Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka.

1944-04-14 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:28, Betänkande i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28.

1

Nr 28.

Ankom till riksdagens kansli den 15 april 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckt motion om

viss ändring i förordningen angående försäljning av

pilsnerdricka.

(2:a avd.)

I en till bevillningsutskottet hänvisad motion, nr 21, i andra kammaren av

herr Hallberg har hemställts,

»att riksdagen måtte besluta, att 13 paragrafen 3 mom. i 2 kap. pilsner - dricksförordningen får följande ändrade lydelse:

över ansökning, som rätteligen skett, skall KB omedelbart efter ansökningstidens

utgång inhämta yttranden, i stad av magistrat och stadsfullmäktige

samt å landet av kommunalnämnd och kommunalstämma. Dessa hava att

i ärendet höra kommunens nykterhetsnämnd, varefter yttranden, som skola

innehålla bestämt till- eller avstyrkande med angivande av skälen härför, ingivas

till KB; och skola stadsfullmäktige eller kommunalstämman, ----».

Enligt 13 § 1 mom. förordningen den 11 juli 1919 angående försäljning

av pilsnerdricka meddelas tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka av

länsstyrelsen, över ansökan örn sådant tillstånd skall länsstyrelsen inhämta

yttranden, i stad av magistrat och stadsfullmäktige samt å landet av kommunalnämnd

och kommunalstämma (13 § 3 morn.).

I den föreliggande motionen har framhållits, att i 3 kap. 9 § förordningen

den 18 juni 1937 angående försäljning av rusdrycker stadgas skyldighet

för fullmäktige i kommun, som ha att avgiva yttrande över systembolags

ansökan om tillstånd till årsutskänkning, att i ärendet höra kommunens

nykterhetsnämnd. Motsvarande skyldighet för fullmäktige att inhämta

nykterhetsnämnds yttrande över ansökning örn tillstånd att utskänka

pilsnerdricka funnes icke. Det måste dock anses vara ett rimligt krav att

nykterhetsnämnderna finge yttra sig även över dylika ansökningar. En bestämmelse

därom borde därför införas i förordningen angående försäljning

av pilsnerdricka.

I en vid 1923 års riksdag — alltså före tillkomsten av 1937 års rusdrycksförsäljningsförordning

— väckt motion 1: 104 hemställdes, »att riksdagen

måtte besluta sådan omformulering av § 64 i förordningen örn försäljning av

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 7 sami. Nr 28—29. j

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 28.

rusdrycker, att det klart och otvetydigt därav framgår, att alla ärenden,

berörande nykterhets tillståndet, vilka handläggas i stad av stadsfullmäktige

och på landet av kommunalstämma, ovillkorligen skola till nykterhetsnämnden

remitteras».

1923 års bevillningsutskott yttrade i sitt över nämnda motion avgivna betänkande,

nr 20, att, därest ärende, som handlades av stadsfullmäktige eller

kommunalstämma, vöre av beskaffenhet att beröra nykterhetstillståndet inom

kommunen, nykterhetsnämnden borde sättas i tillfälle att yttra sig i ärendet.

Då nykterhetsnämnds ledamöter utsåges av vederbörande kommunala

myndighet, kunde även antagas, att frågor av dylik beskaffenhet komme

att remitteras till denna nämnd. Något egentligt behov av en lagändring i

den i motionen föreslagna riktningen förelåge enligt utskottets mening därför

icke.

I enlighet med utskottets hemställan lämnades ovannämnda motion av

1923 års riksdag utan åtgärd.

Frågan huruvida skyldighet föreligger att i ärenden av hithörande slag inhämta

yttrande av nykterhetsnämnd har därefter varit underställd regeringsrättens

prövning. I ett till regeringsrätten fullföljt mål (RÅ 1928 not. S 226)

har en klagande med åberopande av 1923 års bevillningsutskotts ovan återgivna

yttrande yrkat återförvisning till vederbörande kommunalfullmäktige

av visst ärende angående försäljning av pilsnerdricka, i vilket ärende kommunens

nykterhetsnämnd icke bereus tillfälle att avgiva yttrande. Vederbörande

länsstyrelse utlät sig att, enär klaganden icke anfört någon omständighet,

som jämlikt § 75 förordningen om kommunalstyrelse på landet kunde

föranleda till klandrade beslutets upphävande, länsstyrelsen prövade lagligt

ogilla besvären. Regeringsrätten fann ej skäl att häri göra ändring.

Med utgångspunkt från detta rättsfall väcktes vid 1929 års riksdag motioner

(I: 59 och II: 101), vari, med konstaterande att 1923 års bevillningsutskotts

uttalande varit alltför optimistiskt, hemställdes om sådana ändringar i kommunalförfattningama,

att kravet på obligatorisk beredning genom nykterhetsnämnd

av kommunala ärenden berörande nykterhetstillståndet bleve tillgodosett.

1929 års konstitutionsutskott fann sig i sitt i anledning av motionerna

avgivna utlåtande, nr 5, i huvudsak kunna instämma i vad 1923 års

bevillningsutskott anfört men hemställde på i utlåtandet närmare angivna

grunder, att motionerna icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd. Utskottet

hade därvid framhållit bland annat, att den då arbetande 1928 års

revision av rusdryckslagstiftningen torde Ira sin uppmärksamhet riktad även

på frågan örn nykterhetsnämndens uppgifter.

