Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av väckta motioner om frihet från omsättningsskatt vid försäljning, som i viss begränsad omfattning bedrives av biodlare med honung av egen skörd.

1944-05-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:32, Betänkande i anledning av väckta motioner om frihet från omsättningsskatt vid försäljning, som i viss begränsad omfattning bedrives av biodlare med honung av egen skörd.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

1

Nr 32.

Ankom till riksdagens kansli den 4 maj 1944 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av väckta motioner

om frihet från omsättningsskatt vid försäljning, som i

viss begränsad omfattning bedrives av biodlare med

honung av egen skörd.

(lia avd.)

I två likalydande, till bevillningsutskottet hänvisade motioner, nr 29 i

första kammaren av herr Åkerberg och nr 68 i andra kammaren av herr

Wallén, har hemställts, »att i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen

stadgas, att omsättningsskatt icke skall utgå vid bland annat försäljning, som

i mindre omfattning än 10 °/o av årets skörd bedrives av biodlare med honung

av egen skörd».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för det i motionerna framställda

yrkandet, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen nr 29 i första kammaren.

Enligt 2 § 1 mom. c) förordningen örn allmän omsättningsskatt skall sådan

skatt ej utgå vid försäljning, som i ringa omfattning bedrives av lantbrukare

eller trädgårdsodlare med egna lantmanna- eller trädgårdsprodukter eller av

fiskare med fisk av egen fångst, dock att skatt skall utgå där försäljningen

sker från butik eller därmed likartat försäljningsställe.

I de föreliggande motionerna har framhållits, att olika uppfattningar rådde

örn i vilken utsträckning biodlare skulle behöva befatta sig med jordens bearbetning

på åker eller i trädgård, för att ifrågavarande undantag från skatteplikt

skulle föreligga vid deras försäljning av honung. Olika länsstyrelser

syntes tolka ovannämnda stadgande på olika sätt, vilket medförde osäkerhet

och irritation. Det skulle därför vara en fördel, örn bestämmelsen såsom i

fråga örn fiskare gällde alla biodlare. Tillika vore önskvärt med en antydan

om innebörden av uttrycket »i ringa omfattning».

Frågan om tolkningen av ifrågavarande undantagsstadgande i 2 § 1 mom.

c) omsättningsskatteförordningen var föremal för uppmärksamhet under förarbetena

till nämnda förordning. I propositionen nr 3 vid 1940 års urtima

riksdag åberopades såsom skäl för stadgandets införande, att beskattningen

i dylika fall aldrig skulle kunna givas nödig effektivitet. Första särskilda ut
Bihang

till riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 32 33. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

skottet vid samma riksdag uttalade i sitt i anledning av berörda proposition

avgivna utlåtande, nr 10, beträffande denna fråga bland annat föjande: »I

motionen II: 27 har påtalats den oklarhet, som vidlåder sistnämnda bestämmelse,

varjämte närmast med tanke på trädgårdsodlingen framhållits, att bestämmelsen

syntes ägnad att medföra en ojämn och orättvis beskattning av

olika yrkesutövare inom en och samma näringsgren. Dessa anmärkningar

kunna givetvis icke frånkännas ett visst berättigande. Särskilt är begreppet

''ringa omfattning’ svävande till sin innebörd, och det torde därför otvivelaktigt

komma att bereda svårigheter i tillämpningen. Då utskottet likväl icke

är berett att förorda stadgandets borttagande, beror detta på att ett indragande

under skatteplikten av alla de små försäljningar, varom här är fråga,

skulle verka alltför tyngande på hela beskattningsförfarandet och att beskattningen

i de åsyftade fallen sannolikt ändock aldrig skulle kunna erhålla nödig

effektivitet. För att så vitt möjligt förebygga ojämnheter i beskattningen

synes det emellertid vara av vikt, att stadgandet tillämpas restriktivt. Att härvidlag

uppdraga några närmare riktlinjer är tydligen ytterst vanskligt.»

Efter därom i grundlagsenlig ordning gjord framställning har utskottet

mottagit av centrala omsättningsskattenämnden avgivet yttrande över motionerna.

Nämnden har i sitt yttrande avstyrkt bifall till motionerna, därvid

nämnden framhållit bland annat följande. För skatteplikt vid försäljning av

varor enligt omsättningsskatteförordningen krävdes regelmässigt, att försäljningen

bedreves yrkesmässigt. Därest en person, som bedreve lantbruk eller

trädgårdsodling, även idkade biskötsel, torde biskötseln emellertid vara att

betrakta såsom en binäring till lantbruket eller trädgårdsodlingen och i följd

därav försäljningen av honung att anse såsom yrkesmässig, även örn den endast

bedreves i mindre omfattning; i sistnämnda fall förelåge dock under de

i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen angivna förutsättningarna

icke skatteplikt. Örn åter en biodlare, som icke samtidigt idkade lantbruk eller

trädgårdsodling, försålde allenast en obetydlig kvantitet honung, torde en dylik

försäljning i regel icke vara att anse såsom yrkesmässig, varför försäljningen

av sådan anledning icke bleve underkastad skatteplikt. Skedde däremot försäljning

i större omfattning torde den vara att anse såsom yrkesmässig och

skatteplikt inträda. Vidkommande frågan om en närmare precisering av innebörden

av uttrycket »ringa omfattning» torde det enligt nämndens mening

icke vara möjligt att åstadkomma en definition, som på ett tillfredsställande

sätt kunde täcka alla tvistefrågor. Den i motionen föreslagna begränsningen

till 10 procent av årets skörd syntes vara olämplig dels med hänsyn till svårigheten

att i varje särskilt fall utröna storleken av årsskörden dels ock med

hänsyn till att i sådant fall större producenter skulle erhålla förmånen att

skattefritt försälja en relativt stor kvantitet honung.

Utskottet. Såsom av det föregående framgår, framhölls redan i en vid 1940 års urtima

riksdag väckt motion, att stadgandet i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen

vore oklart samt kunde medföra vissa ojämnheter i beskattning
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 32.

3

en. Vederbörande utskott, som fann anmärkningarna icke kunna frånkännas

ett visst berättigande, ansåg sig emellertid av skattetekniska skäl icke kunna

förorda stadgandets borttagande men uttalade, att det för förebyggande av

ojämnheter i beskattningen syntes vara av vikt, att stadgandet tillämpades

restriktivt.

Förenämnda uttalanden äga enligt utskottets mening alltjämt giltighet. Vid

sådant förhållande synes icke föreligga någon anledning att, på sätt i motionerna

föreslagits, ytterligare utsträcka tillämpningsområdet för ifrågavarande

undantagsstadgande i 2 § 1 mom. c) omsättningsskatteförordningen. Vad angår

yrkandet om en precisering av innebörden av begreppet »ringa omfattning»

får utskottet uttala, att en formulering, som kunde undanröja all tveksamhet,

icke synes möjlig att åstadkomma. Att införa ett speciellt förtydligande

angående allenast biodlare synes åter knappast motiverat.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att de likalydande motionerna 1:29 av herr Åkerberg

och II: 68 av herr Wallén örn frihet från omsättningsskatt vid

försäljning, som i viss begränsad omfattning bedrives av biodlare

med honung av egen skörd, icke måtte föranleda någon

riksdagens åtgärd.

Stockholm den 4 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt

från andra kammaren: herrar Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund, Olsson i

Gävle, Orgdrd, Sandberg, Falk, Lundell, Sundström i Skövde och Nilsson i Kristinehamn.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.