Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931
1944-11-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
2LU 1944:70, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931
Dokumentets text
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
1
Nr 70.
Ankom till riksdagens kansli den 17 november 1944 kl. 2 em.
Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med
förslag till förordning angående ändring i vissa delar
av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända
sjukkassor, m. m., dels ock en i ämnet väckt
motion.
t
Genom en den 20 oktober 1944 dagtecknad proposition, nr 295, vilken
hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.
Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen
fogade förslag till
1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni
1931 (nr 280) om erkända sjukkassor; samt
2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni
1937 (nr 338) om moderskapspenning.
I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i
anledning av densamma väckt motion, nr 354 i första kammaren av herr
Sundvik.
Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de genom propositionen
framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas
här nedan, hänvisa lill propositionen. För innehållet i motionen kommer
jämväl redogörelse att lämnas i det följande.
I. Undantag vid kollektiv anslutning till erkänd sjukkassa från eljest gällande
bestämmelser örn villkor för inträde i dylik kassa.
Enligt 9 § tredje stycket förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända
sjukkassor må inträde i erkänd sjukkassa beviljas allenast den, som
fyllt femton men icke femtio år, har god hälsa och icke är behäftad med
lyte, vilket medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig nedsättning
av arbetsförmågan eller påkalla läkarvård i större utsträckning. Härifrån
göres dock bl. a. det undantaget, att vad sålunda stadgats icke skall
gälla vid överlåtelse å erkänd sjukkassa av annan understödsförenings rörelse
eller viss del därav på sätt sägs i 59 eller 66 § lagen den 24 mars 1938
örn understödsföreningar. 59 § avser överlåtelse av understödsförenings rörelse
i samband med föreningens likvidation, 66 § frivillig överlåtelse av understödsförenings
rörelse.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avel. Nr 70.
1
2
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
I skrivelse den 18 maj 1942 har svenska sjukkasseförbundet hemställt,
att förordningen örn erkända sjukkassor måtte kompletteras med en bestämmelse,
som gåve erkänd sjukkassa rätt att på kollektiv väg medgiva anslutning
av grupper, anställda vid visst företag, även örn för dem, som tillhörde
gruppen, de för individuellt inträde gällande villkoren ej vore uppfyllda. Såsom
motivering härför anföres bl. a., att enligt vad förbundet hade sig bekant
vid vissa företag förefunnes önskemål örn att få ansluta olika grupper
anställda direkt till de erkända sjukkassorna, varvid man förutsatte, att även
de, som på grund av nuvarande inträdesbestämmelser icke vore inträdesberättigade,
skulle omfattas av anslutningen. Då en sådan anslutning nu måste
ske genom anlitande av särskilda understödsföreningar och denna procedur
vore mycket omständlig och tidsödande, borde det enligt förbundets mening
övervägas, huruvida icke en dylik anordning kunde möjliggöras på ett enklare
men ändock för sjukkasseverksamheten fullt betryggande sätt.
Pensionsstyrelsen har i ett den 9 december 1942 avgivet yttrande över
sjukkasseförbundets framställning hemställt, att några särskilda åtgärder
icke för närvarande måtte vidtagas i anledning av framställningen. Sjukkasseförbundet
har därefter i yttrande den 25 januari 1943 i anledning av
vad pensionsstyrelsen anfört vidhållit sin tidigare framställning. Socialvårdskommittén,
till vilken ärendet sedermera remitterats, har i skrivelse den 12
juni 1944 tillstyrkt framställningen samt uppdragit vissa riktlinjer för en
ändring av sjukkasseförordningen i förevarande hänseende och rörande
de villkor som i övrigt böra uppställas för att en kollektiv anslutning av
ifrågasatt art må komma till stånd.
Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i denna del anfört:
»I
9 § tredje stycket förordningen om erkända sjukkassor äro vissa villkor
angivna, vilka i allmänhet skola gälla för inträde i dylik kassa. Villkoren
i fråga innebära dels att den inträdessökande skall vara i åldern mellan 15
och 50 år, dels ock att han skall vara vid god hälsa. Grunden till dessa inträdesvillkor
är intresset att nedbringa försäkringsrisken, så att avgifterna kunna
hållas inom rimliga gränser.
Undantag från inträdesvillkoren har i förordningen gjorts för det fall, att
annan understödsförenings rörelse helt eller delvis överlåtes på sjukkassa. En
sådan överlåtelse innebär, att understödsföreningens medlemmar helt eller
delvis anslutas till sjukkassan, oberoende av sin ålder och sitt hälsotillstånd.
Sjukkassan har härvid möjlighet att bereda sig gottgörelse för den ökade försäkringsrisken
genom särskilda villkor vid överlåtelsen. Dylik överlåtelse skall
godkännas av tillsynsmyndigheten, pensionsstyrelsen.
Den nu förevarande framställningen från sjukkasseförbundet avser att
skapa en enklare form för kollektiv anslutning till sjukkassa., främst med
tanke på sådana fall, att personer, som äro anställda vid visst företag, jämlikt
gällande kollektivavtal skola vara medlemmar i sjukkassa. Man har
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
3
önskat, att en sådan kollektiv anslutning även skall kunna ske direkt, icka
blott såsom nu genom överlåtelse av understödsförenings rörelse.
