Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse i vissa fall från skyldighet att ånyo erlägga till kommissionär i domsaga inbetalade, av kommissionären förskingrade stämpelavgifter.

1944-03-09 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:16, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående befrielse i vissa fall från skyldighet att ånyo erlägga till kommissionär i domsaga inbetalade, av kommissionären förskingrade stämpelavgifter.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16.

1

Nr 16.

Ankom till riksdagens kansli den 9 mars 1944 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående befrielse i vissa fall från skyldighet

att ånyo erlägga till kommissionär i domsaga

inbetalade, av kommissionären förskingrade stämpelavgifter.

I en den 25 februari 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad

proposition, nr 130, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, efter prövning i varje särskilt

fall, medgiva befrielse från skyldighet att erlägga avgift till stämpel å

enskild handling, då sådan avgift tidigare inbetalats till kommmissionären i

Mellansysslets domsaga Frideborg Skoglund och av henne förskingrats.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Hos Kungl. Majit hava förre verkmästaren Carl Johan Bergströms änka

Mathilda Bergström, född Magnusson, i Deje, direktören Albin Rapp i Örebro

och kamreraren Axel Emil Berggren i Dejefors bruk, den sistnämnde i

egenskap av testamentsexekutör i boet efter kantorn Olof Herman Bergström

från Deje, var för sig, gjort framställning örn befrielse från skyldighet

att erlägga ny stämpelavgift, sedan kommissionären i Mellansysslets domsaga

Frideborg Skoglund, född Olsson, förskingrat till henne inbetalade stämpelavgifter.

Rapps framställning avser även befrielse från skyldighet att ånyo

erlägga lösen.

Frideborg Skoglund anställdes såsom kanslibiträde å nämnda domsagas

kansli den 15 oktober 1918. Från den 1 januari 1926 tjänstgjorde hon

jämväl såsom kommissionär i domsagan. Den 1 januari 1942 entledigades

hon från kommissionärskapet och den 1 juni 1942 från anställningen som

kanslibiträde. Den 9 mars 1943 dömdes hon av rådhusrätten i Karlstad genom

utslag, som vunnit laga kraft, till straff för förskingring m. m.

Av protokollen i det av rådhusrätten sålunda avgjorda målet framgår, dels

att kamreraren Carl I. Thim i Kil i slutet av år 1935 till Frideborg Skoglund

för inregistrering inlämnat bouppteckning efter Carl Johan Bergström jämte

stämpelavgift om 96 kronor, att Frideborg Skoglund falskeligen å bouppteckningen

skrivit med vederbörande domares namn undertecknat bevis att

densamma under visst nummer inregistrerats vid Mellansysslets domsagas

häradsrätt, att bouppteckningen försedd med beläggningsstämplar till belopp

av 96 kronor mot lösen av 50 öre återställts till Thim samt att Frideborg

Skoglund behållit såväl stämpel- som lösenbeloppet, dels att Rapp under hösten

1939 till Frideborg Skoglund för lagfart insänt ett köpebrev beträffande

Bihang till riksdagens protokoll 19Vi. 7 sami. AV 10. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 16.

fastigheten Säm Södra 3156 i Grums socken jämte stämpelavgift 350 kronor,

att Frideborg Skoglund å köpebrevet falskeligen skrivit -ett med vederbörande

domares namn undertecknat bevis att lagfart på grund därav beviljats för

Rapp, att Frideborg Skoglund utfärdat ett med samma domares namn undertecknat

lagfartsbevis om nämnda lagfart, att köpebrevet, försett med beläggningsstämplar

till belopp av 350 kronor, och lagfartsbeviset tillställts Rapp

mot utbekommande av lösen 5 kronor och stämpel 3 kronor 50 öre för beviset

å köpebrevet och lagfartsbeviset, att Frideborg Skoglund behållit samtliga

dessa stämpel- och lösenbelopp, samt att Frideborg Skoglund å ett den 15

april 1941 utfärdat, sedermera till Rapp mot erläggande av lösen med 2 kronor

25 öre och stämpel med 1 krona 25 öre utlämnat gravationsbevis angående

ifrågavarande fastighet ändrat lagfarne ägarens namn till att avse

Rapp, dels ock att Berggren under våren 1941 till Frideborg Skoglund för

inregistrering insänt bouppteckning efter kantorn Olof Herman Bergström

från Deje ävensom till henne inbetalat stämpelavgift till bouppteckningen

med 6 000 kronor, att Frideborg Skoglund utan att ingiva bouppteckningen

till domaren behållit dessa 6 000 kronor, samt att hon enligt anteckning

den 2 augusti 1941 å ett utdrag av bouppteckningen intygat, att bouppteckningen

för registrering ingivits till häradsrätten samt att i stämpel till densamma

erlagts 6 000 kronor.

