Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.
1944-03-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1944:26, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.
Dokumentets text
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 26.
Nr 26.
Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 1 em.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition
angående ändrade grunder för ersättning av
statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.
I en den 10 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 227, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag
av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att för en tid av fem år, räknat från och
med den 1 januari 1944, medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt 145
§ taxeringsförordningen eller 13 § förordningen om åsättande i vissa fall
av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skall utgå av statsmedel till personer,
som biträtt med taxeringsarbete i Stockholms stad, må årligen utbetalas
ersättning till Stockholms stad med ett belopp av 680 000 kronor under villkor
att staden för samma tid -— med motsvarande undantag som hittills gällt i
fråga om arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna
— bestrider alla med taxeringsarbetet i Stockholm förenade kostnader, vilka
enligt ovannämnda författningsbestämmelser skola bestridas av statsmedel
samt under villkor tillika att staden fullgör sin bidragsskyldighet i fråga om
statens intressekontors restskatteförmedling enligt upprättat förslag till avtal.
Enligt én mellan generalpoststyrelsen och Överståthållarämbetet år 1937
träffad överenskommelse förmedlar statens intressekontor uppbörd av skatterestantier
för i Stockholms stad mantalsskrivna personer. Enligt beräkningar,
vilka framlagts av generalpoststyrelsen vid avgivande av framställning
om medelsanvisning för intressekontoret för budgetåret 1944/45 — avseende
intressekontorets driftkostnader under år 1942 efter avdrag av inflytande
avgifter — ha kontorets kostnader för ifrågavarande skatteförmedling
inom Stockholms stad under åren 1937—1942 uppgått till sammanlagt
364 000 kronor. Stockholms stad har hittills icke lämnat något bidrag till
täckning av ifrågavarande kostnader. Generalpoststyrelsen har upprepade
gånger, senast i sin framställning örn anslag till intressekontoret för budgetåret
1944/45, hemställt, att sådana kostnader måtte ersättas postverket. Ifrågavarande
kostnadsreglering har emellertid uppskjutits i avbidan på utredning
i ämnet.
Den 10 maj 1943 tillkallade statsrådet och chefen för finansdepartementet,
med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande, en särskild sakkunnig med uppdrag
att inom finansdepartementet verkställa utredning och efter förhandlingar
Bevillningsutskottets betänkande nr 20.
9
med Stockholms stad till Kungl. Majit inkomma med förslag till överenskommelse
mellan staten och staden om fördelning av kostnaderna för restskatteförmedling
genom intressekontorets försorg för i Stockholm mantalsskrivna
personer.
Den sakkunnige, generaldirektören W. Björck, har den 6 mars 1944 inkommit
med förslag till avtal rörande ifrågavarande kostnadsfördelning.
Beträffande avtalets innehåll och grunderna för detsamma får utskottel
hänvisa till propositionen (s. 10—12).
Enligt bestämmelserna i 145 § taxeringsförordningen bestrides huvudparten
av kostnaderna för taxeringsarbetet av statsmedel. Vad beträffar den
årliga taxeringen utgår sålunda ersättning av sådana medel bl. a. till ordförandena
och kronoombuden i taxeringsnämnderna [1 mom. 1)], för Stockholms
stads prövningsnämnds utgifter samt till sakkunniga m. fl. [1 mom.
5), jämfört med 5 och 6 morn.]. Har kommun åtagit sig kostnader för särskilda
anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av kommunens
tjänstemän (i Stockholm tjänstemän hos Överståthållarämbetet) till
biträden därvid eller annorledes, lämnar staten bidrag till kostnaderna under
förutsättning att Kungl. Majit finner dessa anstalter äga särskilt värde
för det allmänna [1 mom. 2)]. Av statsmedel bestrides vidare gottgörelse för
det arbete med uppläggande av taxeringslängder m. m., som åligger vissa
tjänstemän i städerna [1 mom. 3)].
Enligt 13 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande i vissa
fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet må bl. a. ordförande och av
Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i taxeringsnämnd
för göromål enligt förordningen, där så finnes skäligt, åtnjuta särskild ersättning
av statsmedel.
År 1935 upprättades av Överståthållarämbetet förslag till omorganisation
av ämbetets avdelning för uppbördsärenden till en avdelning för skatteärenden.
