Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934

1944-11-28 · 17 sidor, varav 16 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 16 av 17 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2LU 1944:71, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

1

Nr 71.

Ankom till riksdagens kansli den 28 november 1944 kl. 10 fm.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad lydelse av 20 §

1—3 mom. förordningen den 15 juni 1934 (nr 264)

örn erkända arbetslöshetskassor, m. m., dels ock i

ämnet väckta motioner.

Genom en den 10 november 1944 dagtecknad proposition, nr 301, vilken

hänvisats till lagutskott och behandlats av andra lagutskottet, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över socialärenden, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen

den 15 juni 1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor,

2) förordning angående beloppet av barntillägg och hustrutillägg enligt

förordningen om erkända arbetslöshetskassor, samt

3) förordning om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft tre i

anledning av densamma väckta motioner nämligen likalydande motionerna

nr 361 i första kammaren av herr Arrhén och nr 565 i andra kammaren av

herr Hagård samt motionen nr 564 i andra kammaren av herr Lindberg.

I de båda förstnämnda motionerna har hemställts, att riksdagen med avslag

å propositionen måtte

antingen besluta nya grunder för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna

i syfte att bereda dessa möjlighet att inom försäkringens ram lämna

de försäkrade bättre och i stort sett med propositionens förslag överensstämmande

förmåner, därvid vederbörande utskott torde utarbeta och för riksdagen

framlägga förslag i överensstämmelse med de riktlinjer, som angivits

i motionerna,

eller — därest det icke låter sig göra att på nu föreliggande utredning utarbeta

och för denna riksdag fi-amlägga förslag i nyssberörda hänseende —

i skrivelse till Kungl. Maj:t hemställa om skyndsam utredning med förslag

till ändrade grunder för statsbidrag till de erkända arbetslöshetskassorna så

att dessas medlemmar på försäkringsteknisk väg kunna beredas det ökade

ekonomiska skydd som propositionen avser, samt att därvid de i motionerna

angivna synpunkterna måtte vinna beaktande.

Motionen 11:564 utmynnar i en hemställan, »att riksdagen ville besluta,

alt ikraftträdandet av ändringarna i arbetslöshetskasseförordningen för sjöfolkets

erkända arbetslöshetskassas del måtte sättas till den 1 januari 1945».

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 9 sami. 2 avd. Nr 71.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

Beträffande de skäl som anförts till stöd för de genom propositionen framlagda

förslagen ävensom i fråga örn de skäl motionärerna andragit till stöd

för sina yrkanden, får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas

här nedan, hänvisa till propositionen och motionerna.

Gällande förhållanden.

Förordningen om erkända arbetslöshetskassor antogs vid 1934 års riksdag

samt utfärdades den 15 juni 1934 (nr 264). Ändringar i densamma ha senare

vidtagits genom förordningar den 22 maj 1936 (nr 151), den 21 maj 1937

(nr 227), den 24 mars 1938 (nr 99), den 29 juni 1941 (nr 494), den 21 april

1943 (nr 185) samt den 30 juni 1944 (nr 405).

De olika formerna av understöd från erkänd arbetslöshetskassa regleras i

17 § 1 mom. förordningen. Enligt här given föreskrift skall erkänd arbetslöshetskassa

utgiva understöd dels i form av ett för dag beräknat belopp, benämnt

daghjälp, dels ock i form av ett för barn utgående tillägg till daghjälp,

benämnt barntillägg. Därjämte må understöd utgivas, dels i form av ett för

hustru utgående tillägg till daghjälp, benämnt hustrutillägg, dels ock såsom

hjälp till täckande av rese- och flyttningskostnader för tillträdande av arbete

å annan ort. I annan form må understöd icke utgivas av erkänd arbetslöshetskassa.

—- Barntillägg utgår till försäkrad, som har barn eller adoptivbarn

under 16 år, vilket är kyrkoskrivet hos honom eller beträffande vilket

eljest styrkes, att den försäkrade fullgör honom åliggande underhållsskyldighet.

Efter samma grunder skall barntillägg utgivas till gift försäkrad för

andra makens barn i tidigare gifte eller utom äktenskap. I intet fall må

dock barntillägg för ett och samma barn utgå till mera än en person. Äro

flera personer berättigade till barntillägg för samma barn, skall tillägget utgå

till fadern, örn han är en av de berättigade, samt eljest till modern. Hustrutillägg

utgår till försäkrad för äkta maka eller för frånskild hustru, beträffande

vilken styrkes, att den försäkrade fullgör honom åliggande underhållsskyldighet.

Hustrutillägg skall dock icke utgå, där makan eller den frånskilda

hustrun har förvärvsarbete motsvarande tre dagar eller därutöver i

veckan eller själv uppbär daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa (17 § 2

mom.).

Som daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem som

är familjeförsörjare fyra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar

av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom samma

yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse. Vad sålunda utgår

må icke i något fall överstiga sex kronor om dagen. Daghjälp skall utgöra

minst två kronor; dock att daghjälp i vissa angivna undantagsfall må

utgå med lägre belopp (20 § 1 morn.). Beträffande barntilläggs och hustrutilläggs

belopp skall gälla vad därom särskilt stadgas (20 § 2 mom. första

stycket). I daghjälp, barntillägg och hustrutillägg må icke tillhopa utbetalas

högre belopp för dag än som svarar mot fyra femtedelar av den i 20 § 1 mom.

angivna arbetsförtjänsten. Måste understödet på grund härav minskas, skall

först hustrutillägget samt därefter, örn det erfordras, jämväl bamtillägget

opaginerad Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

nedsättas eller helt innehållas. Barntillägg och hustrutillägg må utgå, även om

summan av daghjälp och tillägg överstiger sex kronor om dagen (20 § 2 mom.

andra stycket). Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp, barntillägg och hustrutillägg till honom

utgivas allenast i den mån understödet icke uppgår till den andel av

arbetsförtjänsten — fyra femtedelar respektive tre femtedelar -—- som nyss

nämnts (20 § 3 mom. första stycket). Kassa äger i sina stadgar föreskriva,

att till medlem, vilken uppbär understöd, som i 20 § 3 mom. första stycket

sägs, må utgå daghjälp allenast i den mån understödet icke uppgår till

den medlemmen eljest tillförsäkrade daghjälpen (20 § 3 mom. andra stycket)

.

Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 496), angående beloppet av barntillägg

och hustrutillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor

utgör barntillägg 60 öre om dagen för varje barn, för vilket sådant tillägg

skall utgå, samt hustrutillägg en krona örn dagen.

Bestämmelser om statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor äro givna i

förordningen den 15 juni 1934 (nr 265), vilken ändrats genom förordningarna

den 21 maj 1937 (nr 228) den 28 juni 1941 (nr 495) och den 21 april 1943

(nr 186). Enligt 1 § denna förordning utgår statsbidrag till erkänd arbetslöshetskassa

bland annat i form av daghjälpsbidrag, barntilläggsbidrag och,

där kassa beslutat att hustrutillägg skall utgå, av hustrutilläggsbidrag. Jämlikt

2 § utgår daghjälpsbidraget för kalenderår med viss procentuell andel av

kassans sammanlagda kostnader för understöd vid arbetslöshet under tid av

året, då antagande till erkänd arbetslöshetskassa varit gällande. Procenttalet

bestämmes därvid i förhållande till antalet understödda dagar per medlem

i överensstämmelse med en vid förordningen fogad tabell. Barntilläggsbidrag

och hustrutilläggsbidrag utgå för kalenderår med belopp, motsvarande 75

procent av kassans sammanlagda utgifter för barntillägg och hustrutillägg

under året.

Samtliga kassor utom en betala stadgeenligt hustrutillägg.

Beträffande hjälpverksamheten vid oförvållad arbetslöshet finnas bestämmelser

dels i lagen den 30 juni 1944 (nr 475) om arbetslöshetsnämnd och

kungörelsen samma dag (nr 476) med tillämpningsföreskrifter till nämnda

lag, dels ock i kungörelsen den 30 juni 1934 (nr 434) angående statlig och

statsunderstödd hjälpverksamhet vid arbetslöshet, ändrad i vissa delar genom

kungörelserna den 28 juni 1935 (nr 426), den 30 juni 1936 (nr 464) samt den

30 juni 1937 (nr 545), varjämte vissa paragrafer upphävts genom nyssnämnda

kungörelse den 30 juni 1944.

Enligt lagen örn arbetslöshetsnämnd iiger Konungen förordna, att inom

kommun skall finnas arbetslöshetsnämnd för handhavande av lokala åtgärder

i fråga örn statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet vid oförvållad arbetslöshet,

ävensom att för ändamålet .skall tillsättas särskild sådan nämnd. Närmare

bestämmelser örn nämndernas verksamhet och sammansättning finnas i

den samma dag utfärdade kungörelsen. Tidigare fullgjordes motsvarande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

uppgifter enligt 1934 års hjälpkungörelse av kommunernas arbetslöshetskommittéer.

1934 års hjälpkungörelse upptager i 4 kap. bestämmelser om kommunernas

kontantunderstödsverksamhet, som äger rum dels i form av dagunderstöd, dels

i form av hyreshjälp. Genom särskilda beslut av Kungl. Maj:t ha dock dessa

bestämmelser, i vad angår understödens belopp och grunderna för statsbidrag,

åtminstone temporärt satts ur kraft. Genom beslut den 6 december 1940

har Kungl. Majit bemyndigat statens arbetsmarknadskommission att tills

vidare försöksvis genomföra ändringar i fråga om då gällande grunder för

kommunernas understöds verksamhet. Ytterligare ändringar ha sedermera

skett genom särskilda enligt Kungl. Majits bemyndigande av arbetsmarknadskommissionen

meddelade beslut.

Att märka är, att dagunderstöd utgår efter behovsprövning och att antalet

»understödsrum», som disponeras av viss kommun, icke är obegränsat utan

fastställes av arbetsmarknadskommissionen.

För hyreshjälpen gälla särskilda maximibelopp, olika för ensamstående och

familjeförsörjare. Envar av de ortsgrupper, som tillkommit jämlikt lagen om

folkpensionering, är här indelad i klasser med skilda maximibelopp för månad,

växlande för ensamstående mellan 10 kronor och 45 kronor samt för

familjeförsörjare mellan 20 kronor och 90 kronor. Antalet klasser är i ortsgrupp

1 fyra, varvid dock ingen hyreshjälp förutsättes skola utgå i den lägsta

klassen, samt i vardera av ortsgruppema 2 och 3 fem. Hyreshjälp tilldelas

endast i särskilt ömmande fall.

Det totala understödet, varmed förstås summan av dagunderstöd och hyreshjälp,

må ej uppgå till den i orten gängse lönen för icke kvalificerad arbetskraft,

ej heller till de inkomster vederbörande åtnjutit under förutvarande

anställning.

I enlighet med beslut av 1941 års riksdag har Kungl. Majit i brev den 28

juni 1941 bemyndigat arbetsmarknadskommissionen att vidtaga den ändring

i gällande grunder för kommunernas kontantunderstödsverksamhet, att hyreshjälp

till person, som åtnjuter daghjälp från erkänd arbetslöshetskassa, må

utgå i ömmande fall och under förutsättning att sökanden genom intyg från

kassan kan styrka, att han vid den tid, då hyreshjälp skall börja utgå, under

de närmast dessförinnan förflutna 60 dagarna uppburit daghjälp för sammanlagt

minst 40 dagar.

Framställningar om ändringar i gällande bestämmelser.

Med anledning av att Kungl. Majit genom beslut den 10 mars 1944 godkänt

ett av arbetsmarknadskommissionen i skrivelse den 8 februari 1944

framlagt förslag till höjning av maximibeloppen för dagunderstöd och hyreshjälp,

som av kommuner må utgivas till oförvållat arbetslösa, hemställde

socialstyrelsen i skrivelse till Kungl. Majit den 17 mars 1944 om höjning av

de från arbetslöshetskassorna utgående barntilläggen. I ett särskilt uttalande

förordade föredraganden därjämte en höjning av hustrutilläggen jämte en

uppmjukning av villkoren för utgivande av hyresbidrag till kassamedlem
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

5

mar. — över socialstyrelsens framställning avgåvos efter remiss yttranden

av statskontoret, arbetsmarknadskommissionen och socialvårdskommittén.

