Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.
1944-05-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1944:34, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
1
Nr 34.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 7 fm.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition med förslag till förordning om värnskatt
för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 4 februari 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 82, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn värnskatt
för budgetåret 1944/45.
Beträffande författningsförslagets lydelse hänvisas till utskottets hemställan.
i , • ; jE
Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen
väckta motionen nr 441 i andra kammaren av herr Senander m. fl., vari
hemställts,
»att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Majits proposition nr 82 besluta
om ett tillägg till 1 § i förslaget till förordning örn värnskatt för budgetåret
1944/45 av följande lydelse:
Person, som varit inkallad till militär tjänstgöring minst tre månader under
loppet av ett år och som vid senaste taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
haft en årsinkomst, som ej överstiger 5 000 kronor, befrias
från skyldighet att erlägga honom senast påförd värnskatt».
Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit
den under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet hänvisade
motionen nr 383 i andra kammaren av herrar Hagberg i Luleå och
Persson i Stockholm, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av förmögenheter
å minst 20 000 kronor i enlighet med riktlinjerna i den av
professor E. Lindahl utarbetade »Promemoria angående förutsättningarna för
och verkningarna av en engångsskatt å förmögenhet» uttaga en extra förmögenhetsskatt
av genomsnittligt tio procent samt att vederbörande utskott måtte
utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext.
Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat, att chefen för finansdepartementet
vid anmälan i statsrådet av finansplanen och beräkningen
av inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 uttalat, att någon hemställan
örn ändring i de för innevarande budgetår utgående skatterna icke inginge
Bihang till riksdagens protokoll l!Mi. 7 sami. Nr 34.
1
2 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
i budgetförslaget och att sålunda, bland annat, skalan för värnskatt icke torde
böra förändras.
Departementschefen har i propositionen framhållit, att om ifrågavarande
förslag antoges av riksdagen, bestämmelser rörande bl. a. debitering och uppbörd
av skatten torde få utlärdas i administrativ ordning. I likhet med vad
fallet vöre innevarande budgetår borde värnskatten erläggas vid särskild
uppbörd, vilken borde äga rum i februari eller mars 1945. Värnskatten torde
alltjämt böra upptagas å samma debetsedel som inkomst- och förmögenhetsskatten.
Beträffande vad i motionerna anförts till stöd för de i desamma framställda
yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna.
Frågan örn införande av en engångsskatt å förmögenhet var föremål för övervägande
vid 1940 ars lagtima riksdag i samband med behandlingen av Kungl.
Maj:ts proposition nr 185 med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret
1940/41. Berörda förslag hade utarbetats på grundval av en av särskilda
sakkunniga inom finansdepartementet verkställd utredning om avvägningen
av den direkta statsbeskattningen för samma budgetår. Beträffande
frågan, i vilken utsträckning merbeskattning borde uttagas i form av skärpt
förmögenhetsbeskattning, anförde de sakkunniga följande:
»Då de sakkunniga såsom resultat av sina överläggningar nu förorda, att
värnskatten även för nästa budgetår helt uttages i anslutning till inkomst- och
förmögenhetsskatten, och att alltså liksom innevarande budgetår den särskilda
förmögenhetsskatten lämnas orubbad, har detta icke sin grund i någon uppfattning
om att förmögenheten skulle vara mindre lämplig såsom underlag
för en krisartad beskattning. Åtskilliga svårigheter äro emellertid förbundna
med avvägningen av en värnskatt på förmögenhet, om denna liksom
fallet synes bliva med värnskatten på inkomst skulle behöva uttagas under
flera år. Starka skäl tala däremot för att låta det särskilda bidrag, som förmögenheterna
synas böra lämna till täckning av krisperiodens utgifter, få karaktären
av ett engångsoffer. Därmed torde emellertid följa, att ett visst uppskov
med utformningen av en värnskatt på förmögenhet får tagas i övervägande.