Mot införande av en dylik direkt kollektivanslutning synes intet vara att
erinra, under förutsättning att de inträdessökande tillhöra någon organisation,
med vilken sjukkassan kan träffa avtal rörande villkoren för anslutningen
och som har tillräcklig ekonomisk bärkraft för att kunna garantera,
att villkoren uppfyllas. Vad socialvårdskommittén härutinnan föreslagit synes
lämpligt. I anledning av pensionsstyrelsens invändningar mot förslaget torde
det vara tillräckligt att framhålla, att redan med nuvarande bestämmelser
det går att uppnå det åsyftade resultatet på en omväg, nämligen genom att
bilda en understödsförening för ändamålet. Då sjukkassornas intressen torde
kunna bliva tillgodosedda jämväl på den väg, som socialvårdskommittén föreslagit,
torde anledning icke finnas att bibehålla bestämmelser, som tvinga
lill en sådan omväg.
Självfallet bör avtal om en sådan kollektiv anslutning varom här är fråga
godkännas av tillsynsmyndigheten. Att i förordningen närmare angiva de förutsättningar,
som skola vara fyllda, för att ett sådant avtal skall godkännas,
t. ex. i fråga örn det antal inträdessökande, som avtalet avser, torde icke vara
nödvändigt. Vad socialvårdskommittén i sådant hänseende anfört, torde kunna
tjäna till ledning vid tillsynsmyndighetens bedömande av dylika frågor.
Jag får alltså föreslå, att i 9 § tredje stycket sjukkasseförordningen göres
ett tillägg av innehåll, att de i nämnda stycke omförmälda inträdesvillkoren
icke skola gälla för det fall, att med tillsynsmyndighetens begivande inträde
i sjukkassa beviljas medlemmar av förening eller sammanslutning, vilken
därom träffat överenskommelse med kassan.»
II. Borttagande av inkomstgränsen i fråga örn erhållande av sjukvårdsersättning.
Enligt 20 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor skall sjukhjälp
till medlem av sjukkassa i allmänhet omfatta dels ersättning för utgifter
till sjukvård (sjukvårdsersättning), dels ock ett understöd i penningar
för varje dag (sjukpenning). I tredje stycket av samma paragraf
stadgas, alt i erkänd sjukkassa icke någon, för vilken det vid taxering lill
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara beloppet
överstiger åttatusen kronor, må tillförsäkra sig sjukvårdsersättning. Det
föreskrives vidare, att örn kassa i fråga örn medlem, ål vilken sådan ersättning
utfästs, finner, att vid senaste taxering lill statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt upptagits ett beskattningsbart belopp, överstigande åttatusen
kronor, det åligger kassan att hos medlemmen uppsäga utfästelsen,
vilken därefter icke skall gälla beträffande sjukdomsfall, som inträffar efter
utgången av det kalenderår, då uppsägningen skedde. Slutligen stadgas,
att örn den, mot vilken sådan åtgärd vidtagits, kvarstår såsom medlem för
beredande av sjukpenning och styrker, alt det beskattningsbara beloppet
4
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
icke längre för honom överstiger åttatusen kronor, kassan är pliktig att
utvidga försäkringen till att avse jämväl sjukvårdsersättning, dock endast
beträffande sjukdomsfall, som inträffar efter utgången av löpande kalenderår.
I skrivelse den 16 november 1943 har svenska sjukkasseförbundet föreslagit,
att 20 § tredje stycket ifrågavarande förordning skulle upphävas. Förbundet
framhåller till en början, att genom detta stadgande, som tillkommit
närmast på yrkande från läkarhåll, i sjukkasselagstiftningen införts en
oensusbestämmelse med syfte att förhindra, att personer, som befunne sig i
den ekonomiska ställningen, att de utan bidrag av det allmänna själva
kunde sörja för sin sjukvård, genom sjukkassorna erhölle bidrag till kostnaderna
härför. Det berättigade i stadgandet hade redan från början dragits
i tvivelsmål, och missnöjet med stadgandet hade tagit sig mera bestämda
uttryck under nu gällande kristid. Såväl penningvärdets fall som
ändrade inkomstförhållanden motiverade en ändring av förordningen i här
nämnt avseende. Då en prövning från kassornas sida av rätten att vara
sjukvårdsförsäkrad icke kunde ske förrän ett år förflutit efter inkomstens
förvärvande, bleve följden i många fall, att medlemmen under den tid han
uppbure en inkomst, som skulle utestänga honom från rätten att vara sjukvårdsförsäkrad,
ändock åtnjöte denna förmån, under det att vederbörande
vid den tidpunkt, då försäkringen bleve uppsagd, kunde ha en inkomst, som
läge väsentligt under den fastställda inkomstgränsen. Förbundet fortsätter:
Förbundet är därför av den meningen, att ett slopande av stadgandet
vore det rationellaste, detta så mycket mer som kassorna icke ha några
större möjligheter att kontrollera, huruvida t. ex. inkomstgränsen överskridits.