Sedan Stockholms stadsfullmäktige i princip godkänt förslaget
under förutsättning att överenskommelse träffades med statsverket örn statsbidrag
till staden enligt grunder som kunde av stadsfullmäktige godtagas,
underställde Överståthållarämbetet Kungl. Majit frågan om ändrade grunder
för lämnande av ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholm. I
en den 17 januari 1936 dagtecknad proposition, nr 39, föreslog därefter
Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att
för en tid av tre år, räknat från och med den dag förslaget till omorganisation
trädde i kraft, medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt
145 § taxeringsförordningen eller 13 § förordningen om åsättande i
vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skulle utgå av statsmedel
till personer, som biträtt med taxeringsarbete i Stockholms stad, visst
bestämt belopp finge utbetalas till staden under huvudsakligen de villkor
och förutsättningar, sorn av chefen för finansdepartementet angivits vid anmälan
av propositionen inför Kungl. Majit. Sedan propositionen bifallits av
riksdagen samt stadsfullmäktige bekräftat sitt preliminära godkännande av
Hihtmg till riksdagens protokoll 1MA. 7 sami. Nr 24-20. iä
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 26.
U tskottet.
förslaget, genomfördes omorganisationen med ikraftträdande av ny lönestat
och instruktion för överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden den 1
oktober 1936. Samtliga sportler indrogos till stadens kassa.
Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen
anfört följande:
»För egen del anser jag mig kunna godtaga, att stadens bidrag till intressekontorets
skatteförmedling bestämmes enligt de grunder som framgå av föreliggande
avtalsförslag. Jag förutsätter därvid, att de för ifrågavarande skatteförmedling
beträffande i Stockholm mantalsskrivna personer uppkomna kostnader,
vilka avse tiden till och med år 1943 och vilka icke täckas av stadens
bidrag, få slutligt stanna å postverket.
Jag har icke heller något att erinra mot att statens ersättning till staden
för taxeringsarbetet i Stockholm bestämmes till ett fast belopp av den storleksordning
varmed räknats vid förhandlingarna i ämnet; detta innebär likväl
icke ett godtagande i princip av de grunder som tillämpats vid beräkningen
av beloppet. Utanför ifrågavarande ersättning torde emellertid lämpligen
böra läggas arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna.
I överensstämmelse härmed synes det förenämnda beloppet
940 601 kronor böra minskas med nämnda arvoden, för närvarande beräknade
till omkring 260 000 kronor, till i Tunt tal 680 000 kronor. Då kronan för
närvarande för taxeringsarbetet i Stockholm, bortsett från nämnda arvoden,
vid sidan av ersättningen å 250 000 kronor lämnar gottgörelse med sammanlagt
omkring 140 000 kronor för olika slag av kostnader, innebär förslaget en
ökning av kronans bidrag med omkring 290 000 kronor. Ifrågavarande kostnader
torde, såsom fallet varit med tidigare utgående bidrag av liknande
slag, få bestridas från förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering och
utgå i efterskott.
De nu föreslagna ersättningsgrunderna synas lämpligen böra gälla för fem
år, räknat från och med den 1 januari 1944. För tiden 1 oktober—31 december
1943 förutsättes sålunda ersättning alltjämt skola utgå enligt de av
1943 års riksdag beslutade grunderna. I enlighet med det anförda bör av riksdagen
inhämtas bemyndigande för Kungl. Majit att, årligen under fem år,
låta till Stockholms stad utbetala ett belopp av 680 000 kronor under villkor
att staden för samma tid — med motsvarande undantag som hittills gällt
i fråga om arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna
— bestrider alla med taxeringsarbetet i Stockholm förenade kostnader,
vilka enligt 145 § taxeringsförordningen eller 13 § förordningen örn
åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skola bestridas
av statsmedel. Såsom ytterligare villkor för ersättningens utbetalande
bör gälla, att staden fullgör sin bidragsskyldighet i fråga om intressekontorets
restskatteförmedling enligt avtalsförslaget.»
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits föreliggande
förslag, får hemställa,
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bevillningsutskottets betänkande nr 26. H
att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition
nr 227.
Stockholm den 21 mars 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande: se under betänkande nr 24.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. a1 i texten