Sålunda har anförts att en förmögenhetsskatt av här åsyftade storleksordning
icke bör uttagas samtidigt med en sådan skärpning av krisbeskattningen
i övrigt som nu överväges. Vikten av denna synpunkt bör erkännas
liksom även önskvärdheten av att skatten uttages vid en sådan tidpunkt
och på ett sådant sätt, att olägenheterna för näringslivet och de enskilda
medborgarna icke bliva alltför stora. Ovissheten även om den närmaste
framtiden synes emellertid vara så stor, och utvecklingen av det allmännas
behov därför så oberäknelig, att bestämda uttalanden om tidpunkten böra
undvikas. Ett avgörande skäl för uppskov synes emellertid vara, att det rimliga
omfånget av en dylik förmögenhetsskatt icke för närvarande kan bedömas,
eftersom detta omfång måste röna inflytande av krisperiodens längd och
de samlade krisutgifternas storlek. Under sådana förhållanden finnes icke
heller tillräcklig anledning att redan nu gå in på de olika frågor, som vid
utformningen av en engångsskatt på förmögenhet måste upptagas till prövning.
»
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
3
I ovannämnda proposition nr 185 förklarade sig departementschefen kunna
instämma i den motivering, som de sakkunniga lämnat för förslaget om
ett uppskov med uttagande av värnskatt i form av en särskild skatt å förmögenhet.
1940 års bevillningsutskott anförde i sitt i anledning av propositionen nr
185 avgivna betänkande (nr 24) i detta ämne följande:
»Vad angår den i propositionen behandlade frågan om uttagande av värnskatt
i form av skärpt förmögenhetsbeskattning delar utskottet de sakkunnigas
uppfattning, att starka skäl tala för att låta det särskilda bidrag, som förmögenheterna
synas böra lämna till täckning av krisperiodens utgifter, få
karaktären av ett engångsoffer. I nuvarande läge är det emellertid icke möjligt
att bedöma det rimliga omfånget av en dylik förmögenhetsskatt. På
grund härav och då skatten i fråga bör uttagas vid en sådan tidpunkt och på
ett sådant sätt, att olägenheterna av skatten för näringslivet och de enskilda
medborgarna icke bliva alltför stora, anser sig utskottet böra förorda förslaget
örn uppskov med uttagande av särskild värnskatt å förmögenhet.»
Såsom framgar av den ovan lämnade redogörelsen innebär det i förevarande
proposition framlagda förslaget till förordning örn värnskatt för budgetåret
1944/45, att värnskatten skall uttagas efter samma grunder, som fastställts
för innevarande budgetår. Utskottet tillstyrker i princip detta förslag.
I motionen II: 441 har yrkats att i 1 § av förslaget skall införas en bestämmelse
av innehåll, att person, som under loppet av ett år varit inkallad till
militär tjänstgöring under minst tre månader och sorn vid senaste taxeringen
till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt haft en årsinkomst ej överstigande
5 000 kronor, befrias från skyldighet att erlägga honom senast påförd
värnskatt. Med anledning härav får utskottet anföra, att värnskatten i realiteten
allenast utgör en form för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.
I den första förordningen om värnskatt, vilken antogs av 1939 års
urtima riksdag, medgavs visserligen möjlighet för fysisk person att efter särskild
ansökan erhålla befrielse helt eller delvis från utgörande av värnskatt,
därest den skattskyldiges skalteförmåga i jämförelse med förhållandena under
beskattningsåret blivit i hög grad nedsatt på grund av bland annat militär
tjänstgöring. Denna anordning, som närmast var föranledd av att 1939
års värnskatt beslöts först efter det att samma års taxering ägt rum, ansågs
emellertid ej böra bibehållas i de åren 1940—1943 utfärdade förordningarna
örn värnskatt med hänsyn till att värnskatten enligt dessa förordningar bestämdes
samtidigt med den ordinarie statsbeskattningen. Samma skäl mot
införandet av en sådan skattebefrielse förefinnes även nu. Härtill kommer,
att numera en avsevärd förbättring ägt rum beträffande de ekonomiska förmåner,
som utgå under beredskapstjänstgöring, varjämte genom särskild lagstiftning
anstånd med skattens betalning kan beredas de värnpliktiga. Utskottet
anser sig fördenskull icke kunna tillstyrka bifall till motionen.