Över den förevarande motionen har utskottet, efter därom i grundlagsenlig

ordning gjord framställning, emottagit yttranden av socialstyrelsen, kontrollstyrelsen

och nykterhetsnämndernas riksförbund.

Socialstyrelsen har funnit det önskvärt, att nykterhetsnämnds kännedom

örn de i kommunen befintliga försäljningsställena för alkoholhaltiga drycker

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 28-

3

anlitades vid utredning av frågan om meddelande av försäljningstillstånd för

sådana drycker inom kommunen. Så torde också i allmänhet ske, men det

hade dock, även på senare tid, förekommit att nykterhetsnämnd avsiktligt

åsidosatts, under hänvisning till att uttrycklig skyldighet att höra nämnden

icke förelåge. Under erinran om vad som förekommit i ämnet vid 1923 och

1929 års riksdagar framhöll styrelsen, att en uttrycklig föreskrift borde givas

om hörande av nykterhetsnämnd i varje fråga om tillstånd till försäljning

av pilsnerdricka inom kommunen. Denna föreskrift borde icke enbart gälla

de i motionen avsedda utskänkningsrättigheterna (13 § 3 mom.) utan även

omfatta frågor om tillstånd att försälja pilsnerdricka till avhämtning (8 §

2 mom.).

Kontrollstyr elsen har ansett det vara ostridigt att ärende, innefattande ansökan

örn tillstånd till utskänkning av pilsnerdricka, vöre av beskaffenhet att

beröra nykterhetstillståndet inom vederbörande kommun. Det vore numera

ådagalagt, att det av 1923 års bevillningsutskott gjorda antagandet, under vilket

bevillningsutskottet avböjde lagstiftning i ämnet, visat sig ogrundat. Kontrollstyrelsen

tillstyrkte därför genomförande av den i motionen föreslagna

författningsändringen. Styrelsen funne dock enahanda skäl tala för motsvarande

ändring av de stadganden i pilsnerdricksförsäljningsförordningen,

som reglerade beredningen av ansökningar om försäljning av pilsnerdricka

till avhämtning (8 § 2 morn.), kringföring utom stads planlagda område (10 §

1 mom.) och utskänkning å järnvägsstation (14 § sista stycket). Av en dylik

ändring i 8 § 2 mom. följde, att nykterhetsnämnd skulle höras jämväl i ärenden

angående försändning från s. k. upplag (9 § 4 mom.).

Jämväl nykterlietsnåmndernas riksförbund har framhållit, att de kommunala

myndigheterna ofta underläte att höra nykterhetsnämndema i ärenden

rörande utskänkning av pilsnerdricka. Enär den i motionen föreslagna författningsändringen

visat sig vara i hög grad påkallad, tillstyrkte förbundet

genomförande av densamma.

I likhet med 1923 års bevillningsutskott anser utskottet, att därest ärende,

som handlägges av kommunal myndighet, är av beskaffenhet att beröra nykterhetstillståndet

inom kommunen, nykterhetsnämnden bör sättas i tillfälle

att yttra sig i ärendet. 1923 års bevillningsutskott antog, att ärenden av ifrågavarande

beskaffenhet även utan uttryckligt stadgande komme att remitteras

till nykterhetsnämnden för yttrande samt att fördenskull något egentligt

behov av lagändring i förevarande syfte icke förelåge. Då av de i anledning

av den nu föreliggande motionen avgivna remissyttrandena framgår, att inhämtande

av yttrande från kommunens nykterhetsnämnd i ärenden av ifrågavarande

slag stundom uraktlåtes, bör uppenbarligen en uttrycklig föreskrift

om skyldighet att inhämta yttrande från kommunens nykterhetsnämnd

införas. Såsom framhållits i socialstyrelsens och kontrollstyrelsens remissyttranden

torde emellertid en sådan föreskrift böra avse ej allenast den i

motionen berörda frågan om tillstånd lill utskänkning av pilsnerdricka utan

även de övriga frågor örn tillstånd enligt pilsnerdricksförsäljningsförord
-

Ulskotlet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 28.

ningen, vilka äro av beskaffenhet att beröra nykterhetstillståndet inom kommunen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, i anledning av motionen II: 21 av

herr Hallberg om viss ändring i förordningen angående försäljning

av pilsnerdricka, i skrivelse till Kungl. Maj :t anhålla,

att Kungl. Maj:t ville för riksdagen framlägga förslag till sådana

författningsändringar, varigenom uttrycklig föreskrift

meddelas örn skyldighet att i frågor, som berörts i detta betänkande,

inhämta yttrande från kommunens nvkterhetsnämnd.

Stockholm den 14 april 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första (kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Orgård, Sandberg, Falk, Karlsson i Grängesberg och Karlsson i Granebo.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:237 Skrivelse till Konungen i anledning av väckt motion om viss ändring i förordningen angående försäljning av pilsnerdricka. a1 i texten