Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943

1944-03-21 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:25, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

5

!Nr 25.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition

med förslag till förordning angående ändring i

förordningen den 30 april 1943 (nr 206) om utskyldsbetalning

genom erkända skatteförmedlingskassor.

I en den 3 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 209, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning angående ändring i förordningen den 30 april 1943

(nr 206) om utskyldsbetalning genom erkända skatteförmedlingskassor.

Härigenom förordnas, att i förordningen den 30 april 1943 om utskyldsbetalning

genom erkända skatteförmedlingskassor skall såsom 14 § införas nedan

intagna bestämmelse samt att nuvarande 14 § skall betecknas 15 §.

14 §.

Vad i 1—13 §§ stadgas skall äga motsvarande tillämpning beträffande utskyldsbetalning

genom statens intressekontor.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

Vid 1943 års riksdag genomfördes en särskild lagstiftning rörande skatteförmedlingsverksamheten.

Huvudbestämmelserna i ämnet innefattas i förordningen

den 30 april 1943 (nr 205) örn erkända skatteförmedlingskassor och

förordningen samma dag (nr 206) örn utskyldsbetalning genom erkända

skatteförmedlingskassor.

Enligt 1 § förstnämnda förordning förstås med skatteförmedlingskassa inrättning

med ändamål att, uteslutande eller i förening med annan betalningsförmedling,

på uppdrag av skattskyldig ombesörja betalning av denne påförda

utskylder medelst belopp, som enligt fastställd plan inflyta genom

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 2ö.

avdrag å den skattskyldiges avlöning eller pension eller å annan av honom

åtnjuten periodisk intäkt eller ock genom direkta inbetalningar från den

skattskylldige. I 2 § samma förordning stadgas, att skatteförmedlingskassa,

som förmedlar utskyldsbetalning endast för fysiska personer, må av länsstyrelsen

i det län, där kassans förvaltning utövas, antagas till erkänd skatteförmedlingskassa,

dock att vad nu sagts icke skall äga tillämpning beträffande

statens intressekontor. Vidare har i 12 § stadgats skyldighet för arbetsgivare

att vid utbetalning av lön eller pension till arbetstagare eller förutvarande

arbetstagare, som är ansluten till erkänd skatteförmedlingskassa

eller statens intressekontor, på begäran av kassan eller kontoret verkställa

avdrag å lönen eller pensionen med så stort belopp, som enligt fastställd plan

skall dit inbetalas, så ock att tillhandahålla kassan eller kontoret det avdragna

beloppet.

I förordningen om utskyldsbetalning genom erkända skatteförmedlingskassor

ha givits särskilda bestämmelser beträffande utskyldsbetalning av

skattskyldig, som anslutit sig till erkänd skatteförmedlingskassa. I 1 § föreskrives,

att för sådan skattskyldig skall upprättas inbetalningsplan av kassan. Där

så erfordras för planens genomförande, må anstånd med utskyldsbelalningen

beviljas den skattskyldige efter vad i förordningen stadgas. Enligt 2 § må

den, som ansluter sig till erkänd skatteförmedlingskassa, av kassan beviljas

anstånd med erläggande av utskylder, som förfalla till betalning vid de två

uppbördsstämmor, vilka utlöpa närmast efter anslutningen; anståndet må

dock icke räcka längre än ett år efter utgången av det kvartal, varunder den

skattskyldige anslutit sig till kassan. Enligt 3 § äger kassan bevilja motsvarande

anstånd med restförda utskylder. Vidare stadgas i 7 §, att utmätningsman

äger på framställning av erkänd skatteförmedlingskassa bevilja till kassan

ansluten skattskyldig anstånd för längre tid eller i annat fall än i 2 eller 3 §

sägs, om så finnes erforderligt för att framdeles förfallande utskylder skola

kunna gäldas vid de uppbördsstämmor, varunder utskylderna enligt vederbörliga

debetsedlar skola erläggas. Enligt 10 § må indrivningsavgift icke uttagas

för utskylder, som förfallit till betalning under det anstånd med deras

gäldande åtnjutits.

I en den 26 november 1943 dagtecknad, till Kungl. Majit ställd skrivelse

har generalpoststyrelsen gjort framställning i syfte att statens intressekontor

med avseende å anstånd med betalning av utskylder och vad därmed sammanhänger

måtte helt likställas med de erkända skatteförmedlingskassorna.

Över generalpoststyrelsens förevarande framställning lia, efter remiss, yttranden

avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket, Överståthållarämbetet

(med bifogande av yttrande av t. f. uppbördsintendenten), länsstyrelserna

i Malmöhus samt Göteborgs och Bohus län, svenska landstingsförbundet,

svenska stadsförbundet, föreningen Sveriges stadsfogdar och föreningen Sveriges

landsfiskaler.

I samtliga avgivna yttranden har generalpoststyrelsens framställning tillstyrkts

eller lämnats utan erinran.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 25.

7

Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för det i propositionen

framlagda förslaget får utskottet hänvisa till propositionen (s. 8—9).

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 209, antaga det vid propositionen fogade förslaget

till förordning angående ändring i förordningen den 30

april 1943 (nr 206) om utskyldsbetalning genom erkända skatteförmedlingskassor.

Stockholm den 21 mars 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Utskottet.

Närvarande: se under betänkande nr 24.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:149 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Matris proposition angående fortsatt tullfrihet för viss sjukvårds-, beklädnadsoch sjuktransportmateriel. a1 i texten