Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser rörande gäldandet av viss ersättning till ågodelningsnämndemän.

1944-06-06 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:56, Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande bestämmelser rörande gäldandet av viss ersättning till ågodelningsnämndemän.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56.

1

Nr 56.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juni 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion om ändring av gällande

bestämmelser rörande gäldandet av viss ersättning till

ågodelningsnämndemän.

I en inom första kammaren väckt motion, nr 21, vilken hänvisats till lagutskott

och behandlats av andra lagutskottet, har herr Siljeström yrkat, att

riksdagen ville i skrivelse till Kungl. Majit hemställa om utredning rörande

sådan ändring av 21 kap. 12 § lagen om delning av jord på landet, att ersättning

till ägodelningsnämndemännen för inställelse vid ägodelningsrätten

skall i likhet med ersättningen lill ägodelningsdomaren gäldas av allmänna

medel.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för detta yrkande, får utskottet

hänvisa till motionen.

Enligt 21 kap. 12 § lagen den 18 juni 1926 örn delning av jord å landet

skola ägodelningsdomaren och ägodelningsnämndemännen för resa till och

från det ställe, där ägodelningsrätten sammanträder, samt för uppehållet vid

rätten med nedan angivet undantag åtnjuta ersättning enligt gällande resereglemente.

Denna ersättning skall gäldas till ägodelningsdomaren av allmänna

medel och till ägodelningsnämndemännen av sakägarna. Om flera

mål förekomma vid ett sammanträde, skall den å sakägare belöpande kostnaden

fördelas å alla målen efter vad som prövas skäligt. Hålles sammanträde

med ägodelningsrätt å lagtima ting eller sammanträde med tremansnämnd,

och är häradsrättens ordförande även ägodelningsdomare, eller är

i häradsrätten tjänstgörande nämndeman tillika ägodelningsnämndeman,

skall ersättning ej till dem utgå.

Enligt 122 § skiftesstadgan den 9 november 1866 skulle dagtraktamente

och resekostnad såväl till rättens ordförande som till dess ledamöter gottgöras

av parterna.

I ett av den s. k. jordstyckningskommissionen den 16 oktober 1920 avgivet

betänkande med förslag bl. a. till lag örn delning av jord å landet upptogs

i nämnda lagförslag (19 kap. 15 §) bestämmelse, att ersättningen för

resa och uppehälle skulle gäldas, till ägodelningsdomaren av allmänna medel

och till ägodelningsnämndemännen av sakägarna. Sedan nämnda lagförslag

efter remiss till lagrådet överarbetats inom justitiedepartementet, av
Bihang

till riksdagens protokoll 19bb. 9 sami. 2 avd. Nr 56.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 56.

Utskottet.

gav lantmäteristyrelsen den 28 april 1924 utlåtande däröver. Styrelsen anförde,

i nu förevarande hänseende, att det torde vara påtagligt, att övervakandet

och ledningen av jorddelningen vore att anse såsom en statsuppgift

och att staten även hade intresse av att befrämja genomförandet av ägoregleringar.

Örn man därför i det allmännas intresse stadgade, att viss eller

vissa frågor alltid skulle göras till föremål för prövning av ägodelningsrätt,

syntes staten ock böra åtaga sig kostnaderna härför. I dessa fall borde staten

ersätta såväl ordföranden som nämndemännen. I andra fall åter syntes

en lämplig ordning vinnas, örn statsverket gäldade ersättningen till ordföranden

och kostnaden för nämndemännen stannade på sakägarna.

Sedan de framlagda lagförslagen ytterligare jämkats, remitterades de den

21 augusti 1924 till lagrådet, varvid föredragande departementschefen hänvisade

till en inom justitiedepartementet upprättad promemoria. I denna

anfördes, såvitt nu är i fråga, att föreskriften att ersättningen till ägodelningsdomaren

.skulle gäldas av statsmedel, vore ett led i strävandena att

nedbringa delägarnas kostnader för skiftesväsendet. Beträffande lantmäteristyrelsens

nyss återgivna yttrande framhölls i promemorian, att det givetvis

måste anses önskvärt att kostnaderna för skiftesdomstolarnas verksamhet

helt övertoges av staten, helst då mål, vilka för det dåvarande tillhörde allmän

domstols upptagande, i ej obetydlig utsträckning vore avsedda att överflyttas

till ägodelningsrätterna, men att det emellertid under rådande förhållanden

knappast syntes tillrådligt att gå längre än enligt förslaget vore

avsett.

I fråga om nämndemans rätt till gottgörelse för inställelse vid häradsrätt

gäller för närvarande enligt kungörelsen den 21 maj 1931 (nr 161) angående

reseersättning till nämndemän jämte vissa andra i administrativ ordning

utfärdade författningar, att resekostnadsersättning i regel utgår av statsmedel

enligt allmänna resereglementet.

I propositionen nr 27 till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit,

att från nästa hudgetårs början nämndeman för inställelse vid tingssammanträde

skall tillerkännas rätt till traktamentsersättning av statsmedel

i samma utsträckning som nu gäller beträffande resekostnadsersättning.

Statsutskottet har i utlåtande nr 107 bifallit propositionen med viss mindre

jämkning. Utskottets utlåtande har godkänts av riksdagen.

Nämndemän vid häradsrätt äga enligt gällande bestämmelser rätt till ersättning

av allmänna medel för resa till och från tingssammanträden. Från

och med nästa budgetår skola nämndemännen erhålla jämväl traktamentsersättning,

som ävenledes skall bestridas av allmänna medel.

Beträffande ägodelningsnämndemän åter gäller däremot enligt 21 kap.

12 § jorddelningslagen, att den rese- och traktamentsersättning, vartill de

enligt nämnda lagrum äro berättigade, skall gäldas av sakägarna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 56.

3

Uppehållandet av ägodelningsrätternas verksamhet måste i likhet med

uppehållandet av verksamheten vid de allmänna underdomstolarna anses

vara ett statsintresse. Jämväl i övrigt tala enligt utskottets mening starka

skäl för att rese- och traktamentsersättning till ägodelningsnämndemän skall

gäldas av allmänna medel. Utskottet ansluter sig därför till motionärens

yrkande örn utredning rörande lagändring i sådan riktning.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen med bifall till förevarande motion måtte i

skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om utredning rörande

sådan ändring av 21 kap. 12 § lagen örn delning av jord på

landet, att ersättning till ägodelningsnämndemän för resa

till och från det ställe, där ägodelningsrätten sammanträder,

samt för uppehållet vid rätten skall gäldas av allmänna

medel.

Stockholm den 6 juni 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Wistrand, Mannerskantz, Roos, Hage,

Sten, Hallagård och Nils Elowsson;

från andra kammaren: herr von Seth*, fru Johansson, herrar Larsson i Östersund,

Johnsson i Kastanjegården, Jansson i Hällefors och Hedlund i Rådom*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:387 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion örn ändring av gällande bestämmelser rörande gäldandet av viss ersättning till äg odelning snämndemän. a1 i texten