Stadgandet av en dylik inkomstgräns innebär icke allenast, att den,
vars årsinkomst överstiger nämnda gräns, icke kan vara sjukvårdsförsäkrad,
utan det innebär även, såsom ovan framhållits, att försäkringen i fråga
måste uppsägas för den, som redan är tillförsäkrad dylik förmån, men vars
inkomster sedermera överstiga gränsen. Är nu den, för vilken sjukvårdsförsäkringen
på angivet sätt uppsagts, medlem av kassan allenast för denna
sjukhjälpsform, medför uppsägningen, att han uteslutes ur kassan. En uppsägning
av här angivet slag förefaller sjukkasseförbundet bade orättvis och
ur sjukkassesynpunkt verklighetsfrämmande.
I detta sammanhang tillåter sig förbundet även anföra följande exempel.
Antag att i en familj, där mannen på grund av här nämnt skäl ej har rätt
att vara sjukvårdsförsäkrad men hustrun på grund av sitt medlemskap
däremot har kunnat sjukvårdsförsäkra familjens barn, hustrun faller ifrån.
Eftersom nu mannen ej var sjukvårdsförsäkrad, förlora barnen följaktligen
sin rätt att vid iråkad sjukdom erhålla hjälp från kassan.
Pensionsstyrelsen och socialvårdskommittén lia i avgivna yttranden tillstyrkt
sjukkasseförbundets framställning.
Föredragande departementschefen har i propositionen yttrat, att det i 20 §
tredje stycket sjukkasseförordningen upptagna förbudet enligt vad som framginge
av vad i ärendet anförts i många fall ledde till mindre skäliga resultat
och att det icke heller kunnat effektivt upprätthållas. Med hänsyn därtill
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
5
funne sig departementschefen böra tillstyrka den av s.jukkasseförbundet föreslagna
åtgärden. Upphävandet av ifrågavarande bestämmelse nödvändiggjorde
vissa smärre ändringar i 21 och 30 §§ sjukkasseförordningen. Därutöver
syntes i en övergångsbestämmelse böra föreskrivas, att sjukkassemedlem,
vars försäkring med stöd av den nya lydelsen av 20 § utvidgades
till att avse jämväl sjukvårdsersättning, icke vore berättigad till dylik ersättning
för sjukdomsfall, som inträffade innan försäkringen utvidgats.
III. Ändrade villkor för erhållande av förskott å moderskapspenning och
nioderskapsbj alp.
Enligt förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) örn moderskapspenning skall
moderskapspenning av statsmedel utgå med ett belopp av 75 kronor till kvinna,
som till lindrande av de med barnsbörd förenade kostnader är i behov
därav (1 §). Rätten till moderskapspenning prövas och moderskapspenning
utbetalas av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt, eller, efter
överenskommelse med centralsjukkassan av vederbörande lokalsjukkassa
(4 §). Har kvinnan genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska
eller vid mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gjort sannolikt,
att havandeskapet är längre framskridet än i åttonde månaden, må,
därest i övrigt kvinnan befinnes äga rätt till moderskapspenning, såsom
förskott å denna ett belopp av 40 kronor omedelbart utbetalas. Utbetalningen
skall i sådant fall ske till vederbörande barnavårdsnämnd, som har att tillställa
kvinnan beloppet. Eljest får moderskapspenningen ej utbetalas, förrän
till sjukkassan inkommit intyg, utfärdat av läkare, barnmorska eller annan
känd och trovärdig person, att kvinnan fött barn (6 §).
Enligt 32 § förordningen om erkända sjukkassor skall centralsjukkassa
vid barnsbörd utgiva moderskapshjälp med 110 kronor åt kvinnlig medlem,
som omedelbart före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa under
oavbrutet minst 270 dagar. Efter medgivande av tillsynsmyndigheten må
centralsjukkassa utgiva moderskapshjälp med högre belopp än nyss nämnts.
Centralsjukkassa må på ansökan av kvinnlig medlem, som vid tiden för ansökningen
varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst 270 dagar
och som genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska eller vid
mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gör sannolikt, att hon
befinner sig i havandeskap, längre framskridet än i åttonde månaden, såsom
förskott å henne tillkommande moderskapshjälp omedelbart utbetala 60
kronor.
I enlighet med därom av andra lagutskottet gjord hemställan anhöll riksdagen
i skrivelse den 4 mars 1944, nr 58, alt Kungl. Maj:t måtte laga under
övervägande sådan ändring av 6 § förordningen om moderskapspenning
att förskott å moderskapspenning skulle kunna utbetalas, örn kvinnan gjorde
sannolikt att havandeskapet vöre längre framskridet än i sjunde månaden,
samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga del förslag som
kunde föranledas därav.
