Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

1944-11-16 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:70, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

1

Nr 70.

Ankom till riksdagens kansli den 17 november 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj:ts proposition med

förslag till förordning angående ändring i vissa delar

av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända

sjukkassor, m. m., dels ock en i ämnet väckt

motion.

t

Genom en den 20 oktober 1944 dagtecknad proposition, nr 295, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni

1931 (nr 280) om erkända sjukkassor; samt

2) förordning angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni

1937 (nr 338) om moderskapspenning.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft en i

anledning av densamma väckt motion, nr 354 i första kammaren av herr

Sundvik.

Beträffande de skäl, som åberopats till stöd för de genom propositionen

framlagda förslagen, får utskottet, i den mån redogörelse därför ej lämnas

här nedan, hänvisa lill propositionen. För innehållet i motionen kommer

jämväl redogörelse att lämnas i det följande.

I. Undantag vid kollektiv anslutning till erkänd sjukkassa från eljest gällande

bestämmelser örn villkor för inträde i dylik kassa.

Enligt 9 § tredje stycket förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) om erkända

sjukkassor må inträde i erkänd sjukkassa beviljas allenast den, som

fyllt femton men icke femtio år, har god hälsa och icke är behäftad med

lyte, vilket medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig nedsättning

av arbetsförmågan eller påkalla läkarvård i större utsträckning. Härifrån

göres dock bl. a. det undantaget, att vad sålunda stadgats icke skall

gälla vid överlåtelse å erkänd sjukkassa av annan understödsförenings rörelse

eller viss del därav på sätt sägs i 59 eller 66 § lagen den 24 mars 1938

örn understödsföreningar. 59 § avser överlåtelse av understödsförenings rörelse

i samband med föreningens likvidation, 66 § frivillig överlåtelse av understödsförenings

rörelse.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 9 sami. 2 avel. Nr 70.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

I skrivelse den 18 maj 1942 har svenska sjukkasseförbundet hemställt,

att förordningen örn erkända sjukkassor måtte kompletteras med en bestämmelse,

som gåve erkänd sjukkassa rätt att på kollektiv väg medgiva anslutning

av grupper, anställda vid visst företag, även örn för dem, som tillhörde

gruppen, de för individuellt inträde gällande villkoren ej vore uppfyllda. Såsom

motivering härför anföres bl. a., att enligt vad förbundet hade sig bekant

vid vissa företag förefunnes önskemål örn att få ansluta olika grupper

anställda direkt till de erkända sjukkassorna, varvid man förutsatte, att även

de, som på grund av nuvarande inträdesbestämmelser icke vore inträdesberättigade,

skulle omfattas av anslutningen. Då en sådan anslutning nu måste

ske genom anlitande av särskilda understödsföreningar och denna procedur

vore mycket omständlig och tidsödande, borde det enligt förbundets mening

övervägas, huruvida icke en dylik anordning kunde möjliggöras på ett enklare

men ändock för sjukkasseverksamheten fullt betryggande sätt.

Pensionsstyrelsen har i ett den 9 december 1942 avgivet yttrande över

sjukkasseförbundets framställning hemställt, att några särskilda åtgärder

icke för närvarande måtte vidtagas i anledning av framställningen. Sjukkasseförbundet

har därefter i yttrande den 25 januari 1943 i anledning av

vad pensionsstyrelsen anfört vidhållit sin tidigare framställning. Socialvårdskommittén,

till vilken ärendet sedermera remitterats, har i skrivelse den 12

juni 1944 tillstyrkt framställningen samt uppdragit vissa riktlinjer för en

ändring av sjukkasseförordningen i förevarande hänseende och rörande

de villkor som i övrigt böra uppställas för att en kollektiv anslutning av

ifrågasatt art må komma till stånd.

Föredragande departementschefen, statsrådet Möller, har i denna del anfört:
»I

9 § tredje stycket förordningen om erkända sjukkassor äro vissa villkor

angivna, vilka i allmänhet skola gälla för inträde i dylik kassa. Villkoren

i fråga innebära dels att den inträdessökande skall vara i åldern mellan 15

och 50 år, dels ock att han skall vara vid god hälsa. Grunden till dessa inträdesvillkor

är intresset att nedbringa försäkringsrisken, så att avgifterna kunna

hållas inom rimliga gränser.

Undantag från inträdesvillkoren har i förordningen gjorts för det fall, att

annan understödsförenings rörelse helt eller delvis överlåtes på sjukkassa. En

sådan överlåtelse innebär, att understödsföreningens medlemmar helt eller

delvis anslutas till sjukkassan, oberoende av sin ålder och sitt hälsotillstånd.

Sjukkassan har härvid möjlighet att bereda sig gottgörelse för den ökade försäkringsrisken

genom särskilda villkor vid överlåtelsen. Dylik överlåtelse skall

godkännas av tillsynsmyndigheten, pensionsstyrelsen.

Den nu förevarande framställningen från sjukkasseförbundet avser att

skapa en enklare form för kollektiv anslutning till sjukkassa., främst med

tanke på sådana fall, att personer, som äro anställda vid visst företag, jämlikt

gällande kollektivavtal skola vara medlemmar i sjukkassa. Man har

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

3

önskat, att en sådan kollektiv anslutning även skall kunna ske direkt, icka

blott såsom nu genom överlåtelse av understödsförenings rörelse.

