Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-09 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:34, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

1

Nr 34.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om värnskatt

för budgetåret 1944/45 jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 4 februari 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 82, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogat förslag till förordning örn värnskatt

för budgetåret 1944/45.

Beträffande författningsförslagets lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

i , • ; jE

Till utskottets behandling har överlämnats den i anledning av propositionen

väckta motionen nr 441 i andra kammaren av herr Senander m. fl., vari

hemställts,

»att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Majits proposition nr 82 besluta

om ett tillägg till 1 § i förslaget till förordning örn värnskatt för budgetåret

1944/45 av följande lydelse:

Person, som varit inkallad till militär tjänstgöring minst tre månader under

loppet av ett år och som vid senaste taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

haft en årsinkomst, som ej överstiger 5 000 kronor, befrias

från skyldighet att erlägga honom senast påförd värnskatt».

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit

den under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet hänvisade

motionen nr 383 i andra kammaren av herrar Hagberg i Luleå och

Persson i Stockholm, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att av förmögenheter

å minst 20 000 kronor i enlighet med riktlinjerna i den av

professor E. Lindahl utarbetade »Promemoria angående förutsättningarna för

och verkningarna av en engångsskatt å förmögenhet» uttaga en extra förmögenhetsskatt

av genomsnittligt tio procent samt att vederbörande utskott måtte

utarbeta förslag till härför erforderlig författningstext.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat, att chefen för finansdepartementet

vid anmälan i statsrådet av finansplanen och beräkningen

av inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 uttalat, att någon hemställan

örn ändring i de för innevarande budgetår utgående skatterna icke inginge

Bihang till riksdagens protokoll l!Mi. 7 sami. Nr 34.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

i budgetförslaget och att sålunda, bland annat, skalan för värnskatt icke torde

böra förändras.

Departementschefen har i propositionen framhållit, att om ifrågavarande

förslag antoges av riksdagen, bestämmelser rörande bl. a. debitering och uppbörd

av skatten torde få utlärdas i administrativ ordning. I likhet med vad

fallet vöre innevarande budgetår borde värnskatten erläggas vid särskild

uppbörd, vilken borde äga rum i februari eller mars 1945. Värnskatten torde

alltjämt böra upptagas å samma debetsedel som inkomst- och förmögenhetsskatten.

Beträffande vad i motionerna anförts till stöd för de i desamma framställda

yrkandena får utskottet hänvisa till motionerna.

Frågan örn införande av en engångsskatt å förmögenhet var föremål för övervägande

vid 1940 ars lagtima riksdag i samband med behandlingen av Kungl.

Maj:ts proposition nr 185 med förslag till förordning om värnskatt för budgetåret

1940/41. Berörda förslag hade utarbetats på grundval av en av särskilda

sakkunniga inom finansdepartementet verkställd utredning om avvägningen

av den direkta statsbeskattningen för samma budgetår. Beträffande

frågan, i vilken utsträckning merbeskattning borde uttagas i form av skärpt

förmögenhetsbeskattning, anförde de sakkunniga följande:

»Då de sakkunniga såsom resultat av sina överläggningar nu förorda, att

värnskatten även för nästa budgetår helt uttages i anslutning till inkomst- och

förmögenhetsskatten, och att alltså liksom innevarande budgetår den särskilda

förmögenhetsskatten lämnas orubbad, har detta icke sin grund i någon uppfattning

om att förmögenheten skulle vara mindre lämplig såsom underlag

för en krisartad beskattning. Åtskilliga svårigheter äro emellertid förbundna

med avvägningen av en värnskatt på förmögenhet, om denna liksom

fallet synes bliva med värnskatten på inkomst skulle behöva uttagas under

flera år. Starka skäl tala däremot för att låta det särskilda bidrag, som förmögenheterna

synas böra lämna till täckning av krisperiodens utgifter, få karaktären

av ett engångsoffer. Därmed torde emellertid följa, att ett visst uppskov

med utformningen av en värnskatt på förmögenhet får tagas i övervägande.

