Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till brandväsendet, dels ock i ämnet väckta motioner.

1944-06-20 · 11 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 11 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

2SärU 1944:7, Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående vissa anslag till brandväsendet, dels ock i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 6 juli 1944 kl. 5 em.

Utlåtande i anledning av dels Kungl. Maj.ts proposition angående

vissa anslag till brandväsendet, dels ock i ämnet väckta

motioner.

I den till innevarande års riksdag avlåtna statsverkspropositionen har

Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition som kunde

bliva riksdagen förelagd, för budgetåret 1944/45 under sjätte huvudtiteln

beräkna

dels till Ersättningar för skador vid eldsläckning ett förslagsanslag av 10 000

kronor,

och dels till Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ett anslag av

2 000 kronor.

I propositionen nr 274, vilken hänvisats till andra särskilda utskottet, har

Kungl. Majit sedermera, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för den 12 maj 1944, framlagt slutliga

förslag i förevarande hänseenden.

Därjämte har Kungl. Majit i samma proposition — med hänvisning till de

i propositionen nr 265 framlagda förslagen till brandlag och brandstadga

m. m. — föreslagit riksdagen att anvisa vissa ytterligare anslag till brandväsendet.

I samband med propositionen har utskottet till behandling förehaft följande

motioner, som jämväl hänvisats till utskottet, nämligen

inom första kammaren:

nr 329 av herr Elofsson, Gustaf m. fl.; samt

inom andra kammaren.-

nr 521 av herr Persson i Norrby m. fl. (likalydande med Ii 329) och

nr 535 av herr Hermansson.

Vad motionärerna hemställt återgives i det följande i samband med redogörelsen

för de ämnen, som beröras av motionerna. I fråga örn de skäl, som

motionärerna anfört till stöd för sina yrkanden, tillåter sig utskottet i huvudsak

hänvisa till motionerna.

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i propositionen gjorda

äskandena får utskottet, i den mån redogörelse därför icke lämnas här nedan,

hänvisa till propositionen.

i propositionen nr 265, vilken utskottet i särskilt utlåtande (nr 1) i alla

väsentliga delar tillstyrkt, har Kungl. Majit framlagt förslag örn en ny orga
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 11 sami. 2 avd. Nr 7.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

U tskottet.

libation av rikets brandförsvar. Den sålunda föreslagna organisationen medför,

att ökade krav på åtgärder till förebyggande och släckning av brand

komma att ställas på kommunerna. Fråga uppstår då, huruvida och i vilken

omfattning staten bör bidraga till bestridandet av kommunernas kostnader

för brandförsvaret.

Fråga om statsbidrag till kommunerna för brand förs varskostnader.

Såsom framgår av propositionen nr 274 (s. 2—4) hade brandförsvarsutredningen

föreslagit, att årliga bidrag till kommunernas kostnader för brandväsendet

icke skulle utgå. Två ledamöter av utredningen hade emellertid i

reservation föreslagit, att landskommunerna skulle erhålla statsbidrag med

tre fjärdedelar av den årliga kostnaden för brandförsvaret.

Departementschefen, statsrådet Andersson, har i denna fråga yttrat följande:
Vid

bedömande av spörsmålet örn bidrag till kommunernas årliga kostnader

för brandförsvarets upprätthållande kan man enligt min mening icke

bortse från det förhållandet, att brandförsvarets ordnande såväl enligt nu

gällande bestämmelser som med den nya lagstiftningens utformning i första

hand är en kommunal uppgift. Kommunerna böra därför i första hand svara

för de med uppgiften förenade kostnaderna, även om staten för dess lösande

medverkar genom upprättande av erforderliga övervakande och ledande organ

ävensom genom bidrag till vissa särskilda ändamål. Detta oaktat kunna

vissa skäl anföras för den uppfattningen, att staten, när den pålägger samtliga

kommuner skyldigheten att upprätthålla ett brandförsvar, skäligen borde

lämna ett visst ekonomiskt stöd även för löpande årliga kostnader. Emellertid

skulle införande av statsbidrag för dylika kostnader aktualisera vissa

vanskliga gränsdragningsfrågor, för såvitt man icke ville lämna samtliga

kommuner i riket ett efter schablonmässiga grunder avvägt statsbidrag, något

som enligt min mening icke bör ifrågakomma. Vidare är att beakta, att

de lokala brandstodsbolagen och länsbolagen för närvarande i viss omfattning

lämna bidrag till brandväsendet på landsbygden. Jag har övervägt

möjligheterna att i lämplig form göra ett dylikt bidrag obligatoriskt för försäkringsanstalterna,

