom förtidspension, dock ej före fyllda femton år.

Enligt § 3 skall pension för avgift, som erlagts till försäkring enligt § 1 a),

utgå fr. o. m. den månad, då avgiften inbetalats. Ålderspension för avgift, som

erlagts till försäkring enligt § 1 b) eller c), utgår fr. o. m. den månad, under

vilken den försäkrade ingiver ansökan om pension, dock tidigast fr. o. m.

den månad, under vilken den försäkrade fyller femtiofem år, och senast fr.

o. m. den månad, under vilken den försäkrade fyller sextiosju år. I § 4 stadgas,

att avgift må erläggas allenast för svensk medborgare samt vid försäkring

enligt § 1 a) inbetalas först efter utgången av den månad, då den försäkrade

fyller sextiosju år, och vid försäkring enligt § 1 b) och c) senast före nämnda

månads utgång. Till den frivilliga försäkringen må enligt § 5 för en person

under loppet av ett kalenderår inbetalas högst så stort belopp, att detsamma

tillhopa med för honom under tidigare år erlagda avgifter ej överstiger 300

kronor gånger det antal levnadsår, som han uppnår under nästföljande kalenderår,

dock att till försäkring enligt § 1 a) må inbetalas högst ett så stort

belopp, att motsvarande pension, jämte annan den försäkrade möjligen tillkommande

pension för frivillig avgift, uppgår till 1 800 kronor för år räknat.

För beräkning av det pensionsbelopp, vartill varje erlagd avgift berättigar,

utfärdar pensionsstyrelsen tariffer enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder

(§ 6). För vinnande av delaktighet i försäkringen skall anmälan enligt fastställt

formulär göras å postanstalt i riket. Inbetalning av försäkringsavgift kan

äga rum vid varje postanstalt i riket och skall av vederbörande posttjänsteman

antecknas och kvitteras i en försäkringsbok, utfärdad för den person,

till förmån för vilken inbetalningen sker. Vid varje inbetalning skall angivas

och i boken antecknas, vilken av de i § 1 omförmälda former av försäkring

som avses med inbetalningen. Avgift må erläggas allenast i helt antal kronor

(§ 7).

Vid motionerna är såsom bilaga fogad en tabell, utvisande pensionen för

en årlig avgift av 100 kronor, som erlagts till och med kalenderåret närmast

före det, under vilket pensionen börjar utgå. Utskottet får hänvisa till denna

bilaga.

Jämväl i lagen den 30 juni 1913 om allmän pensionsförsäkring funnos bestämmelser

om pension på grund av frivilliga avgifter. Enligt 34 § i nämnda

lag skulle det pensionsbelopp, som svarade mot erlagda frivilliga avgifter enligt

fastställda försäkringstekniska grunder, ökas genom bidrag av statsmedel

sålunda, att varje del av beloppet, som motsvarade under ett kalenderår erlagda

avgifter intill sammanlagt 30 kronor, skulle höjas med en åttondel.

Till grund för 1935 års folkpensioneringslag låg ett av 1928 års pensionsförsäkringskommitté

avgivet betänkande med förslag rörande revision av den

allmänna pensionsförsäkringen (SOU 1934: 18). I betänkandet framhölls beträffande

den frivilliga pensionsförsäkringen (s. 251 o. f.), att mot densamma

vid olika tillfällen riktats anmärkningar, som bl. a. hänförde sig till statsbidraget.

Kommittén anförde, att detta bidrag enligt vad erfarenheten givit

vid handen icke i nämnvärd mån påverkat anslutningen till försäkringen. Det

s. 3 Kontrollera mot PDF

■Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

3

läge i öppen dag, att så snart fråga gällde något större avgiftsbelopp ett så

ringa statsbidrag som kronor 3: 75 till avgiften för året därvidlag icke kunde

spela någon större roll. Kommittén, som i princip ansåge, att den frivilliga

försäkringen borde liksom den privata försäkringsverksamheten vara självförsörjande,

föreslog därför, att ifrågavarande statsbidrag skulle slopas.

Kommitténs förslag i denna del mötte icke någon invändning i de avgivna

remissyttrandena.

I den proposition, nr 217, varigenom förslaget till folkpensioneringslag förelädes

1935 års riksdag, förklarade föredragande departementschefen, statsrådet

Möller, att han anslöt sig till kommitténs förslag på denna punkt.

I motionen II: 597 av herr Hage hemställdes om avslag å förslaget, att statsbidrag

ej längre skulle utgå till den frivilliga försäkringen.

Särskilda utskottet yttrade i sitt i anledning av propositionen avgivna utlåtande

nr 1:

Såsom motiv för stadgandet örn statsbidrag till den frivilliga pensionsförsäkringen

anfördes i samband med pensionsförsäkringslagens antagande önskan

att därmed stimulera anslutningen till den frivilliga pensionsförsäkringen.