Sålunda har anförts att en förmögenhetsskatt av här åsyftade storleksordning

icke bör uttagas samtidigt med en sådan skärpning av krisbeskattningen

i övrigt som nu överväges. Vikten av denna synpunkt bör erkännas

liksom även önskvärdheten av att skatten uttages vid en sådan tidpunkt

och på ett sådant sätt, att olägenheterna för näringslivet och de enskilda

medborgarna icke bliva alltför stora. Ovissheten även om den närmaste

framtiden synes emellertid vara så stor, och utvecklingen av det allmännas

behov därför så oberäknelig, att bestämda uttalanden om tidpunkten böra

undvikas. Ett avgörande skäl för uppskov synes emellertid vara, att det rimliga

omfånget av en dylik förmögenhetsskatt icke för närvarande kan bedömas,

eftersom detta omfång måste röna inflytande av krisperiodens längd och

de samlade krisutgifternas storlek. Under sådana förhållanden finnes icke

heller tillräcklig anledning att redan nu gå in på de olika frågor, som vid

utformningen av en engångsskatt på förmögenhet måste upptagas till prövning.

»

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

3

I ovannämnda proposition nr 185 förklarade sig departementschefen kunna

instämma i den motivering, som de sakkunniga lämnat för förslaget om

ett uppskov med uttagande av värnskatt i form av en särskild skatt å förmögenhet.

1940 års bevillningsutskott anförde i sitt i anledning av propositionen nr

185 avgivna betänkande (nr 24) i detta ämne följande:

»Vad angår den i propositionen behandlade frågan om uttagande av värnskatt

i form av skärpt förmögenhetsbeskattning delar utskottet de sakkunnigas

uppfattning, att starka skäl tala för att låta det särskilda bidrag, som förmögenheterna

synas böra lämna till täckning av krisperiodens utgifter, få

karaktären av ett engångsoffer. I nuvarande läge är det emellertid icke möjligt

att bedöma det rimliga omfånget av en dylik förmögenhetsskatt. På

grund härav och då skatten i fråga bör uttagas vid en sådan tidpunkt och på

ett sådant sätt, att olägenheterna av skatten för näringslivet och de enskilda

medborgarna icke bliva alltför stora, anser sig utskottet böra förorda förslaget

örn uppskov med uttagande av särskild värnskatt å förmögenhet.»

Såsom framgar av den ovan lämnade redogörelsen innebär det i förevarande

proposition framlagda förslaget till förordning örn värnskatt för budgetåret

1944/45, att värnskatten skall uttagas efter samma grunder, som fastställts

för innevarande budgetår. Utskottet tillstyrker i princip detta förslag.

I motionen II: 441 har yrkats att i 1 § av förslaget skall införas en bestämmelse

av innehåll, att person, som under loppet av ett år varit inkallad till

militär tjänstgöring under minst tre månader och sorn vid senaste taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt haft en årsinkomst ej överstigande

5 000 kronor, befrias från skyldighet att erlägga honom senast påförd

värnskatt. Med anledning härav får utskottet anföra, att värnskatten i realiteten

allenast utgör en form för uttagande av statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

I den första förordningen om värnskatt, vilken antogs av 1939 års

urtima riksdag, medgavs visserligen möjlighet för fysisk person att efter särskild

ansökan erhålla befrielse helt eller delvis från utgörande av värnskatt,

därest den skattskyldiges skalteförmåga i jämförelse med förhållandena under

beskattningsåret blivit i hög grad nedsatt på grund av bland annat militär

tjänstgöring. Denna anordning, som närmast var föranledd av att 1939

års värnskatt beslöts först efter det att samma års taxering ägt rum, ansågs

emellertid ej böra bibehållas i de åren 1940—1943 utfärdade förordningarna

örn värnskatt med hänsyn till att värnskatten enligt dessa förordningar bestämdes

samtidigt med den ordinarie statsbeskattningen. Samma skäl mot

införandet av en sådan skattebefrielse förefinnes även nu. Härtill kommer,

att numera en avsevärd förbättring ägt rum beträffande de ekonomiska förmåner,

som utgå under beredskapstjänstgöring, varjämte genom särskild lagstiftning

anstånd med skattens betalning kan beredas de värnpliktiga. Utskottet

anser sig fördenskull icke kunna tillstyrka bifall till motionen.