men företagna undersökningar hava visat, att stora svårigheter

härvidlag yppa sig. Emellertid förutsätter jag, att brandförsäkringsföretagens

bidrag till landskommunernas brandförsvarskostnader skola utgå

jämväl sedan brandförsvarsanordningar blivit obligatoriska även på landsbygden.

Införande av statsbidrag till de löpande kostnaderna för brandväsendet

skulle dock säkerligen förminska försäkringsanstalternas intresse härutinnan.

Med hänsyn till här antydda förhållanden har jag ansett mig böra i denna

fråga biträda den ståndpunkt, som intagits av brandförsvarsutredningens

majoritet, och jag kan sålunda icke tillstyrka, att staten skulle lämna direkta

bidrag till de årliga kostnaderna för kommunernas brandförsvar. Enligt

min mening bör i stället staten för underlättande av de bördor, vilka

genom den nya lagstiftningen i form av engångskostnader läggas framför allt

på landskommunerna, lämna bidrag till engångskostnaderna i större omfattning

än vad utredningen förutsatt.

Genomförandet av den föreslagna brandorganisationen kommer att lägga

ökade bördor särskilt på landskommunerna. Med hänsyn härtill tala skäl

s. 3 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

3

för att dessa kommuner erhålla statsbidrag för sina årliga kostnader för

brandförsvaret. Denna synpunkt har också upptagits i de likalydande motionerna

1:329 och 11:521, däri motionärerna hemställa om riksdagens beslut

att statsbidrag skulle tilldelas landskommun med intill två tredjedelar av

de årliga kostnaderna för brandförsvaret. Såsom motivering för förslagen

anföra motionärerna bland annat, att landskommunerna med deras i regel

svaga skatteunderlag äro i starkt behov av stöd, att staten redan lämnar

vissa årliga bidrag till skogsbrandväsendet samt att vissa till brandförsvaret

hörande uppgifter, t. ex. hållande av brandsyn, icke kunde anses vara av kommunal

natur. Den föreslagna bidragskvoten, högst två tredjedelar av de årliga

kostnaderna, ha motionärerna hämtat ur det nu föreliggande förslaget till

civilförsvarslagstiftning.

Vid bedömande av frågan örn statsbidrag bör utgå till kommunernas årliga

kostnader för brandförsvaret måste enligt utskottets mening avsevärd

betydelse tillmätas det förhållandet att, såsom också föredragande departementschefen

framhållit, brandförsvarets ordnande såväl enligt nu gällande

bestämmelser som med den nya lagstiftningens utformning i första hand

är en kommunal uppgift. Det är därför rimligt att kommunerna i första

hand själva svara för de med uppgiften förenade kostnaderna. Otvivelaktigt

är ju, att de kostnader, som av en kommun nedläggas å brandförsvaret, direkt

eller indirekt komma samtliga kommunens medlemmar till godo vare

sig det är fråga om utgifter för brandkår, kostnader för hållande av brandsyn

eller annat. Det må vidare framhållas, att ett statsbidrag till kommunerna

för de löpande kostnaderna för brandförsvaret knappast kan begränsas

till landskommunerna. Helt visst kunna påvisas fall, då en stad, en köping

eller ett municipalsamhälle kan resa väl så grundade krav på bidrag som

en landskommun. Å andra sidan torde knappast kunna hävdas, att staten

skulle lämna bidrag av förevarande art till samtliga kommuner i riket.

