Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

1944-05-11 · 56 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 49 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:35, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

1

Nr 35.

Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 7 fm.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen

den 28 september 1928 (nr 370),

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 3 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 240, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag örn ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928

(nr 379), samt

3) förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande

skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av

följande lydelse:

1) Förslag

till .

lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370).

Härigenom förordnas, att 9 § och 22 § 1 mom. kommunalskattelagen den

28 september 19281 samt anvisningarna till nämnda paragrafer skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

9 §•

Taxeringsvärde skall---pris (allmänna saluvärdet).

Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till

det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området eller del

därav anses betinga ett högre allmänt saluvärde vid utnyttjande till tomt
1

Senaste lydelse av 9 §, se 1932: 291, av anvisningarna till 9 § punkt 4, se 1937: 518 samt

av anvisningarna till 22 § punkt 5, se 1930:190.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 7 sami. Nr 35.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

mark eller till industriellt eller likartat ändamål än vid användning för skogsbruk,

skall dock området eller delen upptagas till allmänna saluvärdet.

Frälseränta uppskattas — — — beräknas utgå.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 mom. Från bruttointäkten — — — det allmänna.

Har skog---tidigare medgivits.

Har växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken, må den

skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av köpeskillingen

eller den eljest erhållna valutan för skogen, som belöper på det

för ägaren gällande ingående virkesförrådet, eller med belopp motsvarande

det taxerade skogsmarksvärdet, eller med skogens för ägaren gällande ingångsvärde.

Hemmavarande barn — — — tillhöra arbetspersonalen.

Anvisningar

till 9 §.

1. Med fastighets---andra synpunkter.

2. Vid värdesättning---angivna enhetsvärden.

3. Taxering av---i dammanläggningen.

4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå

växande skog skola gälla följande uppskattningsgrunder, vilka närmare utvecklas

i särskild instruktion för värdering av skogsmark och växande skog

(skogsvärderingsinstruktion).

Skogsmark med därå växande skog skall, försåvitt ej beträffande densamma

eller del därav förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan

avses, till annat föranleder samt ‘oavsett om avverkningsrätt till skogen upplåtits

eller ej, värdesättas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det

tillstånd, vari skogen faktiskt befinner sig, samt den avkastning, som i följd

av dessa omständigheter för framtiden kan uttagas under förutsättning av

uthålligt skogsbruk.

Markens produktionsförmåga beräknas med hänsyn till den virkesavkastning,

som framdeles kan förväntas från densamma, om den nöjaktigt utnyttjas.

Skogens tillstånd utrönes genom uppskattning av befintligt förråd

av träd över brösthöjd (mätbart virkesförråd) och fördelning av detta förråd

å trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). De avkastningar i penningar,

som beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av skog, diskonteras

till nuvärde efter en räntefot, som bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen.

Sammanlagda värdet av skogsmarken och den växande skogen är lika

med diskonterade nuvärdet av alla framtida avkastningar, såväl dem, som

beräknas uppkomma genom successiv avverkning av det befintliga virkesförrådet,

som dem, vilka kunna påräknas genom avverkning av framdeles

uppväxande skog.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

3

Värderingen verkställes särskilt för skogsmarken och särskilt för den

växande skogen. Härvid märkes, att det värde, som tillkommer det befintliga

mätbara virkesförrådet, i sig innesluter även den del av skogsmarkens värde,

som tillgodogöres genom tillväxten av detta virkesförråd. Såsom värde å

skogsmarken redovisas emellertid, vare sig därå finnes mätbart virkesförråd

eller ej, det värde, som med hänsyn till dess produktionsförmåga skulle tillkomma

den, örn därå ej funnes något sådant virkesförråd (skogsmarkens

diskonteringsvårde), medan såsom värde å den växande skogen upptages

återstoden av det förut angivna sammanlagda värdet (den växande skogens

diskonteringsvårde). Sistnämnda värde motsvarar följaktligen det värde, som

enligt ovan angiven uppskattningsgrund tillkommer det befintliga mätbara

virkesförrådet, med avdrag av så stor del därav som ingår i det redovisade

diskonteringsvärdet å skogsmarken.

Från skogsmarkens och den växande skogens diskonteringsvärden göras

avdrag med belopp, som anses motsvara allmänna kostnader för skogsbruket.

Vad som därefter återstår utgör vid taxeringen skogsmarkens värde

(skogsmarksvårdet) respektive den växande skogens värde (skogsvärdet).

Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den

vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik

mark, som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för

skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller

slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är

att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig

betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas

såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med

kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i

huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,

som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås

sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd

m. m.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av

klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller

de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas. Sådan marks värde skall medräknas

vid värdesättning av fastigheten i övrigt.

För taxeringen skall riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxtförhållanden

vara indelat i områden (tillväxtområden), som bestämmas i skogsvärderingsinstruktionen.

Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga (godhetsgrad).

Godhetsgraden bestämmes efter markens beskaffenhet titan hänsyn

till den därå växande skogens tillstånd.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Värdesättningen sker med hänsyn till det rotstående virkets nettovärde per

kubikmeter (rotvärdet) enligt medelprisen å sådant virke under viss tidsperiod,

vilken bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen. Rotvärdet bestämmes

för varje förrådsgrupp med ledning av de pris, som under nämnda tidsperiod

på grund av prissättning under perioden i genomsnitt varit å orten

gällande.

Den växande skogens diskontering svärde erhålles genom att multiplicera

virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å ifrågavarande taxeringsenhet med

det kubikmeterpris, som anses tillkomma virkesförrådet vid uthålligt skogsbruk,

och sammanlägga de sålunda funna talen. Kubikmeterpriset i sin tur

erhålles genom att multiplicera rotvärdet för vederbörande förrådsgrupp

med ett tal (korrektionsfaktorn), som för varje tillväxtområde anger förhållandet

mellan diskonteringsvärdet och nämnda rotvärde och som framgår

av särskild tabell, vilken är fogad vid skogsvärderingsinstruktionen.

Det rotvärde, som skall läggas till grund för beräkning av skogsmarkens

diskontering svärde, bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen, och diskonteringsvärdet

per hektar skogsmark erhålles genom att multiplicera nämnda rotvärde

med det tal, som anger förhållandet mellan skogsmarksvärdet per

hektar och samma rotvärde och som finnes upptaget i nämnda vid skogsvärderingsinstruktionen

fogade tabell (markvärdefaktorn). Det erhållna värdet

multipliceras med det för taxeringsenheten utrönta antalet hektar skogsmark.

Från skogens och skogsmarkens diskonleringsvärden skola avdragas tre

tiondelar, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning,

väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,

skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på

grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste

skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt

stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter

prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till

mer än hälften av diskonteringsvärdena.

Belastas skogsområde av servitut eller liknande rättighet, kan därav föranledas

nedsättning av den växande skogens värde, och skall sådan nedsättning

särskilt angivas.

Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skyddsskog eller annan

därmed jämförlig skog, skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan

omnämnt förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för

sådan del av taxeringsenheten äga rum.

Särskild förmän å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt,

byggnad å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt

byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna

tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig

med skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i

skogsmarkens värde. Vid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning

sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet, varom

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

5

fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde

åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt

skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel

visa, att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde, att anledning

att särskilt uppskatta detsamma saknas. Skogshärbärgen och andra

dylika, oftast mera tillfälliga byggnader åsättas intet särskilt värde, utan

anses deras värde ingå i skogsmarkens värde.

Har på grund av förhållande, som angives i punkt 5 här nedan, område,

som utgöres av skogsmark och växande skog, helt eller delvis ett sådant mervärde,

som i sagda punkt omförmäles, skall området till den del det äger

ett dylikt mervärde uppskattas till allmänna saluvärdet. Att därjämte för

åsättande av särskilda redovisningsvärden enligt 10 § skogsmarkens avkastningsvärde

och den växande skogens värde å dylikt område skola enligt här

ovan angivna grunder uppskattas tillsammans med motsvarande värden å

övrig skogsmark och växande skog å taxeringsenheten, framgår av anvisningarna

till 10 §.

5. Jordbruksfastighet eller -—- ■—- — här ovan.

6. Om två---särskild kommun.

7. Vid uppskattning---räntans belopp.

till 22 §.

1. Såsom driftkostnad---som driftkostnad.

2. Avdrag medgives---nödig bostadsbyggnad.

3. Såsom speciella----avdragas (se 20 §).

4. Har skog-----gällande ingångsvärde.

Med skogs---sålunda minskats.

Med ingående---av ingångsvärdet.

Vare sig — — — ursprungliga ingångsvärdet.

Är det---samma tid.

Om avdrag----av skogen.

Exempel ä avdrag för minskning av ingående virkesförråd:

A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling

av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att virkesförrådet

å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså

efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste fastighetstaxering

utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens godhetsgrad

och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter

per hektar, är det sannolikt, alt nämnda tillväxt utgjort sammanlagt 2 X

80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft fastigheten,

har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, att

han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter örn

året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning avverkat 1 200

kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubikmeter mer än vad

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid hans förvärv av fastigheten

kan alltså antagas hava utgjort 4 400 — 600 = 3 800 kubikmeter,

vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under beskattningsåret

gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter, har minskningen

i det för honom gällande ingående virkesförrådet utgjort 400 kubikmeter.

A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten troligt, att av den av

honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 400 kronor,

motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av ingående

virkesförrådet med 400 kubikmeter är han således berättigad åtnjuta

avdrag med 3 X 400 = 1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om

värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke understiger

den av honom för skogen erlagda köpeskillingen.

Det för---- 10 200 kronor.

Exempel å avdrag för minskning i ingångsvärde:

B. försäljer--- 10 000 kronor.

Ingångsvärdet har----—■ det ursprungliga.

5. Har växande —• — -—- ingående virkesförrådet);

eller ett belopp motsvarande skogsmarksvärdet enligt den allmänna fastighetstaxering,

som avslutats under eller närmast före det kalenderår, varunder

fastigheten avyttrats;

eller skogens---ovan sägs.

Härvid iakttages---valutans belopp.

Exempel:

1) A. inköper ett till skogsbörd dugligt område om 10 hektar, vilket ligger

skoglöst, och planterar därå skog. Sedan mer än 10 år förflutit från förvärvet,

försäljer han till B. området för en köpeskilling, varav å den växande

skogen beräknas belöpa 1 800 kronor. Virkesförrådet uppgår då till 360 kubikmeter.

Vid senaste allmänna fastighetstaxering har skogsmarken åsatts

ett värde av 75 kronor per hektar. Då i detta fall icke finnes något för A.

gällande ingående virkesförråd eller ingångsvärde, är han berättigad till avdrag

med 10 X 75 = 750 kronor, och det belopp, som skall beskattas,

blir följaktligen 1 800 — 750 = 1 050 kronor.

Samma skogsmark säljes ånyo 15 år efter B:s förvärv av densamma, när

därå finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter

virke. Av den erhållna köpeskillingen belöper å den växande skogen 4 000

kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits för minskning

av ingångsvärde eller för minskning i ingående virkesförråd, vadan det för

B. gällande ingångsvärdet är 1 800 kronor och det för honom gällande ingående

virkesförrådet utgör 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxering

har för fastigheten skogsmarksvärdet fastställts till 70 kronor per

hektar. B. är då berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för honom

gällande ingångsvärdet, 1 800 kronor, eller med 10 X 70, d. v. s. 700 kro
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

7

nor, eller med vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för honom

360

gällande virkesförrådet, d. v. s. ^qq X 4 000 = 3 600 kronor. Därest den skattskyldige

begär att få åtnjuta avdrag med sistnämnda belopp, skall till beskattning

tagas 4 000 — 3 600 = 400 kronor.

2) C. ärver en fastighet, vars skogsvärde enligt senaste taxering utgör 15 000

kronor. Under de närmast följande åren verkställer han avverkningar och får

vid taxeringarna åtnjuta avdrag på sådant sätt, att det ingående virkesförrådet,

vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000 kubikmeter, anses hava

nedgått till 2 000 kubikmeter och skogens ingångsvärde anses hava nedgått

till 10 000 kronor. C. försäljer fastigheten efter ytterligare några år, då virkesförrådet

stigit till 2 400 kubikmeter, och vid taxering nästföljande år gör

han troligt, att av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av

11 000 kronor. G. är då berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för

honom gällande ingångsvärdet 10 000 kronor, eller med belopp motsvarande

skogsmarksvärdet enligt senaste allmänna fastighetstaxering, vilket i före
2

000 _

varande fall antages utgöra 6 000 kronor, eller med X 11 000 = 9 167

kronor, vilket belopp utgör vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det

för C. gällande ingående virkesförrådet. Av de på dessa olika sätt beräknade

avdragsbeloppen är avdraget för ingångsvärdet, 10 000 kronor, störst. Därest

C. begär avdrag med detta belopp, tages till beskattning ll 000 — 10 000 —

1 000 kronor. Hade däremot av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt

mindre belopp än 10 000 kronor, hade avdrag ej fått ske med högre belopp

än det, vilket upptagits såsom intäkt genom skogens försäljning.

6. Hemmavarande barn---— ortsavdragen (se 48 §).

7. Till avdragsgill---försumpning m. m.

Denna lag träder i kraft, såvitt angår 9 § jämte anvisningar, den 1 januari

1945 och, såvitt angår 22 § jämte anvisningar, den 1 januari 1946; dock skall

9 § jämte anvisningar i sin nya lydelse lända till efterrättelse redan före förstnämnda

dag såvitt angår 1945 års allmänna fastighetstaxering.

2) Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 379).

Härigenom förordnas, att 58 § 1 morn., 59 § 1 morn., 60 § 2 morn., 62 §

2 morn., 65 §, 66 § 3 mom. och 67 § 3 inom. taxeringsförordningen den 28

september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 58 § 1 inom., 59 § 1 mom. och 65 §, se 1943: 855.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

58 §.

1 mom. När allmän fastighetstaxering förestår, har domänstyrelsen att i

samråd med statens skogsförsöksanstalt och skogsstyrelsen låta på grundval

av tillgängliga handlingar elier eljest i mån av behov inhämtade upplysningar

för varje län eller i skogligt avseende likartade delar av län sammanställa

uppgifter om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens

genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga

storlek och fördelning på trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). Uppgifterna

skola avlämnas till länsstyrelsen senast den 15 september året näst

före taxeringsåret. Vid uppgifternas avlämnande bör jämväl avgivas yttrande

och förslag rörande i olika prisbildningsområden vanligen förekommande

sortimentssammansättning för olika förrådsgrupper, bruttopriser för olika sortiment

samt rotvärden för de förrådsgrupper, beträffande vilka sådant värde

skall fastställas, och i samband därmed reduktionstal för beräkning av verklig

virkesmassa på bark i rått tillstånd ävensom i erforderligt avseende uppgift

om det material, som legat till grund för nämnda sammanställningar och

förslag.

Sedan de i första stycket angivna handlingarna inkommit till länsstyrelsen,

har landskamreraren att, med erforderligt biträde av sakkunnig person, på

grundval av nämnda och eljest tillgängliga handlingar samt i mån av behov

inhämtade upplysningar upprätta förslag till efter länets förhållanden avpassade

tabeller för utfinnande av skogsmarkens värde per hektar och den

växande skogens värde per kubikmeter vid olika avkastningsförmåga och

avsättningsläge (hjälptabeller) ävensom till de särskilda anvisningar för

verkställande av taxering av skogsmark och växande skog, som kunna

finnas erforderliga för en riktig tillämpning av de föreskrivna taxeringsgrunderna,

såsom om de godhetsgrader å marken, som ifrågakomma för varje

kommun inom länet, det virkesförråd, sammanlagt och i medeltal per hektar,

som finnes inom länet eller särskild del därav, förrådets fördelning på olika

förrådsgrupper samt de rotvärden, som böra tillämpas vid taxeringen, med

mera dylikt. Finnes lämpligt upprätta olika hjälptabeller och anvisningar för

skilda delar av länet, må sådant ske.

59 §.

1 mom. Senast den---och skog.

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning

av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering

och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde,

som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övriga

av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värde.

Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom. andra stycket

upprättat förslag till hjälptabeller och till särskilda anvisningar för värdering

av skogsmark och växande skog ävensom, i den mån så finnes erforderligt,

förslag till särskilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående

redovisningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark och bete å

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

9

skogsmark med mera. Avser sammanträdet överläggning angående taxeringen

inom allenast viss del av länet, skola redogörelserna och förslagen till tabeller

och särskilda anvisningar därefter lämpas.

För sådana---för taxeringen.

Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på

grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas hjälptabeller

ävensom de särskilda anvisningar, som kunna finnas erforderliga.

Länsstyrelsen har---förda protokollet.

60 §.

2 mom. Efter det sammanträden enligt 59 § 1 och 2 mom. hållits, har länsstyrelsen

att skyndsamt till ordföranden i den beredningsnämnd å landet eller

fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje särskilt fall vederbör, översända

dels de i 18 § omförmälda uppgifterna, dels de för nämndens distrikt fastställda

hjälptabellerna jämte tillhörande anvisningar.

62 §.

2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde och innan taxeringsarbetet

tager sin början, åligger det ordföranden att avgiva noggrann redogörelse

ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 §

1 mom. omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som

å detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande

samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under

tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande

fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens

mening kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom

distriktet fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning

rörande det virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet

eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på förekommande förrådsgrupper

ävensom rörande innehållet i övrigt i de anvisningar för värdesättning

av skogsmark och växande skog, som lämnats vid det ovan omförmälda

sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens mening

härom böra protokollföras.

Härefter åligger---i distriktet.

65 §.

Ordförande i---i 64 a §;

b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas

ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga

handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämndema tilllämpat

de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda

sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde

ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,

ävensom huru beredningsnämndernas uppskattning av virkesförrådet

och dess fördelning på förrådsgrupper överensstämmer med uppgifterna

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Allmänna

värderinge
grunder.

härom i de vid sistnämnda sammanträde fastställda anvisningarna för värdering

av skogsmark och växande skog;

c) att vidtaga---och längder.

Ordförande i---d) sägs.

66 §.

3 mom. Sedan det---för fastigheten.

Nämndens sålunda fattade beslut skola, där de skilja sig från beredningsnämndens

förslag, antecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängderna underskrivas---och ledamöter.

67 §.

3 mom. Fastighetstaxeringsnämnd i stad företager fastighetstaxeringen i

den ordning, som finnes bäst lämpad för vinnande av jämnhet och likformighet

mellan taxeringsvärdena i stadens olika delar. Nämnden beslutar, dels

med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet och dels, beträffande

varje fastighet, för vilken fastighetsskatt skall utgöras, vem som för

året skall upptagas såsom skattskyldig för fastigheten. Nämndens sålunda

fattade beslut skola antecknas i fastighetslängder, och skola i fråga om dessa

längder stadgandena i 62 § 3 mom. hava motsvarande tillämpning. De av

nämnden följda grunderna för taxeringen, såvitt angår jordbruksfastighet,

skola upptagas i en särskild längd, och skall i fråga om denna längd i tilllämpliga

delar gälla vad i 62 § 4 mom. sägs.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

3) Förslag

till

förordning nied instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.

1

1. Skogsmark med därå växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt

till skogen upplåtits eller ej — värdesättas med hänsyn till markens produktionsförmåga,

det tillstånd, vari skogen faktiskt befinner sig, samt den avkastning,

som i följd av dessa omständigheter för framtiden kan uttagas under

förutsättning av uthålligt skogsbruk.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

11

Markens produktionsförmåga beräknas med hänsyn till den virkesavkastning,

som framdeles kan förväntas från densamma, örn den nöjaktigt utnyttjas.

Skogens tillstånd utrönes genom uppskattning av befintligt förråd av

träd över brösthöjd (mätbart virkesförråd) och fördelning av detta förråd å

trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). De avkastningar i penningar,

som beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av skog, diskonteras

till nuvärde. Sammanlagda värdet av skogsmarken och den växande skogen

är lika med diskonterade nuvärdet av alla framtida avkastningar, såväl

dem, som beräknas uppkomma genom successiv avverkning av det befintliga

virkesförrådet, som dem, vilka kunna påräknas genom avverkning av framdeles

uppväxande skog.