Vad angår den i propositionen föreslagna författningstexten lia i 2 § 1

moni. c) såsom skyldiga att erlägga värnskatt med 12 procent av det beskattningsbara

beloppet angivits svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar,

svenska försäkringsanstalter, som icke liro aktiebolag, sparbanker

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

samt sådana utländska juridiska personer, som ej beskattas enligt 2 § 1

mom. b). Denna formulering, som funnits i de tidigare värnskatteförordningarna

alltsedan år 1940, motsvarar den förut gällande lydelsen av 18 §

2 mom. b) förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, enligt

vilket stadgande de ovan uppräknade slagen av juridiska personer skulle

erlägga inkomst- och förmögenhetsskatt efter ett grundbelopp av 10 procent

av det beskattningsbara beloppet. Genom förordning den 29 maj 1942 (nr

275), som trätt i kraft den 1 januari 1943, har emellertid 18 § 2 mom. b)

erhållit ändrad lydelse såtillvida, att den där gjorda uppräkningen kompletterats

med följande juridiska personer, nämligen sparbankernas säkerhetskassa,

Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,

hypoteksföreningar, svenska bostadskreditkassan och bostadskreditföreningar,

vilka juridiska personer i författningstexten intagits efter ordet

»sparbanker». Då lydelsen av 2 § 1 mom. c) värnskatteförordningen torde

böra korrespondera mot avfattningen av 18 § 2 morn. b) förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, föreslår utskottet ändring av förslaget

i överensstämmelse härmed.

I motionen II: 383 har yrkats, att av förmögenheter å minst 20 000 kronor

måtte uttagas en extra förmögenhetsskatt av genomsnittligt 10 procent. Med

anledning härav får utskottet anföra följande. Av den ovan lämnade redogörelsen

framgå de synpunkter, som vid 1940 års riksdag lades på frågan

örn det bidrag, förmögenhetsägare borde lämna till täckande av kristidens

utgifter. Utskottet anser dessa synpunkter i det väsentliga fortfarande äga

giltighet. Visserligen har ett förändrat läge såtillvida inträtt, att de av kriget

förorsakade statsutgifterna stigit till en oväntad höjd och därigenom framtvingat

påläggande av en skattebörda av håde direkt och indirekt natur, som

vid krigets början knappast hade förutsetts. Den omständigheten, att andra

skatteformer så hårt anlitats, synes emellertid icke utgöra ett tillräckligt motiv

för att fritaga förmögenheterna från att till fullo bära sin som skälig ansedda

anpart av de ökade bördor kristiden pålägger.

Vid den nu gällande särskilda skatten å förmögenhet är ett skattefritt minimum

av 20 000 kronor bestämt, och i professor Lindahls promemoria liksom

även i förevarande motion lia också förmögenheter ej överstigande

nämnda belopp ansetts böra fritagas från den ifrågasatta engångsskatten.

Ehuru utskottet för närvarande saknar skäl att närmare ingå på frågan, hur

en skatt av förevarande slag bör utformas, finner sig utskottet dock böra

såsom sin mening framhålla, att ett väsentligt högre minimum måste förutsättas

än ovan nämnda belopp. Att det här endast kan vara fråga om den

behållna förmögenheten och icke, som i vissa diskussionsinlägg angivits,

skattskyldigs tillgångar utan avdrag för skulder torde ej behöva närmare

utvecklas.

Vid uttagande av ett s. k. engångsoffer ur förmögenheterna måste vidare

enligt utskottets uppfattning beaktas, att skattebefrielse kan vara motiverad

även i vissa fall, då förmögenheten överstiger det minimibelopp, som kan

komma att bestämmas för skattskyldighetens inträdande. Sålunda synas

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

5

ägare av förmögenheter till belopp något överstigande fastställt minimibelopp

böra fritagas från skattskyldighet, därest förmögenheten utgör en viktig

faktor i deras försörjning.

I samband med ett bedömande av här föreliggande beskattningsspörsmål

synes böra övervägas, huruvida icke genom en sådan belastning av de mera

bärkraftiga skattedragama någon lättnad kan beredas i den övriga beskattningen

för de svagare skattedragama. En mängd spörsmål resa sig givetvis

rörande en sådan skatts utformning, därvid olika omständigheter måste beaktas.