Utskottet vill även framhålla, alt den av motionärerna åberopade omständigheten

att statsbidrag nu utgår till vissa kommunala kostnader för skogsbrandväsendet

knappast kan anses utgöra stöd för tanken att bidrag skulle

utgå även för kommunernas kostnader för bygdebrandförsvaret. Statens utgifter

för nämnda bidrag till skogsbrandväsendet äro nämligen mycket måttliga;

enligt vad utskottet inhämtat bruka dessa kostnader uppgå till mellan

5 000 och 10 000 kronor årligen. Ett bidrag för bygdebrandkostnaderna enligt

den av motionärerna föreslagna grunden skulle å andra sidan helt säkert

kräva årliga belopp överstigande 1 000 000 kronor.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och med beaktande av att Kungl.

Maj:ts förslag innefattar högst avsevärda bidrag till kommunernas engångskostnader

för brandförsvaret, ansluter sig utskottet till den av departementschefen

uttalade uppfattningen, atl bidrag till kommunernas årliga kostnader

för brandförsvaret icke böra utgå. Utskottet förutsätter emellertid därvid

att frågan, sedan närmare erfarenhet av den nya brandorganisationens

verkningar vunnits, beaktas i samband med pågående allmänna omprövning

av statens och kommunernas uppgifter. Därvid torde särskild uppmärksam
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Andfa särskilda utskottets utlåtande nr 7.

het böra ägnas spörsmålet om ersättning i lämplig form åt föga skattekraftig

kommun, som nödgats utgiva ersättning till annan kommun för sådan

släckningshjälp, som avses i 9 § förslaget till brandlag.

Brandförsäkringsbolagen i riket lämna årligen vissa bidrag till kommunernas

brandförsvarskostnader. Under år 1940 uppgick, enligt vad utskottet

inhämtat, det sammanlagda beloppet av dessa bidrag till 1 470 000 kronor,

eventuella bidrag från sockenbolagen ej inräknade. Då nu kraven på

kommunernas egna åtgärder för brandförsvaret genom den nya organisationen

så avsevärt höjas, måste det befaras, att försäkringsbolagens intresse

att lämna bidrag till kommunernas brandförsvar förminskas. Med hänsyn

härtill kan ifrågasättas örn icke, såsom fallet är bl. a. i Finland och Tyskland,

brandförsäkringsanstalterna borde förpliktas att lämna vissa bidrag

till brandförsvaret. I motionen II: 535 har också yrkats, att riksdagen måtte

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn skyndsam utredning angående

brandförsäkringsföretagens deltagande i kostnaderna för rikets brandförsvar.

Föredragande departementschefen har, enligt vad som anföres i propositionen,

övervägt möjligheterna att i lämplig form göra ett dylikt bidrag obligatoriskt

för försäkringsanstalterna. Företagna undersökningar hade emellertid

visat, att stora svårigheter härvidlag yppade sig. Utskottet kan också

efter behandling av frågan vitsorda, att problemet är av invecklad natur. Då

emellertid mycket synes tala för tanken att försäkringsbolagen skulle åläggas

att lämna bidrag till brandförsvarskostnaderna, tillstyrker utskottet det

i motionen II: 535 framställda förslaget om utredning. Därvid synes bland

annat böra uppmärksammas frågan om lämpliga åtgärder för att hindra att

bidragen i form av ökade premier uttagas av försäkringstagarna.

Engångskostnader för brandförsvaret.

Bidrag till kommuner för inköp av motorsprutor.

Sedan 1940 ha statsmakterna anvisat avsevärda belopp till bidrag till

kommuner för inköp av motorsprutor. I främsta rummet har härmed åsyftats

att förstärka kommunernas brandberedskap ur luftskyddssynpunkt. De

kommuner, som under året näst före bidragsbeslutet åtnjutit understöd av

skatteutjämningsmedel, ha erhållit sprutorna kostnadsfritt, medan statsverket

för övriga kommuner burit kostnaden, i den mån denna översteg ett

belopp, som motsvarade 5 öre per skattekrona inom kommunen. De beviljade

anslagen ha medgivit inköp av omkring 2 000 sprutor.

Brandförsvarsutredningen föreslog, att ytterligare statsbidrag för nu ifrågavarande

ändamål skulle beviljas kommunerna enligt nyss angivna grunder.