Värderingen verkställes, på sätt nedan i denna instruktion angives, särskilt

för skogsmarken och särskilt för den växande skogen. Härvid märkes, att

det belopp, som vid diskontering av framtida avkastningar till nuvärde framkommer

såsom värde å det befintliga mätbara virkesförrådet, i sig innesluter

även den del av skogsmarkens värde, som tillgodogöres genom tillväxten

av detta virkesförråd. Såsom värde å skogsmarken redovisas emellertid,

vare sig därå finnes mätbart virkesförråd eller ej, det värde som med

hänsyn till dess produktionsförmåga skulle tillkomma den, örn därå ej funnes

något sådant virkesförråd (skogsmarkens diskontering svärde), medan såsom

värde å den växande skogen upptages återstoden av det förut angivna sammanlagda

värdet (den växande skogens diskonteringsvärde). Sistnämnda värde

motsvarar följaktligen det värde, som enligt ovan angiven uppskattningsgrund

tillkommer det befintliga mätbara virkesförrådet, med avdrag av så

stor del därav som ingår i det redovisade diskonteringsvärdet å skogsmarken.

Från skogsmarkens och den växande skogens diskonteringsvärden göras

avdrag med belopp, som anses motsvara allmänna kostnader för skogsbruket.

Vad som därefter återstår utgör vid taxeringen skogsmarkens värde

(skogsmarksvärdet) respektive den växande skogens värde (skogsvärdet). Begreppet

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den skogsmark.

vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik mark,

som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller

slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är

afl betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig

betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas

såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med

kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak

foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för

betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder

som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Areal

skogsmark.

Rikets indelning

i tillväxtområden.

Markens

godhetsgrad.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund

av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist

eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna

skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga

officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med

tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i

dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret,

ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter

ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.

4. För taxeringen skall riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxtförhållanden

vara indelat i sex områden (tillväxtområden), omfattande: område

I Norrbottens län ävensom av Västerbottens län Lycksele, Vilhelmina

och Åsele tingslag samt Malå socken; område II återstoden av Västerbottens

län, Jämtlands län, Västernorrlands län utom Medelpads östra domsaga

och Medelpads västra domsaga, och av Kopparbergs län Särna och Idre

samt Älvdals tingslag ävensom Transtrands socken; område III återstoden

av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt

av Värmlands län Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny, Södra Finnskoga och

Nyskoga socknar; område IV återstoden av Värmlands län samt örebro, Västmanlands

och Uppsala län. Stockholms stad och län, Södermanlands och

Gotlands län; område V Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands,

Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län; samt område VI Hallands,

Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.

5. Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga

(godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet

i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnittligt

gäller, och eljest benämnes »mycket god» respektive »mindre god», beroende

på örn dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger

den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan. Godhetsgraden

bestämmes efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den därå växande

skogens tillstånd. Den är således icke beroende av att den faktiska produktionen

under den närmaste tiden kan beräknas bliva särskilt hög, på

grund av att skogen är särskilt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång

på moget virke, eller särskilt låg, på grund av att skogen är utglesnad eller

utgöres av övervägande ungskog. Godhetsgraden skall vidare bestämmas utan

hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.

Vid bedömande av godhetsgraden må vid tidigare taxeringar fastställda

siffror för bonitet tjäna till ledning.

Godhetsgraden angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen

angivet fall, då skyddsskog eller liknande skog ingår i taxeringsenhet —

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

13

som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande genomsnittlig beskaffenhet,

avvägd med hänsyn till markens i olika delar skiftande producerande

förmåga. Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande

markens virkesavkastning i dess olika delar eller innehållande andra

uppgifter, varav medelgodheten kan bedömas, sker uppskattningen med ledning

därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas godhetsgraden med ledning

av vad som är känt eller kan utrönas örn skogsmarken i fråga, jämfört

med medelgodheten hos marken å trakten i övrigt.

6. Sedan markens areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom

fråga är, fastställts, sker en uppskattning av därå befintligt mätbart virkesförråd.

Detta uppdelas därvid i särskilda förrådsgrupper på följande sätt. Beträffande

barrskogen upptagas såsom särskilda grupper dels träd, som vid

brösthöjd hålla 25 centimeter i diameter och däröver (barrtimmerskog), dels

träd, som vid brösthöjd hålla från och med 15 intill 25 centimeter i diameter

(massavedskog), och dels träd med mindre diameter vid brösthöjd (barrvedskog).

Lövskogen upptages i regel som en gemensam grupp. Skulle emellertid

å taxeringsenhet inom tillväxtområde V eller VI förekomma bok- eller ekskog

eller bådadera i sådan utsträckning att därav erhållet virke med fördel kan

användas jämväl till värdefullare sortiment än ved, skall sådan lövskog å

taxeringsenheten särskiljas från övrig lövskog och uppdelas å två förrådsgrupper,

därav den ena omfattar träd, som vid brösthöjd hålla 20 centimeter

och däröver (grov bok- och ekskog), och den andra träd med mindre diameter

vid brösthöjd (klen bok- och ekskog). Bok- och ekskog skall därvid med

hänsyn till sitt för ifrågakommande taxeringsenhet gällande genomsnittliga

tillstånd i avseende å stamform, grenighet m. m. åsättas någon av beteckningarna

»bättre», »medelgod» eller »sämre».

Det för var och en av ovannämnda förrådsgrupper uppskattade virkesförrådet

skall angivas i kubikmeter och avse virke i rått tillstånd, mätt i verklig

kubikmassa fast mått på bark (skogskubikmeter), d. v. s. den virkeskvantitet

som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.

Från uppskattningen undantagas träd, som äro så förstörda av röta eller

eljest att de böra hänföras till s. k. »uppenbara vrak».

7. a) Värdesättningen sker med hänsyn till det rotstående virkets på nedan

angivet sätt för varje förrådsgrupp beräknade nettovärde per kubikmeter

(rotvärdet) enligt medelprisen å sådant virke för åren 1932—1941. Rotvärdet

bestämmes beträffande olika avsättningslägen inom visst område

med i huvudsak enhetlig prisbildning (prisbildningsområde) för varje förrådsgrupp

utom barrvedskogen med hänsyn till samtliga däri ingående sortiment

och beräknas med ledning av de pris, som på grund av prissättning

nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för sådana sortiment,

varav virkesförrådet inom var och en av dessa grupper anses sammansatt.

För barrvedskog fastställes intet särskilt rotvärde, utan sker värdesättningen

av sådan skog med utgångspunkt från rotvärdet å massavedskog (jfr punkt

8 här nedan).

b) För att bestämma rotvärdet per kubikmeter skog å rot för viss förråds
-

U ppskattning

av virkes - förråd.