I skrivelse den 23 mars 1944 hemställde en delegation av representanter

för de erkända arbetslöshetskassorna hos Kungl. Majit örn vidtagande av

de åtgärder till förbättring av understöden till kassamedlemmar, som redan

föreslagits av socialstyrelsen och dess föredragande ledamot, ävensom örn införande

av ett särskilt av statsmedel helt bekostat kristillägg. Skrivelsen remitterades

till arbetsmarknadskommissionen för att tagas i övervägande vid

avgivande av yttrande över socialstyrelsens framställning. I yttrande den 12

april 1944 instämde arbetsmarknadskommissionen i nämnda delegerades

hemställan, varvid kommissionen dock ansåg, att utredning borde företagas

beträffande storleken av kristillägget. En minoritet inom kommissionen anmälde

reservation mot vissa delar av detta beslut.

Ytterligare hemställde grov- och fabriksarbetarnas erkända arbetslöshetskassa

i skrivelse den 16 maj 1944 örn vidtagande av sådana åtgärder, att möjligheter

bereddes för arbetslös medlem av erkänd arbetslöshetskassa att erhålla

hyresbidrag från arbetslöshetskommitté, örn medlemmen styrkte sig ha

uppburit daghjälp från kassan eller understöd från arbetslöshetskommitté

under det minsta antal dagar och under den tidrymd, som gällande föreskrifter

medgåve. Över framställningen avgåvos efter remiss yttranden av socialstyrelsen

och arbetsmarknadskommissionen.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 30 juni 1944 uppdragit åt socialstyrelsen

att verkställa utredning rörande de ändringar i bestämmelserna om

arbetslöshetsförsäkring, som styrelsen kunde finna påkallade med hänsyn till

utvecklingen inom den hjälpverksamhet, som bedreves av arbetslöshetskommittéerna,

avgav socialstyrelsen den 30 september 1944 förslag i sådant

hänseende, innebärande höjning av barn- och hustrutilläggen, införande av

ett särskilt av statsmedel helt bekostat kristillägg, viss ändring av den i 20 §

2 mom. förordningen örn erkända arbetslöshetskassor givna s. k. överförsäkringsregeln,

höjning av daghjälpens övre gräns samt förbättring av möjligheten

för kassamedlem att erhålla hyreshjälp från arbetslöshetsnämnd.

Vid framställningen var bl. a. fogat protokoll vid sammanträde med nämnden

för den statsunderstödda arbetslöshetsförsäkringen den 30 september

1944, enligt vilket protokoll nämnden tillstyrkt socialstyrelsens förslag, varvid

emellertid reservationer framförts av vissa enskilda ledamöter.

över socialstyrelsens förslag avgåvos efter remiss yttranden av arbetsmarknadskommissionen,

statskontoret, socialvårdskommittén, landsorganisationen i

Sverige, svenska arbetsgivareföreningen, tjänstemännens centralorganisation

och svenska stadsförbundet. Dessutom har, i anledning av remiss till svenska

landskommunernas förbund, yttrande avgivits av förbundets centralbyrå,

som meddelat, att det icke varit möjligt att sammankalla förbundets styrelse

inom den tid, som stått till förfogande för avgivande av yttrande. Förslaget

har vidare blivit föremål för behandling vid en av socialstyrelsen anordnad

konferens med representanter för de erkända arbetslöshetskassorna

den 19 oktober 1944.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

Kommissionen för ekonomisk efterkrigsplanering har i skrivelse den 4 oktober

1944 hemställt om proposition i huvudsaklig enlighet med det i nyssnämnda

skrivelse den 23 mars 1944 framlagda förslaget eller alternativt

med socialstyrelsens liknande förslag av den 30 september 1944.

Allmänna synpunkter.

Tidigare framställningar.

I förut omnämnda skrivelse den 17 mars 1944 anför socialstyrelsen, att

styrelsen för sin del tillstyrkt den höjning av dagunderstödens maximibelopp,

som av Kungl. Maj:t godkänts den 10 mars 1944, men därvid tillika

framhållit de oförmånliga konsekvenser för arbetslöshetsförsäkringen, som

härigenom bleve följden, då dagunderstöden i allmänhet komme att avsevärt

överstiga motsvarande understödsbelopp från erkända arbetslöshetskassor,

i varje fall från grov- och fabriksarbetamas erkända arbetslöshetskassa,

som härvid använts som jämförelsematerial. Ur statsfinansiella och andra

synpunkter erbjöde försäkringsformen såsom hjälpanordning för de arbetslösa

uppenbara fördelar. Medan kostnaderna för den allmänna arbetslöshetshjälpen

helt bestredes av allmänna medel, täcktes utgifterna för försäkringen

till mycket väsentlig del genom de försäkrades egna insatser. För arbetstagarna

själva måste det te sig mera tilltalande att såsom medlemmar i

en egen arbetslöshetskassa kunna göra gällande en obestridlig rätt till fastställt

understöd utan någon form av behovsprövning än att såsom hjälpsökande

behöva hänvända sig till vederbörande arbetslöshetskommitté eller

fattigvårdsmyndighet. För försäkringens vidkommande vöre det emellertid

av stor betydelse, att de till kassamedlemmarna utgående förmånerna vore

åtminstone jämförbara med dem, som arbetslöshetskommittéerna kunde erbjuda.

Härvid kunde åberopas ett uttalande av 1932 års sakkunniga för arbetslöshetsförsäkring,

enligt vilket det icke kunde tillåtas, att de kontanta

kommunala understöden skulle utgå med högre belopp än vad vederbörande

arbetare kunde tillförsäkra sig genom medlemskap i erkänd arbetslöshetskassa.

I åtskilliga hänseenden, såsom i fråga om understödstidens längd, inskränkning

vid säsongarbetslöshet samt tillämpningen av karensreglerna och

av föreskrifterna örn avstängning vid arbetsvägran, erbjöde emellertid den av

arbetslöshetskommittéerna bedrivna kontantunderstödsverksamheten bättre

villkor än arbetslöshetsförsäkringen. Det vöre då av så mycket större vikt, att

de understödsbelopp, som utginge till de försäkrade, läge åtminstone någorlunda

i nivå med arbetslöshetskommittéernas dagunderstöd. Enligt socialstyrelsens

mening vöre det därför ofrånkomligt, att möjlighet bereddes till en

avsevärd förbättring av de från kassorna utgående understöden.

