Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av allmän omsättningsskatt för vissa animaliska födoämnen.

1944-03-21 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:24, Betänkande i anledning av väckta motioner om avskaffande av allmän omsättningsskatt för vissa animaliska födoämnen.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

1

Nr 24.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om avskaffande av allmän omsättningsskatt för vissa

animaliska födoämnen.

(lia avd.)

Till bevillningsutskottet ha hänvisats följande motioner, avseende avskaffande

av allmän omsättningsskatt för vissa animaliska födoämnen, nämligen:
1)

de likalydande motionerna nr 133 i första kammaren av herr Arrhén

och nr 206 i andra kammaren av herr Staxäng m. fl., vari hemställts, »att

riksdagen måtte besluta slopa omsättningsskatten på sill och fisk, som i

färskt, fruset eller saltat tillstånd saluföres»; samt

2) de likalydande motionerna nr 201 i första kammaren av herr Näslund

m. fl. samt nr 296 i andra kammaren av herrar Svensson i Ljungskile och

Nilsson i Sandviken, vari hemställts, »att riksdagen måtte i skrivelse till

Kungl. Majit hemställa, att kött, fläsk och fisk samt salt sill och strömming

överflyttas till de varugrupper, som äro befriade från allmän omsättningsskatt».

Vad angår de skäl, som anförts till stöd.för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

Stadgande angående undantag från skatteplikt enligt omsättningsskatteförordningen

beträffande vissa livsmedel har meddelats i 2 § 1 mom. b)

nämnda förordning. Där stadgas, att allmän omsättningskatt icke utgår vid

försäljning eller uttag från rörelse av mjölk, grädde, smör och margarin,

potatis samt de slag av mjöl, gryn och bröd, som Kungl. Maj:! bestämmer,

dock att skatt skall utgå vid försäljning från restaurang-, pensionat-, kaféeller

konditorirörelse. Tillika har genom en särskild förordning den 28 november

1941 (nr 889) stadgats, att allmän omsättningsskatt icke skall utgå

vid försäljning eller uttag från rörelse av hönsägg.

I de förevarande motionerna föreslås undantag från skatteplikt jämväl

beträffande kött och fläsk samt fisk. I de likalydande motionerna I: 133

och 11:206 framhålles till stöd för det däri framställda yrkandet örn skattefrihet

för fisk bland annat, att ifrågavarande livsmedel även oavsett om
Bihang

till riksdagens protokoll 19i4. 7 sami. Nr 2t—26.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

sättningsskatten avsevärt fördyrats för de mindre bemedlade samt att ett

bibehållande av omsättningsskatten å fisk komme att avsevärt missgynna

fiskerinäringen i konkurrensen på livsmedelsmarknaden, när normala förhållanden

åter inträdde. I de likalydande motionerna 1:201 och 11:296

åberopas såsom motivering för det däri framställda yrkandet örn skattefrihet

för kött, fläsk och fisk huvudsakligen, att på grund av den allmänna höjningen

av prisnivån många stora familjer nu icke kunde inköpa tillräckliga

kvantiteter av ifrågavarande varor, varför det vore anledning att genom

undantag från omsättningsskatt söka skydda de ekonomiskt svagaste folkgruppei-na

för underkonsumtion av dessa viktiga födoämnen.

Under förarbetena till förordningen om allmän omsättningsskatt uttalades,

på sätt framgår av Kungl. Maj:ts proposition nr 3 vid 1940 års urtima

riksdag, att begränsningen av antalet skattefria livsmedel föranletts

framför allt av skattetekniska skäl, nämligen av hänsyn till svårigheten för

vederbörande näringsidkare att särskilja försäljning av skattefria och skattepliktiga

varor. Samma skattetekniska skäl hade jämväl föranlett stadgandet

om skatteplikt för försäljning av ifrågavarande livsmedel i restaurang-, pensionat-,

kafé- eller konditorirörelse.

Första särskilda utskottet vid nämnda riksdag anförde i sitt i anledning

av propositionen avgivna utlåtande, nr 10, bland annat följande:

»Såsom departementschefen framhållit är det av praktiska skäl angeläget,

att antalet skattefria varuslag blir så litet som möjligt och att urvalet begränsas

till varor av sådan beskaffenhet, att de lätt kunna skiljas från

andra varor. Ju flera undantag som medgivas, desto större bliva besvärligheterna

för handeln och svårigheterna att utöva kontroll över beskattningen.

Från åtskilliga handelsorganisationers sida ha dessa synpunkter starkt

understrukits, och från vissa håll har till och med ifrågasatts, om det överhuvud

taget skall bliva möjligt för detaljhandlarne att fylla funktionen som

uppbördsorgan, därest systemet med undantag bibehålies.

Såvitt utskottet kunnat finna, är det framför allt de föreslagna undantagen

beträffande olika slag av livsmedel, som måste befaras vålla allvarliga

olägenheter för handeln, och utskottet, som icke kunnat undgå att taga

starkt intryck av de framförda betänkligheterna mot förslaget i denna del,

har därför övervägt möjligheten att helt slopa dessa undantag. För en sådan

åtgärd skulle kunna anföras även andra skäl än de rent praktiska.

