Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av tagen den 5 mars 19A3

1944-02-10 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:5, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av tagen den 5 mars 19A3

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5.

1

Nr 5.

Ankom till riksdagens kansli den 18 februari 1944 kl. 11 fm.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag

till lag angående fortsatt tillämpning av tagen den 5

mars 19A3 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa

fall, m. m., såvitt den hänvisats till lagutskott.

Genom en den 14 januari 1944 dagtecknad proposition, nr 21, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagda i statsrådet och lagrådet

förda protokoll, föreslagit riksdagen, att

dels antaga följande förslag till

Lag

angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 (nr 78)

örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.

Härigenom förordnas, att vad i lagen den 5 mars 1943 örn jämkning av

arrendeavtal i vissa fall stadgas i fråga om år 1943 skall gälla jämväl år

1944.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad

uppgift från trycket utkommit i Svensk författningssamling.

dels ock till Kostnader i samband med jämkning av vissa arrendeavtal för

budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

5 000 kronor.

Propositionen har, såvitt angår anslagsfrågan, hänvisats till jordbruksutskottet

samt i övrigt hänvisats till lagutskott och tilldelats andra lagutskottet.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för lagförslaget får utskottet, i

den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan, hänvisa till propositionen.

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 9 sami. 2 avd. Nr 5. 1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5.

Genom beslut vid 1942 och 1943 års riksdagar antogos särskilda lagar om

.jämkning av arrendeavtal i vissa fall. Dessa lagar utfärdades den 6 mars

1942 (nr 72) och den 5 mars 1943 (nr 78).

Enligt sistnämnda lag kan arrendator påfordra skälig jämkning i arrendeavtal

under förutsättning att detta slutits före den 1 september 1940 och

arrendatorn däri åtagit sig att utgöra arrendet till minst hälften genom avlämnande

av mjölk eller smör. Såsom förutsättning för att jämkning som här

avses skall kunna ske fordras tillika, att arrendevillkoren på grund av rådande

förhållanden befinnas för arrendatorn oskäligt tyngande. Jämkningen

kan endast avse det i mjölk eller smör bestämda arrendet såvitt angår år

1943 (1 §).

I 2 § av lagen stadgas, att, därest arrendator, som skall frånträda den

arrenderade fastigheten under år 1943, enligt arrendeavtalet åtagit sig att vid

frånträdande! avlämna viss myckenhet stråfoder eller annat jordbruksalster,

arrendatorn skall äga, där brist förefinnes i den fastställda myckenheten på

grund av omständigheter, till vilka han icke varit vållande, rätt att i skälig

omfattning vinna befrielse från skyldighet att ersätta bristen. Lagens 3 §

upptager föreskrifter rörande förfarandet, för den händelse jordägaren och arrendatorn

icke kunna enas om den jämkning av arrendet, till vilken arrendatorn

enligt 1 § är berättigad, eller örn det sätt, varpå jämkningen skall

komma arrendatorn till godo, eller, i fall som avses i 2 g, om arrendatorns

befrielse från ersättningsskyldighet gentemot jordägaren eller omfattningen

därav. I dylika fall skall frågan avgöras av en särskild nämnd. Sådan nämnd

skall bestå av tre personer och tillsättas för område, som Kungl. Majit äger

bestämma. En av ledamöterna, vilken tillika skall vara ordförande i nämnden,

skall utses av Kungl. Majit. För varje hushållningssällskaps verksamhetsområde

skola av länsstyrelsen utses två ledamöter, vilka skola tjänstgöra

i nämnden vid behandling av ärende angående arrendeavtal rörande fastighet

inom det område, för vilket de utsetts. Den ene av dessa ledamöter skall

vara ägare av jordbruksfastighet och den andre arrendera sådan fastighet.

För ordföranden och varje ledamot skall förordnas en suppleant. Vill arrendator

påkalla nämndens prövning av tvist som avses i lagen, skall han

vid äventyr av talans förlust bevisligen därom hava underrättat jordägaren

före utgången av år 1943. Mot nämndens beslut må talan icke förås.

Där ej annorlunda mellan jordägaren och arrendatorn åsämjes, må den

jämkning av arrendet, till vilken arrendatorn enligt 1 § är berättigad, icke

utan synnerliga skäl av nämnden bestämmas på sådant sätt, att därigenom

arrendet i vad det bestämts i mjölk eller smör nedsättes för den tid jämkningen

avser med mer än två tredjedelar av prisstegringen efter den 14 mars

1940 å nämnda produkter. Befrielse från skyldighet att ersätta sådan brist

som avses i 2 § må ej mot jordägarens bestridande utan synnerliga skäl

medgivas till större del än två tredjedelar av bristen (4 §).