6
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
Föredragande departementschefen har i denna del yttrat:
»Den i förevarande riksdagsskrivelse föreslagna ändringen av förordningen
om moderskapspenning innebär i viss mån en återgång till förhållandena
före den ändring i förordningen, som kom till stånd genom förordningen den
31 augusti 1940. Med hänsyn till att förskottet å moderskapspenningen skall
utbetalas till barnavårdsnämnden och då vissa fördelar obestridligen äro förenade
med ett utbetalande av förskottet redan i åttonde havandeskapsmånaden,
torde den av riksdagen föreslagna ändringen böra komma till stånd. Såsom
framhållits vid frågans behandling i riksdagen bör motsvarande ändring
göras i bestämmelsen i 32 § förordningen om erkända sjukkassor om förskott
å moderskapshjälp.»
IV. Tid för räkenskapsavslutning oell revision för erkänd sjukkassa ävensom
för insändande av statistisk redogörelse m. m.
I lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar stadgas bl. a., i 8 §
13) och 14), att understödsförenings stadgar skola angiva, huru revision av
styrelsens förvaltning skall ske, samt, därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde
skall årligen hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas
hållande, i 27 § att styrelsen minst en månad eller den kortare tid,
som må vara bestämd i stadgarna före det föreningssammanträde, där revisorernas
berättelse skall framläggas, skall till revisorerna avlämna en av
styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse, i 30 § första stycket,
att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas
av minst två revisorer, i 31 § tredje stycket, att revisorena skola över
granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse, som, efter det styrelsen
lämnats tillfälle att taga del av densamma, skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse
framläggas å det i 36 § första stycket nämnda föreningssammanträdet,
samt i 36 § första stycket, att före den 1 augusti varje år
ordinarie föreningssammanträde skall hållas, vid vilket revisorernas berättelse
framlägges. Vidare föreskrives i 77 § första stycket samma lag, att det
åligger understödsförenings styrelse att för varje räkenskapsår inom två
månader från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde
till tillsynsmyndigheten ingiva 1) styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas
berättelser samt av protokoll, upptagande de å föreningssammanträde
i anledning av nämnda berättelser fattade beslut; 2) en i enlighet med
fastställt formulär upprättad och av styrelsen underskriven statistisk redogörelse
rörande föreningen och dess verksamhet under året. Ytterligare
stadgas dels i 86 § under 2) straff av dagsböter för styrelseledamot eller
likvidator, där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å föreningssammanträde
eller jämlikt bestämmelserna i 77 § ingives till tillsynsmyndigheten,
rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig uppgift,
dels ock i 87 § första stycket straff av böter från och med 5 till och
med 300 kronor bl. a. för den, som åsidosätter föreskrift, som är meddelad
i 77 §.
Sjukkasseförordningen innehåller icke några särskilda bestämmelser rö
-
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
7
rande färdigställande av bokslut, avgivande av revisionsberättelse eller avhållande
av sammanträde för behandling av revisionsberättelse. Däremot finnas
dylika föreskrifter i sjukkassornas stadgar. Jämlikt stadgeföreskrifterna för
lokalsjukkassorna gäller sålunda som regel, att bokslut skall för varje räkenskapsår
vara verkställt senast den 1 mars följande år, då räkenskaper
och förvaliningsberättelse skola överlämnas till revisorerna, att revisionsberättelse
skall avgivas senast den 1 april samt alt ordinarie föreningssammanträde,
vid vilket revisorernas berättelse framlägges. skall hållas under
april månad.
I skrivelse den 23 februari 1944 har pensionsstgrelsen gjort framställning
örn bl. a. införande i förordningen örn erkända sjukkassor av vissa bestämmelser
i syfte att förkorta tiden för ingivande till styrelsen av statistiska redogörelser
rörande sjukkassornas verksamhet, varigenom skulle åstadkommas,
att den statistik, som årligen utarbetas rörande de erkända sjukkassorna och
deras verksamhet, kunde publiceras tidigare.
