Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

1944-03-17 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:21, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

1

Nr 21.

Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen

i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats

till bevillningsutskottet.

Genom en den 10 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 195, har Kungl.

Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1945 till och med

dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1946, rätt

att till riket införa socker (tulllaxenummer 119 och 120) med av Kungl.

Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt

vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må

erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse

med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning

inför Kungl. Majit anfört.

I propositionen har vidare föreslagits, att riksdagen måtte till »Kostnader

i samband med sockerregi eringen» å tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1943/44 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag

av 25 000 000 kronor.

Propositionen bar, i vad angår anslagsfrågan, hänvisats till jordbruksutskottet

och i övrigt till bevillningsutskottet.

Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.

Majit anfört till stöd för förslaget angående regleringen av sockernäringen

i riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (s. 1—34 och

37—41). 1 propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska

staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen

m. m. under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 ävensom förbindelse till

statens sockernämnd angående betarbetarlönerna 1944 samt bestridande av

vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta betänkande

såsom bilagor (Bilaga 1 och 2).

Bihang tilt riksdagens protokoll 19ii. 7 saini. Nr 21—23.

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Utskottet.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 195, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1945

till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast

den 31 januari 1946, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade undantag

icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken

Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;

2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,

som må erfordras för upprätthållande av nu angivna

ensamrätt; samt

3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska

sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. m.

i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört.

Stockholm den 17 mars 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander, Björkman och Sylwan, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Orgdrd,

Sandberg, Falk, Lundell, Karlsson i Grängesberg, Ohlsson d Kastlösa och Bladh.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

3

Bilaga i.

Förslag

till

Kontrakt

mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget

angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti

1944—31 juli 1945.

Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,

i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse

träffad.

1 §•

Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än

bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer

119 och 120).

Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,

returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager

av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd

sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat

tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven

ordning.

Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i

egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan

åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under

s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.

Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter

socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid

förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande

av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en

från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad

genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade

med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse

investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under

statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom

rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna

vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och

bolaget.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

2 §.

Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling

under år 1944 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares

centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,

att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt

skall utgöra 4 kronor 50 öre.

I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj:t

och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på

hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning

ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till

sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att

förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.

Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande

må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.

Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings

eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning

och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,

som härom tidigare tillämpats.

3 §.

Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt

för 1944 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven

förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna

1944 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser

skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda

nämnden.

Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget

innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna

belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.

4 §.

Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning

erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,

som av Kungl. Majit fastställas.

Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring

bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget

att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos

Kungl. Majit.

5 §.

För räkenskapsåret 1 augusti 1944—31 juli 1945 är bolaget gentemot staten

redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen

och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen

erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

5

som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning

av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid

skola särskilt följande grunder iakttagas.

1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke

kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,

skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition

stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,

vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets

eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det

att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,22 öre för varje under räkenskapsåret

i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående

oavsett produktionens storlek.

Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta

enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive

kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,

överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta

moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens

nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar

skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra

sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,

cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å

respektive konton.

Skulle under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 sådana förändringar beträffande

en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda

i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen

undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång

i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten

förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd

skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,22 öre. Såsom exempel

på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens

allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,

jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen

eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga

lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,

så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa

av 17,22 öre.

I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ

ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara

av ena eller andra slaget, skall liksom Ilin ilis erforderlig omräkning verkställas

för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit

vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.

I den mån under avtalstiden .särskilda kostnader uppkomma på grund av

beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa

kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och

alltså omfattas av statsgarantien.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare

ej får höjas.

2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter

må upptagas i bokslutet den 31 juli 1945, skall gälla, att räkenskapsårets

drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att

bolaget kan -— med antagande av att den utgående lagerbehållningen av

varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager

samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och

lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen

använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen

med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej

fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar

kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.

Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 till

kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande

delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.

Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 understiger

det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande

underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta

innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten

skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,

genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt

från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å

varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —

förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda

avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken

under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som

motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 —- med utgångspunkt

från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra

sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i

normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,

under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens

gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden

vid prisfall å varan nedgår under året -— allenast för återställning av

lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,

skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd

eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,

till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig

återställning av lagret. -— Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd

och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna

å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren

i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,

skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.

Det förutsättes, att efter erforderliga utredningar överenskommelse må

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21. •

kunna träffas mellan parterna om viss avveckling redan under kontraktstiden

av de i detta moment andra och tredje styckena intagna bestämmelser

(jämför efterföljande allmänna uttalanden från förhandlingarna punkt 4).

3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad

skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse

intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet

mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under

räkenskapsåret 1944/45 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten

är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets

utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid

sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt

förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande

kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan

skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot

bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid

räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning

av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,

vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget

den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.

Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å

sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten

få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning

av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma

pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.

Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet

mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj :t

fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda

pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger

ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen

av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger

på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.

4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt

skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom

återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda

icke äro kontraktsenligl berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens

biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,

som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare

i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.

5 inom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande

nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,

dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet

den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej

ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl

då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.

6‘ mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets

kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet

än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska

bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande

av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga

ali nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande

bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.

7 morn. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti

ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget

erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn

beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång

ut^a vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit

i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga

vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan

uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda

överskjutande beloppet.

8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit

att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser

örn täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.

6 §■

Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser

som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens

pris.

Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans

intresse obehörigen skadas.

7 §•

Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn

av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).

Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,

som den anser erforderligt för tillsynens utövande.

Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager

åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla

sagda myndighet.

8 §•

I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt

rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens

atagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda

staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden

och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

9

Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen

tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en

särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska

och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att

vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom

är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.

Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare

föreskrifter.

9 §•

Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,

som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget

och dess verksamhet.

