Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
1944-03-17 · 13 sidor, varav 11 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 11 av 13 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1944:21, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
1
Nr 21.
Ankom till riksdagens kansli den 18 mars 1944 kl. 1 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition, nr 195, angående reglering av sockernäringen
i riket m. m., såvitt propositionen hänvisats
till bevillningsutskottet.
Genom en den 10 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 195, har Kungl.
Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1945 till och med
dag, som Kungl. Majit bestämmer, dock senast den 31 januari 1946, rätt
att till riket införa socker (tulllaxenummer 119 och 120) med av Kungl.
Majit stadgade undantag icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt
vilken Kungl. Majit överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter, som må
erfordras för upprätthållande av nu angivna ensamrätt; samt
3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
rörande sockertillverkningen m. m. i huvudsaklig överensstämmelse
med vad föredragande departementschefen vid ärendets föredragning
inför Kungl. Majit anfört.
I propositionen har vidare föreslagits, att riksdagen måtte till »Kostnader
i samband med sockerregi eringen» å tilläggsstat II till riksstaten för
budgetåret 1943/44 under nionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 25 000 000 kronor.
Propositionen bar, i vad angår anslagsfrågan, hänvisats till jordbruksutskottet
och i övrigt till bevillningsutskottet.
Beträffande vad departementschefen vid ärendets föredragning inför Kungl.
Majit anfört till stöd för förslaget angående regleringen av sockernäringen
i riket får utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll (s. 1—34 och
37—41). 1 propositionen omförmälda förslag till kontrakt mellan svenska
staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget angående sockertillverkningen
m. m. under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 ävensom förbindelse till
statens sockernämnd angående betarbetarlönerna 1944 samt bestridande av
vissa på statens sockernämnd ankommande kostnader åtfölja detta betänkande
såsom bilagor (Bilaga 1 och 2).
Bihang tilt riksdagens protokoll 19ii. 7 saini. Nr 21—23.
1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
Utskottet.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot föreliggande förslag,
får hemställa,
att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande
proposition nr 195, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,
1) besluta, att för tiden från och med den 1 februari 1945
till och med dag, som Kungl. Maj:t bestämmer, dock senast
den 31 januari 1946, rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120) med av Kungl. Maj:t stadgade undantag
icke skall tillkomma annan än staten eller den, åt vilken
Kungl. Maj:t överlåter sådan rätt;
2) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter,
som må erfordras för upprätthållande av nu angivna
ensamrätt; samt
3) medgiva, att avtal må träffas mellan staten och Svenska
sockerfabriksaktiebolaget rörande sockertillverkningen m. m.
i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen
vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit anfört.
Stockholm den 17 mars 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,
friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander, Björkman och Sylwan, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Orgdrd,
Sandberg, Falk, Lundell, Karlsson i Grängesberg, Ohlsson d Kastlösa och Bladh.
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
3
Bilaga i.
Förslag
till
Kontrakt
mellan svenska staten och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
angående sockertillverkningen m. m. under tiden 1 augusti
1944—31 juli 1945.
Mellan svenska staten å ena sidan samt å andra sidan Svenska sockerfabriksaktiebolaget,
i det följande benämnt bolaget, är följande överenskommelse
träffad.
1 §•
Staten tillförsäkrar bolaget för nedan i 10 § omförmälda tid att annan än
bolaget ej skall äga laglig rätt att till riket införa socker (tulltaxenummer
119 och 120).
Vad ovan sägs skall icke utgöra hinder för annan att företaga transitering,
returförtullning eller uppläggning i frihamn eller å tullager eller provianteringsfrilager
av nyss omförmälda vara; dock får å provianteringsfrilager upplagd
sådan vara endast efter av Kungl. Majit för varje särskilt fall meddelat
tillstånd disponeras annorledes än till fartygs proviantering i föreskriven
ordning.
Vad i första stycket sägs gäller ej heller i avseende å vara, som införes i
egentlig gränstrafik eller under sådana förhållanden, att tullfrihet för varan
åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än den under
s) upptagna eller enligt 6 eller 8 § samma förordning.