Rotvärde.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

grupp måste följaktligen fastslås, av vilka sortiment en sådan kubikmeter

skall anses vara sammansatt. Till grund för beräkningen av sortimentssammansättningen

skall läggas en tänkt aptering. Vid denna sammanfattas de i

de olika förrådsgrupperna ingående sortimenten — alla angivna i fast mått

på bark — under vissa sortimentsklasser (grovt virke, medelgrovt virke

o. s. v.), och det skall vid taxeringen antagas, att varje förrådsgrupp innehåller

dylika sortimentsklasser till så stor andel av hela virkesförrådet inom förrådsgruppen

som framgår av nedanstående uppställning. Annan uppdelning

å sortimentsklasser än den sålunda bestämda må ej vid taxeringen ifrågakomma.

Den tänkta apteringen fullföljes vid själva taxeringen med hänsyn

till avsättnings- och prisförhållanden genom att fastställa, i vilken utsträckning

olika sortiment skola anses ingå i sortimentsklasserna inom varje förrådsgrupp.

Sortimentsklasser inom varje förrådsgrupp.

Förråd sgru pp. Sortim entsklasser.

barrtimmerskog .................. grovt virke 75 procent, medelgrovt

virke 15 procent och klent virke 5

procent;

massavedskog .................... grovt virke 20 procent, medelgrovt

virke 60 procent och klent virke 15

procent;

grov bok- och ekskog:

bättre......................... gagnvirke (timmer eller kubb) 30

procent och vedvirke 65 procent;

medelgod ...................... gagnvirke 20 procent och vedvirke 70

procent;

sämre......................... gagnvirke 10 procent och vedvirke 80

procent;

klen bok- och ekskog.............. vedvirke 90 procent;

lövskog (övrig)................... gagn- och vedvirke 85 procent.

Den del av virkesförrådet inom varje förrådsgrupp, som ej medräknats här

ovan, anses ej kunna tillgodogöras.

I förestående uppställning förstås, såvitt angår barrskog, med

grovt virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter

av 6 engelska tum och däröver;

medelgrovt virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter

av 4 intill 6 engelska turn; samt med

klent virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter

av 2 Va intill 4 engelska tum.

c) Därest beträffande barrskog svårighet möter att fastställa, vilka sortiment

som skola anses ingå i viss sortimentsklass, eller vid prisvariationer

inom de olika sortimenten att beräkna medelpris för dessa, må, om så befinnes

lämpligt, vid värdeberäkningen viss sortimentsklass anses innefatta endast

ett sortiment av viss dimension svarande mot medeldimensionen inom klas
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

15

sen, dock att därvid åtskillnad skall göras mellan tall och gran. Såsom medeldimensioner

anses följande dimeifsioner i engelska mått, nämligen beträffande

grovt tallvirke från barrtimmerskog och massavedskog respektive 8 och

6 tums toppdiameter inom bark, beträffande grovt granvirke från samma

förrådsgrupper respektive 9 och 7 tums toppdiameter inom bark samt beträffande

allt medelgrovt virke från båda dessa förrådsgrupper 5 tums toppdiameter

inom bark. Beträffande timmer skall därvid i samtliga fall förutsättas

en medellängd av 15 fot.

d) För varje sortiment beräknas virkets nettovärde med ledning av de för

ovannämnda tidsperiod gällande genomsnittsprisen i orten. Därvid skola

från bruttoprisen avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader,

såsom kostnader för huggning, körning, flottning eller annan transport till

den plats, för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmätning och

intumning, tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis

och skogsvårdsavgifter samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de

äro direkt hänförliga till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall

hänsyn tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om

körvägar och flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock iakttagas,

att nettovärdet skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna

sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.

Vid värdeberäkningen skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga

handelsmått, t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för

brännved etc., måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark.

Värdet skall för varje sortiment utrönas för vart och ett av de år, som skola

läggas till grund för beräkningen, samt medeltal för dessa värden uträknas.

De såsom resultat av beräkningen erhållna värdena skola angivas såsom

medelnettovärden för samtliga år inom den bestämda tidsperioden för varje

sortiment, gällande kubikmeter fast mått å bark.

Vid beräkning av rotvärdet för barrtimmerskog och massavedskog bör,

därest med hänsyn till prisskillnader för virke av tall och gran så erfordras,

beräkningen utföras så, att därvid uträknas särskilt värde under förutsättning

att gruppen bestode av enbart tall och särskilt värde under förutsättning

att den bestode av enbart gran, varefter rotvärdet i det föreliggande fallet

bestämmes med hänsyn till proportionen mellan i gruppen ingående kvantiteter

av de olika trädslagen.

Med utgångspunkt från ovannämnda medelnettovärden bestämmes värdet

för samtliga sortiment inom vederbörande förrådsgrupp, d. v. s. rotvärdet,

enligt det förfaringssätt som framgår av följande exempel avseende ett tänkbart

fall för förrådsgruppen barrtimmerskog:

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Sortimentsklass.

Tall: grovt virke

medelgrovt virke

klent virke

Sortiment.

75 % Timmer* 75% å 10 kronor per

kubikmeter (= värde för virke

av 8 tums toppdiameter) .... kronor 7: 50

15 % Sulfatved 15 % å 5 kronor per

kubikmeter ................ » 0:75

5 % Pannved 5 % å 3 kronor per

kubikmeter................. » 0:15

Sammanlagt per kubikmeter kronor 8: 40.

Gran: grovt virke

medelgrovt virke

klent virke

75%

Timmer 30 % å 9

bikmeter ....

kronor per

ku-

kronor 2: 70

Sulfitved 45 %

kubikmeter

å

7

kronor

per

»

3: 15

15%

Sulfitved 15 %

kubikmeter

å

7

kronor

per

5>

1:05

5 %

Pannved 5 %

kubikmeter.

å

3

kronor

per

»

0: 15

Sammanlagt per kubikmeter kronor 7: 05.

Barrtimmerskogen antages bestå av 60 % tallskog samt 40 % granskog, och dess

rotvärde per kubikmeter utgör 60 % av 8: 40 = kronor 5: 04

40 % av 7: 05 = kronor 2: 82

eller kronor 7: 86.

Skulle å viss trakt virke, som i exemplet här ovan hänförts till sortimentet

pannved, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta utföras med värdet 0,

under vilken förutsättning rotvärdet blir endast 7: 71 kronor.

I förestående exempel har beträffande grovt virke av tall tillämpats den

under c) här ovan angivna bestämmelsen.

e) Skulle inom visst län eller del av län den s. k. barkprocenten för rotstående

skog av något trädslag vara onormalt hög, skall härav betingad avvikelse

göras beträffande rotvärdet för den eller de förrådsgrupper, som beröras

av förhållandet. Härvid märkes, att vid omräkning av brukliga handelsmått

till fast mått å bark hänsyn skall hava tagits till den kvantitet virke,

som kan utvinnas av ifrågavarande träd, varför det särskilda avdraget skall

avse endast det förhållandet att ur ifrågavarande virkesförråd, mätt i kubikmeter

fast mått å bark, ej kunna utvinnas lika grova och värdefulla sortiment

som erhållas vid normal barkprocent.