Erforderligt engångsanslag för ändamålet beräknade utredningen till

1 000 000 kronor.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

I enlighet med brandförsvarsutredningens förslag finner jag skäligt, att

staten bidrager till kostnaderna för anskaffande av de motorbrandsprutor,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

5

som ytterligare erfordras för att kommunernas brandberedskap i detta hänseende

skall vara ur fredssynpunkt tillgodosett. För tillhandahållande av

dessa sprutor torde i huvudsak böra gälla de bestämmelser, som tillämpats

för statens medverkan vid anskaffningen av brandsprutor för att förstärka

kommunernas brandberedskap ur luftskyddssynpunkt. Fördelningen av bidragen

torde emellertid från och med budgetåret 1944/45 böra överlämnas

åt civilförsvarsstyreisen att avgöras på föredragning av riksbrandinspektören.

Vad angår storleken av för ändamålet erforderligt anslag må nämnas, att

enligt från luftskyddsinspektionen lämnade uppgifter brandförsvarets ordnande

ur fredssynpunkt anses kunna tillgodoses genom ytterligare omkring

250 sprutor. Lämpligen torde för nästa budgetår böra beräknas medel till

bidrag för inköp av omkring 200 sprutor. Inköpskostnaden härför, beräknad

efter 3 800 kronor per spruta, utgör 760 000 kronor. Då en viss del av

denna kostnad torde komma att täckas av kommunerna, torde bidragsanslaget

kunna begränsas till 725 000 kronor. Anslaget bör erhålla reservationsanslags

karaktär.

Det under denna punkt äskade anslaget innefattar i viss mån en fortsättning

av ett tidigare påbörjat anskaffningsprogram. Mot beräkningen av anslagets

storlek har utskottet icke funnit anledning till erinran. Med hänsyn

härtill och då såsom bidragsgrund föreslås densamma som tidigare tillämpats,

tillstyrker utskottet Kungl. Maj:ts förslag.

Bidrag till kommuner för inköp av brandslang.

Brandförsvarsutredningen föreslog, att statsbidrag skulle utgå för inköp av

slang till de brandkårer, som enligt den planerade organisationen behövde

nyupprättas. Såsom bidragsgrund föreslog utredningen 75 % av slangens

inköpsvärde. Anslagsbehovet beräknades till 2 400 000 kronor. Retroaktiva

bidrag för redan inköpt slang skulle enligt utredningens förslag icke utgå.

Föredragande departementschefen har härom yttrat:

I likhet med brandförsvarsutredningen anser jag, att staten i samband med

brandförsvarspliktens utsträckning över hela landsbygden skäligen bör i viss

omfattning bidraga till kommunernas engångskostnad för inköp av slang.

Bidrag bör enligt min mening utgå såväl till de kommuner, inom vilka brandkårer

i anledning av brandlagstiftningens ikraftträdande nyuppsättas, som

till kommuner, vilka för att uppfylla brandlagstiftningens fordringar på

brandförsvaret behöva verkställa komplettering av sitt slanginnehav. Den av

brandförsvarsutredningen föreslagna bidragskvoten eller 75 procent av inköpskostnaden

synes mig kunna godtagas. I likhet med utredningen anser

jag mig av principiella och praktiska skäl icke kunna förorda, att bidrag

skulle få utgå även retroaktivt, utan bidragsrätten torde böra begränsas till

att avse engångskostnader i anledning av den nya brandlagstiftningens ikraftträdande.

På grundval av uppgifter, inhämtade från luftskyddsinspektionen, kan ett

statsanslag av 1 170 000 kronor beräknas vara erforderligt för täckande av

kommunernas sammanlagda ytterligare behov av slang. Härvid har räknats

med i genomsnitt 500 meter slang för envar av 250 motorsprutor eller 125 000

meter, vartill Ingis ett uppskattat behov av 75 000 meter slang för komplettering

av förrådet hos kommuner, vilka nu lia för små mängder slang. Då

uppskattningen särskilt av kompletleringsbehovet är av approximativ karak
-

Vtskottet.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

Utskottet.

tär, torde hela det beräknade anslagsbeloppet böra upptagas för nästkommande

budgetår, oavsett att till bidrag för anskaffande av brandsprutor beräknats

medel avseende endast 200 sprutor.