Liknande synpunkter framhållas i skrivelsen från delegationen av kassarepresentanter

den 23 mars 1944, där det jämväl anföres, att då kassorna

måste räkna med en avsevärt stegrad understödsfrekvens vid en befarad arbetsmarknadskris

efter kriget och då avgiftshöjningar icke kunde vidtagas

i nuvarande läge på grund av nedpressningen av reallönen, kostnaderna för

en understödshöjning till huvudsaklig del måste gäldas av statsmedel.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

7

I de över socialstyrelsens framställning den 17 mars 1944 avgivna yttrandena

har vitsordats behovet av förbättring av kassamedlemmamas förmåner.

Socialstyrelsens framställning den 150 september 1944.

I sin framställning den 30 september 1944 utvecklar socialstyrelsen ytterligare

sin ståndpunkt, att de från arbetslöshetskassorna utgående understöden

måste höjas.

Efter en jämförelse mellan de nuvarande dagunderstödsbeloppen (maximibelopp)

och de understöd, som för närvarande i olika fall utgå från

erkänd arbetslöshetskassa, framhåller socialstyrelsen, att hänsyn även måste

tagas till de avsevärt mindre möjligheterna för kassornas medlemmar att erhålla

hyreshjälp. Socialstyrelsen har av denna anledning gjort en siffermässig

beräkning angående förhållandet mellan å ena sidan dagunderstöd och

hyreshjälp i allmänhet från arbetslöshetsnämnd och å andra sidan understöd

från arbetslöshetskassa jämte till kassamedlem utgående hyreshjälp.

Därvid framhåller styrelsen, att en sådan jämförelse komme att ställa sig

något olika, beroende på understödstidens längd, att vid exempelvis en månads

understöd kassamedlem tydligen icke ägde uppbära någon hyreshjälp

alls, men att om understödsperioden utsträcktes till fyra månader, kassamedlem

kunde erhålla hyreshjälp för mer än halva tiden. Styrelsen har uträknat

genomsnittliga månadsbelopp för de båda understödstagargrupperna

dels för en två-månadersperiod, dels för en fyra-månadersperiod.

De av socialstyrelsen verkställda beräkningarna giva bl. a. vid handen,

att för en medlem av grov- och fabriksarbetamas erkända arbetslöshetskassa,

i vilken daghjälpen är dyrortsgraderad och utgår med respektive 2,

3 och 4 kronor, understödsbeloppen (inklusive hyreshjälp) under såväl en

två-månadersperiod som en fyra-månadersperiod i samtliga ortsgrupper och

för samtliga familjestorlekar, även för ensamstående, komma att, merendels

ganska avsevärt, understiga den hjälp, som i form av dagunderstöd och hyreshjälp

kan erhållas från arbetslöshetsnämnd. Undantag gäller endast för

ensamstående i ortsgrupp 3 under en fyra-månadersperiod. För kassamedlemmar

med den genomsnittliga daghjälpen, 4 kronor 20 öre, komma under

en två-månadersperiod för samtliga familjeförsörjare i ortsgrupperna 2 och

3 samt dessutom för familjer med tre och fyra barn i ortsgrupp 1 understödsbeloppen

att understiga understöden från arbetslöshetsnämnd. Under en fyra-månadersperiod

är enligt styrelsens beräkning detsamma fallet med samtliga

familjeförsörjare i ortsgrupperna 2 och 3 — dock med undantag för

barnlös gift man i ortsgrupp 2 — samt dessutom med familjeförsörjare med

hustru och fyra barn i ortsgrupp 1.

Socialstyrelsen framhåller vidare, att styrelsen utgått från att man borde

söka eftersträva sådana åtgärder med avseende å försäkringen, att de därifrån

utgående understödsbeloppen såvitt möjligt komme att ligga klart över

dagunderstöden i motsvarande fall. Som målsättning för en förbättring av

de från försäkringen erbjudna förmånerna hade styrelsen ansett sig böra

räkna med understödsbelopp, som i allmänhet läge ungefär 25 procent över

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

de nuvarande kontantunderstöden. Med nu gällande statsbidragsgrunder

kunde beräknas, att i det långa loppet de försäkrade betalade omkring 50

procent av försäkringskostnaderna. Det torde icke vara orimligt, att de då

finge ungefär hälften av denna insats såsom en premiering i form av en förhöjning

över kontantunderstöden.

Efter en siffermässig utredning av liknande slag som den nyss omnämnda

kommer socialstyrelsen till det resultatet, att man för att uppnå syftet,

att kassaunderstödet skulle mera allmänt komma att ligga ett stycke över

kontantunderstödet, måste dels höja de nu utgående barn- och hustrutilläggen,

dels ock åstadkomma en höjning av 50—75 öre per dag av kassornas

understödsförmåner i övrigt. Socialstyrelsen fortsätter:

I detta sammanhang vill styrelsen erinra örn att den enskilde kassamedlemmen

icke kan lastas för att en sådan allmän förbättring av kassornas understödsbelopp

icke gärna kommer till stånd. Han äger nämligen i regel icke

rätt att utan vidare flytta upp i högre dagshjälpsklass på grund av de i kassornas

stadgar numera införda klasstillhörighetsreglerna. En förbättring av

hans daghjälp kan ofta åstadkommas först genom beslut av kassans årssammanträde

och får då formen av en kollektiv höjning av daghjälpen för samtliga

medlemmar i klassen. En dylik höjning av daghjälpen kräver emellertid

som regel en höjning av avgiften. Då emellertid flertalet av kassornas medlemmar

under nu pågående krig fått sin reallön sänkt, står icke denna utväg

öppen över hela linjen utan endast för medlemmar i kassor med mycket låga

avgifter. En höjning av förmånerna genom ett kristillägg synes därför vara

nödvändig dels för att trygga försäkringens fortbestånd och dels för att göra

understöden ur försörjningssynpunkt effektiva.

Beträffande de yttranden, som avgivits över socialstyrelsens förslag, får

utskottet hänvisa till s. 12—14 i propositionen.

Föredraganden, statsrådet Erlander, har i propositionen anfört:

»Såsom framgår av den redogörelse, som lämnats i det föregående, lia

maximibeloppen av de dagunderstöd, som av kommunerna må med statsbidrag

utgivas till oförvållat arbetslösa, i mars 1944 undergått förhöjning.