Utan hinder av vad ovan sägs äger staten rätt att till riket införa de myckenheter
socker, som staten anser erforderligt anskaffa, varvid emellertid
förutsättes, att försäljningen av sålunda importerat socker sker med anlitande
av bolaget. Bolagets verksamhet med importsocker skall bedrivas såsom en
från verksamheten enligt förevarande kontrakt fristående rörelse, reglerad
genom särskilt avtal mellan staten och bolaget. De utgifter, som äro förenade
med importvarans anskaffande (däri inräknat ränta å i denna rörelse
investerat kapital), lagring, försäljning m. m., skola alltså icke ingå under
statens garanti enligt 5 § här nedan, utan gäller angående dylika utgifter liksom
rörande redovisning av de å importverksamheten uppkommande inkomsterna
vad därom i särskild ordning överenskommes mellan staten och
bolaget.
4 Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
2 §.
Bolaget förbinder sig att inbjuda till teckning av kontrakt angående sockerbetsodling
under år 1944 i enlighet med mellan bolaget och Sveriges betodlares
centralförening överenskomna grunder samt under iakttagande tillika,
att grundpriset för 100 kilogram sockerbetor med 16 procent sockerhalt
skall utgöra 4 kronor 50 öre.
I betodlingskontrakten skall intagas en erinran örn den mellan Kungl. Maj:t
och Sveriges betodlares centralförening träffade överenskommelsen, att på
hemställan av sagda förening må genom visst skiljemannaförfarande omprövning
ske, huruvida höjning av betpriset kan anses motiverad med hänsyn till
sådan stegring av kostnaderna för produktionen av betor, som innebär att
förutsättningarna för det avtalade priset i någon mera betydande mån förändrats.
Bolaget åtager sig att iakttaga vad enligt nyssberörda skiljemannaförfarande
må bliva bestämt beträffande eventuell höjning av betpriset.
Vid teckning av betodlingskontrakt, avseende leverans till Lidköpings, Linköpings
eller Mörbylånga råsockerfabrik, skola dock i fråga örn täckningsersättning
och bidrag till järnvägsfrakter gälla i huvudsak samma grunder,
som härom tidigare tillämpats.
3 §.
Bolaget förbinder sig att ej låta någon betodlare ingå eller övertaga betodlingskontrakt
för 1944 med mindre betodlaren avlämnar en vederbörligen underskriven
förbindelse, enligt bilagda formulär, angående betarbetarlönerna
1944 och bestridande av vissa kostnader. Samtliga sådana underskrivna förbindelser
skola av bolaget, på anfordran, överlämnas till den i 7 § omförmälda
nämnden.
Vad betodlare enligt § 2 i förberörda förbindelse är skyldig betala skall bolaget
innehålla å den odlaren tillkommande betlikviden. Sålunda innehållna
belopp har bolaget att, på anfordran, redovisa till nämnden.
4 §.
Bolaget är skyldigt att vid försäljning av socker och sirap samt vid sockertillverkning
erhållna biprodukter tillämpa de priser och försäljningsvillkor,
som av Kungl. Majit fastställas.
Finner bolaget att på grund av ändrade förhållanden eller eljest ändring
bör ske i fråga om priser eller försäljningsvillkor, som nyss nämnts, har bolaget
att med förebringande av erforderlig utredning göra anmälan därom hos
Kungl. Majit.
5 §.
För räkenskapsåret 1 augusti 1944—31 juli 1945 är bolaget gentemot staten
redovisningsskyldigt för sina samtliga inkomster på grund av tillverkningen
och försäljningen av socker och sirap samt vid sockerframställningen
erhållna biprodukter, och åtager sig staten att — med den inskränkning,
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
5
som följer av bestämmelserna i 1 mom. här nedan — svara för täckning
av bolagets för samma tillverkning och försäljning havda kostnader. Därvid
skola särskilt följande grunder iakttagas.
1 mom. Statens garanti för täckning av bolagets kostnader omfattar icke
kostnadsposterna underhåll, avskrivningar å fastigheter, maskiner och inventarier,
skatter till stat och kommun, till bolagsstyrelsens fria disposition
stående medel, avlöningar, pensioner, förbrukningsartiklar, omkostnader, körsel,
vagnshyra, betfrö och försäkringar samt ej heller förräntning av bolagets
eget kapital (vinst), utan skall bolaget självt täcka dessa kostnader mot det
att bolaget äger tillgodoräkna sig ett belopp av 17,22 öre för varje under räkenskapsåret
i fråga tillverkat kilogram råsocker. Sagda öretal blir bestående
oavsett produktionens storlek.