I motiveringen framhåller styrelsen, att en tillfredsställande lösning av
ifrågavarande spörsmål kunde ernås, endast örn statistikarbetet inom styrelsen
samordnades med arbetet med fastställande av statsbidrag på sådant sätt,
att statistikarbetet kunde påbörjas väsentligt tidigare utan att därför statsbidragsarbetet
fördröjdes. För detta ändamål erfordrades bl. a., att de primärhandlingar,
på vilka arbetet med statsbidrag och statistik byggde, inkomme
tidigare till pensionsstyrelsen. Av de 1 526 ansökningar örn statsbidrag,
som under år 1943 inkommit från lokalsjukkassorna, hade 7 avgivits
i februari, 32 i mars, 267 i april, 690 i maj och 530 i juni. Av de 28 dylika
ansökningar, som under samma år inkommit från centralsjukkassorna, hade
1 avgivits i april, 4 i maj och 23 i juni. De före april månads utgång från
central- och lokalsjukkassor inkomna statsbidragsansökningarna uppgingo
sålunda till mindre än V5 av sammanlagda antalet ansökningar. Som regel
åtföljdes statsbidragsansökan av statistisk redogörelse. Pensionsstyrelsen
hade tillfrågat de 15 centralsjukkassor, till vilka lokalsjukkassor vore anslutna,
huruvida det skulle medföra svårigheter eller olägenheter för lokalsjukkassorna
i allmänhet, om i sjukkasseförordningen infördes föreskrifter
därom att bokslut skulle verkställas samt räkenskaper och förvaltningsberättelse
avlämnas till revisorerna senast den 15 februari, att revisionsberättelse
skulle avgivas senast den 15 mars, att ordinarie sammanträdet skulle hållas
före mars månads utgång och att den statistiska redogörelsen skulle insändas
inom en månad från det ordinarie sammanträdet. I de avgivna svaren hade
den ifrågasatta ändringen beträffande verkställande av bokslut samt avgivande
av räkenskaper i allmänhet avstyrkts, medan övriga ifrågasatta ändringar
allmänt tillstyrkts. Styrelsen föresloge därför, att vid regleringen av
ifrågavarande spörsmål i sjukkasseförordningen den i kassornas stadgar i
allmänhet föreskrivna tiden för verkställande av bokslut samt avgivande av
räkenskaper och förvaltningsberättelse bibehölles vid den 1 mars, men alt
i övrigt den ändringen vidtoges i förhållande lill vad jämlikt stadgarna numera
i allmänhet gällde ali revisionsberättelse skulle avgivas senast den 15
8
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
mars och att ordinarie sammanträde skulle hållas före mars månads utgång.
Vad sålunda föreskrivits skulle endast gälla i fråga om lokalsjukkassorna.
Beträffande centralsjukkassorna föreslår pensionsstyrelsen införande i sjukkasseförordningen
av föreskrift att statistisk redogörelse beträffande dessa kassor
skall ingivas senast inom en månad från det ordinarie sammanträdet, dock
senast den 30 juni. Sistnämnda begränsning föranleddes enligt styrelsen av
att flertalet centralsjukkassor kunde avhålla ordinarie sammanträde så sent
som den 15 juni eller i två fall senare under nämnda månad. Pensionsstyrelsen
föreslår därjämte införande i sjukkasseförordningen av ytterligare
föreskrifter rörande centralsjukkassorna av följande innebörd:
För att undvika oöverensstämmelse mellan det föreslagna stadgandet rörande
ingivandet av statistisk redogörelse och bestämmelsen i 36 § understödsföreningslagen,
som medgiver sjukkassa att avhålla ordinarie sammanträde
efter juni månads utgång (före den 1 augusti), synes böra föreskrivas,
att centralsjukkassas ordinarie sammanträde skall hållas senast den
15 juni, ehuru bestämmelsen för närvarande skulle få endast oväsentlig praktisk
betydelse med hänsyn till att såsom förut nämnts endast tvenne centralsjukkassor
enligt sina stadgar kunna avhålla sammanträde senare än sistnämnda
dag. Ifrågavarande förslag medför för ett tiotal kassor, vilka — inräknat
de tvenne nyss nämnda — bruka hålla sina ordinarie sammanträden
i början av juni månad, en avkortning av ingivningstiden för statistiska redogörelser
med något mer än en månad och för övriga kassor en avkortning
med jämnt en månad. Detta torde dock icke bereda centralsjukkassorna
några olägenheter.
En följd av vad sålunda föreslagits torde vara att även för centralsjukkassorna
tidsföreskrifter meddelas angående räkenskapsavslulning och avlämnande
av revisionsberättelse. Av de 28 centralsjukkassorna hava 26 i sina
stadgar föreskrivit den 1 april eller någon tidigare dag under året såsom tidpunkt,
då bokslut senast skall vara verkställt samt räkenskaperna och styrelsens
förvaltningsberättelse överlämnas till kassans revisorer. De återstående
båda kassorna ha bestämt tidpunkten till den 30 april respektive den 1
maj. Pensionsstyrelsen föreslår att tidpunkten bestämmes till den 15 april
och införes i sjukkasseförordningen, varigenom den kommer att gälla alia
centralsjukkassor. Revisionsberättelser skola i nyssnämnda 26 av de 28
centralsjukkassorna avlämnas av revisorerna årligen senast den 1 maj. I den
ena av de återstående båda kassorna är tiden angiven till den 15 maj och i
den andra till den 1 juni. Pensionsstyrelsen föreslår att tidsfristen genom
en bestämmelse i sjukkasseförordningen begränsas alt utgå med den 15 maj.
Slutligen framhåller pensionsstyrelsen, att styrelsen i ärendet samrått med
socialvårdskommittén, som tillstyrkt styrelsens förslag.
Föredragande departementschefen har i propositionen anfört, att det givetvis
vore synnerligen önskvärt, örn sjukkassestatistiken kunde publiceras
tidigare och alltså bliva mera aktuell. Med hänsyn härtill och då den av
pensionsstyrelsen förebragta utredningen syntes visa, alt de föreslagna bestämmelserna
icke komme att förorsaka sjukkassorna nämnvärda olägenheter,
tillstyrkte departementschefen deras införande. Förutom de bestämmelser
styrelsen föreslagit borde införas föreskrift, att de handlingar, som
styrelse för sjukkassa jämlikt 77 § lagen om understödsföreningar hade
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
9
att ingiva till tillsynsmyndigheten, skulle innefatta uppgifter för beräkning
av kassan tillkommande statsbidrag.