Härigenom ha dagunderstödsbeloppen i ett stort antal fall kommit att avsevärt

överstiga de understödsbelopp, som vid arbetslöshet i form av daghjälp

samt barn- och hustrutillägg utgå till medlemmar av erkända arbetslöshetskassor.

---Härvid bör ytterligare märkas, att möjligheten för

arbetslös medlem av erkänd arbetslöshetskassa att erhålla hyreshjälp av

arbetslöshetsnämnd är betydligt mera begränsad än motsvarande möjlighet

för annan arbetslös.--- >

Det borde stå utanför diskussion, att medlem av erkänd arbetslöshetskassa

i händelse av arbetslöshet bör ur understödssynpunkt ha en fördelaktigare

ställning än annan arbetslös. Detta följer redan därav, att medlemmen själv

genom inbetalande av avgifter lämnat bidrag till understödet. Ur allmän

social synpunkt måste det vidare anses vara ett intresse, att erkända arbetslöshetskassor

bildas i så stor utsträckning som möjligt och att alltså arbets
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

9

tagarna själva genom användande av försäkringsformen organisera sig för att

möta uppkommande arbetslöshetsrisker. Anslutningen till och nybildningen

av erkända arbetslöshetskassor måste emellertid antagas bliva hämmad, om

de, som icke äro medlemmar av sådan kassa, kunna under arbetslöshet erhålla

lika stora eller rent av bättre understödsförmåner än kassamedlemmar.

Socialstyrelsens utredning synes giva vid handen, att med hänsyn till nu

anförda förhållanden en höjning av de från de erkända arbetslöshetskassorna

utgående understödsbeloppen är påkallad. Den frågan uppställer sig

då, huruvida en sådan höjning kan åstadkommas av arbetslöshetskassorna

och deras medlemmar själva genom att daghjälpsbeloppen höjas. Även

om inom en eller annan kassa en viss höjning av daghjälpsbeloppen är möjlig

utan ökning av de nu utgående avgifterna, torde dock i allmänhet införande

av högre daghjälpsbelopp förutsätta en sådan ökning. Med hänsyn

till att den fördyring av levnadskostnaderna, som ägt rum under kriget,

icke mer än i viss utsträckning kompenserats av höjda arbetslöner

och att reallönenivån för de flesta arbetargrupper alltså nu är lägre än före

kriget, synes man dock icke kunna kräva av kassamedlemmarna, att de påtaga

sig ökade kostnader för här ifrågavarande ändamål.

Av sålunda angivna orsaker måste andra vägar än höjning av daghjälpsbeloppen

sökas för att en förbättring av de från de erkända arbetslöshetskassorna

utgående understöden skall kunna ernås.---

Socialstyrelsen har i sin framställning den 30 september 1944 föreslagit

vissa åtgärder för uppnående av det här angivna syftet, därvid såsom målsättning

angivits, att understöden från erkänd arbetslöshetskassa böra med

25 procent överstiga motsvarande understöd från arbetslöshetsnämnd. Den

sålunda föreslagna relationen mellan understöd från arbetslöshetskassa, och

understöd från arbetslöshetsnämnd synes vara i stort sett lämpligt avvägd.»

De särskilda frågorna.

1) Barn- och hustrntill&ggeii.

I denna del har föredragande statsrådet anfört:

»Socialstyrelsen har föreslagit, att de nu utgående barn- och hustrutilläggen

skola höjas, barntillägget från 60 öre till en krona för dag samt hustrutillägget

från en krona till en krona 25 öre för dag. I remissyttrandena ha de föreslagna

höjningarna i allmänhet tillstyrkts. Då ökningen av dagunderstödens

maximibelopp till väsentlig del avse understöden lill familjeförsörjare samt de

av socialstyrelsen föreslagna tilläggsbeloppen synas vara väl avvägda, finner

jag mig böra tillstyrka socialstyrelsens förslag i denna del. Statsbidrag å de

förhöjda tilläggsbeloppen torde böra utgå enligt samma grunder som å de nu

utgående tilläggsbeloppen eller med 75 procent av tilläggsbeloppen.»

2) Kristilliigget.

Föredragande statsrådet har härutinnan yttrat:

»Den i det föregående föreslagna höjningen av barn- och hustrutilläggen är

uppenbarligen icke tillräcklig för att uppnå den relation mellan understöds
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

beloppen från erkänd arbetslöshetskassa och från arbetslöshetsnämnd, som

jag enligt vad nyss anförts anser lämplig. Såsom ytterligare åtgärd har socialstyrelsen

därför föreslagit införandet av ett av statsmedel helt bekostat kristillägg.

Detta förslag har väckt principiella betänkligheter hos svenska arbetsgivareföreningen

och socialvårdskommi ttén. Då emellertid såsom ovan anförts

någon generell höjning av daghjälpsbeloppen genom kassornas och deras

medlemmars egna åtgöranden näppeligen kan påräknas eller ens skäligen

fordras av dem, synes det mest ändamålsenliga vara, att staten helt bekostar

de ytterligare höjningar av understödsbeloppen, som kunna anses erforderliga,

lämpligen genom kristillägg. Denna utväg synes vara att föredraga framför

den av socialvårdskommitténs majoritet förordade utvägen att ytterligare

höja hustrutilläggen. Härför talar — utom det förhållandet att genom en

ytterligare höjning av hustrutilläggen endast familjeförsörjare skulle tillgodoses

— även den omständigheten, att det är avsevärt lättare att, när förhållandena

så påkalla, avveckla ett kristillägg, som till sin natur är provisoriskt,

än att genomföra en sänkning av utgående hustrutillägg, som gärna betraktas

såsom definitiva. Det må slutligen anmärkas, att liknande kristilllägg

sedan år 1942 under vissa förutsättningar utgår å sjukpenning, som

utgives från erkänd sjukkassa.