Mot införande av en dylik direkt kollektivanslutning synes intet vara att

erinra, under förutsättning att de inträdessökande tillhöra någon organisation,

med vilken sjukkassan kan träffa avtal rörande villkoren för anslutningen

och som har tillräcklig ekonomisk bärkraft för att kunna garantera,

att villkoren uppfyllas. Vad socialvårdskommittén härutinnan föreslagit synes

lämpligt. I anledning av pensionsstyrelsens invändningar mot förslaget torde

det vara tillräckligt att framhålla, att redan med nuvarande bestämmelser

det går att uppnå det åsyftade resultatet på en omväg, nämligen genom att

bilda en understödsförening för ändamålet. Då sjukkassornas intressen torde

kunna bliva tillgodosedda jämväl på den väg, som socialvårdskommittén föreslagit,

torde anledning icke finnas att bibehålla bestämmelser, som tvinga

lill en sådan omväg.

Självfallet bör avtal om en sådan kollektiv anslutning varom här är fråga

godkännas av tillsynsmyndigheten. Att i förordningen närmare angiva de förutsättningar,

som skola vara fyllda, för att ett sådant avtal skall godkännas,

t. ex. i fråga örn det antal inträdessökande, som avtalet avser, torde icke vara

nödvändigt. Vad socialvårdskommittén i sådant hänseende anfört, torde kunna

tjäna till ledning vid tillsynsmyndighetens bedömande av dylika frågor.

Jag får alltså föreslå, att i 9 § tredje stycket sjukkasseförordningen göres

ett tillägg av innehåll, att de i nämnda stycke omförmälda inträdesvillkoren

icke skola gälla för det fall, att med tillsynsmyndighetens begivande inträde

i sjukkassa beviljas medlemmar av förening eller sammanslutning, vilken

därom träffat överenskommelse med kassan.»

II. Borttagande av inkomstgränsen i fråga örn erhållande av sjukvårdsersättning.

Enligt 20 § första stycket förordningen om erkända sjukkassor skall sjukhjälp

till medlem av sjukkassa i allmänhet omfatta dels ersättning för utgifter

till sjukvård (sjukvårdsersättning), dels ock ett understöd i penningar

för varje dag (sjukpenning). I tredje stycket av samma paragraf

stadgas, alt i erkänd sjukkassa icke någon, för vilken det vid taxering lill

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt upptagna beskattningsbara beloppet

överstiger åttatusen kronor, må tillförsäkra sig sjukvårdsersättning. Det

föreskrives vidare, att örn kassa i fråga örn medlem, ål vilken sådan ersättning

utfästs, finner, att vid senaste taxering lill statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt upptagits ett beskattningsbart belopp, överstigande åttatusen

kronor, det åligger kassan att hos medlemmen uppsäga utfästelsen,

vilken därefter icke skall gälla beträffande sjukdomsfall, som inträffar efter

utgången av det kalenderår, då uppsägningen skedde. Slutligen stadgas,

att örn den, mot vilken sådan åtgärd vidtagits, kvarstår såsom medlem för

beredande av sjukpenning och styrker, alt det beskattningsbara beloppet

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

icke längre för honom överstiger åttatusen kronor, kassan är pliktig att

utvidga försäkringen till att avse jämväl sjukvårdsersättning, dock endast

beträffande sjukdomsfall, som inträffar efter utgången av löpande kalenderår.

I skrivelse den 16 november 1943 har svenska sjukkasseförbundet föreslagit,

att 20 § tredje stycket ifrågavarande förordning skulle upphävas. Förbundet

framhåller till en början, att genom detta stadgande, som tillkommit

närmast på yrkande från läkarhåll, i sjukkasselagstiftningen införts en

oensusbestämmelse med syfte att förhindra, att personer, som befunne sig i

den ekonomiska ställningen, att de utan bidrag av det allmänna själva

kunde sörja för sin sjukvård, genom sjukkassorna erhölle bidrag till kostnaderna

härför. Det berättigade i stadgandet hade redan från början dragits

i tvivelsmål, och missnöjet med stadgandet hade tagit sig mera bestämda

uttryck under nu gällande kristid. Såväl penningvärdets fall som

ändrade inkomstförhållanden motiverade en ändring av förordningen i här

nämnt avseende. Då en prövning från kassornas sida av rätten att vara

sjukvårdsförsäkrad icke kunde ske förrän ett år förflutit efter inkomstens

förvärvande, bleve följden i många fall, att medlemmen under den tid han

uppbure en inkomst, som skulle utestänga honom från rätten att vara sjukvårdsförsäkrad,

ändock åtnjöte denna förmån, under det att vederbörande

vid den tidpunkt, då försäkringen bleve uppsagd, kunde ha en inkomst, som

läge väsentligt under den fastställda inkomstgränsen. Förbundet fortsätter:

Förbundet är därför av den meningen, att ett slopande av stadgandet

vore det rationellaste, detta så mycket mer som kassorna icke ha några

större möjligheter att kontrollera, huruvida t. ex. inkomstgränsen överskridits.

