Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om införande av kommunal skatt för kattor.

1944-01-27 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,8 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:1, Betänkande i anledning av väckt motion om införande av kommunal skatt för kattor.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

1

Nr 1.

Ankom till riksdagens kansli den 27 januari 1944 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

införande av kommunal skatt för kattor.

(lia avd.)

I en inom andra kammaren av herr Holmgren väckt, till bevillningsutskottet

hänvisad motion, nr 5, har hemställts, »att riksdagen ville besluta,

att kommun må uttaga skatt på kattor till högst samma belopp, som får

åsättas hundar, och att i tillämpliga delar de föreskrifter, som finnas rörande

hållande av hund, skola vara gällande för katt».

Beträffande motiveringen för det i motionen framställda yrkandet får utskottet,

i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen.

Enligt lagen den 3 juni 1938 om rätt till jakt tillkommer jakträtt, där ej

annat i lagen stadgas, en var jordägare å honom tillhörigt område (2 §).

Är mark åt någon upplåten, äger brukaren nyttja den jakt, som hör till

marken (7 §). Katt som anträffas utanför gård eller trädgård må av jakträttsinnehavaren

eller hans folk saklöst dödas (23 §).

Enligt 19 § hälsovårdsstadgan den 19 juni 1919 äger hälsovårdsnämnd till

förebyggande av sanitära olägenheter, som yppas av att någon håller bl. a.

kattor, utfärda förbud mot djurens hållande.

Hundskatt skall enligt 1 § förordningen den 17 maj 1923 angående skatt

för hundar årligen erläggas för varje hund till kommunen. Hundskatt skall

erläggas till den kommun, där hunden stadigvarande innehaves (2 § 1 mom.).

Har hundskatt erlagts till en kommun skall skatt för samma hund för det

året ej erläggas till annan kommun, med mindre den årliga skattesatsen för

hunden i den senare kommunen är högre än det belopp, som för året redan

erlagts i skatt för hunden (2 § 2 morn.). Skattskyldig för viss hund är den

person, av vilken hunden stadigvarande innehaves, när skatteplikt inom

kommunen för året inträder (3 §). I fråga örn skattens belopp stadgas i 4 §,

att skatten skall av kommunen bestämmas lika för varje hund och utgöra

lägst tio högst femtio kronor för kalenderår. Enligt 5 § skall skattskyldig

under januari månad varje år till vederbörande kommunala uppbördsmyndighet

skriftligen anmäla de hundar, för vilka skatteplikt vid ingången av

året förelegat, med angivande av hundarnas ras, ålder, kön och färg. In
Bihang

till riksdagens protokoll 19ii. 7 sami. Nr 1—3.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 1.

träder skatteplikt under löpande år skall den skattskyldige inom trettio dagar

därefter på samma sätt anmäla detta, över de hundar, som anmälts

till beskattning, skall föras särskilt för kalenderår löpande hundskatteregister

(7 § 1 morn.). Å erlagd hundskatt skall lämnas särskilt skattemärke, vilket

enligt 8 § skall vara å halsband eller på annat lämpligt sätt anbragt

på hunden.

I den nu förelig''gande motionen har till stöd för det däri framställda yrkandet

anförts bland annat, att kattorna förföljde småfåglarna, vilka på

våren och försommaren uträttade ett synnerligen nyttigt arbete genom att

befria fruktträd från insekter och larver. Motionären ville icke ifrågasätta

ett utrotande av kattorna. Antalet kattor borde dock reduceras. Det syntes

motionären lämpligt att kattor liksom hundar försåges med halsband med

ägarens namn och adress, varigenom vildkattor lätt kunde urskiljas.

Utskottet. Utskottet finner motionens syfte att bereda skydd för småfåglarna vara

värt beaktande. Den av motionären ifrågasatta beskattningen förutsätter

dock, i likhet med vad som gäller vid hundskatten, inrättande av ett kontrollsystem

för skattens erläggande. Då införande av ett dylikt system torde komma

att medföra svårigheter och kostnader, som icke stå i rimligt förhållande

till de fördelar, som kunna vinnas med detsamma, anser sig utskottet

icke kunna tillstyrka den i motionen föreslagna beskattningen av kattor.

Utskottet finner sig ej heller kunna förorda införande av ändrade föreskrifter

angående hållande av kattor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att motionen II: 5 av herr Holmgren om införande av kommunal

skatt för kattor icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd.

Stockholm den 27 januari 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från f örsta kammaren: herrar Johan Bärg, Sjödahl, Ekman, Frans Ericson, Velander,

Björkman, Gustaf Elofsson, Heuman, Carl Eric Ericsson och Lindblom; samt

från andra kammaren: herrar Hagberg d Malmö, Björklund, Olsson i Gävle, Karlsson

i Grängesberg, Henriksson, Rosander, Sundström i Skövde, Boman och Andersson i Vigelsbo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.