Socialstyrelsens förslag innebär, att kristillägget skall graderas efter medelstorleken

av avgiften per daghjälpskrona på sådant sätt, att intet kristillägg

skall utgå å daghjälp från kassa, där medelavgiften understiger 6 öre

för dag och daghjälpskrona, samt att kristillägg skall utgå med 25 öre för

dag, när samma medelavgift uppgår till 6 öre men icke till 12 öre, med 50

öre för dag, när medelavgiften uppgår till 12 öre men understiger 18 öre,

samt med 75 öre för dag, när medelavgiften uppgår till lägst 18 öre. Härigenom

skulle kristillägget tillika verka avgiftsutjämnande. Mot detta förslag

har anmärkning framställts av en minoritet inom arbetsmarknadskommissionen

samt av landsorganisationen och tjänstemännens centralorganisation,

vilka anse kristillägget böra utgå med samma belopp till samtliga kassamedlemmar,

förslagsvis med 75 öre för dag.

Den avgiftsutjämning, som socialstyrelsen åsyftar med sitt förslag, skulle

visserligen ur en del synpunkter vara fördelaktig, helst som, enligt vad socialstyrelsen

framhåller, medelavgiftens storlek i allmänhet kommit att stå i omvänd

proportion till daghjälpens storlek. Emellertid kan det ifrågasättas, om

en sådan avgiftsutjämning bör åstadkommas på det sätt, som här föreslagits.

Häremot tala psykologiska skäl. För medlemmar av en viss kassa, vilka vid

ett genomförande av socialstyrelsens förslag icke skulle erhålla kristillägg

eller skulle uppbära sådant endast med det lägsta föreslagna beloppet, skulle

det sannolikt framstå som en orättvisa, att till medlemmar av en annan kassa,

för vilka lönenivån och de tillförsäkrade daghjälpsbeloppen måhända vöre

högre, skulle utgå större kristillägg endast av den anledningen, att arbetslösheten

i deras fack vid avgifternas fastställande bedömts högre och avgifterna

fördenskull bestämts till högre belopp. Med hänsyn härtill synes den av socialstyrelsen

föreslagna graderingen av kristillägget icke böra förordas.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

11

På grund härav och då icke heller gradering av kristillägget efter annan

grund, exempelvis efter daghjälpsheloppens storlek, synes böra ifrågakomma,

anser jag mig böra föreslå, att kristillägget skall utgå med samma belopp

till samtliga kassamedlemmar.

Vad angår kristilläggets belopp synes detsamma böra bestämmas till 75

öre för dag, med hänsyn till att för en väsentlig del av kassamedlemmarna

en höjning med detta belopp erfordras för att den önskvärda relationen

mellan understöden från de erkända arbetslöshetskassorna och från arbetslöshetsnämnderna

skall uppnås.

Bestämmelserna om kristillägg böra i enlighet med socialstyrelsens förslag,

erhålla begränsad giltighetstid, lämpligen till utgången av budgetåret

1945/46.»

3) Ändring av de s. k. överförsäkringsreglerna och höjning av maximibeloppet för dag
hjälpen.

Beträffande dessa spörsmål får utskottet hänvisa till s. 23 och 24 i propositionen.

4) Uppmjukning av föreskrifterna om hyreslijälp till knssamedlemmar.

Socialstyrelsen har i sin framställning den 30 september 1944 föreslagit

sådan ändring i direktiven för utgivande av hyreshjälp till kassamedlem,

att sådan finge utgå under förutsättning att sökanden genom intyg från

kassan eller arbetslöshetsnämnd kunde styrka, att han vid den tid, då hyreshjälp

skulle börja utgå, under de närmast dessförinnan förflutna 30 dagarna

uppburit daghjälp eller dagunderstöd för sammanlagt minst 18 dagar.

I detta avsnitt har föredragande statsrådet anfört följande.

»Föreliggande förslag beträffande hyreshjälp till kassamedlemmar innebär

modifikationer i två särskilda hänseenden av nu gällande principer för

denna hjälp, nämligen dels minskning av den tid, under vilken arbetslös

skall ha åtnjutit understöd för att komma i fråga till erhållande av hyreshjälp,

dels ock införande av möjlighet att i samma tid inräkna jämväl tid,

under vilken dagunderstöd åtnjutits från arbetslöshetsnämnd. Då de föreslagna

modifikationerna måste anses skäliga och dessutom i sin mån bidraga

till en lämpligare relation mellan de till arbetslösa kassamedlemmar

och de till andra arbetslösa utgående understödsbeloppen, har jag för avsikt

att föreslå Kungl. Maj:t, att arbetsmarknadskommissionen erhåller bemyndigande

att vidtaga berörda ändringar i föreskrifterna om grunderna

för kommunernas ifrågavarande hjälpverksamhet.»

5) De nya bestäm ni elser nas Ikraftträdande.

I socialstyrelsens skrivelse den 30 september 1944 föreslogs, att de nya

föreskrifterna och ifrågasatta ändringarna skulle träda i kraft den 1 januari

1945.

Vid konferensen med representanter för de erkända arbetslöshetskassorna

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

Utskottet.

den 19 oktober 1944- hemställdes, att tidpunkten för de föreslagna ändringarnas

ikraftträdande skulle skjutas något framåt i tiden, förslagsvis till

det månadsskifte, som infölle närmast efter tre månader från den tidpunkt,

då riksdagen fattat beslut beträffande ändringarna, detta med hänsyn särskilt

till behovet av tid för stadgeändringar och registrering av dem.

Föredragande statsrådet förordade, att på grund av vad som förekommit

vid nämnda konferens tidpunkten för förordningarnas ikraftträdande

uppskötes till den 1 mars 1945.

I motionen 11:564 har anförts följande:

Sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa, som startades den 1 juli 1943 och

som nu får räkna med en mycket stor arbetslöshet bland sina medlemmar,

har icke de svårigheter med stadgeändringar och bekantgörande av de nya

bestämmelserna som övriga kassor må kunna ha. Vidare är understödet

från sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa så lågt att de tillskott, som skulle

komma medlemmarna till godo genom de föreslagna ändringarna, äro välbehövliga.

. Vidare är det så — trots att sjöfolkets kassa också har säsonginskränkning

—- att för en stor del medlemmar hela antalet understödsdagar

hunnit utkvitteras till den 1 mars 1945, och skulle sålunda förbättringarna

endast komma dem till godo, som efter den 1 maj 1945

hade kvar någon understödsrätt. Understödstiden under säsonginskränkningen

månaderna januari—april är sammanlagt 30 dagar.

Med hänsyn till ovanstående skulle det vara lämpligt, om ikraftträdandet

av de nya bestämmelserna kunde för sjöfolkets vidkommande ske den 1

januari 1945, varigenom sjöfolket skulle kunna få nytta av de föreslagna

förändringarna före den 1 maj 1945.