Stadgandet av en dylik inkomstgräns innebär icke allenast, att den,

vars årsinkomst överstiger nämnda gräns, icke kan vara sjukvårdsförsäkrad,

utan det innebär även, såsom ovan framhållits, att försäkringen i fråga

måste uppsägas för den, som redan är tillförsäkrad dylik förmån, men vars

inkomster sedermera överstiga gränsen. Är nu den, för vilken sjukvårdsförsäkringen

på angivet sätt uppsagts, medlem av kassan allenast för denna

sjukhjälpsform, medför uppsägningen, att han uteslutes ur kassan. En uppsägning

av här angivet slag förefaller sjukkasseförbundet bade orättvis och

ur sjukkassesynpunkt verklighetsfrämmande.

I detta sammanhang tillåter sig förbundet även anföra följande exempel.

Antag att i en familj, där mannen på grund av här nämnt skäl ej har rätt

att vara sjukvårdsförsäkrad men hustrun på grund av sitt medlemskap

däremot har kunnat sjukvårdsförsäkra familjens barn, hustrun faller ifrån.

Eftersom nu mannen ej var sjukvårdsförsäkrad, förlora barnen följaktligen

sin rätt att vid iråkad sjukdom erhålla hjälp från kassan.

Pensionsstyrelsen och socialvårdskommittén lia i avgivna yttranden tillstyrkt

sjukkasseförbundets framställning.

Föredragande departementschefen har i propositionen yttrat, att det i 20 §

tredje stycket sjukkasseförordningen upptagna förbudet enligt vad som framginge

av vad i ärendet anförts i många fall ledde till mindre skäliga resultat

och att det icke heller kunnat effektivt upprätthållas. Med hänsyn därtill

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

5

funne sig departementschefen böra tillstyrka den av s.jukkasseförbundet föreslagna

åtgärden. Upphävandet av ifrågavarande bestämmelse nödvändiggjorde

vissa smärre ändringar i 21 och 30 §§ sjukkasseförordningen. Därutöver

syntes i en övergångsbestämmelse böra föreskrivas, att sjukkassemedlem,

vars försäkring med stöd av den nya lydelsen av 20 § utvidgades

till att avse jämväl sjukvårdsersättning, icke vore berättigad till dylik ersättning

för sjukdomsfall, som inträffade innan försäkringen utvidgats.

III. Ändrade villkor för erhållande av förskott å moderskapspenning och

nioderskapsbj alp.

Enligt förordningen den 11 juni 1937 (nr 338) örn moderskapspenning skall

moderskapspenning av statsmedel utgå med ett belopp av 75 kronor till kvinna,

som till lindrande av de med barnsbörd förenade kostnader är i behov

därav (1 §). Rätten till moderskapspenning prövas och moderskapspenning

utbetalas av centralsjukkassan för den ort, där kvinnan är bosatt, eller, efter

överenskommelse med centralsjukkassan av vederbörande lokalsjukkassa

(4 §). Har kvinnan genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska

eller vid mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gjort sannolikt,

att havandeskapet är längre framskridet än i åttonde månaden, må,

därest i övrigt kvinnan befinnes äga rätt till moderskapspenning, såsom

förskott å denna ett belopp av 40 kronor omedelbart utbetalas. Utbetalningen

skall i sådant fall ske till vederbörande barnavårdsnämnd, som har att tillställa

kvinnan beloppet. Eljest får moderskapspenningen ej utbetalas, förrän

till sjukkassan inkommit intyg, utfärdat av läkare, barnmorska eller annan

känd och trovärdig person, att kvinnan fött barn (6 §).

Enligt 32 § förordningen om erkända sjukkassor skall centralsjukkassa

vid barnsbörd utgiva moderskapshjälp med 110 kronor åt kvinnlig medlem,

som omedelbart före barnsbörden varit medlem av erkänd sjukkassa under

oavbrutet minst 270 dagar. Efter medgivande av tillsynsmyndigheten må

centralsjukkassa utgiva moderskapshjälp med högre belopp än nyss nämnts.

Centralsjukkassa må på ansökan av kvinnlig medlem, som vid tiden för ansökningen

varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst 270 dagar

och som genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska eller vid

mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gör sannolikt, att hon

befinner sig i havandeskap, längre framskridet än i åttonde månaden, såsom

förskott å henne tillkommande moderskapshjälp omedelbart utbetala 60

kronor.

I enlighet med därom av andra lagutskottet gjord hemställan anhöll riksdagen

i skrivelse den 4 mars 1944, nr 58, alt Kungl. Maj:t måtte laga under

övervägande sådan ändring av 6 § förordningen om moderskapspenning

att förskott å moderskapspenning skulle kunna utbetalas, örn kvinnan gjorde

sannolikt att havandeskapet vöre längre framskridet än i sjunde månaden,

samt att Kungl. Maj:t måtte för riksdagen framlägga del förslag som

kunde föranledas därav.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

Föredragande departementschefen har i denna del yttrat:

»Den i förevarande riksdagsskrivelse föreslagna ändringen av förordningen

om moderskapspenning innebär i viss mån en återgång till förhållandena

före den ändring i förordningen, som kom till stånd genom förordningen den

31 augusti 1940. Med hänsyn till att förskottet å moderskapspenningen skall

utbetalas till barnavårdsnämnden och då vissa fördelar obestridligen äro förenade

med ett utbetalande av förskottet redan i åttonde havandeskapsmånaden,

torde den av riksdagen föreslagna ändringen böra komma till stånd. Såsom

framhållits vid frågans behandling i riksdagen bör motsvarande ändring

göras i bestämmelsen i 32 § förordningen om erkända sjukkassor om förskott

å moderskapshjälp.»