Avvikelser som nu sagts i form av avdrag å rotvärdet må även göras, därest

inom visst område enligt vad som är allmänt känt bruka förekomma

röta eller andra tekniska fel å rotstående skog i anmärkningsvärt stor omfattning,

dock endast om det med hänsyn till förhållandena å den särskilda

taxeringsenheten finnes befogat. I de särskilda anvisningar, som jämlikt

59 § taxeringsförordningen skola fastställas för län eller del av län, skola

meddelas närmare bestämmelser örn i vad mån dylika avdrag må verkställas

samt om deras beräkning. Vid medgivande av avdrag på grund av tek
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

17

niska fel för viss taxeringsenhet bör iakttagas, dels att s. k. uppenbara vrak

ej medräknats i virkesförrådet, dels att den tänkta aptering av barrskog, på

vilken de ovan angivna procentsatserna för virkesförrådets uppdelning å sortimentsklasser

grundas, inbegriper visst avdrag för dylika fel, samt att motsvarande

kvantitet virke antingen i stället medtagits i lägre sortimentsklass

eller betraktats såsom i skogen kvarlämnat. I motsvarande mån må alltså ej

särskilt avdrag på grund av tekniska fel medgivas. När avdrag som nu sagts

beviljas, skola skälen därför angivas, och skall grunden för beräkningen för

varje berörd förrådsgrupp antecknas i taxeringslängden.

f) De i en förrådsgrupp ingående sortimenten kunna i regel antagas vara

desamma för alla taxeringsenheter inom visst prisbildningsområde, och sammansättningen

varierar då i stort sett endast för barrskogen på grund av

olika förekomst av tall och gran. Då därjämte hänsyn till variationer i avverknings-

och transportkostnader kan tagas genom fördelning av taxeringsenheterna

på ett fåtal omkostnadsklasser samt ovannämnda avdrag för särskilt

hög barkprocent eller tekniska fel vanligen äro tillämpliga för större områden,

kunna rotvärden, avsedda att tillämpas i de allra flesta fall, uträknas

centralt för län eller del av län. Därest emellertid i viss förrådsgrupp å taxeringsenhet

ingå träd, därav med fördel kunna utvinnas sortiment med särskilt

höga pris (specialsortiment), bör dock därav betingad förhöjning av rotvärdet

ske.

8. Uppskattning sker som i punkt 1 sägs särskilt av den växande skogen

och särskilt av skogsmarken.

Den växande skogens diskonteringsvärde erliålles genom att multiplicera

virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å ifrågavarande taxeringsenhet med

det kubikmeterpris, som anses tillkomma virkesförrådet vid uthålligt skogsbruk,

och sammanlägga de sålunda funna talen. Nämnda kubikmeterpris i sin

tur erhålles genom att multiplicera det i punkt 7 angivna rotvärdet för vederbörande

förrådsgrupp (beträffande barrvedskogen rotvärdet för massavedskogen)

med ett tal (korrektionsfaktorn), som för varje tillväxtområde anger

förhållandet mellan diskonteringsvärdet och nämnda rotvärde och som framgår

av härvid fogade tabell A.

Förhållandet mellan diskonteringsvärdet och rotvärdet (korrektionsfaktorn)

bestämmes av a) den förräntningsprocent, med vilken anses böra räknas

för ifrågavarande taxering, b) massatillväxten, c) såvitt angår barrskog

samt ek- och bokskog kvalitetstillväxten, så ock d) den ordning, i vilken

virkesförrådet antages bliva avverkat.

Vid taxeringen skall räknas med en räntefot av tre och tre fjärdedels procent.

I tabell A förutsättes förräntning efter denna räntefot.

Massatillväxten har för varje tillväxtområde och godhetsgrad å marken

fastställts på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringen, och hänsyn därtill

har tagits vid utarbetande av tabell A. Markens godhetsgrad fastställes

vid taxeringen på sätt framgår av punkt 5 här ovan och beaktas på sätt

framgår av tabell A.

Kvalitetstillväxten för barrskog samt för bok- och ekskog kommer vid

Bihang till riksdagens protokoll ItM. 7 sami. Nr 35. 2

Diskonte
ringsvärde.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Avdrag för

allmänna

kostnader.

taxeringen till uttryck i relationen mellan i förra fallet barr timmerskogens

och massavedskogens och i senare fallet grovskogens och klenskogens rotvärden

beträffande ifrågavarande prisbildningsområde och avsättningsläge och

kan följaktligen vid taxeringen fastslås med utgångspunkt från dessa rotvärden.

I tabell A kan korrektionsfaktorn utläsas med hänsyn till olika sådana

prisrelationer, och skall vid tabellens användning iakttagas, att det i varje

fall för visst avsättningsläge inom prisbildningsområdet uträknade talet för

prisrelationen avjämnas till i tabellen förekommande närmaste relationstal.

Den ordning, i vilken virkesförrådet skall antagas bliva avverkat, har för

varje tillväxtområde blivit fastställd på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringen

rörande virkesförrådets sammansättning m. m., och hänsyn därtill

har tagits vid utarbetande av tabell A.

Vid fastställande av skogsmarkens diskonteringsvärde förutsättes, att det

virkesförråd, som kommer att uppväxa å marken, om å densamma ännu ej

finnes mätbart virkesförråd, kommer att tillväxa på det sätt och avverkas i

den ordning, som ovan antagits beträffande den växande skogen. Det rotvärde,

som skall läggas till grund för beräkning av skogsmarkens diskonteringsvärde,

är, oavsett beskaffenheten av den befintliga skogen samt även

om marken är kal, rotvärdet i orten för förrådsgruppen massavedskog med

den för vederbörande tillväxtområde och godhetsgrad å marken genomsnittliga

sammansättningen av tall och gran, och diskonteringsvärdet per hektar

skogsmark erhålles genom att multiplicera nämnda rotvärde med det tal i

tabell A, som för viss godhetsgrad och viss relation mellan detta rotvärde

samt rotvärdet å timmerskog av samma sammansättning anger förhållandet

mellan skogsmarksvärdet per hektar och ifrågavarande rotvärde (markvärdefaktorn).

Det erhållna värdet multipliceras med det för taxeringsenheten utrönta

antalet hektar skogsmark.