Samtliga i närmast föregående stycke omförmälda poster skola omfatta
enahanda utgifter som tidigare regelmässigt plägat hänföras till respektive
kostnadspost, och äger bolaget alltså icke å konton, som falla under statsgarantien,
överflytta vad som av bolaget tidigare plägat bokföras å i detta
moments första stycke avsedda konton eller i övrigt till statsregleringens
nackdel verkställa förskjutningar av kostnader av nu nämnt slag. Under avskrivningar
skola innefattas samtliga anläggningsavskrivningar, som beröra
sockerrörelsen, samt alltså jämväl sådana, som avse sirapstillverkningen, kolkranen,
cisternvagnarna m. m. och vilka tidigare avförts före bokslutet å
respektive konton.
Skulle under tiden 1 augusti 1944—31 juli 1945 sådana förändringar beträffande
en eller flera av i detta moment avsedda kostnadsposter inträda
i pris- eller lönehänseende, som i fråga örn höjning ej kunnat av bolaget rimligen
undvikas och vilka sammanlagt medföra väsentlig stegring eller nedgång
i summan av sagda kostnadsposter, skall efter påfordran av någondera parten
förhandlingar mellan dem upptagas i syfte att åstadkomma härav föranledd
skälig jämkning av förenämnda belopp av 17,22 öre. Såsom exempel
på sådan stegring eller nedgång, som nu avses, må nämnas, att därest socialstyrelsens
allmänna levnadskostnadsindex ändras i sådan mån, att därigenom,
jämlikt uppgörelse mellan svenska arbetsgivareföreningen och landsorganisationen
eller i övrigt jämlikt gällande ramavtal, ändringar i rörliga
lönetillägg skola vidtagas eller i sagda uppgörelse avsedda åtgärder eljest vidtagas,
så bör härav betingad skälig jämkning företagas i förenämnda summa
av 17,22 öre.
I den mån sockertillverkningen så bedrives, att råsocker av sedvanlig typ
ej erhålles såsom mellanprodukt, utan framställningen inriktas på annan vara
av ena eller andra slaget, skall liksom Ilin ilis erforderlig omräkning verkställas
för fastställandet av den mängd råsocker, som skulle hava framkommit
vid tillverkning enligt tidigare sedvanlig framställningsmetod.
I den mån under avtalstiden .särskilda kostnader uppkomma på grund av
beredskapslagring av socker och eventuell kvalitetsförsämring därvid, få dessa
kostnader läggas utanför de i förevarande moment avsedda posterna och
alltså omfattas av statsgarantien.
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
Det förutsättes, att den under 1940 tillämpade utdelningen till bolagets aktieägare
ej får höjas.
2 mom. Beträffande de värden, vartill lager av bränsle och andra förnödenheter
må upptagas i bokslutet den 31 juli 1945, skall gälla, att räkenskapsårets
drift ej får påföras högre kostnader för respektive vara, än att
bolaget kan -— med antagande av att den utgående lagerbehållningen av
varan till storleken sammanfaller med den ingående — åsätta ett dylikt normallager
samma å-pris, som gällt för det ingående. Med ingående lager och
lagervärden förstås här de, som förelågo den 1 augusti 1939. Vid sockerfabrikationen
använd torv från av bolaget ägd mosse får debiteras sockerrörelsen
med högst gällande normalpris för varan eller, därest normalpris ej
fastställts, med högst ett pris, som efter vederbörliga värme- och värdeberäkningar
kan anses motsvara billigaste inköpspris för maskintorv.
Därest lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 till
kvantiteten överstiger det ingående lagret den 1 augusti 1939, skall den överskjutande
delen bokföras till den under räkenskapsåret genomsnittliga inköpskostnaden.