IV. Tid för räkenskapsavslutning oell revision för erkänd sjukkassa ävensom

för insändande av statistisk redogörelse m. m.

I lagen den 24 mars 1938 om understödsföreningar stadgas bl. a., i 8 §

13) och 14), att understödsförenings stadgar skola angiva, huru revision av

styrelsens förvaltning skall ske, samt, därest mera än ett ordinarie föreningssammanträde

skall årligen hållas, tiden för de ordinarie sammanträdenas

hållande, i 27 § att styrelsen minst en månad eller den kortare tid,

som må vara bestämd i stadgarna före det föreningssammanträde, där revisorernas

berättelse skall framläggas, skall till revisorerna avlämna en av

styrelsens ledamöter underskriven förvaltningsberättelse, i 30 § första stycket,

att styrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper skola granskas

av minst två revisorer, i 31 § tredje stycket, att revisorena skola över

granskningen avgiva en av dem underskriven berättelse, som, efter det styrelsen

lämnats tillfälle att taga del av densamma, skall jämte styrelsens förvaltningsberättelse

framläggas å det i 36 § första stycket nämnda föreningssammanträdet,

samt i 36 § första stycket, att före den 1 augusti varje år

ordinarie föreningssammanträde skall hållas, vid vilket revisorernas berättelse

framlägges. Vidare föreskrives i 77 § första stycket samma lag, att det

åligger understödsförenings styrelse att för varje räkenskapsår inom två

månader från det revisorernas berättelse framlades å föreningssammanträde

till tillsynsmyndigheten ingiva 1) styrkt avskrift av styrelsens och revisorernas

berättelser samt av protokoll, upptagande de å föreningssammanträde

i anledning av nämnda berättelser fattade beslut; 2) en i enlighet med

fastställt formulär upprättad och av styrelsen underskriven statistisk redogörelse

rörande föreningen och dess verksamhet under året. Ytterligare

stadgas dels i 86 § under 2) straff av dagsböter för styrelseledamot eller

likvidator, där han mot bättre vetande i handling, som framlägges å föreningssammanträde

eller jämlikt bestämmelserna i 77 § ingives till tillsynsmyndigheten,

rörande föreningens angelägenheter meddelar oriktig uppgift,

dels ock i 87 § första stycket straff av böter från och med 5 till och

med 300 kronor bl. a. för den, som åsidosätter föreskrift, som är meddelad

i 77 §.

Sjukkasseförordningen innehåller icke några särskilda bestämmelser rö
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

7

rande färdigställande av bokslut, avgivande av revisionsberättelse eller avhållande

av sammanträde för behandling av revisionsberättelse. Däremot finnas

dylika föreskrifter i sjukkassornas stadgar. Jämlikt stadgeföreskrifterna för

lokalsjukkassorna gäller sålunda som regel, att bokslut skall för varje räkenskapsår

vara verkställt senast den 1 mars följande år, då räkenskaper

och förvaliningsberättelse skola överlämnas till revisorerna, att revisionsberättelse

skall avgivas senast den 1 april samt alt ordinarie föreningssammanträde,

vid vilket revisorernas berättelse framlägges. skall hållas under

april månad.

I skrivelse den 23 februari 1944 har pensionsstgrelsen gjort framställning

örn bl. a. införande i förordningen örn erkända sjukkassor av vissa bestämmelser

i syfte att förkorta tiden för ingivande till styrelsen av statistiska redogörelser

rörande sjukkassornas verksamhet, varigenom skulle åstadkommas,

att den statistik, som årligen utarbetas rörande de erkända sjukkassorna och

deras verksamhet, kunde publiceras tidigare.

I motiveringen framhåller styrelsen, att en tillfredsställande lösning av

ifrågavarande spörsmål kunde ernås, endast örn statistikarbetet inom styrelsen

samordnades med arbetet med fastställande av statsbidrag på sådant sätt,

att statistikarbetet kunde påbörjas väsentligt tidigare utan att därför statsbidragsarbetet

fördröjdes. För detta ändamål erfordrades bl. a., att de primärhandlingar,

på vilka arbetet med statsbidrag och statistik byggde, inkomme

tidigare till pensionsstyrelsen. Av de 1 526 ansökningar örn statsbidrag,

som under år 1943 inkommit från lokalsjukkassorna, hade 7 avgivits

i februari, 32 i mars, 267 i april, 690 i maj och 530 i juni. Av de 28 dylika

ansökningar, som under samma år inkommit från centralsjukkassorna, hade

1 avgivits i april, 4 i maj och 23 i juni. De före april månads utgång från

central- och lokalsjukkassor inkomna statsbidragsansökningarna uppgingo

sålunda till mindre än V5 av sammanlagda antalet ansökningar. Som regel

åtföljdes statsbidragsansökan av statistisk redogörelse. Pensionsstyrelsen

hade tillfrågat de 15 centralsjukkassor, till vilka lokalsjukkassor vore anslutna,