Därest så finnes påkallat, skola för del av visst tillväxtområde, beläget intill

gränsen av annat tillväxtområde och av den omfattning, som bestämmes

i de jämlikt 59 § taxeringsförordningen fastställda anvisningarna, i stället

för de korrektionsfaktorer och de markvärdefaktorer, som angivas i tabell A

för viss godhetsgrad och viss prisrelation, tillämpas de faktorer, som utgöra

medeltal mellan motsvarande faktorer inom ifrågavarande tillväxtområde

och de för samma godhetsgrad och prisrelation gällande faktorerna i det angränsande

tillväxtområdet.

9. Från skogens och skogsmarkens diskonteringsvärden skola avdragas tre

tiondelar, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning,

väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,

skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på

grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste

skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt

stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter

prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej

till mer än hälften av diskonteringsvärdena. Inom vilket område sådan höjning

får ske skall angivas i de jämlikt 59 § taxeringsförordningen för län

eller del av län fastställda anvisningarna.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

19

10. Det värde som återstår, sedan från skogsmarkens diskonteringsvärde

(punkt 8) avdragits belopp motsvarande allmänna kostnader (punkt 9), redovisas

såsom skogsmarksvårde.

Det värde som återstår, sedan från den växande skogens diskonteringsvärde

(punkt 8) avdragits belopp motsvarande allmänna kostnader (punkt 9),

redovisas såsom skogsvårde.

11. Det förutsättes, att i de anvisningar till ledning för taxeringen, som avses

i 59 § taxeringsförordningen, skola meddelas uppgifter särskilt i följande

avseenden:

de godhetsgrader, som ifrågakomma för varje kommun inom länet,

de rotvärden, som böra tillämpas vid taxeringen, redovisade för särskilda

prisbildningsområden samt bestämda för olika omkostnadsklasser (avsättningslägen)

och förrådsgrupper, med angivande av grunden för beräkningen,

så ock motsvarande kubikmeterpris som skola tillämpas vid uthålligt skogsbruk

efter avdrag för allmänna kostnader (skogsvärde per kubikmeter),

de områden inom länet, för vilka skola tillämpas särskilda uppskattningsgrunder

med hänsyn till onormalt hög barkprocent eller onormal förekomst

av tekniska fel, med angivande av de särskilda rotvärden, som i sådana fall

ifrågakomma,

de delar av länet, beträffande vilka på grund av belägenhet vid gräns

mellan olika tillväxtområden skola tillämpas medeltal av korrektionsfaktorerna

för dessa områden, samt

de områden inom länet, för vilka må ifrågakomma avdrag efter andra

grunder än de normalt gällande för allmänna kostnader, med angivande av

grunderna i dylika fall för avdragens beräkning.

Till underlättande av värdeberäkningen skola de jämlikt 59 § taxeringsförordningen

för län eller del av län fastställda hjälptabellema vara så uppställda,

att därur för vanligen förekommande fall direkt kunna utfinnas skogsvärde

per kubikmeter samt skogsmarksvärde per hektar, varjämte i dessa

tabeller böra finnas anvisningar för beräkning av dylika värden även i andra

fall, såsom da särskild reduktion av värdet skall ske på grund av hög barkprocent,

tekniska fel eller onormalt höga allmänna kostnader för skogsbruket.

Exempel på hjälptabell, varom nu talats, utgör härvid fogade tabell B.

Sedan vid taxeringstillfället beskaltningsnämnd uppskattat virkesförrådet,

fördelat på olika förrådsgrupper, och bedömt markens godhetsgrad samt skogens

avsättningsläge, erhåller följaktligen nämnden i hjälptabell de kubikmeterpris

för växande skog och de värden för hektar skogsmark, som skola

tillämpas i varje särskilt fall. Därest endast en mera summarisk uppskattning

av virkesförråd m. m. är möjlig, bör en för dylikt fall avsedd särskild

hjälptabell (se tabell C) vara tillgänglig.

Skogsmarksvärde

och

skogsvärde.

Det praktiska

förfarandet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 och skall första gången tilllämpas

i avseende å 1945 års allmänna fastighetstaxering.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Tabell A. Korrektionsfaktorer

Korrektionsiaktorer, utvisande för olika förrådsgrupper förhållandet mellan dis
och

massavedskogens (respektive för bok och ek

B

a

r r

sko

g

Till-

växt-

om-

råde

Markens

godhets-

grad

vedskog vid prisrelation

massavedskog vid prisrelation

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1*.

1:

1:

1:

1:

1:

0-8

07

06

05

04

03

0*2

0*1

08

0-7

06

0*5

0*4

0*3

02

0*1

I

god

0-59

0''61

0-62

0-58

0*52

0*55

0*60

1*10

0‘58

0*61

0*69

0*78

0*90

1*10

1*50

2*80

medelgod

O50

0''51

052

0-46

0*40

038

0*35

066

0*64

0*58

0*63

0*70

0*80

0*95

1*30

2*40

mindre god

0-40

0-41

0''42

0''34

0*28

0*25

0*22

0*35

0*48

0*51

0*56

0*60

0*68

0*78

1*00

1*80

II

god

0’62

OC4

0-66

0-63

0*60

0*65

0*75

1*40

065

0*70

0*77

0*87

1*02

1*23

1*65

3*20

medelgod

0-64

056

0-58

052

0*47

0*48

0*50

0*90

0*62

0*67

073

0*81

0*93

1*10

1*45

2*70

mindre god

0-45

0-46

0''47

0''40

0*33

0*31

0*28

0*50

057

0 61

0*66

0*71

0*81

0*93

1*20

2*20

III

god

0''68

071

077

076

0*80

090

1*10

2*00

0*70

0*76

0*84

0*97

1*15

1*45

2*05

3*90

medelgod

0''60

0-61

0-64

0-59

0*56

0*58

0*05

1*20

0*68

0*73

0*81

0*91

105

1*26

1*70

3*10

mindre god

0-48

049

0-50

0''44

0*38

0*36

0*33

0*60

0*65

0*69

0*75

0*82

0*92

1*08

1*40

2*50

IV

god

091

097

1''05

1-13

1*24

0*81

0*90

1*01

1*17

1*41

medelgod

079

083

0''88

0''92

0*96

0*79

0*86

0*97

1*11

1*32

mindre god

0*66

069

072

0''68

0*68

0*74

0*81

0*90

1*02

1*18

V

god

1''21

1-33

1-48

1-67

1*95

0*85

095

1*11

1*32

1*64

medelgod

1-13

1-23

1-37

1*53

1*75

0*83

0*93

1*08

1*28

1*57

mindre god

0-98

1-06

1-16

1*26

1*38

0 79

0 88

1*00

1*18

1*43

VI

god

1-26

1''38

1-54

1*73

2*00

0*86

0*96

1*12

1*33

1*67

medelgod

1T5

1-26

1-40

1*57

1*75

0*84

0*94

1*09

1*29

1*59

mindre god

l-oo

1''08

1-18

1*29

1*42

080

0*89

1*01

1 19

1*44

Markvärdefaktorer, utvisande markvärde per hektar i förhållande till rot
-

Till-

växt-

om-

råde

Markens

godhets-

grad

Markens nor- mala avkast- ningsförmåga

(bonitet)