Vad angår den i propositionen föreslagna författningstexten lia i 2 § 1
moni. c) såsom skyldiga att erlägga värnskatt med 12 procent av det beskattningsbara
beloppet angivits svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar,
svenska försäkringsanstalter, som icke liro aktiebolag, sparbanker
Utskottet.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
samt sådana utländska juridiska personer, som ej beskattas enligt 2 § 1
mom. b). Denna formulering, som funnits i de tidigare värnskatteförordningarna
alltsedan år 1940, motsvarar den förut gällande lydelsen av 18 §
2 mom. b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt
vilket stadgande de ovan uppräknade slagen av juridiska personer skulle
erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt efter ett grundbelopp av 10 procent
av det beskattningsbara beloppet. Genom förordning den 29 maj 1942 (nr
275), som trätt i kraft den 1 januari 1943, har emellertid 18 § 2 mom. b)
erhållit ändrad lydelse såtillvida, att den där gjorda uppräkningen kompletterats
med följande juridiska personer, nämligen sparbankernas säkerhetskassa,
Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,
vilka juridiska personer i författningstexten intagits efter ordet
»sparbanker». Då lydelsen av 2 § 1 mom. c) värnskatteförordningen torde
böra korrespondera mot avfattningen av 18 § 2 morn. b) förordningen om
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, föreslår utskottet ändring av förslaget
i överensstämmelse härmed.
I motionen II: 383 har yrkats, att av förmögenheter å minst 20 000 kronor
måtte uttagas en extra förmögenhetsskatt av genomsnittligt 10 procent. Med
anledning härav får utskottet anföra följande. Av den ovan lämnade redogörelsen
framgå de synpunkter, som vid 1940 års riksdag lades på frågan
örn det bidrag, förmögenhetsägare borde lämna till täckande av kristidens
utgifter. Utskottet anser dessa synpunkter i det väsentliga fortfarande äga
giltighet. Visserligen har ett förändrat läge såtillvida inträtt, att de av kriget
förorsakade statsutgifterna stigit till en oväntad höjd och därigenom framtvingat
påläggande av en skattebörda av håde direkt och indirekt natur, som
vid krigets början knappast hade förutsetts. Den omständigheten, att andra
skatteformer så hårt anlitats, synes emellertid icke utgöra ett tillräckligt motiv
för att fritaga förmögenheterna från att till fullo bära sin som skälig ansedda
anpart av de ökade bördor kristiden pålägger.
Vid den nu gällande särskilda skatten å förmögenhet är ett skattefritt minimum
av 20 000 kronor bestämt, och i professor Lindahls promemoria liksom
även i förevarande motion lia också förmögenheter ej överstigande
nämnda belopp ansetts böra fritagas från den ifrågasatta engångsskatten.
Ehuru utskottet för närvarande saknar skäl att närmare ingå på frågan, hur
en skatt av förevarande slag bör utformas, finner sig utskottet dock böra
såsom sin mening framhålla, att ett väsentligt högre minimum måste förutsättas
än ovan nämnda belopp. Att det här endast kan vara fråga om den
behållna förmögenheten och icke, som i vissa diskussionsinlägg angivits,
skattskyldigs tillgångar utan avdrag för skulder torde ej behöva närmare
utvecklas.
Vid uttagande av ett s. k. engångsoffer ur förmögenheterna måste vidare
enligt utskottets uppfattning beaktas, att skattebefrielse kan vara motiverad
även i vissa fall, då förmögenheten överstiger det minimibelopp, som kan
komma att bestämmas för skattskyldighetens inträdande. Sålunda synas
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
5
ägare av förmögenheter till belopp något överstigande fastställt minimibelopp
böra fritagas från skattskyldighet, därest förmögenheten utgör en viktig
faktor i deras försörjning.