De genom propositionen framlagda förslagen avse en höjning av barntilllägget

och hustrutillägget, införande av ett helt och hållet av statsmedel bekostat

tillägg till daghjälpen, en höjning av daghjälpens övre gräns ävensom

viss ändring av den i 20 § 2 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor

givna s. k. överförsäkringsregeln. I det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

har föredragande statsrådet därjämte förordat, att utvidgade

möjligheter införas för medlem av sådan kassa att komma i åtnjutande av

hyreshjälp från arbetslöshetsnämnd. Sistnämnda fråga har dock icke reglerats

i de nu framlagda författningsförslagen; det är i stället föredragande

statsrådets avsikt att sådana möjligheter skola åstadkommas i administrativ

ordning genom att arbetsmarknadskommissionen erhåller bemyndigande att

vidtaga ändringar härutinnan i föreskrifterna örn kommunernas kontantunderstödsverksamhet

vid oförvållad arbetslöshet.

Grunden till de sålunda förordade ändringarna är den omständigheten, att

maximibeloppen av de understöd, som kommunerna må med statsbidrag utgiva

vid oförvållad arbetslöshet, nyligen böjts, så att de kommit att i ett stort

antal fall överstiga de förmåner som vid arbetslöshet utgå till medlemmar av

erkända arbetslöshetskassor j form av daghjälp, hustrutillägg och bamtilllägg.

I de i ämnet väckta motionerna I: 361 och II: 565 ha anmärkningar framställts

mot det föreslagna kristillägget och mot den förordade uppmjukningen

s. 13 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

13

av villkoren för erhållande av hyreshjälp. Motionärerna ha vad kristillägget

angår anfört, att enligt de principer som ligga till grund för al) arbetslöshetsförsäkring

de försäkrade genom erläggande av avgifter skola bestrida viss del

av försäkringen, samt att ett av statsmedel helt bekostat kristillägg skulle

strida mot dessa principer. Kristillägget vore visserligen avsett att vara provisoriskt

men erfarenheten visade, att det vore svårt att avskaffa provisorier

av dylik art på grund av svårigheten att återtaga förmåner som en gång givits

ut. Mot uppmjukningen av villkoren för erhållande av hyreshjälp anmärka

motionärerna, att den skulle strida mot den hittills så gott som undantagslöst

tillämpade principen att boskillnad bör upprätthållas mellan

arbetslöshetsförsäkringen och den allmänna arbetslöshetshjälpen. Motionärerna

ifrågasätta, om icke det syfte de föreslagna ändringarna avse att tillgodose

i stället kan vinnas genom en sådan ändring av statsbidragsbestämmelsema,

att kassorna få möjlighet att under nu rådande förhållanden i vissa fall utan

höjning av avgifterna och i andra fall med mindre avgiftsstegringar genomföra

önskvärda höjningar av daghjälpsbeloppen. I motionerna hemställes

därför, att riksdagen med avslag å propositionen måtte antingen besluta nya

grunder för statsbidrag i syfte att bereda kassorna möjlighet att inom försäkringens

ram lämna de försäkrade förmåner som i stort sett överensstämma

med de föreslagna eller i skrivelse till Kungl. Majit hemställa örn utredning

med förslag till sådana grunder.

Den utredning som förebragts i ärendet giver enligt utskottets mening vid

handen, att en höjning av de från kassorna utgående understödsbeloppen är

påkallad. Den föreslagna höjningen av hustru- och bamtilläggen är emellertid

härvidlag icke tillfyllest.

Utskottet delar i princip den av motionärerna uttalade uppfattningen att,

om en förbättring av de arbetslöshetsförsäkrades förmåner är erforderlig,

densamma bör genomföras inom försäkringens ram. Ett tillägg till daghjälpen,

vilket helt utgår av statsmedel, strider givetvis mot ifrågavarande princip.

Emellertid tala enligt utskottets mening starka skäl för ett avsteg från

principen i nu förevarande fall. Den utredning som förebragts i ärendet visar,

att utbetalandet av högre daghjälp i allmänhet kräver en höjning av avgifterna.

Såsom föredragande statsrådet anfört synes man dock med hänsyn

till den sänkning av reallönen som skett under innevarande kristid i regel

icke kunna kräva av kassamedlemmarna att de påtaga sig ökade kostnader

för nämnda ändamål. De föreslagna bestämmelserna som erhållit provisorisk

karaktär, avse att snabbt åstadkomma de förbättringar som anses påkallade.

Den av motionärerna förordade omarbetningen av statsbidragsbestämmelserna

i sådan riktning, att möjlighet gives kassorna att utan alltför

betungande höjningar av avgifterna åstadkomma erforderliga förbättringar,

kan med all säkerhet icke medhinnas före avslutandet av innevarande års

riksdag. Ett avslag å propositionen med begäran örn utredning i ämnet skulle

medföra stor risk att de försäkrade skulle komma i åtnjutande av förhöjda

förmåner först avsevärd tid efter den dag, då de nu föreslagna författningarna

avses skola träda i kraft.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

Av nu anförda skäl tillstyrker utskottet det föreslagna kris t il lägget. Utskottet

vill emellertid särskilt understryka, att tillägget är att betrakta såsom ett

provisorium och att det därför snarast bör avvecklas.

I anledning av vad i nyssnämnda båda motioner anförts rörande den förordade

uppmjukningen av villkoren för hyreshjälp till kassamedlemmar anser

sig utskottet böra göra det uttalandet, att —- enär hyreshjälpen alltfort är

avsedd att utgå endast i ömmande fall — ändringen av villkoren icke torde

ingiva betänkligheter i det av motionärerna angivna hänseendet.