Anslaget bör erhålla reservationsanslags natur. På civilförsvarsstyrelsen

torde få ankomma att efter föredragning av riksbrandinspektören meddela

beslut örn statsbidrag.

Utskottet tillstyrker att medel anvisas till bidrag till kommuner för inköp

av brandslang. Mot beräkningen av anslaget och den föreslagna bidragsgrunden

har utskottet icke funnit anledning till erinran. Utskottet tillstyrker

därför Kungl. Maj:ts förslag.

Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer och anläggande

av branddammar.

I brandförsvarsutredningens förslag upptogs icke frågan om bidrag till

kommuner för uppförande av brandstationer. Däremot tillstyrkte utredningen

en av statens arbetsmarknadskommission och luftskyddsinspektionen

gjord framställning örn anslag till branddammar och brandbrunnar.

Föredragande departementschefen har på denna punkt anfört:

Ett effektivt brandväsen förutsätter givetvis, att vattentillgången är någorlunda

tryggad. Det kan därför bliva nödvändigt att på sina håll, särskilt på

landsbygden, anlägga branddammar för att brandorganisationen överhuvud

skall kunna fungera. I allmänhet torde branddammsanläggningar utgöra

lämpliga objekt för sysselsättning av övertalig arbetskraft. Sådana anläggningar

kunna därför förutsättas i viss utsträckning komma till stånd såsom

beredskapsarbeten. Ett särskilt bidragsanslag torde dock vara erforderligt

för det fall att behovet av branddammar måste, utan hänsyn till arbetsmarknadsläget,

omedelbart tillgodoses. Bidrag synes mig böra utgå med högst

femtio procent av anläggningskostnaden.

Av engångsutgifterna för brandförsvarets ordnande torde uppförandet av

brandstationer i de kommuner, där sådana bliva erforderliga, komma att

utgöra en betydande del. Brandförsvarsutredningen medtog i sitt förslag icke

denna utgiftspost bland de engångskostnader, för vilka statsbidrag borde utgå

(jfr betänkandet s. 133). I anslutning till vad jag inledningsvis anfört hyser

jag emellertid den uppfattningen, att statsbidrag bör beviljas även till kommunala

engångskostnader för anläggning av brandstationer under förutsättning,

att detsamma avväges på sådant sätt, att det kommer att tillgodose särskilt

de mindre bärkraftiga kommunernas behov. Inom en landskommun torde

kostnaderna för en nöjaktig brandstation för närvarande belöpa sig till 12 000

—15 000 kronor, stundom högre belopp. Jag vill förorda, att statsbidrag

må beviljas kommun, som hittills saknat brandstation men som i anledning

av brandlagstiftningens genomförande måste uppföra sådan. Bidraget torde

böra utgå med en tredjedel av anläggningskostnaden, dock högst med 6 000

kronor.

Prövningen av frågor om anslag för nu angivna ändamål synes böra ankomma

på civilförsvarsstyrelsen efter föredragning av riksbrandinspektören.

Såsom förutsättning för erhållande av bidrag till uppförande av brandstation

torde böra gälla, att ritningarna till brandstationen i förväg godkänts av

civilförsvarsstyrelsen eller, om så ej skett, att byggnaden likväl kan anses

väl fylla sitt ändamål. På Kungl. Maj:t torde i övrigt få ankomma att meddela

närmare bestämmelser angående handläggning av nu ifrågavarande

slag av ärenden ävensom angående villkor för åtnjutande av statsbidrag.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

7

De åtgärder, för vilka bidrag här förordats, torde endast successivt kunna

genomföras. För närvarande saknas hållpunkter för att beräkna storleken av

de totala kostnaderna. För nästkommande budgetår synes mig böra upptagas

ett bidragsanslag av 500 000 kronor. Även detta anslag bör anvisas

i form av reservationsanslag.