Enligt uppgift av kommittén (huvudbetänkandet s. 250) har emellertid

av hela det avgiftsbelopp å 13 740 000 kronor, som till och med år 1932 inbetalats

till försäkringen, såvitt känt, icke mindre än cirka 11 190 000 kronor

inbetalats av arbetsgivare för ordnande av pensionsfrågan för hos dem anställda

och endast cirka 2 550 000 kronor inbetalats av andra personer. Då det icke

gärna är möjligt, att ett så litet statsbidrag som det stadgade, nämligen högst

3: 75 kronor till avgiften för året, kan lia spelat någon avsevärd roll för att

stimulera arbetsgivarna att taga pensionsförsäkring för sina anställda — för

arbetsgivarnas anslutning bar däremot regeln, alt pension för pensionsstyrelsens

frivilliga försäkring intill ett belopp av 300 kronor om året skall vara avdragsfritt,

haft icke ringa betydelse — synes man av de anförda siffrorna

kunna sluta, att statsbidraget icke haft stor verkan såsom medel att befordra

anslutningen till försäkringen. På ett sätt har statsbidraget i stället motverkat

anslutningen, i det att reglerna om höjning av pensionen genom statsbidrag

gjort det omöjligt att till allmänhetens förfogande ställa tariffer med exakt

angivande av den mot varje avgift svarande pensionen. Utskottet finner de

anförda omständigheterna innefatta avgörande skäl för bifall till Kungl.

Maj:ts förslag på denna punkt.

Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen.

Genom beslut den 5 maj 1944 har Kungl. Maj:t på därom av pensionsstyrelsen

gjord framställning bemyndigat styrelsen att låta dels för en kostnad

av högst 40 000 kronor i 1 700 000 exemplar trycka och distribuera ett

prospekt rörande styrelsens frivilliga försäkring, dels ock för en kostnad av

högst 4 200 kronor i 30 000 exemplar trycka en ny upplaga av broschyren

»1938 års meddelande angående kungl, pensionsslyrelsens frivilliga försäkring».

Den i folkpensioneringslagen upptagna frivilliga folkpensioneringen hos

pensionsstyrelsen är enligt utskottets mening en i vissa hänseenden synnerligen

fördelaktig form för pensionsförsäkring. Sålunda behöver den försäk
-

u Iskotta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

rade icke förbinda sig till vissa inbetalningar. Inbetalning kan göras med större

eller mindre belopp vid ett eller flera tillfällen. Varje avgift betraktas försäkringstekniskt

sett som en engångsavgift, berättigande till viss pension.

Vidare är att märka, att tidpunkten för uttagande av pensionen icke behöver

bestämmas på förhand utan sedermera kan fritt väljas mellan 55 och 67

års ålder.

Såsom motionärerna anfört bär emellertid hittills anslutningen till den

frivilliga folkpensioneringen varit ringa. Med hänsyn till de fördelar som äro

förbundna med denna försäkring anser utskottet i likhet med motionärerna

det vara önskvärt, att åtgärder vidtagas för att den må vinna ökad utbredning.

Såsom en åtgärd för uppnående av detta syfte ha motionärerna föreslagit

införande av statsbidrag å frivilliga folkpensioner. Sådant bidrag utgick enligt

1913 års lag örn allmän folkpensionering på så sätt, att de pensionsbelopp,

sorn svarade mot erlagda frivilliga avgifter enligt fastställda försäkringstekniska

grunder, genom statsbidrag ökades sålunda, att varje del av beloppet,

som motsvarade under ett kalenderår erlagda avgifter intill sammanlagt 30

kronor, skulle höjas med en åttondel. Vid införandet av 1935 års lag örn

folkpensionering slopades emellertid statsbidraget. Då förslaget till sistnämnda

lag behandlades av riksdagen anförde vederbörande utskott i sitt av riksdagen

godkända utlåtande såsom skäl för statsbidragets slopande, att det av

verkställd utredning syntes uppenbart, att statsbidraget icke i någon nämnvärd

mån stimulerat intresset för försäkringen samt att statsbidraget gjorde

det omöjligt för pensionsstyrelsen att ställa tariffer till allmänhetens förfogande.

Då utskottet förutsätter, att frågan örn och i vad mån statsbidrag må utgå

till frivilliga folkpensioner tages under övervägande vid den nu pågående

revisionen av folkpensioneringslagen, anser utskottet någon framställning till

Kungl. Maj:t i denna fråga icke vara erforderlig.

Att den frivilliga folkpensioneringen icke vunnit någon större anslutning

torde åtminstone delvis ha sin grund i det förhållandet, att kännedomen

därom icke är särskilt spridd bland en större allmänhet. Vissa åtgärder ha

visserligen vidtagits från pensionsstyrelsens sida för att fästa allmänhetens

uppmärksamhet vid försäkringen och dess fördelar. Dessa åtgärder synas

emellertid icke ha varit tillräckligt effektiva. En intensifierad upplysningsverksamhet

härvidlag är därför enligt utskottets mening synnerligen önskvärd.

Utskottet har därför varit betänkt på att förorda, att riksdagen hos

Kungl. Maj:t skulle hemställa om vidtagande av åtgärder i denna riktning.

Emellertid har Kungl. Majit genom beslut den 5 maj 1944 bemyndigat

pensionsstyrelsen att låta dels i 1 700 000 exemplar trycka och distribuera

ett prospekt rörande försäkringen, dels ock i 30 000 exemplar trycka en ny

upplaga av en år 1938 utgiven broschyr angående densamma. Någon framställning

av den art utskottet ifrågasatt torde därför icke vara erforderlig.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 48.

5

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att förevarande motion icke måtta föranleda till någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 25 maj 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Olof Carlsson, Mannerskantz, Hage,

Sten, Hallagård och Söderkvist;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Pettersson i Hällbacken, Cruse,

Holm, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund, Hagård och Hedlund i Rådom.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.