Socialstyrelsen bär förordat, att författningarna skola träda i kraft den 1

januari 1945. Med hänsyn till behovet för kassorna av tid för stadgeändringar

och registrering av dem har Kungl. Maj :t föreslagit, att tidpunkten för ikraftträdandet

framflyttas till den 1 mars 1945. I motionen II: 564 har nu hemställts,

att ikraftträdandet såvitt angår Sjöfolkets erkända arbetslöshetskassa

äger rum den 1 januari 1945. Utskottet finner, att goda skäl föreligga för ett

sådant undantagande beträffande nämnda kassa. Då så kan tänkas vara förhållandet

jämväl beträffande annan kassa, föreslår utskottet sådan jämkning

av övergångsbestämmelserna i författningarna, att Konungen för viss kassa

äger förordna, att ikraftträdandet skall äga rum tidigare än den 1 mars 1945.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A. att riksdagen med förklarande, att de genom propositionen

framlagda förslagen icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, måtte för sin del antaga följande förslag

till

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

1) Förordning

angående ändrad lydelse av 20 § 1—B moni. förordningen den 15 juni

1934 (nr 264) om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas, att 20 § 1—3 morn. förordningen den 15 juni 1934

örn erkända arbetslöshetskassor1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

20 §.

1 mom. Såsom daghjälp må ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem

som är familjeförsörjare fyra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar

av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom

samma yrke och av samma arbetsförmåga som den arbetslöse; och må vad

sålunda utgår icke i något fall överstiga sju kronor örn dagen.

Daghjälp skall ----— lämnat medgivande.

Såsom familjeförsörjare--■—• eller adoptant.

2 mom. Beträffande barntilläggs — — — särskilt stadgas.

1 Senaste lydelse se SFS 1941: 494.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

15

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag.)

I daghjälp, barntillägg och hustrutillägg må icke tillhopa utbetalas högre

belopp för dag än som svarar mot fyra femtedelar av den i 1 mom. första ■

stycket angivna arbetsförtjänsten; dock att i fall, då antalet barn, för vilka

barntillägg enligt 17 § 2 mom. skola utgå, överstiger två, det sammanlagda

understödsbeloppet ma uppgå till högst nio tiondelar av sagda arbetsförtjänst.

Måste understödet på grund härav minskas, skall först hustrutillägget samt

därefter, om det erfordras, jämväl bamtillägget nedsättas eller helt innehållas.

Barntillägg och hustrutillägg må utgå, även örn summan av daghjälp

och tillägg överstiger sju kronor om dagen.

3 mom. Är medlem i erkänd arbetslöshetskassa i anledning av arbetslöshet

lagligen berättigad till regelbundet utgående understöd av annan beskaffenhet

än fattigvård, må daghjälp, barntillägg och hustrutillägg till honom

utgivas allenast i den mån understödet icke uppgår till den andel av arbetsförtjänsten,

varom i 1 och 2 mom. sägs.

Kassa äger---tillförsäkrade daghjälpen.

Denna förordning träder i kraft den Denna förordning träder i kraft den

1 mars 1945. 1 mars 1945; dock äger Konungen

förordna, att beträffande viss kassa

förordningen skall träda i kraft tidigare.

2) Förordning

angående beloppet av barntillägg och hustrutillägg enligt förordningen

om erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas som följer.

Barntillägg enligt förordningen om erkända arbetslöshetskassor utgör en

krona om dagen för varje barn, för vilket sådant tillägg skall utgå enligt

17 § 2 mom. nämnda förordning. Hustru tillägg, varom i samma moment

förmäles, utgör en krona 25 öre om dagen.

Denna förordning träder i kraft den

1 mars 1945, från och med vilken

dag förordningen den 28 juni 1941

(nr 496) angående beloppet av barntillägg

och hustrutillägg enligt förordningen

örn erkända arbetslöshetskassor

skall upphöra att gälla.

Denna förordning träder i kraft den

1 mars 1945; dock äger Konungen

förordna, att beträffande viss kassa

förordningen skall träda i kraft tidigare.

Genom förordningen upphäves

förordningen den 28 juni 1941 (nr

496) angående beloppet av barntilllägg

och hustrutillägg enligt förordningen

örn erkända arbetslöshetskassor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

(Kungl. Maj.ts förslag:) (Utskottets förslag:)

3) Förordning

om kristillägg å daghjälp från erkända arbetslöshetskassor.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Å daghjälp, som utgives från erkänd arbetslöshetskassa, skall utgå kristillägg

med 75 öre för varje dag, för vilken daghjälp erhålles; dock att det

sammanlagda beloppet av daghjälp och kristillägg icke må överstiga sju kronor

om dagen.

2 §•

Vad i 20 § 1—3 mom. förordningen om erkända arbetslöshetskassor stadgas

därom, att daghjälp jämte i förekommande fall därå utgående hustrutillägg

och barntillägg icke må utgivas till högre belopp än som svarar mot

viss del av i nämnda moment angiven arbetsförtjänst, skall äga tillämpning

jämväl å kristillägg. Måste understöd på grund härav minskas, skall kristillägget

nedsättas eller innehållas före annat tillägg.

3 §•

Kristillägg utbetalas i samband med övriga från erkänd arbetslöshetskassa

utgående förmåner.

4 §•

Statsbidrag till kristillägg utgår med tilläggets hela belopp. Sådant bidrag

skall sökas och utbetalas i den ordning, som föreskrives i förordningen om

statsbidrag till erkända arbetslöshetskassor.

Denna förordning träder i kraft den Denna förordning träder i kraft den

1 mars 1945 och gäller till och med 1 mars 1945; dock äger Konungen

den 30 juni 1946. förordna, att beträffande viss kassa

förordningen skall träda i kraft tidigare.

Förordningen gäller till och med

den 30 juni 1946.

B. att motionerna 1:361 och II: 565 icke måtte föranleda

till någon riksdagens åtgärd; samt

C. att motionen II: 564 måtte anses besvarad genom vad utskottet

under A. anfört.

Stockholm den 28 november 1944.

På andra lagutskottets vägnar:

KERSTIN HESSELGREN.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Andra lagutskottets utlåtande nr 71.

17

Vid ärendets behandling ha närvarit

från första kammaren: herrar Norman*, Linder, Wistrand, Forslund, Strand, Hagman*,

Holmbäck* och Wahlund;

från andra kammaren: fröken Hesselgren, herrar Olovson i Västerås, Holm, fru

Johansson, herrar Witzell*, Lundgren, Hagård och Hedlund i Rådom*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herrar Wistrand, Hagman och Hagård, vilka inom utskottet yrkat bifall

till motionerna I: 361 och II: 565.

a

Rihana lill riksdagens protokoll 19M. 9 sami. 2 avd. Nr 71.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:489 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 20 § 1—3 mom. förordningen den 15 juni 1 a1 i texten