Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.

1944-03-21 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:26, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.

Dokumentets text

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 26.

Nr 26.

Ankom till riksdagens kansli den 21 mars 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition

angående ändrade grunder för ersättning av

statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. m.

I en den 10 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 227, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att för en tid av fem år, räknat från och

med den 1 januari 1944, medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt 145

§ taxeringsförordningen eller 13 § förordningen om åsättande i vissa fall

av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skall utgå av statsmedel till personer,

som biträtt med taxeringsarbete i Stockholms stad, må årligen utbetalas

ersättning till Stockholms stad med ett belopp av 680 000 kronor under villkor

att staden för samma tid -— med motsvarande undantag som hittills gällt i

fråga om arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna

— bestrider alla med taxeringsarbetet i Stockholm förenade kostnader, vilka

enligt ovannämnda författningsbestämmelser skola bestridas av statsmedel

samt under villkor tillika att staden fullgör sin bidragsskyldighet i fråga om

statens intressekontors restskatteförmedling enligt upprättat förslag till avtal.

Enligt én mellan generalpoststyrelsen och Överståthållarämbetet år 1937

träffad överenskommelse förmedlar statens intressekontor uppbörd av skatterestantier

för i Stockholms stad mantalsskrivna personer. Enligt beräkningar,

vilka framlagts av generalpoststyrelsen vid avgivande av framställning

om medelsanvisning för intressekontoret för budgetåret 1944/45 — avseende

intressekontorets driftkostnader under år 1942 efter avdrag av inflytande

avgifter — ha kontorets kostnader för ifrågavarande skatteförmedling

inom Stockholms stad under åren 1937—1942 uppgått till sammanlagt

364 000 kronor. Stockholms stad har hittills icke lämnat något bidrag till

täckning av ifrågavarande kostnader. Generalpoststyrelsen har upprepade

gånger, senast i sin framställning örn anslag till intressekontoret för budgetåret

1944/45, hemställt, att sådana kostnader måtte ersättas postverket. Ifrågavarande

kostnadsreglering har emellertid uppskjutits i avbidan på utredning

i ämnet.

Den 10 maj 1943 tillkallade statsrådet och chefen för finansdepartementet,

med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande, en särskild sakkunnig med uppdrag

att inom finansdepartementet verkställa utredning och efter förhandlingar

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 20.

9

med Stockholms stad till Kungl. Majit inkomma med förslag till överenskommelse

mellan staten och staden om fördelning av kostnaderna för restskatteförmedling

genom intressekontorets försorg för i Stockholm mantalsskrivna

personer.

Den sakkunnige, generaldirektören W. Björck, har den 6 mars 1944 inkommit

med förslag till avtal rörande ifrågavarande kostnadsfördelning.

Beträffande avtalets innehåll och grunderna för detsamma får utskottel

hänvisa till propositionen (s. 10—12).

Enligt bestämmelserna i 145 § taxeringsförordningen bestrides huvudparten

av kostnaderna för taxeringsarbetet av statsmedel. Vad beträffar den

årliga taxeringen utgår sålunda ersättning av sådana medel bl. a. till ordförandena

och kronoombuden i taxeringsnämnderna [1 mom. 1)], för Stockholms

stads prövningsnämnds utgifter samt till sakkunniga m. fl. [1 mom.

5), jämfört med 5 och 6 morn.]. Har kommun åtagit sig kostnader för särskilda

anstalter för taxeringsarbetet genom tillhandahållande av kommunens

tjänstemän (i Stockholm tjänstemän hos Överståthållarämbetet) till

biträden därvid eller annorledes, lämnar staten bidrag till kostnaderna under

förutsättning att Kungl. Majit finner dessa anstalter äga särskilt värde

för det allmänna [1 mom. 2)]. Av statsmedel bestrides vidare gottgörelse för

det arbete med uppläggande av taxeringslängder m. m., som åligger vissa

tjänstemän i städerna [1 mom. 3)].

Enligt 13 § förordningen den 14 juni 1933 (nr 357) örn åsättande i vissa

fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet må bl. a. ordförande och av

Överståthållarämbetet eller länsstyrelse förordnad ledamot i taxeringsnämnd

för göromål enligt förordningen, där så finnes skäligt, åtnjuta särskild ersättning

av statsmedel.

År 1935 upprättades av Överståthållarämbetet förslag till omorganisation

av ämbetets avdelning för uppbördsärenden till en avdelning för skatteärenden.