I samband med ett bedömande av här föreliggande beskattningsspörsmål
synes böra övervägas, huruvida icke genom en sådan belastning av de mera
bärkraftiga skattedragama någon lättnad kan beredas i den övriga beskattningen
för de svagare skattedragama. En mängd spörsmål resa sig givetvis
rörande en sådan skatts utformning, därvid olika omständigheter måste beaktas.
Olika synpunkter kunna även göra sig gällande rörande den lämpligaste
tidpunkten för uttagande av en engångsskatt å förmögenhet, likaså
angående skattens utgörande i flera etapper m. fl. frågor. För bedömandet av
ovannämnda spörsmål är enligt utskottets mening en ytterligare utredning erforderlig.
Vid denna utredning kan det för övrigt uppenbarligen icke vara
uteslutet, att även andra former för förmögenheternas tillskott än ett engångsoffer
komma till omprövning.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till det i motionen
11:383 framställda yrkandet.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts
förevarande proposition nr 82 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas och med avslag å motionen II: 441 av herr
Senander m. fl., antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
(
Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
Förslag
till
förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45.
Härigenom förordnas som följer.
1 .§''
Värnskatt skall enligt vad i denna förordning stadgas för budgetåret 1944/
45 erläggas till staten av
a) fysisk eller juridisk person, för vilken vid taxering år 1944 till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp fastställes, samt
b) fysisk person, för vilken vid taxering år 1944 till statlig inkomst- och
förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställes, såframt för honom
beräknas ett taxerat belopp å minst 1 000 kronor och han enligt 1 och 4 §§
lagen örn folkpensionering är skyldig erlägga pensionsavgift.
Värnskatt erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt.
6 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 §■
1 mom. Värnskatten skall utgöra
a) för sådana fysiska personer som avses i 1 § b):
fem kronor;
b) för övriga skattskyldiga fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon
och familjestiftelser:
när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet
icke överstiger 3 000 kronor: sex procent av det beskattningsbara beloppet,
dock lägst fem kronor;
när det beskattningsbara beloppet överstiger
3 000
men
icke
6000
kr.:
180 kr. för
3 000 kr. och 7 %
av återstoden
6 000
»
9 000
»
390
»
»
6 000
»
» 8 °/,
»
»
9 000
»
12 000
»
630
»
»
9 000
»
»10 %
»
»
12 000
»
»
15 000
»
930
»
»
12 000
»
» 12,5 %
»
»
15 000
»
»
25 000
»
1 305
»
»
15 000
»
»15 %
»
»
25 000
35 000
»
2 805
»
»
25 000
»
» 18 %
»
»
35 000
»
»
50 000
»
4 605
»
»
35 000
»
» 21 %
»
»
50 000
7>
»
100 000
»
7 755
»
50 000
»
» 24 %
»
»
100 000
»
200 000
»
19 755
»
»
100 000
»
» 27,5 %
»
»
200 000
kr.
47 255
»
»
200 000
»
» 31 %
»
c) för svenska aktiebolag, svenska c) för svenska aktiebolag, svenska
ekonomiska föreningar, svenska för- ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter,
som icke äro aktie- säkringsanstalter, som icke äro aktiebolag,
sparbanker samt sådana ut- bolag, sparbanker, sparbankernas säländska
juridiska personer, som ej be- kerhetskassa, Sveriges allmänna hyposkattas
enligt b) här ovan: teksbank, Konungariket Sveriges
stadshgpotekskassa, hyp.oteksföreningar,
svenska bostadskreditkassan,
bostadskreditföreningar samt sådana
utländska juridiska personer, som ej
beskattas enligt b) här ovan:
tolv procent av det beskattnings- tolv procent av det beskattningsbara
beloppet; bara beloppet;
d) för andra skattskyldiga än deni som avses under a)—c) här ovan:
sex procent av det beskattningsbara beloppet.