Av de sålunda angivna, av Frideborg Skoglund tillgripna beloppen utgöra

6 446 kronor medel, som Frideborg Skoglund mottagit av de rättssökande

för täckande av kostnaderna för stämpel å enskilda handlingar. Av utslaget

framgår, att Frideborg Skoglund tillgripit och förskingrat ytterligare belopp

å sammanlagt 5 892 kronor, som hon mottagit från olika rättssökande till täckande

av dylika kostnader. Därjämte har Frideborg Skoglund enligt utslaget

tillgripit och förskingrat vissa andra belopp, som av rättssökande inbetalats

för täckande av kostnader för stämpel å expeditioner, för lösen m. m.

1 anledning av framställningarna lia efter remiss yttranden avgivits av

statskontoret, Svea hovrätt och generalpoststyrelsen.

Beträffande innehållet i nämnda yttranden tillåter sig utskottet hänvisa till

propositionen (s. 7—10).

Till stöd för det i den föreliggande propositionen framlagda förslaget har

föredragande statsrådet anfört bland annat följande:

»Vid bedömande av de frågor, som i de av förevarande framställningar berörda

och andra fall uppkomma till följd av Frideborg Skoglunds förskingringar,

anser jag mig böra utgå från den av Svea hovrätt uttalade uppfattningen,

att de belopp, som inkommit till Frideborg Skoglund, icke böra anses

såsom inbetalade till kronan. Med denna utgångspunkt har någon förlust

icke uppkommit för staten på grund av de brottsliga handlingar, till vilka

Frideborg Skoglund gjort sig skyldig.

I de fall, då enskilda handlingar av Frideborg Skoglund åsatts stämplar

från häradshövdingens stämpelförråd, i vilket bristen blivit helt täckt, skulle

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 16.

3

för staten uppkomma en viss vinst, för den händelse nya stämpelavgifter i stället

för de förskingrade skulle avkrävas de rättssökande. Uppenbarligen bör i

dessa fall avgiftsbefrielse medgivas.

Av de utlåtanden, som i anledning av de nu gjorda framställningarna avgivits

av Svea hovrätt, statskontoret och generalpoststyrelsen, framgår, att

myndigheterna ansett avgiftsbefrielse böra medgivas också i de fall, då handlingarna

av Frideborg Skoglund åsatts förbrukade stämplar eller icke alls

stämpelbelagts. Under hänvisning till vad myndigheterna anfört, tillstyrker

jag sådan avgiftsbefrielse.

I de först nämnda fallen torde för avgiftsbefrielse icke erfordras riksdagens

medverkan. Däremot innebär avgiftsbefrielse i de senare fallen, med den utgångspunkt

som här tagits, en eftergift av skatt, till vilken riksdagens medgivande

erfordras. Då emellertid såsom i det föregående påpekats det förhandenvarande

materialet icke lämnar ledning för bedömande, i vilken utsträckning

och i vilka fall handlingarna åsatts förbrukade stämplar eller stämplar

från häradshövdingens stämpelförråd, synes mig lämpligast, att hela frågan

örn avgiftsbefrielse underställes riksdagen.

Jag förordar därför, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens bemyndigande

att, efter prövning i varje särskilt fall, medgiva befrielse från skyldighet att

erlägga avgift till stämpel å enskild handling, då sådan avgift tidigare inbetalats

till Frideborg Skoglund men av henne förskingrats. Naturligtvis bör

avgiftsbefrielsen icke i något fall avse större belopp än det, som inbetalats

till Frideborg Skoglund. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela

de närmare föreskrifter, som i de olika fallen kunna visa sig erforderliga.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Majits förevarande

proposition nr 130, bemyndiga Kungl. Majit att, efter

prövning i varje särskilt fall, medgiva befrielse från skyldighet

att erlägga avgift till stämpel å enskild handling, då sådan

avgift tidigare inbetalats till kommissionären i Mellansysslets

domsaga Frideborg Skoglund och av henne förskingrats.

Stockholm den 9 mars 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Utskottet.

Närvarande: se under betänkande nr 15.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:101 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj ris proposition angående befrielse i vissa fall från skyldighet att ånyo erlägga till kommissionär i domsaga i a1 i texten