Där lagret av någon i detta moment avsedd vara den 31 juli 1945 understiger
det den 1 augusti 1939 förefintliga normallagrets storlek, skall beträffande
underskottet den s. k. rekonstruktionsprincipen tillämpas. Detta
innebär i huvudsak, att för återanskaffning av den bristande lagerkvantiteten
skall, i mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt,
genom belastning av årets drift avsättas så stort belopp, att det — med utgångspunkt
från å ena sidan det vid bokslutstillfället gällande dagsvärdet å
varan och å andra sidan det ingående bokförda å-priset å normallagret —
förslår för lagrets återuppbyggande till normalkvantiteten. Av vad sålunda
avsatts, här benämnt förnödenhetens rekonstruktionsfond, får bolaget varken
under eller efter kontraktstiden tillgodogöra sig mer än högst vad som
motsvarar det belopp, som bolaget den 1 augusti 1939 —- med utgångspunkt
från å ena sidan det sist sagda dag gällande dagsvärdet å varan och å andra
sidan det ingående bokförda å-priset — ägde såsom lagerreserv sagda dag i
normallagret för varan. Vad rekonstruktionsfonden härutöver innehåller får,
under iakttagande av vad nedan sägs, användas — förutom till statsregleringens
gottskrivande under avtalstiden för det fall, att rekonstruktionsfonden
vid prisfall å varan nedgår under året -— allenast för återställning av
lagret. I syfte att återanskaffningen ej sker till högre värden än nödigt är,
skall bolaget rörande återanskaffningen samråda med statens sockernämnd
eller annat av Kungl. Majit utsett organ. Det åligger bolaget att, vid anfordran,
till staten överlämna vad av rekonstruktionsfond ej åtgått för vederbörlig
återställning av lagret. -— Därest enighet ej ernås mellan statens sockernämnd
och bolaget rörande de i detta stycke omförmälda dagsnoteringarna
å förnödenheter eller mellan det statliga organet och bolaget rörande villkoren
i övrigt för ett verkställande efter kontraktstidens utgång av lageråterställningen,
skall dylik tvistefråga avgöras av skiljemän enligt lag.
Det förutsättes, att efter erforderliga utredningar överenskommelse må
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 21. •
kunna träffas mellan parterna om viss avveckling redan under kontraktstiden
av de i detta moment andra och tredje styckena intagna bestämmelser
(jämför efterföljande allmänna uttalanden från förhandlingarna punkt 4).
3 mom. Beträffande värdesättningen å lager av råsocker och raffinad
skall — oberoende av vad därom må tillämpas i bolagets i dess förvaltningsberättelse
intagna bokslut — följande lända till efterrättelse i mellanhavandet
mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt. Å ena sidan skall under
räkenskapsåret 1944/45 såsom inkomst, för vilken bolaget gentemot staten
är redovisningsskyldigt, räknas ett belopp, som motsvarar vid räkenskapsårets
utgång kvarvarande lager av råsocker och raffinad, värderat till vid
sagda tillfälle gällande försäljningspris å socker, efter avdrag av dels eventuellt
förekommande sockerskatt och dels försäljningskostnader och beträffande
kvarvarande råsocker jämväl raffineringskostnader. Å andra sidan
skall under nyss sagda räkenskapsår såsom kostnader, för vilka staten gentemot
bolaget lämnar garanti, räknas dels det belopp, vartill sockerlagret vid
räkenskapsårets ingång varit bokfört, dels ock ett belopp, avsett för åternedskrivning
av det på ovan angivet sätt beräknade värdet å utgående sockerlager,
vilket belopp i krontal angivet skall motsvara den reserv, som bolaget
den 31 juli 1939 ägde i sitt då förefintliga lager av råsocker och raffinad.
Först sedan hänsyn på nu angivet sätt tagits till lagervärdesättningen å
sockerlagret, skall den bolaget enligt 1 mom. här ovan tillkommande vinsten
få framkomma. Staten garanterar vidare bolaget att beträffande utförsäljning
av det vid avtalets utgång kvarvarande sockerlagret få tillämpa samma
pris, som det vid sagda tidpunkt gällande försäljningspriset å socker.
Vid kontraktsårets utgång förefintligt lager av melass upptages i mellanhavandet
mellan staten och bolaget till det för kontraktsåret av Kungl. Maj :t
fastställda försäljningspriset å melass. Staten garanterar bolaget att till sagda
pris få avyttra det lager av melass, som vid kontraktsårets utgång överstiger
ett till 2 500 ton beräknat normallager, därvid förutsättes, att avsättningen
av sagda överskottslager genom statens försorg så ordnas, att den ej intränger
på bolagets regelmässiga avsättning å den svenska marknaden.