huruvida det skulle medföra svårigheter eller olägenheter för lokalsjukkassorna

i allmänhet, om i sjukkasseförordningen infördes föreskrifter

därom att bokslut skulle verkställas samt räkenskaper och förvaltningsberättelse

avlämnas till revisorerna senast den 15 februari, att revisionsberättelse

skulle avgivas senast den 15 mars, att ordinarie sammanträdet skulle hållas

före mars månads utgång och att den statistiska redogörelsen skulle insändas

inom en månad från det ordinarie sammanträdet. I de avgivna svaren hade

den ifrågasatta ändringen beträffande verkställande av bokslut samt avgivande

av räkenskaper i allmänhet avstyrkts, medan övriga ifrågasatta ändringar

allmänt tillstyrkts. Styrelsen föresloge därför, att vid regleringen av

ifrågavarande spörsmål i sjukkasseförordningen den i kassornas stadgar i

allmänhet föreskrivna tiden för verkställande av bokslut samt avgivande av

räkenskaper och förvaltningsberättelse bibehölles vid den 1 mars, men alt

i övrigt den ändringen vidtoges i förhållande lill vad jämlikt stadgarna numera

i allmänhet gällde ali revisionsberättelse skulle avgivas senast den 15

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

mars och att ordinarie sammanträde skulle hållas före mars månads utgång.

Vad sålunda föreskrivits skulle endast gälla i fråga om lokalsjukkassorna.

Beträffande centralsjukkassorna föreslår pensionsstyrelsen införande i sjukkasseförordningen

av föreskrift att statistisk redogörelse beträffande dessa kassor

skall ingivas senast inom en månad från det ordinarie sammanträdet, dock

senast den 30 juni. Sistnämnda begränsning föranleddes enligt styrelsen av

att flertalet centralsjukkassor kunde avhålla ordinarie sammanträde så sent

som den 15 juni eller i två fall senare under nämnda månad. Pensionsstyrelsen

föreslår därjämte införande i sjukkasseförordningen av ytterligare

föreskrifter rörande centralsjukkassorna av följande innebörd:

För att undvika oöverensstämmelse mellan det föreslagna stadgandet rörande

ingivandet av statistisk redogörelse och bestämmelsen i 36 § understödsföreningslagen,

som medgiver sjukkassa att avhålla ordinarie sammanträde

efter juni månads utgång (före den 1 augusti), synes böra föreskrivas,

att centralsjukkassas ordinarie sammanträde skall hållas senast den

15 juni, ehuru bestämmelsen för närvarande skulle få endast oväsentlig praktisk

betydelse med hänsyn till att såsom förut nämnts endast tvenne centralsjukkassor

enligt sina stadgar kunna avhålla sammanträde senare än sistnämnda

dag. Ifrågavarande förslag medför för ett tiotal kassor, vilka — inräknat

de tvenne nyss nämnda — bruka hålla sina ordinarie sammanträden

i början av juni månad, en avkortning av ingivningstiden för statistiska redogörelser

med något mer än en månad och för övriga kassor en avkortning

med jämnt en månad. Detta torde dock icke bereda centralsjukkassorna

några olägenheter.

En följd av vad sålunda föreslagits torde vara att även för centralsjukkassorna

tidsföreskrifter meddelas angående räkenskapsavslulning och avlämnande

av revisionsberättelse. Av de 28 centralsjukkassorna hava 26 i sina

stadgar föreskrivit den 1 april eller någon tidigare dag under året såsom tidpunkt,

då bokslut senast skall vara verkställt samt räkenskaperna och styrelsens

förvaltningsberättelse överlämnas till kassans revisorer. De återstående

båda kassorna ha bestämt tidpunkten till den 30 april respektive den 1

maj. Pensionsstyrelsen föreslår att tidpunkten bestämmes till den 15 april

och införes i sjukkasseförordningen, varigenom den kommer att gälla alia

centralsjukkassor. Revisionsberättelser skola i nyssnämnda 26 av de 28

centralsjukkassorna avlämnas av revisorerna årligen senast den 1 maj. I den

ena av de återstående båda kassorna är tiden angiven till den 15 maj och i

den andra till den 1 juni. Pensionsstyrelsen föreslår att tidsfristen genom

en bestämmelse i sjukkasseförordningen begränsas alt utgå med den 15 maj.

Slutligen framhåller pensionsstyrelsen, att styrelsen i ärendet samrått med

socialvårdskommittén, som tillstyrkt styrelsens förslag.

Föredragande departementschefen har i propositionen anfört, att det givetvis

vore synnerligen önskvärt, örn sjukkassestatistiken kunde publiceras

tidigare och alltså bliva mera aktuell. Med hänsyn härtill och då den av

pensionsstyrelsen förebragta utredningen syntes visa, alt de föreslagna bestämmelserna

icke komme att förorsaka sjukkassorna nämnvärda olägenheter,

tillstyrkte departementschefen deras införande. Förutom de bestämmelser

styrelsen föreslagit borde införas föreskrift, att de handlingar, som

styrelse för sjukkassa jämlikt 77 § lagen om understödsföreningar hade

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

9

att ingiva till tillsynsmyndigheten, skulle innefatta uppgifter för beräkning

av kassan tillkommande statsbidrag.