Anordningen med undantag medför, att skattefriheten kommer alla till godo

utan avseende å behovet. Ur såväl sociala som statsfinansiella synpunkter

vill det förefalla mera befogat att låta skatt utgå å alla varor och att samtidigt

i en eller annan form bereda kompensation åt dem, som visas vara i

behov därav. Ett dylikt system skulle te sig så mycket naturligare, som åtgärder

under alla förhållanden torde bliva nödvändiga för att lätta trycket

för de av beskattningen tyngst drabbade. Å andra sidan är emellertid att

märka, att en beskattning överlag av livsmedlen skulle skärpa olikheten i

beskattningshänseende mellan skilda befolkningsgrupper och ytterligare

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 24. 3

gynna dem, som konsumera produkter från egen fastighet. Att med omsättningsskatt

belasta de elementära livsförnödenheter, som avses i propositionen,

anser utskottet därför böra ifrågakomma endast under förutsättning

att jämväl uttag från egen fastighet beskattas.»

I anslutning härtill uttalade nämnda utskott, att vissa livsmedel åtminstone

för det dåvarande borde undantagas från beskattning men att utskottet å

andra sidan funne det angeläget, att dessa undantag då icke ytterligare utökades.

Efter därom i grundlagsenlig ordning framställd begäran har utskottet

emottagit av centrala omsättningsskattenämnden avgivet yttrande över motionerna,

därvid nämnden anfört i huvudsak följande. De skattetekniska skäl,

som under förarbetena till omsättningsskatteförordningen åberopats till stöd

för begränsningen av antalet skattefria varor, ägde uppenbarligen alltjämt

giltighet. Vad som anförts om att fiskerinäringen genom den yrkade skattefriheten

för fisk skulle bliva gynnsammare ställd i konkurrenshänseende torde

med lika stort fog kunna åberopas beträffande de flesta näringsgrenar. Därest

fiskerinäringen skulle anses vara i särskilt behov av stödjande åtgärder

torde därför redan av principiella skäl kunna ifrågasättas, huruvida den

lämpligaste formen därför vore att finna i skattefrihet för denna närings

produkter. Jämväl beträffande det i motionerna åberopade behovet att lätta

de ekonomiska bördorna för mindre bemedlade befolkningsgrupper ville

nämnden ifrågasätta, huruvida icke det åsyftade ändamålet kunde vinnas

genom andra stödåtgärder än genom skattebefrielse för försäljning av kött,

fläsk och fisk. Därvid ville nämnden särskilt framhålla, att vid ett medgivande

av generell befrielse från omsättningsskatt för försäljning av ifrågavarande

livsmedel — vilken befrielse i lika grad skulle komma alla konsumenter

till godo — den uppkommande inkomstminskningen för statsverket

tydligen komme att bliva avsevärt större än den avsedda lättnaden för de

mindre bemedlade. Beträffande storleken av den vid ett bifall till motionerna

uppkommande inkomstminskningen för statsverket hade nämnden endast

kunnat verkställa approximativa beräkningar. Nämnden hade emellertid ansett

sig kunna beräkna inkomstminskningen vid ett slopande av omsättningsskatten

på fisk till omkring 10 miljoner kronor och vid ett slopande av omsättningsskatt

på kött och fläsk till omkring 20 miljoner kronor eller tillhopa

cirka 30 miljoner kronor. I detta sammanhang ville nämnden anmärka, att

vid bifall till motionerna — varigenom samtliga viktigare livsmedel skulle

bliva skattefria — fråga kunde uppstå, huruvida skatteplikten vid försäljning

av dylika varor i restaurang-, pensionat-, kafé- eller konditorirörelse

kunde bibehållas.

De skattetekniska och andra skill, vilka av första särskilda utskottet vid

1940 års urtima riksdag och av centrala omsättningsskattenämnden i nu

avgivet yttrande åberopats lill stöd för nuvarande begränsning av antalet

skattefria livsmedel, synas utskottet alltjämt äga giltighet. Tillika får ut
-

U Iskotta.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 24.

skottet framhålla, att den vid ett bifall till motionerna uppkommande inkomstminskningen

för statsverket •—• beträffande vilken visserligen föreligga

allenast approximativa beräkningar — i allt fall synes vara av sådan storlek,

att densamma i rådande statsfinansiella läge komme att bliva av avsevärd

betydelse. I anledning härav får utskottet avstyrka bifall till motionerna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att de likalydande motionerna I: 133 av herr Arrhén och

11:206 av herr Staxäng m. fl. örn avskaffande av allmänna

omsättningsskatten för fisk icke måtte föranleda någon riksdagens

åtgärd; samt

2) att de likalydande motionerna I: 201 av herr Näslund

m. fl. samt II: 296 av herrar Svensson i Ljungskile och Nilsson

i Sandviken om frihet från allmän omsättningsskatt för kött,

fläsk och fisk samt salt sill och strömming icke måtte föranleda

någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 21 mars 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Björklund, Hammarlund, Olsson i Gävle, Orgdrd,

Sandberg, Falk, Henriksson och Sundström i Skövde.

Reservation

av herrar friherre De Geer och Hammarlund.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.