4 mom. I mellanhavandet mellan staten och bolaget enligt detta kontrakt
skall det överskott av betmassa och annan torrsubstans, som uppkommer genom
återtagning av press- och diffusionsvatten och som betodlarna sålunda
icke äro kontraktsenligl berättigade att köpa, icke räknas bland de sockerrörelsens
biprodukter, som redovisas i sockerrörelsen; dock att den betmassa,
som frigöres vid saftstationen i Ängelholm, därigenom att vissa betodlare
i Halland erhålla torrsnitsel från Hasslarp, fortfarande skall redovisas i sockerrörelsen.
5 inom. Under statens garanti må inräknas dels det verkligt förekommande
nettoräntebeloppet, dock icke beträffande ränteutgifter för sockerimporten,
dels ock å räkenskapsåret belöpande ränta efter 4 procent å kapitalbeloppet
den 1 augusti 1939 av bolagets självriskfonder, vilket räntebelopp ej
ingår bland de i 1 mom. ovan avsedda kostnaderna.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
Internräntor inom bolaget beräknas efter en räntesats av 4 procent såväl
då fråga är om ränteinkomst till sockerrörelsens förmån som till dess belastning.
6‘ mom. Den omständigheten att staten svarar för täckning av bolagets
kostnader för sockertillverkningen får ej föranleda bolaget till mindre omtänksamhet
än eljest i avseende å utgifters vidkännande och företagets ekonomiska
bedrivande i övrigt, och åligger det alltså bolaget att, utan eftersättande
av driftens planmässighet och företagets rationella bedrivande, iakttaga
ali nödig sparsamhet i avseende å utgifter av skilda slag och beträffande
bedrivandet av dess verksamhet överhuvud taget.
7 morn. Skulle vid avtalstidens utgång kvarstå något under statens garanti
ingående kostnadsbelopp, varför täckning ej under avtalstiden av bolaget
erhållits, och träffas ej mellan staten och bolaget särskild uppgörelse örn
beloppets täckning, har staten att till bolaget omedelbart vid avtalets utgång
ut^a vad sålunda återstår. Om å andra sidan det belopp, som bolaget erhållit
i redovisningspliktiga inkomster, skulle vid avtalstidens utgång överstiga
vad som omfattas av statens garanti, är bolaget skyldigt att, därest annan
uppgörelse ej träffas, till staten likaledes omedelbart utgiva det sålunda
överskjutande beloppet.
8 mom. Utöver de i detta kontrakt angivna grunder äger Kungl. Majit
att med bolaget träffa överenskommelse i avseende å närmare bestämmelser
örn täckning av bolagets kostnader och redovisning av dess inkomster.
6 §■
Vid försäljning av socker är bolaget skyldigt att följa samma grundsatser
som hittills i detta hänseende av bolaget tillämpats för försäljning till leveransdagens
pris.
Bolaget skall driva sin verksamhet på ett lojalt sätt och så att icke annans
intresse obehörigen skadas.
7 §•
Bolagets verksamhet i vad den beröres av detta kontrakt står under tillsyn
av en utav Kungl. Maj :t tillsatt nämnd (statens sockernämnd).
Nämnden äger att av bolaget erhålla de uppgifter och taga del av det material,
som den anser erforderligt för tillsynens utövande.
Vad i detta kontrakt sägs om nämnden skall, därest Kungl. Majit uppdrager
åt annan statlig myndighet att ombesörja här avsedda uppgifter, gälla
sagda myndighet.
8 §•
I frågor rörande tillämpningen av bestämmelserna i 5 § detta kontrakt
rörande bolagets redovisningsskyldighet för sina inkomster ävensom statens
atagande att svara för täckning av bolagets kostnader äger nämnden företräda
staten. Uppstår i sådan fråga meningsskiljaktighet mellan nämnden
och bolaget skall nämnden, därest bolaget det begär, underställa frågan
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
9
Kungl. Majit. Innan Kungl. Majit fattar ståndpunkt i sålunda uppkommen
tvistefråga, åligger det Kungl. Majit att inhämta utlåtande i frågan hos en
särskild delegation, bestående av tekniskt och ekonomiskt erfarna, opartiska
och sakkunniga personer, utsedda på sätt i lagen örn skiljemän sägs. Att
vissa tvistefrågor kunna hänskjutas till avgörande genom skiljemän, därom
är bestämt i 5 § 2 mom. tredje stycket.