Ifrågavarande bestämmelser ha i propositionen upptagits i en ny paragraf,
benämnd 39 §. I samband därmed lia föreslagits vissa ändringar i de i
49 och 50 §§ meddelade straffbestämmelserna.
I motionen I: 354 har hemställts, att »riksdagen måtte besluta avslå Kungl.
Maj:ts proposition nr 295 punkten nr 4». — Under rubriken »IV. Tid för
räkenskapsavslutning och revision för erkänd sjukkassa ävensom för insändande
av statistisk redogörelse m. m.» behandlas i propositionen samma
spörsmål som under samma rubrik i utskottets utlåtande.
Såsom motivering för det i motionen framställda yrkandet har däri anförts:
Kungl, pensionsstyrelsens förslag i denna del, vilket de erkända centralsjukkassorna
även haft tillfälle att yttra sig över, har ej helt kunnat tillstyrkas
av kassorna. Erfarenheten har visat, att med nuvarande organisatoriska
förhållanden, då de flesta lokalsjukkassornas arbete skall skötas på
övertid av funktionärerna, det icke finnes möjlighet för alla lokalsjukkassor
att hinna med räkenskapsavslutning, revision och hållande av ordinarie föreningssammanträde
senast 31 mars eller för alla centralsjukkassor att hinna
med räkenskapsavslutning senast 15 april samt insändande av de statistiska
handlingarna senast 30 juni.
Ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition i denna del kommer för många
erkända sjukkassor att medföra, att berörda bestämmelser icke kunna uppfyllas,
samt för många att bereda stora svårigheter.
Då socialvårdskommittén i betänkande nr 7 1944 angående lag om allmän
sjukförsäkring har föreslagit, att nämnda lag skall träda i kraft 1 januari
1947, och då betänkandet enligt erhållna upplysningar icke utsatts för någon
nämndvärd kritik under sin remiss och man har anledning förmoda ett
bifall till förslaget av riksdagen, skulle nu föreslagna bestämmelser för de
erkända sjukkassorna endast bliva tillämpliga i två år, vilket torde vara
betydelselöst i förhållande till de svårigheter, de komma att orsaka. I
I 39 § i förslaget till förordning örn ändring i vissa delar av sjukkasseförordningen
ha upptagits bestämmelser om tid för räkenskapsavslutning,
för revision, för hållande av ordinarie föreningssammanträde och för insändande
till tillsynsmyndigheten av statistiska redogörelser m. fl. handlingar.
Grunden till bestämmelserna är önskvärdheten av att sjukkassestatistiken
skall kunna publiceras tidigare och alltså bliva mer aktuell. I
den i ämnet väckta motionen har nu yrkats, att förslaget i förevarande del
icke måtte vinna riksdagens bifall. Såsom motivering till yrkandet har anförts,
att avsevärda svårigheter komma att uppstå för sjukkassorna att iakttaga
ifrågavarande föreskrifter.
De föreslagna tidsfristerna måste anses vara synnerligen knappt tillmätta
såvitt lokalsjukkassorna angår. Särskilt för sådana lokaisjukkassor, som
icke förfoga över heltidsanställd personal, lärer det ofta ställa sig mycket
svårt och stundom vara omöjligt att iakttaga dessa tider. Det torde därför
få antagas, att bestämmelserna, örn de finge det innehåll som föreslagits,
Utskottet.
10
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
i stor utsträckning icke komme att efterlevas. I detta sammanhang bör beaktas,
att en underlåtenhet att iakttaga föreskrifterna föreslås skola medföra
straffpåföljd. Av nu anförda skäl vill utskottet förorda en utsträckning av
de i förslaget angivna tiderna, såvitt angår lokalsjukkassorna, på så sätt
att räkenskapsavslutning skall vara verkställd senast den 1 april året efter
det räkenskaperna avse, att räkenskaperna med tillhörande handlingar ävensom
förvaltningsberättelsen skola överlämnas till revisorerna senast nämnda
dag, att revisorernas berättelse skall avlämnas till styrelsen senast den
15 april samt att det ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisionsberättelsen
skall framläggas, skall hållas senast den 30 april. Syftet med de
av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna synes i stor utsträckning kunna
vinnas, även om de jämkas i enlighet med vad utskottet sålunda förordat.
De ändringar i förslaget, som utskottet nu förordat beträffande lokalsjukkassorna,
synas icke behöva föranleda någon annan jämkning av de beträffande
centralsjukkassorna föreslagna tidsfristerna än att tiden då räkenskapsavslutning
senast skall vara verkställd fastställes till den 30 april.
Örn denna jämkning göres av bestämmelserna såvitt centralsjukkassorna
beträffar torde några olägenheter icke uppstå för dem.