Olika synpunkter kunna även göra sig gällande rörande den lämpligaste

tidpunkten för uttagande av en engångsskatt å förmögenhet, likaså

angående skattens utgörande i flera etapper m. fl. frågor. För bedömandet av

ovannämnda spörsmål är enligt utskottets mening en ytterligare utredning erforderlig.

Vid denna utredning kan det för övrigt uppenbarligen icke vara

uteslutet, att även andra former för förmögenheternas tillskott än ett engångsoffer

komma till omprövning.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till det i motionen

11:383 framställda yrkandet.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 82 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas och med avslag å motionen II: 441 av herr

Senander m. fl., antaga följande såsom utskottets förslag betecknade
(

Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning om värnskatt för budgetåret 1944/45.

Härigenom förordnas som följer.

1 .§''

Värnskatt skall enligt vad i denna förordning stadgas för budgetåret 1944/

45 erläggas till staten av

a) fysisk eller juridisk person, för vilken vid taxering år 1944 till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp fastställes, samt

b) fysisk person, för vilken vid taxering år 1944 till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt beskattningsbart belopp icke fastställes, såframt för honom

beräknas ett taxerat belopp å minst 1 000 kronor och han enligt 1 och 4 §§

lagen örn folkpensionering är skyldig erlägga pensionsavgift.

Värnskatt erlägges i den kommun, där den skattskyldige taxeras till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 §■

1 mom. Värnskatten skall utgöra

a) för sådana fysiska personer som avses i 1 § b):

fem kronor;

b) för övriga skattskyldiga fysiska personer ävensom för oskifta dödsbon

och familjestiftelser:

när det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt beskattningsbara beloppet

icke överstiger 3 000 kronor: sex procent av det beskattningsbara beloppet,

dock lägst fem kronor;

när det beskattningsbara beloppet överstiger

3 000

men

icke

6000

kr.:

180 kr. för

3 000 kr. och 7 %

av återstoden

6 000

»

9 000

»

390

»

»

6 000

»

» 8 °/,

»

»

9 000

»

12 000

»

630

»

»

9 000

»

»10 %

»

»

12 000

»

»

15 000

»

930

»

»

12 000

»

» 12,5 %

»

»

15 000

»

»

25 000

»

1 305

»

»

15 000

»

»15 %

»

»

25 000

35 000

»

2 805

»

»

25 000

»

» 18 %

»

»

35 000

»

»

50 000

»

4 605

»

»

35 000

»

» 21 %

»

»

50 000

7>

»

100 000

»

7 755

»

50 000

»

» 24 %

»

»

100 000

»

200 000

»

19 755

»

»

100 000

»

» 27,5 %

»

»

200 000

kr.

47 255

»

»

200 000

»

» 31 %

»

c) för svenska aktiebolag, svenska c) för svenska aktiebolag, svenska

ekonomiska föreningar, svenska för- ekonomiska föreningar, svenska försäkringsanstalter,

som icke äro aktie- säkringsanstalter, som icke äro aktiebolag,

sparbanker samt sådana ut- bolag, sparbanker, sparbankernas säländska

juridiska personer, som ej be- kerhetskassa, Sveriges allmänna hyposkattas

enligt b) här ovan: teksbank, Konungariket Sveriges

stadshgpotekskassa, hyp.oteksföreningar,

svenska bostadskreditkassan,

bostadskreditföreningar samt sådana

utländska juridiska personer, som ej

beskattas enligt b) här ovan:

tolv procent av det beskattnings- tolv procent av det beskattningsbara

beloppet; bara beloppet;

d) för andra skattskyldiga än deni som avses under a)—c) här ovan:

sex procent av det beskattningsbara beloppet.

2 mom. Rörande skatteplikt för äkta makar och fördelning dem emellan

av det för dem gemensamt uträknade skattebeloppet skall vad i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt stadgas äga motsvarande

tillämpning. I fall som avses i 1 § b) skall för makar, som under beskattningsåret

levt tillsammans och vilkas beräknade taxerade belopp sammanlagt

utgöra minst 1 000 kronor, värnskatten för båda makarna gemensamt utgå

med fem kronor samt fördelas med hälften å vardera maken. Är i nämnda

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

7

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

fall ena maken icke skyldig erlägga pensionsavgift, skall vid bedömande av

skatteplikten hänsyn icke tagas till hans beräknade taxerade belopp.