Liksom departementschefen anser utskottet erforderligt att statliga bidrag

lämnas till kommunerna för uppförande av brandstationer och anläggande

av branddammar. Mot bidragsgrunderna och anslagsberäkningen har utskottet

icke funnit anledning till erinran och tillstyrker därför Kungl. Maj:ts

förslag. Utskottet förutsätter därvid att bidrag ur anslaget skall utgå icke

blott till anläggande av branddammar utan även till anläggande av brandbrunnar.

Årliga kostnader för brandförsvaret.

Statens brandinspektion: Avlöningar.

Anslag äskas under denna punkt för nästkommande budgetår med följande

belopp, nämligen

dels 15 000 kronor, utgörande arvode åt riksbrandinspektören, vilken skulle

träda i verksamhet med budgetårets ingång,

dels 1 000 kronor för beredande av ersättning åt vikarie för riksbrandinspektören,

dels 4 000 kronor till arvode åt sakkunniga vid statens brandinspektion,

och dels 30 000 kronor till arvode åt länsbrandinspeklörer, beräknat för

tiden 1 oktober 1944—30 juni 1945.

Sammanlagt äskas sålunda 50 000 kronor. Departementschefen har anfört,

att anslaget i avbidan på erfarenheter rörande belastningen borde tills vidare

upptagas såsom förslagsanslag. Erforderliga föreskrifter rörande anslagets

användning skulle komma att meddelas av Kungl. Maj:t.

Mot vad sålunda föreslagits har utskottet icke funnit anledning till annan

erinran än att riksbrandinspektören icke torde komma att träda i verksamhet

med budgetårets ingång utan först något senare. Detta förhållande bör

dock icke påverka anslagsberäkningen.

Statens brandinspektion: Omkostnader.

Till bestridande av kostnader för riksbrandinspektörens resor ävensom för

expenser och resor för länsbrandinspektörerna äskas för nästkommande

budgetår ett förslagsanslag av 25 000 kronor. Utskottet tillstyrker Kungl.

Maj:ts förslag.

Ersättningar för skador vid eldsläckning.

För ifrågavarande ändamål äskas för nästkommande budgetår ett förslagsanslag

av 10 000 kronor. Anslaget har upptagits med samma belopp för innevarande

budgetår. Utskottet tillstyrker Kungl. Maj:ts förslag.

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

V tskottet.

Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund.

Till stödjande av den av riksförbundet bedrivna verksamheten har, på

sätt närmare framgår av redogörelse under sjätte huvudtiteln av årets statsverksproposition

(s. 123), från och med budgetåret 1935/36 varit beviljat ett

statsanslag, som under senare tid utgått nied 2 000 kronor för budgetår.

Brandförsvarsutredningen föreslog på anförda skäl, att bidraget till förbundet

skulle höjas till 30 000 kronor för år.

I statsverkspropositionen har redogjorts för en av svenska brandkårernas

riksförbund gjord framställning, att statsbidraget måtte för budgetåret 1944/45

höjas till 5 000 kronor. Beträffande grunderna för denna framställning må

hänvisas till statsverkspropositionen.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

De ökade förpliktelser, som genom den nya brandlagstiftningen komma

att åläggas särskilt landskommunerna, torde komma att påkalla en viss intensifiering,

åtminstone under den närmaste framtiden, av den verksamhet,

som förbundet bedriver genom sina länskonsulenter och som bland annat

avser att nybilda och öva brandkårer på landsbygden. En sådan intensifiering,

vilken även ur det allmännas synpunkt är önskvärd, synes böra föranleda

en viss höjning av det till understöd av förbundets verksamhet anvisade

anslaget. Jag finner mig emellertid icke kunna förorda större bidragsbelopp

än 5 000 kronor. Enligt min mening bör man kunna räkna med att

brandförsäkringsbolagen skola finna med sitt intresse förenligt att även i

fortsättningen stödja den ifrågavarande verksamheten.

I likhet med föredragande departementschefen anser utskottet, att det

statliga bidraget till svenska brandkårernas riksförbund bör, med hänsyn till

de vidgade uppgifter, som den nya brandorganisationen torde komma att pålägga

förbundet, höjas till 5 000 kronor. Utskottet tillstyrker därför Kungl.

Maj:ts förslag.