I övrigt föranleda de genom propositionen framlagda författningsförslagen
ingen erinran från utskottets sida.
På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
A. att riksdagen med förklarande, att det genom propositionen
framlagda förslaget till förordning angående ändring
i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) örn
erkända sjukkassor icke kunnat av riksdagen i oförändrat
skick antagas, måtte för sin del antaga följande förslag till
(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)
Förordning
angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)
örn erkända sjukkassor.
Härigenom förordnas, att 9, 20, 21, 30, 32, 49 och 50 §§ förordningen den
26 juni 1931 örn erkända sjukkassor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt
nedan angives samt att i samma förordning skall införas en ny paragraf, benämnd
39 §, av lydelse, som framgår av det följande.
9 §•
Till medlem--— kassans verksamhetsområde.
Person, som---sin mantalsskrivningsort. 1
1 Senaste lydelse se beträffande 9 § S. F. S. 1938: 98, beträffande 30 § S. F. S. 1937 : 337 och
beträffande 32 § S. F. S. 1944: 231.
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
11
(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)
Inträde i erkänd sjukkassa må vidare beviljas allenast den, som fyllt femton
men icke femtio år, har god hälsa och icke är behäftad med lyte, vilket
medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig nedsättning av arbetsförmågan
eller påkalla läkarvård i större utsträckning. Vad nu stadgats gäller
icke vid inträde i centralsjukkassa genom indirekt anslutning på sätt i 11 §
sägs eller vid bildande av lokalsjukkassa av anledning, varom i 19 § förmäles,
eller vid överlåtelse å erkänd sjukkassa av annan understödsförenings rörelse
eller viss del därav på sätt i 59 eller 66 § lagen om understödsföreningar sägs,
ej heller för det fall, att med tillsynsmyndighetens begivande inträde i sjukkassa
beviljas medlemmar av förening eller annan sammanslutning, vilken
därom träffat överenskommelse med kassan.
20 §.
Sjukhjälp till —--dag (sjukpenning).
Den, som---allenast sjukpenning.
21 §.
Erkänd sjukkassa må, lokalsjukkassa dock allenast med tillsynsmyndighetens
begivande, tillförsäkra sina medlemmar sjukvårdsersättning jämväl vid
sjukdom, som drabbar medlems barn under femton år.
Sjukpenning må---av kassan.
30 §.
Medlem av erkänd sjukkassa, för vilken läkarintyg angående hälsotillståndet
vid inträdet i kassan icke fordrats, må icke tillerkännas sjukhjälp för
sjukdomsfall, som inträffar under de första sextio dagarna efter inträdet (väntetid).
För medlem, vilken medgivits övergång från mindre till mera omfattande
sjukhjälp, skall under motsvarande förutsättning sjukhjälp vid sjukdom,
som inträffar under de första sextio dagarna efter övergången, utgå i den
mindre omfattningen. Vad sålunda stadgats gäller dock icke, där sjukdomen
föranletts av olycksfall, som inträffat efter inträdet i kassan eller efter övergången
till den mera omfattande sjukhjälpen, samt ej heller i fråga om medlem,
vilken på grund av sin anställning varit pliktig inträda i kassan.
Lämnar erkänd---å medlems barn.
Väntetid må — ---19 § sägs.
Har utfästelse---inträde i kassan.
I intet---etthundratjugu dagar.
32 §.
Centralsjukkassa skall---tvåhundrasjuttio dagar.
Moderskapshjälp utgår---nyss nämnts.
Centralsjukkassa må på ansökan av kvinnlig medlem, som vid tiden för ansökningen
varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst tvåhund
-
12
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)
rasjuttio dagar och som genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska
eller vid mådra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gör
sannolikt, att hon befinner sig i havandeskap, längre framskridet än i sjunde
månaden, såsom förskott å henne tillkommande moderskapshjälp omedelbart
utbetala sextio kronor.
Där till---- utbekomma beloppet.
Moderskapshjälp må--— stycket sägs.
39 §.
Räkenskapsavslutning skall vara
verkställd, för lokalsjukkassa senast
den 1 mars och för centralsjukkassa
senast den 15 april året efter det räkenskaperna
avse. Senast å dag, som
i vartdera fallet nämnts, skola räkenskaperna
med tillhörande handlingar
samt den av styrelsens ledamöter underskrivna
förvaltningsberättelsen för
granskning överlämnas till kassans
revisorer.
Revisorernas berättelse skall avlämnas
till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa
senast den 15 mars och beträffande
centralsjukkassa senast den
15 maj året efter det revisionen avser.
Berättelsen skall framläggas vid
ordinarie föreningssammanträde, som
hålles av lokalsjukkassa senast den
31 mars och av centralsjukkassa senast
den 15 juni varje år.
Räkenskapsavslutning skall vara
verkställd, för lokalsjukkassa senast
den 1 april och för centralsjukkassa
senast den 30 april året efter det räkenskaperna
avse. Senast å dag, som
i vartdera fallet nämnts, skola räkenskaperna
med tillhörande handlingar
samt den av styrelsens ledamöter underskrivna
förvaltningsberättelsen för
granskning överlämnas till kassans
revisorer.