Ersättning till nämndens ordförande och ledamöter skall bestämmas enligt

de grunder som Kungl. Majit fastställer. Ersättningen till ordföranden

skall gäldas av allmänna medel (5 §).

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 5.

3

Av nämnden meddelad dom skall efter överexekutors förordnande gå i

verket lika som domstols lagakraftägande dom (6 §). Utöver vad i 3—5 §§

stadgats skola beträffande nämnden bestämmelserna i lagen den 14 juni 1929

örn skiljemän i tillämpliga delar lända till efterrättelse (7 §). Kungl. Maj:t

äger meddela för lagens tillämpning erforderliga föreskrifter (8 §).

I kungörelse den 5 mars 1943 (nr 79) ha upptagits bestämmelser angående

nämnd, som avses i ifrågavarande lag. Enligt kungörelsen skola finnas fem

nämnder.

För att vinna upplysning rörande verkningarna av 1943 års lagstiftning

samt för att erhålla grundval för bedömande av frågan huruvida lagstiftning

av motsvarande innehåll alltjämt erfordrades lia utlåtanden infordrats

från dels ordförandena i de i 3 § av lagen omförmälda nämnderna dels

ock lantbruksstyrelsen. Yttranden ha även inkommit från Sveriges lantbruksförbund

och riksförbundet landsbygdens folk (RLF). I samtliga yttranden

med undantag av två har tillstyrkts en förlängning av ifrågavarande lagstiftning.

För innehållet i dessa yttranden redogöres å s. 4—7 i propositionen.

Föredragande departementschefen, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, har vid

remissen till lagrådet yttrat:

»Såsom framgår av de avgivna yttrandena lia delade meningar där kommit

till uttryck beträffande frågan, huruvida behov föreligger att giva

lagstiftningen om jämkning av arrendeavtal förlängd giltighet under ytterligare

ett år. I två av de avgivna yttrandena har sålunda en dylik förlängning

avstyrkts. Som skäl för denna ståndpunkt har bland annat åberopats,

att lagen under år 1943 endast tillämpats i mycket ringa utsträckning och

att behov av densamma på grund därav icke förelåge. Enligt mitt förmenande

får emellertid härvidlag icke förbises det förhållandet, att frivilliga överenskommelser

örn jämkning av arrende säkerligen i många fall träffats mellan

vederbörande parter utan att frågan hänskjutits till sådan nämnd, som

avses i lagen. Lagen har alltså, såsom också framhållits i ett flertal yttranden,

verkat genom sin blotta tillvaro. Enligt min mening äga samtliga de

skäl, som av mig åberopades i samband med remiss till lagrådet av förslaget

till 1943 års lag alltjämt sin giltighet. En omständighet som därjämte

bör vinna beaktande är, att skördeutfallet för år 1943 särskilt för vissa delar

av landet blivit icke obetydligt sämre än för år 1942.

Med hänsyn till det anförda anser jag mig böra förorda, alt 1943 års lagstiftning

gives tillämpning ytterligare ett år. I enlighet härmed har inom jordbruksdepartementet

uppgjorts förslag till lag angående fortsatt tillämpning

ao lagen den 5 mars 1943 (nr 78) örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall.»

Förslaget föranledde allenast det yttrandet av lagrådet att en bättre utformning

syntes stå att vinna, därest förslaget avfattades exempelvis så att vad i

lagen den 5 mars 1943 örn jämkning av arrendeavtal i vissa fall stadgas skall

äga motsvarande tillämpning för det fall att arrendet avser år 1944 eller att

den arrenderade fastigheten skall frånträdas under nämnda år.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 5.

Föredragande departementschefen anförde i propositionen, att vad lagrådet

yttrat icke givit honom anledning att frångå den av honom föreslagna

utformningen av lagförslaget.

Utskottet har vid sin granskning av det genom propositionen framlagda

lagförslaget icke funnit anledning till erinran mot detsamma och får därför

hemställa,

att riksdagen måtte bifalla förevarande lagförslag.

Stockholm den 10 februari 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Forslund, Olof Carlsson, Mannerskantz,

Hage, Wahlund och Gunnar Andersson;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, fru Nordgren, herrar Holm, von Seth, Witzell,

Andersson i Eskilstuna och Hedlund i Rådom.

447279. Stockholm, Isaac Marcus Roktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:40 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag angående fortsatt tillämpning av lagen den 5 mars 1943 a1 i texten