Rörande nämndens verksamhet i övrigt meddelar Kungl. Majit närmare
föreskrifter.
9 §•
Vad i detta kontrakt stadgas innebär ej inskränkning i de befogenheter,
som enligt lag och författning må tillkomma Kungl. Majit i avseende å bolaget
och dess verksamhet.
10 §.
Detta kontrakt gäller för tiden från och med den 1 augusti 1944 till och
med den 31 juli 1945 eller, i den mån av vissa av bestämmelsernas avfattning
uttryckligen det framgår, jämväl tills vidare för tid efter sist sagda dag.
Allmänna uttalanden från förhandlingarna.
1. Det har förutsatts, att uttalandet överst å s. 28 i prop. nr 212/1941
skall gälla även beträffande nya avtalstiden.
2. Rörande de närmare villkoren för sådan sockerimport, som avses under
1 § fjärde stycket, förutsättes, att mellan Kungl. Majit och bolaget härom
ingånget avtal och därvid gjort förhandlingsuttalande fortfarande skola
gälla.
3. Det har vid beräknandet av det i 5 § 1 mom. avsedda beloppet av 17,22
öre förutsatts, att nuvarande kvaliteter å socker i huvudsak bibehållas oförändrade.
4. För ernående av förenkling samt besparing i bokförings- och kontrollkostnader
är det önskvärt, om redan under kontraktstiden en avveckling
kunde ske av de i 5 § 2 mom. intagna bestämmelserna örn rekonstruktionsfonder
och andra lagervärdeberäkningar i vad bestämmelserna hänföra sig
till mindre betydande förnödenheter, såsom annat än bränsle, emballage och
kalksten. En bestämmelse härom har intagits i sagda moment sista stycket.
Då emellertid de för en dylik avveckling erforderliga sifferutredningarna icke
kunna medhinnas inom den lid, då uppgörelse rörande förevarande kontrakt
bör träffas, förutsättes, att efter förhandlingar mellan statens sockernämnd
och Svenska sockerfabriksaktiebolaget särskild överenskommelse om
här avsedd avveckling senare ingås mellan parterna, därvid för statens vidkommande
överenskommelsens giltighet förutsätter Kungl. Majits godkännande.
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 21-
Bilaga 2.
Förbindelse
till
statens sockernämnd
angående betarbetarlönerna 1944 samt bestridande av vissa på
statens sockernämnd ankommande kostnader.
§ 1.
Undertecknad, här nedan kallad betodlaren, förbinder sig gentemot statens
sockernämnd att vid användning under 1944 av lejd arbetskraft för
sockerbetors skötsel eller upptagning — där ej gällande kollektivavtal om
dylikt arbete är tillämpligt eller betarbetaren eljest av betodlaren erhåller ersättning
enligt de i kollektivavtalet stadgade bestämmelserna — iakttaga följande:
1)
I fråga om sommarskötseln skall för omsorgsfullt och enligt givna föreskrifter
utfört arbete utgå ersättning enligt följande grundpris:
Per 100 sträck- Per 1 000
famnar meter
För första hackningen.............................. 25 öre 140 öre
» gallringen .................................... 79 > 443 »
» hackningen närmast efter gallringen ............ 42 » 236 »
» varje av arbetsgivaren påfordrad annan hackning 23 » 129 »
dock att, därest ingen hackning sker före gallringen, priset för den senare
höjes till 96 öre per 100 sträckfamnar (539 öre per 1 000 meter).
Arbetaren garanteras utförande av minst tre arbetsmoment vid sommarskötseln
av sockerbetor. Därest allenast gallring utan föregående hackning
och hackning närmast efter gallring förekomma, räknas det förra arbetsmomentet
som två och betalas med 101 öre per 100 sträckfamnar (567 öre per
1 000 meter).
Därest tidsperioden mellan avslutandet av hackning närmast efter gallring
och påbörjandet av nästföljande hackning utsträckes längre än tre veckor,
utgår för den senare hackningen ett tillägg av 2 öre per 100 sträckfamnar
(11,2 öre per 1 000 meter).
2) Ovanstående är ett grundpris, vartill på grund av plantantalet tillägg
eller avdrag utgår enligt följande tabell.