Revisorernas berättelse skall avlämnas
till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa
senast den 15 april och beträffande
centralsjukkassa senast den
15 maj året efter det revisionen avser.
Berättelsen skall framläggas vid
ordinarie föreningssammanträde, som
hålles av lokalsjukkassa senast den
30 april och av centralsjukkassa senast
den 15 juni varje år.
Handlingar, som avses i 77 § första stycket lagen om understödsföreningar,
skola för varje år av styrelsen ingivas till tillsynsmyndigheten inom en månad
efter föreningssammanträde, som i nästföregående stycke sägs, dock senast
den 30 juni. Handlingarna skola jämväl innefatta uppgifter för beräkning
av kassan tillkommande statsbidrag.
49 §.
Styrelseledamot eller annan, som vid ansökan om antagande eller i handling,
som är avsedd för beräkning av statsbidrag, mot bättre vetande meddelar
oriktig uppgift, straffes med dagsböter.
Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 39 §, eller försummas anmälan,
som är föreskriven i 41 §, straffes den försumlige med böter från och med fem
till och med trehundra kronor.
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
13
50 §.
Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.
Försummelse att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 39 §, eller att göra
anmälan, som är föreskriven i 41 §, skall åtalas vid allmän underrätt i den
ort, där kassans styrelse enligt stadgarna har sitt säte.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1945. Medlem av erkänd
sjukkassa, vilkens försäkring med stöd av den nya lydelsen av 20 § utvidgas
till att avse jämväl sjukvårdsersättning, är icke berättigad till dylik ersättning
för sjukdomsfall, som inträffar innan försäkringen utvidgats.
B. att riksdagen måtte antaga följande genom propositionen
framlagda förslag till
Förordning
angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)
om mod ersk apspenning.
Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 11 juni 1937 örn moderskapspenning1
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
6 §•
Då ansökan — ■—- — erhållande därav.
Sjukkassan skall därjämte skyndsamt verkställa utredning rörande omständigheter
av betydelse för bedömande av kvinnans rätt till moderskapspenning.
Har kvinnan genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska
eller vid mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gjort sannoligt,
att havandeskapet är längre framskridet än i sjunde månaden, må, därest
i övrigt kvinnan befinnes äga rätt till moderskapspenning, såsom förskott
å denna ett belopp av fyrtio kronor omedelbart utbetalas. Utbetalningen skab
i sådant fall ske till vederbörande barnavårdsnämnd, som bär alt tillställa
kvinnan beloppet. Eljest må moderskapspenning ej utbetalas, förrän lill sjukkassan
inkommit intyg, utfärdat av läkare, barnmorska eller annan känd och
trovärdig person, att kvinnan fött barn.
Intyg, som---för nedkomsten.
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1945.
Senaste lydelse se S. F. S. 1944: 229.
14
Andra lagutskottets utlåtande nr 70.
C. att motionen 1: 354, i den mån den icke beaktats genom
vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda
till någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 16 november 1944.
På andra lagutskottets vägnar:
DAVID NORMAN.
Vid ärendets behandling hava närvarit
från första kammaren: herrar Norman, Linder, Wistrand*, Olof Carlsson, Mannerskantz,
Hallagård, Holmbäck* och Näsström*;
från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fru Nordgren,
herrar Hermansson, Larsson i Östersund, Håstad*, Andersson i Eskilstuna och Hedlund i
Rådom.
* Ej närvarande vid utlåtandets justering.
Reservation
av herr Norman, fru Nordgren och herr Andersson i Eskilstuna, vilka anfört
:
De i 39 § i förslaget till ändring av sjukkasseförordningen upptagna bestämmelserna
ha föranletts av en framställning från de erkända sjukkassornas
tillsynsmyndighet, pensionsstyreisen, som ansett bestämmelserna nödvändiga
för att den sjukkassestatistik, som styrelsen har att iordningställa, skall
kunna publiceras tidigare än nu är fallet. Av framställningen framgår, att det
är synnerligen angeläget att en tidigare publicering kommer till stånd. Enligt
vår mening föreligga icke några skäl att antaga, att bestämmelserna — efter
den jämkning som pensionsstyrelsens ursprungliga förslag undergått efter
centralsjukkassornas hörande — komma att för lokalsjukkassorna föranleda
några olägenheter av betydelse. Den utredning som pensionsstyreisen förebragt
giver fastmera vid handen, att några svårigheter härutinnan icke komma
att uppstå. Förslaget har ävenledes såvitt det rör lokalsjukkassoma tillstyrkts
av Svenska sjukkasseförbundet. Därest de i paragrafen angivna tidsfristerna
utsträckas på sätt utskottsmajoriteten förordat, kommer syftet med
förslaget att förfelas eller i varje fall endast kunna uppnås i mycket ringa
utsträckning.
På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,
att riksdagen med avslag å motionen I: 354 måtte bifalla
propositionen oförändrad.
Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.
444787
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:486 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 a1 i texten