Sedan Stockholms stadsfullmäktige i princip godkänt förslaget

under förutsättning att överenskommelse träffades med statsverket örn statsbidrag

till staden enligt grunder som kunde av stadsfullmäktige godtagas,

underställde Överståthållarämbetet Kungl. Majit frågan om ändrade grunder

för lämnande av ersättning av statsmedel för taxeringsarbete i Stockholm. I

en den 17 januari 1936 dagtecknad proposition, nr 39, föreslog därefter

Kungl. Majit riksdagen, bland annat, att bemyndiga Kungl. Majit att

för en tid av tre år, räknat från och med den dag förslaget till omorganisation

trädde i kraft, medgiva, att i stället för ersättning, som jämlikt

145 § taxeringsförordningen eller 13 § förordningen om åsättande i

vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skulle utgå av statsmedel

till personer, som biträtt med taxeringsarbete i Stockholms stad, visst

bestämt belopp finge utbetalas till staden under huvudsakligen de villkor

och förutsättningar, sorn av chefen för finansdepartementet angivits vid anmälan

av propositionen inför Kungl. Majit. Sedan propositionen bifallits av

riksdagen samt stadsfullmäktige bekräftat sitt preliminära godkännande av

Hihtmg till riksdagens protokoll 1MA. 7 sami. Nr 24-20. iä

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 26.

U tskottet.

förslaget, genomfördes omorganisationen med ikraftträdande av ny lönestat

och instruktion för överståthållarämbetets avdelning för skatteärenden den 1

oktober 1936. Samtliga sportler indrogos till stadens kassa.

Till stöd för det i propositionen framlagda förslaget har departementschefen

anfört följande:

»För egen del anser jag mig kunna godtaga, att stadens bidrag till intressekontorets

skatteförmedling bestämmes enligt de grunder som framgå av föreliggande

avtalsförslag. Jag förutsätter därvid, att de för ifrågavarande skatteförmedling

beträffande i Stockholm mantalsskrivna personer uppkomna kostnader,

vilka avse tiden till och med år 1943 och vilka icke täckas av stadens

bidrag, få slutligt stanna å postverket.

Jag har icke heller något att erinra mot att statens ersättning till staden

för taxeringsarbetet i Stockholm bestämmes till ett fast belopp av den storleksordning

varmed räknats vid förhandlingarna i ämnet; detta innebär likväl

icke ett godtagande i princip av de grunder som tillämpats vid beräkningen

av beloppet. Utanför ifrågavarande ersättning torde emellertid lämpligen

böra läggas arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna.

I överensstämmelse härmed synes det förenämnda beloppet

940 601 kronor böra minskas med nämnda arvoden, för närvarande beräknade

till omkring 260 000 kronor, till i Tunt tal 680 000 kronor. Då kronan för

närvarande för taxeringsarbetet i Stockholm, bortsett från nämnda arvoden,

vid sidan av ersättningen å 250 000 kronor lämnar gottgörelse med sammanlagt

omkring 140 000 kronor för olika slag av kostnader, innebär förslaget en

ökning av kronans bidrag med omkring 290 000 kronor. Ifrågavarande kostnader

torde, såsom fallet varit med tidigare utgående bidrag av liknande

slag, få bestridas från förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering och

utgå i efterskott.

De nu föreslagna ersättningsgrunderna synas lämpligen böra gälla för fem

år, räknat från och med den 1 januari 1944. För tiden 1 oktober—31 december

1943 förutsättes sålunda ersättning alltjämt skola utgå enligt de av

1943 års riksdag beslutade grunderna. I enlighet med det anförda bör av riksdagen

inhämtas bemyndigande för Kungl. Majit att, årligen under fem år,

låta till Stockholms stad utbetala ett belopp av 680 000 kronor under villkor

att staden för samma tid — med motsvarande undantag som hittills gällt

i fråga om arvoden till ordförande och vissa kronoombud i taxeringsnämnderna

— bestrider alla med taxeringsarbetet i Stockholm förenade kostnader,

vilka enligt 145 § taxeringsförordningen eller 13 § förordningen örn

åsättande i vissa fall av särskilt uppskattningsvärde å fastighet skola bestridas

av statsmedel. Såsom ytterligare villkor för ersättningens utbetalande

bör gälla, att staden fullgör sin bidragsskyldighet i fråga om intressekontorets

restskatteförmedling enligt avtalsförslaget.»

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits föreliggande

förslag, får hemställa,

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 26. H

att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 227.

Stockholm den 21 mars 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande: se under betänkande nr 24.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:150 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade grunder för ersättning av statsmedel för taxering sarbete i Stockholms stad m. a1 i texten