3 §.

1 mom. Den som eftertaxerats till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för år 1944 skall eftertaxeras jämväl till värnskatt enligt denna förordning

till behörigt belopp.

2 mom. Har skattskyldig i uppgift eller upplysning, som avgivits till ledning

vid taxering, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru uppgiftspliktig,

underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och har därav

föranletts, att värnskatt, som enligt 2 § 1 mom. a) bort påföras den skattskyldige,

icke blivit honom påförd, skall han eftertaxeras till värnskatt enligt

denna förordning att utgå med i nämnda punkt angivet belopp.

4 §.

Har jämlikt bestämmelserna i 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skattebefrielse meddelats för dödsbo, skall

motsvarande befrielse åtnjutas jämväl i fråga om värnskatt enligt denna förordning.

För dödsbo efter skattskyldig som avses i 1 § b) här ovan skola

nyssnämnda bestämmelser äga motsvarande tillämpning i avseende å befrielse

från värnskatt enligt denna förordning.

5 §.

Där jämlikt 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

oskift dödsbo svarar för dylik skatt allenast med tillgångarna i boet

eller delägare i skiftat dödsbo allenast för vad av skatten å hans lott belöper

och allenast med sin lott i boet, skall motsvarande gälla i fråga om värnskatt

enligt denna förordning.

6 §.

1 mom. Därest i anledning av överenskommelse eller beslut, varom förmäles

i 29 eller 30 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

befrielse från skattskyldighet till nämnda skatt helt eller delvis skall åtnjutas,

skall detta föranleda motsvarande befrielse från skattskyldighet enligt

denna förordning.

I fall, varom i 29 och 30 §§ förordningen örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

sägs, må Konungen förklara, att värnskatt enligt denna förordning

skall för skattskyldig fastställas till högre belopp än gällande bestämmelser

eljest skulle föranleda, dock att skatten ej må komma att uppgå till

större del, procentuellt beräknad, av det på grundval av träffad överenskommelse

eller meddelat beslut fastställda beskattningsbara beloppet än skatten

skulle utgjort av det beskattningsbara belopp, som skulle hava fastställts,

om hänsyn ej tagits till överenskommelsen eller beslutet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 mom. Vad i 32 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

stadgas örn rätt för Konungen att till undvikande av eller lindring i

dubbelbeskattning förordna om efterskänkande av inkomst- och förmögenhetsskatt

skall äga motsvarande tillämpning beträffande värnskatt enligt

denna förordning.

7 §•

1 mom. Därest eftertaxering eller annan taxeringsåtgärd enligt denna förordning

ifrågakommer, skola de rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

meddelade bestämmelserna i tillämpliga delar lända till efterrättelse.

2 mom. Vill någon, som icke åsatts till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

beskattningsbart belopp, klaga över att värnskatt enligt denna förordning

blivit honom påförd på grund av oriktig taxering, äger han däröver

anföra besvär hos prövningsnämnd. Besvären skola vara inkomna till vederbörande

länsstyrelse eller, om besvären angå skattskyldig vilkens taxering

enligt 96 § 2 mom. taxeringsförordningen skall prövas av den mellankommunala

prövningsnämnden, till denna nämnd inom sextio dagar efter det

värnskatten blivit klaganden avfordrad.

8 §•

För tillämpning av denna förordning erforderliga föreskrifter utfärdas av

Konungen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2) att motionen II: 383 av herrar Hagberg i Luleå och Persson

i Stockholm örn uttagande av en extra förmögenhetsskatt

icke måtte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 9 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg. Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl*, friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander och Björkman, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Olsson i Gävle, Orgard, Sandberg, Falk, Lundell och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

9

Reservation

av herrar Elon Andersson, Axel Ivar Anderson, friherre De Geer, Velander,

Björkman, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Sandberg och Lundell, vilka ansett,

att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Såsom framgår---(= utskottet s. 3 rad 17 uppifrån — s. 4 rad 17

uppifrån)---överensstämmelse härmed.