2 mom. Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan
av det för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skall vad i 19 § förordningen
om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande
tillämpning. I fall som avses i 1 § b) skall för makar, som under beskattningsåret
levt tillsammans och vilkas beräknade taxerade belopp sammanlagt
utgöra minst 1 000 kronor, värnskatten för båda makarna gemensamt utgå
med fem kronor samt fördelas med hälften å vardera maken. Är i nämnda
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
7
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
fall ena maken icke skyldig erlägga pensionsavgift, skall vid bedömande av
skatteplikten hänsyn icke tagas till hans beräknade taxerade belopp.
3 §.
1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
för år 1944 skall eftertaxeras jämväl till värnskatt enligt denna förordning
till behörigt belopp.
2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning
vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,
underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav
föranletts, att värnskatt, som enligt 2 § 1 mom. a) bort påföras den skattskyldige,
icke blivit honom påförd, skall han eftertaxeras till värnskatt enligt
denna förordning att utgå med i nämnda punkt angivet belopp.
4 §.
Har jämlikt bestämmelserna i 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig
inkomst- och förmögenhetsskatt skattebefrielse meddelats för dödsbo, skall
motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga om värnskatt enligt denna förordning.
För dödsbo efter skattskyldig som avses i 1 § b) här ovan skola
nyssnämnda bestämmelser äga motsvarande tillämpning i avseende å befrielse
från värnskatt enligt denna förordning.
5 §.
Där jämlikt 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
oskift dödsbo svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet
eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper
och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om värnskatt
enligt denna förordning.
6 §.
1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles
i 29 eller 30 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,
befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall åtnjutas,
skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet enligt
denna förordning.
I fall, varom i 29 och 30 §§ förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
sägs, må Konungen förklara, att värnskatt enligt denna förordning
skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser
eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till
större del, procentuellt beräknad, av det på grundval av träffad överenskommelse
eller meddelat beslut fastställda beskattningsbara beloppet än skatten
skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts,
om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)
2 mom. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
stadgas örn rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i
dubbelbeskattning förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt
skall äga motsvarande tillämpning beträffande värnskatt enligt
denna förordning.
7 §•
1 mom. Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning
ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse.
2 mom. Vill någon, som icke åsatts till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt
beskattningsbart belopp, klaga över att värnskatt enligt denna förordning
blivit honom påförd på grund av oriktig taxering, äger han däröver
anföra besvär hos prövningsnämnd. Besvären skola vara inkomna till vederbörande
länsstyrelse eller, om besvären angå skattskyldig vilkens taxering
enligt 96 § 2 mom. taxeringsförordningen skall prövas av den mellankommunala
prövningsnämnden, till denna nämnd inom sextio dagar efter det
värnskatten blivit klaganden avfordrad.
8 §•
För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av
Konungen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
2) att motionen II: 383 av herrar Hagberg i Luleå och Persson
i Stockholm örn uttagande av en extra förmögenhetsskatt
icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.
Stockholm den 9 maj 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg. Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar
Anderson, Sjödahl*, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,
Olsson i Gävle, Orgard, Sandberg, Falk, Lundell och Bladh.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
9
Reservation
av herrar Elon Andersson, Axel Ivar Anderson, friherre De Geer, Velander,
Björkman, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Sandberg och Lundell, vilka ansett,
att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:
»Såsom framgår---(= utskottet s. 3 rad 17 uppifrån — s. 4 rad 17
uppifrån)---överensstämmelse härmed.