Ifrågavarande bestämmelser ha i propositionen upptagits i en ny paragraf,

benämnd 39 §. I samband därmed lia föreslagits vissa ändringar i de i

49 och 50 §§ meddelade straffbestämmelserna.

I motionen I: 354 har hemställts, att »riksdagen måtte besluta avslå Kungl.

Maj:ts proposition nr 295 punkten nr 4». — Under rubriken »IV. Tid för

räkenskapsavslutning och revision för erkänd sjukkassa ävensom för insändande

av statistisk redogörelse m. m.» behandlas i propositionen samma

spörsmål som under samma rubrik i utskottets utlåtande.

Såsom motivering för det i motionen framställda yrkandet har däri anförts:

Kungl, pensionsstyrelsens förslag i denna del, vilket de erkända centralsjukkassorna

även haft tillfälle att yttra sig över, har ej helt kunnat tillstyrkas

av kassorna. Erfarenheten har visat, att med nuvarande organisatoriska

förhållanden, då de flesta lokalsjukkassornas arbete skall skötas på

övertid av funktionärerna, det icke finnes möjlighet för alla lokalsjukkassor

att hinna med räkenskapsavslutning, revision och hållande av ordinarie föreningssammanträde

senast 31 mars eller för alla centralsjukkassor att hinna

med räkenskapsavslutning senast 15 april samt insändande av de statistiska

handlingarna senast 30 juni.

Ett bifall till Kungl. Maj:ts proposition i denna del kommer för många

erkända sjukkassor att medföra, att berörda bestämmelser icke kunna uppfyllas,

samt för många att bereda stora svårigheter.

Då socialvårdskommittén i betänkande nr 7 1944 angående lag om allmän

sjukförsäkring har föreslagit, att nämnda lag skall träda i kraft 1 januari

1947, och då betänkandet enligt erhållna upplysningar icke utsatts för någon

nämndvärd kritik under sin remiss och man har anledning förmoda ett

bifall till förslaget av riksdagen, skulle nu föreslagna bestämmelser för de

erkända sjukkassorna endast bliva tillämpliga i två år, vilket torde vara

betydelselöst i förhållande till de svårigheter, de komma att orsaka. I

I 39 § i förslaget till förordning örn ändring i vissa delar av sjukkasseförordningen

ha upptagits bestämmelser om tid för räkenskapsavslutning,

för revision, för hållande av ordinarie föreningssammanträde och för insändande

till tillsynsmyndigheten av statistiska redogörelser m. fl. handlingar.

Grunden till bestämmelserna är önskvärdheten av att sjukkassestatistiken

skall kunna publiceras tidigare och alltså bliva mer aktuell. I

den i ämnet väckta motionen har nu yrkats, att förslaget i förevarande del

icke måtte vinna riksdagens bifall. Såsom motivering till yrkandet har anförts,

att avsevärda svårigheter komma att uppstå för sjukkassorna att iakttaga

ifrågavarande föreskrifter.

De föreslagna tidsfristerna måste anses vara synnerligen knappt tillmätta

såvitt lokalsjukkassorna angår. Särskilt för sådana lokaisjukkassor, som

icke förfoga över heltidsanställd personal, lärer det ofta ställa sig mycket

svårt och stundom vara omöjligt att iakttaga dessa tider. Det torde därför

få antagas, att bestämmelserna, örn de finge det innehåll som föreslagits,

Utskottet.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

i stor utsträckning icke komme att efterlevas. I detta sammanhang bör beaktas,

att en underlåtenhet att iakttaga föreskrifterna föreslås skola medföra

straffpåföljd. Av nu anförda skäl vill utskottet förorda en utsträckning av

de i förslaget angivna tiderna, såvitt angår lokalsjukkassorna, på så sätt

att räkenskapsavslutning skall vara verkställd senast den 1 april året efter

det räkenskaperna avse, att räkenskaperna med tillhörande handlingar ävensom

förvaltningsberättelsen skola överlämnas till revisorerna senast nämnda

dag, att revisorernas berättelse skall avlämnas till styrelsen senast den

15 april samt att det ordinarie föreningssammanträde, vid vilket revisionsberättelsen

skall framläggas, skall hållas senast den 30 april. Syftet med de

av Kungl. Majit föreslagna bestämmelserna synes i stor utsträckning kunna

vinnas, även om de jämkas i enlighet med vad utskottet sålunda förordat.

De ändringar i förslaget, som utskottet nu förordat beträffande lokalsjukkassorna,

synas icke behöva föranleda någon annan jämkning av de beträffande

centralsjukkassorna föreslagna tidsfristerna än att tiden då räkenskapsavslutning

senast skall vara verkställd fastställes till den 30 april.

Örn denna jämkning göres av bestämmelserna såvitt centralsjukkassorna

beträffar torde några olägenheter icke uppstå för dem.