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
11
a) Tillägg:
Vid plantantal Utgår
per 6 400 sträck- tillägg med
famnar örn kronor
39 000 ................ 1,50
40 000 ................ 3,00
41 000 ................ 4,50
42 000 ................ 6,00
43 000 ................ 7,50
44 000 ................ 9,00
45 000 ................ 10,50
46 000 ................ 12,00
47 000(12,00 — 1,50 =) 10,50
48 000(12,00 — 3,00 =) 9,00
O. S. V.
b) Avdrag:
Vid plantantal Utgår
per 6 400 sträck- avdrag med
famnar om kronor
37 000 ................ 1,50
36 000 ................ 3,00
35 000 ................ 4,50
34 000(4,50 + 3,00 =).. 7,50
33 000 (4,50 + 6,00 =).. 10,50
o. s. v.
Vid plantantal
Utgår
per 1 U00 meter
tillägg med
om
öre
3 420 ..........
....... 13,2
3 510..........
....... 26,3
3 600 ..........
....... 39,5
3 680 ..........
....... 52,6
3 770 ..........
3 860 ..........
....... 78,9
3 950 ..........
....... 92,1
4 030 ..........
....... 105,3
4 120..........
....... 92,1
4 210.........
....... 78,9
O. S. V.
Vid plantantal
Utgår
per 1 000 meter
avdrag med
om
öre
3 250 .........
....... 13,2
3 160..........
....... 26,3
3 070 ..........
....... 39,5
2 980 ..........
....... 65,8
2 890 ..........
....... 92,1
>
c/5
6
För 38 000 plantor per 6 400 sträckfamnar (= 3 330 plantor per 1 000
meter), vilket erhålles vid ett avstånd mellan plantorna i raden på 25 cm, utgår
ej tillägg eller avdrag.
Därest stark torka eller andra ogynnsamma betingelser för fröets groning
förelegat, hästhackningen blivit mindre omsorgsfullt utförd, plantbeståndet
genom oväder blivit decimerat, eller om jorden är avsevärt bemängd med
svårare ogräs, framförallt kvickrot, skall avdrag från likviden enligt grundprisberäkningen
ej förekomma.
Tillägg till, respektive avdrag från grundpriset, beroende av plantantalet,
göres vid slutlikviden för sommarskötseln.
Som underlag för eventuellt avdrag innestår utav ersättningen för gallringen
15 procent tills slutlikvid sker.
Räkning av plantantal utföres för varje arbetare för sig och efter dennes
sista hackning och skall ske å 4 sträckor per gallrade 6 400 sträckfamnar örn
vardera 40 sträckfamnar (respektive å 4 sträckor per gallrade 11 000 meter
om vardera 100 meter). Denna räkning, som utföres å sträckor repesenterande
det genomsnittliga gallringsresultatet, lägges till grund för uträkningen av
tillägg, respektive avdrag.
Vid beräknande av plantantal skola dubbelplantor ej medräknas.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
3) Om .jorden — å fältet i sin helhet eller delar därav — är avsevärt bemängd
med svårare ogräs, speciellt kvickrot, höjes grundpriset allt efter graden
av därav följande svårigheter vid gallrings- och hackningsarbetet från
5 till 30 procent.
Tillägg till grundpriset skall icke utgå vid allmänneligen förekommande
ogräsbestånd.
4) För upptagning, innefattande att betorna skola omsorgsfullt avblastas,
väl rengöras från jord och smårötter och samlas i högar på förut väl rengjord
plats samt högarnas täckande med blast, skall utgå ackord med minst
följande belopp:
Per 400 sträck- Per t 000
famnar med meter med
kronor kronor
1) För arbete verkställt före den 25 oktober ...... 6,80 9,54
2) För arbete verkställt under tiden 25 oktober—9
november .................................. 7,35 10,31
3) För arbete verkställt fr. o. m. den 10 november 8,05 12,14
Arbete under ovan angivna tidsperioder betalas således med de för var
och en av dem fastställda priserna, dock med iakttagande av att — därest
för arbetare, som fullgjort åtaget arbete eller, där icke överenskommelse örn
viss areal träffats, kvarstannat tills skörden på egendomen är slut samt för
arbetare, som efter avtalsenlig uppsägning avflyttat från egendomen den 1
november, den genomsnittliga ersättningen för hela upptagningstiden understiger
kr. 7: 35 per 400 sträckfamnar (respektive kr. 10: 31 per 1 000 meter)
-— utfyllnad skall ske till sist nämnda belopp.