10 §.

Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1944 till och

med den 31 juli 1945 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning

uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.

Allmänna uttalanden från förhandlingarna.

1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941

skall gälla även beträffande nya avtalstiden.

2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under

1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom

ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola

gälla.

3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17,22

öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas oförändrade.

4. För ernående av förenkling samt besparing i bokförings- och kontrollkostnader

är det önskvärt, om redan under kontraktstiden en avveckling

kunde ske av de i 5 § 2 mom. intagna bestämmelserna örn rekonstruktionsfonder

och andra lagervärdeberäkningar i vad bestämmelserna hänföra sig

till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än bränsle, emballage och

kalksten. En bestämmelse härom har intagits i sagda moment sista stycket.

Då emellertid de för en dylik avveckling erforderliga sifferutredningarna icke

kunna medhinnas inom den lid, då uppgörelse rörande förevarande kontrakt

bör träffas, förutsättes, att efter förhandlingar mellan statens sockernämnd

och Svenska sockerfabriksaktiebolaget särskild överenskommelse om

här avsedd avveckling senare ingås mellan parterna, därvid för statens vidkommande

överenskommelsens giltighet förutsätter Kungl. Majits godkännande.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 21-

Bilaga 2.

Förbindelse

till

statens sockernämnd

angående betarbetarlönerna 1944 samt bestridande av vissa på

statens sockernämnd ankommande kostnader.

§ 1.

Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens

sockernämnd att vid användning under 1944 av lejd arbetskraft för

sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om

dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning

enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:
1)

I fråga om sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter

utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:

Per 100 sträck- Per 1 000

famnar meter

För första hackningen.............................. 25 öre 140 öre

» gallringen .................................... 79 > 443 »

» hackningen närmast efter gallringen ............ 42 » 236 »

» varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning 23 » 129 »

dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare

höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar (539 öre per 1 000 meter).

Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln

av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning

och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet

som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar (567 öre per

1 000 meter).

Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring

och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,

utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar

(11,2 öre per 1 000 meter).

2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg

eller avdrag utgår enligt följande tabell.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

11

a) Tillägg:

Vid plantantal Utgår

per 6 400 sträck- tillägg med

famnar örn kronor

39 000 ................ 1,50

40 000 ................ 3,00

41 000 ................ 4,50

42 000 ................ 6,00

43 000 ................ 7,50

44 000 ................ 9,00

45 000 ................ 10,50

46 000 ................ 12,00

47 000(12,00 — 1,50 =) 10,50

48 000(12,00 — 3,00 =) 9,00

O. S. V.

b) Avdrag:

Vid plantantal Utgår

per 6 400 sträck- avdrag med

famnar om kronor

37 000 ................ 1,50

36 000 ................ 3,00

35 000 ................ 4,50

34 000(4,50 + 3,00 =).. 7,50

33 000 (4,50 + 6,00 =).. 10,50

o. s. v.

Vid plantantal

Utgår

per 1 U00 meter

tillägg med

om

öre

3 420 ..........

....... 13,2

3 510..........

....... 26,3

3 600 ..........

....... 39,5

3 680 ..........

....... 52,6

3 770 ..........

3 860 ..........

....... 78,9

3 950 ..........

....... 92,1

4 030 ..........

....... 105,3

4 120..........

....... 92,1

4 210.........

....... 78,9

O. S. V.

Vid plantantal

Utgår

per 1 000 meter

avdrag med

om

öre

3 250 .........

....... 13,2

3 160..........

....... 26,3

3 070 ..........

....... 39,5

2 980 ..........

....... 65,8

2 890 ..........

....... 92,1

>

c/5

6

För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000

meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm, utgår

ej tillägg eller avdrag.

Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning

förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet

genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med

svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen

ej förekomma.

Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,

göres vid slutlikviden för sommarskötseln.

Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen

15 procent tills slutlikvid sker.

Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes

sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn

vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter

om vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor repesenterande

det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen av

tillägg, respektive avdrag.

Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

3) Om .jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd

med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden

av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från

5 till 30 procent.

Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande

ogräsbestånd.

4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,

väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord

plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord med minst

följande belopp:

Per 400 sträck- Per t 000

famnar med meter med

kronor kronor

1) För arbete verkställt före den 25 oktober ...... 6,80 9,54

2) För arbete verkställt under tiden 25 oktober—9

november .................................. 7,35 10,31

3) För arbete verkställt fr. o. m. den 10 november 8,05 12,14

Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var

och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest

för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse örn

viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för

arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1

november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger

kr. 7: 35 per 400 sträckfamnar (respektive kr. 10: 31 per 1 000 meter)

-— utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp.

Därest levnadskostnadsindex under år 1944 uppgår till minst 249, skall

från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal

mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarförbundet

(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna

utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000

meter).

5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan

antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen

areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där

uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall

för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning

(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kg per hektar, varmed

skörden å egendomen överstiger 28 000 kg avräknade sockerbetor per hektar,

utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per 1 000 meter).

Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad

att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget utgå

i proportion till upptagen areal.

För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda

uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 21.

13

meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än

det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400

sträckfamnar (70,2 öre per 1 000 meter).

Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, hava rätt till

eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.

6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid

vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som

är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver

fullständig adress.

Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,

för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska socker - fabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor

under året.

7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan

under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd

förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som

felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande

ersättningen jämte 5 % årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt

av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

§ 2.

Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens

sockernämnd har att bestrida, under 1944 till nämnden erlägga en avgift

av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling

sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall

innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras

avgiften i proportion till arealen.

§ 3.

Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri

inbegripet avgörande, huruvida och i vad män ersättningsskyldighet, enligt

§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med

iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för

Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet

samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om avdrag vid taxering av inkomst för flyttningskostnader vid tillträdande av annan anställning. a1 i texten