I övrigt föranleda de genom propositionen framlagda författningsförslagen

ingen erinran från utskottets sida.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med förklarande, att det genom propositionen

framlagda förslaget till förordning angående ändring

i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280) örn

erkända sjukkassor icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande förslag till

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Förordning

angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 (nr 280)

örn erkända sjukkassor.

Härigenom förordnas, att 9, 20, 21, 30, 32, 49 och 50 §§ förordningen den

26 juni 1931 örn erkända sjukkassor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt

nedan angives samt att i samma förordning skall införas en ny paragraf, benämnd

39 §, av lydelse, som framgår av det följande.

9 §•

Till medlem--— kassans verksamhetsområde.

Person, som---sin mantalsskrivningsort. 1

1 Senaste lydelse se beträffande 9 § S. F. S. 1938: 98, beträffande 30 § S. F. S. 1937 : 337 och

beträffande 32 § S. F. S. 1944: 231.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

11

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

Inträde i erkänd sjukkassa må vidare beviljas allenast den, som fyllt femton

men icke femtio år, har god hälsa och icke är behäftad med lyte, vilket

medför eller skäligen kan förväntas medföra väsentlig nedsättning av arbetsförmågan

eller påkalla läkarvård i större utsträckning. Vad nu stadgats gäller

icke vid inträde i centralsjukkassa genom indirekt anslutning på sätt i 11 §

sägs eller vid bildande av lokalsjukkassa av anledning, varom i 19 § förmäles,

eller vid överlåtelse å erkänd sjukkassa av annan understödsförenings rörelse

eller viss del därav på sätt i 59 eller 66 § lagen om understödsföreningar sägs,

ej heller för det fall, att med tillsynsmyndighetens begivande inträde i sjukkassa

beviljas medlemmar av förening eller annan sammanslutning, vilken

därom träffat överenskommelse med kassan.

20 §.

Sjukhjälp till —--dag (sjukpenning).

Den, som---allenast sjukpenning.

21 §.

Erkänd sjukkassa må, lokalsjukkassa dock allenast med tillsynsmyndighetens

begivande, tillförsäkra sina medlemmar sjukvårdsersättning jämväl vid

sjukdom, som drabbar medlems barn under femton år.

Sjukpenning må---av kassan.

30 §.

Medlem av erkänd sjukkassa, för vilken läkarintyg angående hälsotillståndet

vid inträdet i kassan icke fordrats, må icke tillerkännas sjukhjälp för

sjukdomsfall, som inträffar under de första sextio dagarna efter inträdet (väntetid).

För medlem, vilken medgivits övergång från mindre till mera omfattande

sjukhjälp, skall under motsvarande förutsättning sjukhjälp vid sjukdom,

som inträffar under de första sextio dagarna efter övergången, utgå i den

mindre omfattningen. Vad sålunda stadgats gäller dock icke, där sjukdomen

föranletts av olycksfall, som inträffat efter inträdet i kassan eller efter övergången

till den mera omfattande sjukhjälpen, samt ej heller i fråga om medlem,

vilken på grund av sin anställning varit pliktig inträda i kassan.

Lämnar erkänd---å medlems barn.

Väntetid må — ---19 § sägs.

Har utfästelse---inträde i kassan.

I intet---etthundratjugu dagar.

32 §.

Centralsjukkassa skall---tvåhundrasjuttio dagar.

Moderskapshjälp utgår---nyss nämnts.

Centralsjukkassa må på ansökan av kvinnlig medlem, som vid tiden för ansökningen

varit medlem av erkänd sjukkassa under oavbrutet minst tvåhund
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

(Kungl. Maj:ts förslag:) (Utskottets förslag:)

rasjuttio dagar och som genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska

eller vid mådra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gör

sannolikt, att hon befinner sig i havandeskap, längre framskridet än i sjunde

månaden, såsom förskott å henne tillkommande moderskapshjälp omedelbart

utbetala sextio kronor.

Där till---- utbekomma beloppet.

Moderskapshjälp må--— stycket sägs.

39 §.

Räkenskapsavslutning skall vara

verkställd, för lokalsjukkassa senast

den 1 mars och för centralsjukkassa

senast den 15 april året efter det räkenskaperna

avse. Senast å dag, som

i vartdera fallet nämnts, skola räkenskaperna

med tillhörande handlingar

samt den av styrelsens ledamöter underskrivna

förvaltningsberättelsen för

granskning överlämnas till kassans

revisorer.

Revisorernas berättelse skall avlämnas

till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa

senast den 15 mars och beträffande

centralsjukkassa senast den

15 maj året efter det revisionen avser.

Berättelsen skall framläggas vid

ordinarie föreningssammanträde, som

hålles av lokalsjukkassa senast den

31 mars och av centralsjukkassa senast

den 15 juni varje år.

Räkenskapsavslutning skall vara

verkställd, för lokalsjukkassa senast

den 1 april och för centralsjukkassa

senast den 30 april året efter det räkenskaperna

avse. Senast å dag, som

i vartdera fallet nämnts, skola räkenskaperna

med tillhörande handlingar

samt den av styrelsens ledamöter underskrivna

förvaltningsberättelsen för

granskning överlämnas till kassans

revisorer.