I motionen II: 383 har yrkats, att av förmögenheter å minst 20 000 kronor
måtte uttagas en extra förmögenhetsskatt av genomsnittligt 10 procent. Med
anledning därav får utskottet anföra följande. De av kriget föranledda statsutgifterna
ha framtvingat påläggande av en skattebörda av sådan tyngd,
som vid krigets början icke kunnat förutses och som hårt drabbat jämväl
ägare av förmögenhet. Det torde kunna starkt ifrågasättas, örn icke förmögenheterna
därigenom fått till fullo bära sin skäliga anpart av de ökade bördor,
som kristiden pålägger. I varje fall måste vid frågans bedömande beaktas
den förändring i läget, som ovedersägligen inträffat, sedan 1940 års bevillningsutskott
gjorde sitt ovan återgivna uttalande i ämnet. Hänsyn måste
även tagas till de svårigheter, som visat sig bliva förbundna med uttagandet
av en engångsskatt å förmögenhet, särskilt i betraktande av den relativt
ringa statsfinansiella betydelse, som en sådan skatt måste förutsättas komma
att få. För exempelvis näringslivet skulle uttagandet av en engångsskatt
å förmögenhet vid en tidpunkt, då detsamma genom fredskrisens inträdande
har att motse stora svårigheter, få mycket menliga följder.
Utskottet vill slutligen erinra därom att även vid nästlidet års riksdag, i
anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 311 med förslag till förordning örn
värnskatt för löpande budgetår, väcktes motioner med enahanda yrkande
som i förevarande motion. Efter hemställan av 1943 års bevillningsutskott
beslöt emellertid riksdagen, att sagda motioner icke skulle till någon dess åtgärd
föranleda. Något skäl för ett förändrat ställningstagande från riksdagens
sida har sedan dess icke tillkommit.
Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till det i motionen
II: 383 framställda yrkandet.»
Bihang till riksdagens protokoll 19U. 7 sami. Nr 34.
2
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 34.
Bilaga.
Sammanställning rörande skattetrycket för fysiska personer i olika inkomstskikt
med avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt enligt statsverkspropositionen
och proposition nr 82 till 1944 års riksdag.
(Angivet i procent av den del av det beskattningsbara beloppet, som faller inom varje skikt.)
Beskattningsbart belopp
Inkomst- och
förm-skatt
Värnskatt
Sammanlagd
skattesats
3 000..............................
675
6
12-75
3 001— 6 000.......................
8-26
7
15-25
6 001— 8 000.....................
9''75
8
17-75
8 001— 9 000......................
11-75
8
19-75
9 001— 10000..................
11-75
10
21-75
10 001— 12 000....................
13-75
10
12 001— 15 000......................
13-75
12-5
26-25
15 001— 25000...................
17-75
15
32-75
25 001— 35000......................
21-75
18
39-75
35001- 40 000.......................
21-76
21
42-75
40 001— 50 000.....................
25-76
21
46-75
50 001— 60 000......................
25-75
24
4975
60 001—100 000.......................
29-75
24
53-75
100 001—200 000.......................
33-75
27-5
61-25
Över 200 000..........................
37-75
31
68-75
Sammanställning rörande storleken av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten
samt värnskatten enligt statsverkspropositionen och proposition nr 82 till
1944 års riksdag vid nedannämnda beskattningsbara belopp.
Beskattningsbart
belopp
Inkomst- och
förm.-skatt
kronor
Värnskatt
kronor
Sammanlagd
skatt
kronor
Sammanlagd
genomsnittlig
skattesats
3 000 ...............
202-50
180-00
382-50
12-76
6000 ...............
450-00
390-00
840-00
14-00
10000 ...............
880-00
730-00
1 610-00
16-10
12 000 ...............
1155-00
930-00
2 085-00
17-38
15 000 ...............
1567-50
1305-00
2 872-50
19-15
25 000 ...............
3 342-50
2 805-00
6 147-50
24-59
35 000 ...............
5517-60
4 605''00
10122-50
28-92
50 000 ...............
9 180-00
7 755-00
16 93500
33-87
60 000 ...............
11755-00
10155-00
21910-00
36-52
100 000 ...............
23 65500
19 75500
4341000
43-41
,200000...............
57 405-00
47 255-00
104 660-00
52-33
447519. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.