Därest levnadskostnadsindex under år 1944 uppgår till minst 249, skall
från samma tid, som motsvarande indextillägg utgår enligt gällande kollektivavtal
mellan Svenska lantarbetsgivareföreningen och Svenska lantarbetarförbundet
(riksavtalet för jordbruket), ett tillägg till upptagningspriserna
utgå med 25 öre per ruta om 400 sträckfamnar (respektive 35,1 öre per 1 000
meter).
5) Till arbetare, som i enlighet med föreskrifterna under 4) här ovan
antingen utfört åtaget arbete med upptagningen av sockerbetor å överenskommen
areal, dock minst 3 200 sträckfamnar (5 500 meter), eller — där
uppgörelse om viss areal ej föreligger — upptagit minst samma areal, skall
för verkställt upptagningsarbete — utöver ackordet — utgå en särskild ersättning
(kvantitetstillägg). För varje fullt 1 000-tal kg per hektar, varmed
skörden å egendomen överstiger 28 000 kg avräknade sockerbetor per hektar,
utgör kvantitetstillägget 8 öre per 400 sträckfamnar (11,2 öre per 1 000 meter).
Därest arbetare genom styrkt sjukdom eller annat laga förfall är förhindrad
att slutföra åtaget upptagningsarbete, skall kvantitetstillägget utgå
i proportion till upptagen areal.
För den areal, där plantantalet enligt gårdens före upptagningen verkställda
uppmätning överstiger 46 000 per 6 400 sträckfamnar (4 030 per 1 000
Bevillningsutskottets betänkande nr 21.
13
meter), skall upptagare — därest arbetsgivaren påfordrat större plantantal än
det nämnda — vara berättigad till en extra ersättning av 50 öre per 400
sträckfamnar (70,2 öre per 1 000 meter).
Anm. Kvinnliga arbetare, som å egendomen utföra annat fortlöpande arbete, hava rätt till
eventuellt kvantitetstillägg oavsett omfånget av upptagningsarbetet.
6) Betodlaren skall senast inom tre veckor, sedan kampanjen avslutats vid
vederbörande fabrik, per post översända kvantitetstillägget till arbetare, som
är bosatt å annan ort, därest arbetaren framställer begäran härom och uppgiver
fullständig adress.
Betodlaren förbinder sig att, sedan leveransen av sockerbetor för året avslutats,
för betarbetare, som så påfordrar, förete skriftlig, av svenska socker - fabriksaktiebolaget tillhandahållen uppgift å sin medelskörd av sockerbetor
under året.
7) Erhåller betarbetaren icke ersättning enligt bestämmelserna här ovan
under 1)—6), är betodlaren pliktig att, där han ej inom viss av statens sockernämnd
förelagd tid styrker sig hava till betarbetaren betalat vad som
felas, efter anmodan av nämnden utgiva ett belopp, motsvarande den felande
ersättningen jämte 5 % årlig ränta därå, att av nämnden disponeras enligt
av Kungl. Majit meddelade föreskrifter.
§ 2.
Tillika förbinder sig betodlaren att till täckande av kostnader, som statens
sockernämnd har att bestrida, under 1944 till nämnden erlägga en avgift
av intill 4 kronor för varje uppmätt hektar av odlarens sockerbetsodling
sagda år. Avgiften, vilkens närmare belopp fastställes av Kungl. Majit, skall
innehållas å betodlaren tillkommande betlikvid. För del av hektar reduceras
avgiften i proportion till arealen.
§ 3.
Tvister om tolkningen och tillämpningen av denna förbindelse — däri
inbegripet avgörande, huruvida och i vad män ersättningsskyldighet, enligt
§ 1 mom. 7 föreligger — skola avgöras enligt gällande lag om skiljemän, med
iakttagande att skiljemännen skola vara tre, varav en utses av styrelsen för
Sveriges betodlares centralförening och en av styrelsen för Svenska lantarbetarförbundet
samt den tredje (ordföranden) av Kungl. Majit.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:146 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om avdrag vid taxering av inkomst för flyttningskostnader vid tillträdande av annan anställning. a1 i texten