Revisorernas berättelse skall avlämnas

till styrelsen, beträffande lokalsjukkassa

senast den 15 april och beträffande

centralsjukkassa senast den

15 maj året efter det revisionen avser.

Berättelsen skall framläggas vid

ordinarie föreningssammanträde, som

hålles av lokalsjukkassa senast den

30 april och av centralsjukkassa senast

den 15 juni varje år.

Handlingar, som avses i 77 § första stycket lagen om understödsföreningar,

skola för varje år av styrelsen ingivas till tillsynsmyndigheten inom en månad

efter föreningssammanträde, som i nästföregående stycke sägs, dock senast

den 30 juni. Handlingarna skola jämväl innefatta uppgifter för beräkning

av kassan tillkommande statsbidrag.

49 §.

Styrelseledamot eller annan, som vid ansökan om antagande eller i handling,

som är avsedd för beräkning av statsbidrag, mot bättre vetande meddelar

oriktig uppgift, straffes med dagsböter.

Åsidosättes föreskrift, som är meddelad i 39 §, eller försummas anmälan,

som är föreskriven i 41 §, straffes den försumlige med böter från och med fem

till och med trehundra kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

13

50 §.

Böter, som ådömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

Försummelse att iakttaga föreskrift, som är meddelad i 39 §, eller att göra

anmälan, som är föreskriven i 41 §, skall åtalas vid allmän underrätt i den

ort, där kassans styrelse enligt stadgarna har sitt säte.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1945. Medlem av erkänd

sjukkassa, vilkens försäkring med stöd av den nya lydelsen av 20 § utvidgas

till att avse jämväl sjukvårdsersättning, är icke berättigad till dylik ersättning

för sjukdomsfall, som inträffar innan försäkringen utvidgats.

B. att riksdagen måtte antaga följande genom propositionen

framlagda förslag till

Förordning

angående ändrad lydelse av 6 § förordningen den 11 juni 1937 (nr 338)

om mod ersk apspenning.

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 11 juni 1937 örn moderskapspenning1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

6 §•

Då ansökan — ■—- — erhållande därav.

Sjukkassan skall därjämte skyndsamt verkställa utredning rörande omständigheter

av betydelse för bedömande av kvinnans rätt till moderskapspenning.

Har kvinnan genom intyg av läkare, barnmorska, distriktssköterska

eller vid mödra- eller barnavårdscentral anställd sjuksköterska gjort sannoligt,

att havandeskapet är längre framskridet än i sjunde månaden, må, därest

i övrigt kvinnan befinnes äga rätt till moderskapspenning, såsom förskott

å denna ett belopp av fyrtio kronor omedelbart utbetalas. Utbetalningen skab

i sådant fall ske till vederbörande barnavårdsnämnd, som bär alt tillställa

kvinnan beloppet. Eljest må moderskapspenning ej utbetalas, förrän lill sjukkassan

inkommit intyg, utfärdat av läkare, barnmorska eller annan känd och

trovärdig person, att kvinnan fött barn.

Intyg, som---för nedkomsten.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1945.

Senaste lydelse se S. F. S. 1944: 229.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 70.

C. att motionen 1: 354, i den mån den icke beaktats genom

vad utskottet under A. hemställt, icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 16 november 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

DAVID NORMAN.

Vid ärendets behandling hava närvarit

från första kammaren: herrar Norman, Linder, Wistrand*, Olof Carlsson, Mannerskantz,

Hallagård, Holmbäck* och Näsström*;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herr Olovson i Västerås, fru Nordgren,

herrar Hermansson, Larsson i Östersund, Håstad*, Andersson i Eskilstuna och Hedlund i

Rådom.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Norman, fru Nordgren och herr Andersson i Eskilstuna, vilka anfört

:

De i 39 § i förslaget till ändring av sjukkasseförordningen upptagna bestämmelserna

ha föranletts av en framställning från de erkända sjukkassornas

tillsynsmyndighet, pensionsstyreisen, som ansett bestämmelserna nödvändiga

för att den sjukkassestatistik, som styrelsen har att iordningställa, skall

kunna publiceras tidigare än nu är fallet. Av framställningen framgår, att det

är synnerligen angeläget att en tidigare publicering kommer till stånd. Enligt

vår mening föreligga icke några skäl att antaga, att bestämmelserna — efter

den jämkning som pensionsstyrelsens ursprungliga förslag undergått efter

centralsjukkassornas hörande — komma att för lokalsjukkassorna föranleda

några olägenheter av betydelse. Den utredning som pensionsstyreisen förebragt

giver fastmera vid handen, att några svårigheter härutinnan icke komma

att uppstå. Förslaget har ävenledes såvitt det rör lokalsjukkassoma tillstyrkts

av Svenska sjukkasseförbundet. Därest de i paragrafen angivna tidsfristerna

utsträckas på sätt utskottsmajoriteten förordat, kommer syftet med

förslaget att förfelas eller i varje fall endast kunna uppnås i mycket ringa

utsträckning.

På grund av vad sålunda anförts få vi hemställa,

att riksdagen med avslag å motionen I: 354 måtte bifalla

propositionen oförändrad.

Stockholm 1944. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

444787

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:486 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i vissa delar av förordningen den 26 juni 1931 a1 i texten