I motionen II: 383 har yrkats, att av förmögenheter å minst 20 000 kronor

måtte uttagas en extra förmögenhetsskatt av genomsnittligt 10 procent. Med

anledning därav får utskottet anföra följande. De av kriget föranledda statsutgifterna

ha framtvingat påläggande av en skattebörda av sådan tyngd,

som vid krigets början icke kunnat förutses och som hårt drabbat jämväl

ägare av förmögenhet. Det torde kunna starkt ifrågasättas, örn icke förmögenheterna

därigenom fått till fullo bära sin skäliga anpart av de ökade bördor,

som kristiden pålägger. I varje fall måste vid frågans bedömande beaktas

den förändring i läget, som ovedersägligen inträffat, sedan 1940 års bevillningsutskott

gjorde sitt ovan återgivna uttalande i ämnet. Hänsyn måste

även tagas till de svårigheter, som visat sig bliva förbundna med uttagandet

av en engångsskatt å förmögenhet, särskilt i betraktande av den relativt

ringa statsfinansiella betydelse, som en sådan skatt måste förutsättas komma

att få. För exempelvis näringslivet skulle uttagandet av en engångsskatt

å förmögenhet vid en tidpunkt, då detsamma genom fredskrisens inträdande

har att motse stora svårigheter, få mycket menliga följder.

Utskottet vill slutligen erinra därom att även vid nästlidet års riksdag, i

anledning av Kungl. Maj:ts proposition nr 311 med förslag till förordning örn

värnskatt för löpande budgetår, väcktes motioner med enahanda yrkande

som i förevarande motion. Efter hemställan av 1943 års bevillningsutskott

beslöt emellertid riksdagen, att sagda motioner icke skulle till någon dess åtgärd

föranleda. Något skäl för ett förändrat ställningstagande från riksdagens

sida har sedan dess icke tillkommit.

Av nu anförda skäl anser sig utskottet böra avstyrka bifall till det i motionen

II: 383 framställda yrkandet.»

Bihang till riksdagens protokoll 19U. 7 sami. Nr 34.

2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 34.

Bilaga.

Sammanställning rörande skattetrycket för fysiska personer i olika inkomstskikt

med avseende å statlig inkomst- och förmögenhetsskatt samt värnskatt enligt statsverkspropositionen

och proposition nr 82 till 1944 års riksdag.

(Angivet i procent av den del av det beskattningsbara beloppet, som faller inom varje skikt.)

Beskattningsbart belopp

Inkomst- och

förm-skatt

Värnskatt

Sammanlagd

skattesats

3 000..............................

675

6

12-75

3 001— 6 000.......................

8-26

7

15-25

6 001— 8 000.....................

9''75

8

17-75

8 001— 9 000......................

11-75

8

19-75

9 001— 10000..................

11-75

10

21-75

10 001— 12 000....................

13-75

10

12 001— 15 000......................

13-75

12-5

26-25

15 001— 25000...................

17-75

15

32-75

25 001— 35000......................

21-75

18

39-75

35001- 40 000.......................

21-76

21

42-75

40 001— 50 000.....................

25-76

21

46-75

50 001— 60 000......................

25-75

24

4975

60 001—100 000.......................

29-75

24

53-75

100 001—200 000.......................

33-75

27-5

61-25

Över 200 000..........................

37-75

31

68-75

Sammanställning rörande storleken av den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten

samt värnskatten enligt statsverkspropositionen och proposition nr 82 till

1944 års riksdag vid nedannämnda beskattningsbara belopp.

Beskattningsbart

belopp

Inkomst- och

förm.-skatt

kronor

Värnskatt

kronor

Sammanlagd

skatt

kronor

Sammanlagd

genomsnittlig

skattesats

3 000 ...............

202-50

180-00

382-50

12-76

6000 ...............

450-00

390-00

840-00

14-00

10000 ...............

880-00

730-00

1 610-00

16-10

12 000 ...............

1155-00

930-00

2 085-00

17-38

15 000 ...............

1567-50

1305-00

2 872-50

19-15

25 000 ...............

3 342-50

2 805-00

6 147-50

24-59

35 000 ...............

5517-60

4 605''00

10122-50

28-92

50 000 ...............

9 180-00

7 755-00

16 93500

33-87

60 000 ...............

11755-00

10155-00

21910-00

36-52

100 000 ...............

23 65500

19 75500

4341000

43-41

,200000...............

57 405-00

47 255-00

104 660-00

52-33

447519. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.