Utskottet har i särskilt utlåtande (nr 2) på anförda skäl hemställt, bland

annat, att riksdagen måtte under sjätte huvudtiteln för budgetåret 1944/45 till

Brandförsvaret anvisa ett förslagsanslag av 2 500 000 kronor att av Kungl.

Majit disponeras i enlighet med den specificerade uppdelning å anslagsrubriker

riksdagen må komma att fastställa i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

nr 274. Vid sådan uppdelning böra av budgettekniska skäl de anslag,

vilka enligt Kungl. Maj :ts förslag upptagits såsom reservationsanslag eller obetecknade

anslag, erhålla karaktären av maximerade delanslag.

Under åberopande av vad utskottet sålunda i skilda hänseenden anfört

hemställer utskottet,

A) att riksdagen måtte — under förutsättning att riksdagen

i enlighet med utskottets nämnda förslag för budgetåret

1944/45 till Brandförsvaret anvisar ett förslagsanslag av

2 500 000 kronor — för detta anslag fastställa följande specificerade

uppdelning å delanslag, nämligen:

Bidrag till kommuner för inköp av molorbrandsprutor,

högst.................................. kronor 725 000,

s. 9 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

9

Bidrag till kommuner för inköp av brandslang,

högst .......................... kronor 1 170 000,

Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer

och anläggande av branddammar, högst. .. . kronor 500 000,

Statens brandinspektion: Avlöningar, förslagsvis

................................ kronor 50 000,

Statens brandinspektion: Omkostnader, förslagsvis

................................. kronor 25 000,

Ersättningar för skador vid eldsläckning,

förslagsvis ...............................kronor 10 000,

Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund,

högst .............................. kronor 5 000.

B) att motionerna 1:329 och 11:521 icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd; samt

C) att riksdagen måtte, med bifall till den i motionen

II: 535 gjorda hemställan, hos Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam

utredning angående brandförsäkringsföretagens deltagande

i kostnaderna för rikets brandförsvar.

Stockholm den 20 juni 1944. 1

På andra särskilda utskottets vägnar:

4- RICKARD SANDLER.

Närvarande: se under utlåtandet nr 3.

Reservationer:

1. Beträffande utskottets hemställan linder A), såvitt angår Bidrag till

kommuner för inköp av motorsprutor:

av herr Mattsson.

2. Beträffande utskottets hemställan under B):

av herrar Gustavson, Gustav Emil Andersson, Pettersson i Dahl, Lindberg

och Mattsson, som yrkat,

att i utskottets utlåtande under rubriken »Fråga om statsbidrag till kommunerna

för brandförsvarskostnader» avsnittet »Genomförandet av---.

9 § förslaget till brandlag» skulle ersättas av följande:

»Enligt utskottets mening är det oundgängligt, att landskommunerna med

deras i regel svaga skatteunderlag erhålla bidrag av staten icke blott för

vissa engångskostnader för brandförsvaret utan även för de årliga kostna
Bihang

till riksdagens protokoll 1944. 11 sami. 2 avd. Nr 7.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

derna. De närmare skälen för denna mening ha utvecklats bland annat i

motionerna I: 329 och II: 521. Utskottet finner vad där anförts övertygande.

Enligt förslaget till civilförsvarslag skola kommunerna erhålla statsbidrag

med två tredjedelar av kostnaderna för civilförsvaret. Utskottet anser, att

väsentligen samma bidragsgrund bör tillämpas också vad gäller bidraget

till landskommunernas kostnader för brandförsvaret. Med landskommun

skulle därvid avses kommun, där brandstadgans avdelning II äger tillämpning.

Bidraget bör utgå i efterskott för kalenderår. Vederbörande kommun

skulle göra ansökan örn bidrag hos Kungl. Maj:t, som hade att pröva om de

av kommunen gjorda utgifterna varit nödvändiga för att kommunens brandförsvar

skulle vara betryggande.

Enär den föreslagna nya brandorganisationen skall träda i kraft den 1 januari

1945, behöva statsmedel för bidrag enligt det nyss antydda systemet anvisas

först för budgetåret 1945/46. I samband med att den nya brandlagen

och brandstadgan antagas, torde riksdagen emellertid böra fatta beslut att

statsbidrag till landskommunernas löpande kostnader för brandförsvaret skall

utgå.»;

samt att utskottets hemställan under B) skulle lyda:

»B) att riksdagen måtte, med bifall till motionerna I: 329

och II: 521, besluta, att till de kommuner, där brandstadgans

avdelning II är tillämplig, skall utgå statsbidrag med två

tredjedelar av de årliga kostnader, som äro nödvändiga för

hållande av ett betryggande brandförsvar.»

3. Beträffande utskottets hemställan under C.

a. av herrar Sam Larsson, Gustavson, Sundberg, Herlitz, Gustav Emil Andersson,

Ragnar Bergh, Håstad, Mattsson, Boman och Andersson i Gisselås,

som yrkat,

att i utskottets utlåtande under rubriken »Frågan om statsbidrag till kommunerna

för brandförsvarskostnader» avsnittet »Brandförsäkringsbolagen i

---av försäkringstagarna» skulle ersättas av följande:

»I motionen II: 535 har yrkats att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om skyndsam utredning angående brandförsäkringsbolagens

deltagande i kostnaderna för rikets brandförsvar.

Föredragande departementschefen har, enligt vad som anföres i propositionen,

övervägt möjligheterna att i lämplig form göra ett dylikt bidrag obligatoriskt

för försäkringsanstalterna. Företagna undersökningar hade emellertid

visat, att stora svårigheter därvidlag yppade sig.

Utskottet erkänner, att ordnandet och vidmakthållandet av ett stark brandförsvar

ligger i brandförsäkringsansalternas intresse. Brandförsäkringsanstalterna

i riket ha också hittills lämnat avsevärda bidrag till kommunernas

kostnader för brandförsvaret. Under år 1940 uppgick, enligt vad utskottet

inhämtat, det sammanlagda beloppet av dessa bidrag till 1 470 000 kronor,

eventuella bidrag från sockenbolagen ej inräknade. Härtill komma de ännu

s. 11 Kontrollera mot PDF

Andra särskilda utskottets utlåtande nr 7.

11

större indirekta bidrag till brandförsvaret, som tariffbolagen lämna genom

den nedsättning av premierna, vilken vissa försäkringstagare i mån av egna

åtgöranden att minska brandrisken erhålla. Utskottet befarar, att försäkringsanstalternas

intresse att såsom hittills i olika former och för olika ändamål

ekonomiskt stödja brandförsvaret icke kommer att bestå, därest de åläggas

att lämna ett obligatoriskt bidrag. Å andra sidan saknar utskottet anledning

att tro, att försäkringsanstalterna med hänsyn till de förbättringar av brandförsvaret,

som den nya brandlagen och därmed sammanhängande åtgärder

åstadkomma, skulle visa ett förminskat intresse att medverka vid stärkandet

av kommunernas brandförsvar. Under sådana förhållanden finner utskottet

det ur hela brandskyddets synpunkt ändamålsenligast att först avvakta någon

tids erfarenhet, innan ställning tages till den i motionen väckta frågan.

Utskottet har härvid även måst beakta de principiella och praktiska svårigheter,

vilka skulle vara förbundna med införandet av en obligatorisk bidragsplikt

och vilka föredragande departementschefen för närvarande böjt

sig för. En dylik bidragsplikt skulle sålunda bli en intressebeskattning av

dem, som dragit försorg om att skaffa sig ett försäkringsskydd, medan denna

beskattning ej skulle drabba dem, som underlåtit att skaffa sig den trygghet

försäkringen ger. Åtminstone i vissa fall torde det icke gå att undvika

att försäkringsföretagen för att kunna fullgöra en bidragsplikt måste höja

premierna eller inställa en eljest möjlig nedsättning av dem. Likaså kompliceras

frågan genom brandförsäkringsanstalternas återförsäkringsverksamhet.»;

samt att utskottets hemställan under C) skulle lyda:

»C) att motionen II: 535 icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.»

b. av herr Sandler.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:477 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa anslag till brandväsendet. s. 21 i texten