Markvärdefaktor

vid prisrelation

En kubikmeter

massavedskog skall

anses innehålla tall

och gran i nedan- stående proportion

1:

0*8

1:

0*7

1:

06

1:

0 5

1:

0*4

1:

0*3

1:

0*2

1:

0*1

tall

gran

I

god

2*25—

6

6

6

6

5

5

6

10

0*6

0*4

medelgod

1*50—2*00

3

3

3

3

2

2

2

4

06

0*5

mindre god

—1*25

1

1

1

1

1

1

1

1

0*4

0*6

II

god

2*50—

9

10

10

9

8

8

9

15

0*4

0*6

medelgod

1*75—2*25

5

6

6

5

4

4

4

7

04

0*6

mftidre god

—1*50

2

2

2

2

1

1

1

2

0*4

0*6

III

god

3*00—

19

20

21

21

21

25

35

50

0*4

0*6

medelgod

2*00—2*75

12

12

13

11

10

10

12

20

05

0*5

mindre god

—1*75

5

5

5

5

4

3

3

6

0*6

0*4

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

21

och markvärdefaktorer.

konteringsvärde och rotvärde vid nedanstående relation mellan timmerskogens

grovskogens och klenskogens) rotvärden (prisrelation).

B

a

r

s k

0

g

L

ö ^

s

k c

g

b

o k

0

c h

e k

timmersKog via prisreiaiion

klenskog vid prisrelation

grovskog vid pnsrelation

löv-

1:

1:

1:

1:

1:

1:

J:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

1:

skog

0''8

0-7

0-6

0-5

0-4

0''3

02

0-1

0-8

0-7

0’6

0*5

04

0-8

0-7

0-6

0*5

0*4

0''55

0-57

0-59

0-62

0''64

0-66

0''68

0''70

i

053

0''56

0-57

0''59

0-61

0-62

0''64

0''66

> 0*70

0''51

0-52

0-54

0''56

0''58

0*60

0-61

0-63

1

0''66

0-68

0-71

0-73

0-75

0-77

0-79

0''81

)

0-63

0-65

0''67

0''69

0''71

0-73

0-76

0-77

10*76

0-59

061

0-62

0-64

0''65

0-67

068

0*70

J

074

0-77

0*80

083

0-86

0''89

0-92

0-94

0''72

0-74

0-76

0-78

0-81

0-83

085

0-87

.081

0*67

0-69

0-71

0-72

0''74

0''75

0''76

0*77

1

0-79

0''83

0''88

0''92

0-96

lft

0''78

0''81

0''85

089

0''93

10*83

0''74

0''76

0-79

0-82

0-85

1

O80

0-84

0-89

0-93

0-97

)

1

0-79

0''82

0-86

0''90

0-94

>0*88

0-97

1-10

1-28

1-54

064

0-67

0*71

0*74

0*78

10*88

076

0''79

0''82

0-85

0-88

1

)

0’81

085

0 90

0''94

0''98

)

1

0''80

0-83

0-87

0-91

0-96

0''88

0''97

l-io

1-28

1-54

0-64

0-67

0*71

0*74

0*78

> 0*88

0-76

0-80

0-83

0-86

0-89

;)

1

värdet å en kubikmeter massavedskog av angiven trädslagssammansättning.

Till-

växt-

om-

råde

Markens

godhets-

grad

Markens normala

avkastningsför- måga (bonitet)

Markvärdefaktor

vid prisrelation

En kubikmeter

massavedskog skalig

anses innehålla tall

och gran i nedan- |

stående proportion

1:

0*8

1:

0*7

1 .

0*6

1:

0*5

1:

0*4

tall

gran

IV

god

3*50—

37

40

43

46

49

0*4

0*6

medelgod

2*26—3*25

26

27

28

29

29

0*5

0*5

mindre god

—2*00

12

12

13

12

11

0*6

0*4

V

god

3*75—

50

55

65

75

85

0*5

0*5

medelgod

2*76—3*60

40

44

48

52

60

0*6

0*4

mindre god

—2*60

27

29

31

33

36

0‘7

0*3

VI

god

4*26 —

60

70

80

90

100

0*3

0*7

medelgod

3*00—4*00

42

47

52

57

65

0*5

0*5

mindre god

—2*76

28

30

32

35

38

0*7

0*3

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Tabell B. Exempel på uppställning av hjälptabell.

Hjälptabell nr 1 lör beräkning av markvärde per hektar samt skogsvärde per

kubikmeter lör varje lörrådsgrupp.

Avsedd att användas därest uppdelning av virkesförrådet på förrådsgrupper äger rum.

Tillväxtområde: III. Prisbildningsområde: Avsättning till bilväg inom N. N. län.

Län: N. N. Barkprocent: Normal. Omkostnadsavdrag: 30 procent.

Skogsvärde per kubikmeter, kronor

Mark-

barrskog vid angiven kubikmasse-

Markens

värde

Förrådsgrupp

procent gran för respektive förråds-

klass

godhets-

grad

per

hektar

kronor

grupp

lövskog

0 X

100 %

(annan)

(ren tall-

25 %

50 %

75 %

(ren

skog)

skog)

1

god

77

barrtimmerskog

4-48

4-33

4-18

4-03

3-88

massavedskog

2-94

2-94

2-94

2-94

2-94

(släpkörning

barrvedskog

2-70

2-74

2''78

2-82

2-86

till bilväg,

lövskog

—

—

—

—

—

1-98

normal

terräng)

medelgod

46

barrtimmerskog

426

4-14

402

3-90

3-78

massavedskog

2-84

2-84

2''85

_3-85

2-86

barrvedskog

2-24

2-31

2-88

2-45

2-52

lövskog

—

—

—

—

—

1-98

mindre god

19

barrtimmerskog

3''98

3-87

3*75

3-63

3-52

massavedskog

2-62

2-65

2-68

2-70

2-73

barrvedskog

1-75

1-82

1-89

1-95

2-02

lövskog

—

—

—

—

—

1-98

2

god

73

barrtimmerskog

4-26

4-11

3''97

3''82

3-68

(3 vändors

massavedskog

2-70

2-71

2-72

2-73

2.74

barrvedskog

2-48

2-63

2-57

2-62

2-67

väg, 2 å 3

lövskog

—

—

—

—

—

1-76

kilometer

till bilväg,

medelgod

43

barrtimmerskog

4-04

3-92

3-81

3-70

3-58

massavedskog

2-61

2-62

2-64

2''66

2-67

terräng)

barrvedskog

lövskog

2-06

2-13

2-21

2-28

2-35

1-76

mindre god

17

barrtimmerskog

378

367

3-56

344

3-33

massavedskog

2''42

2''45

2-49

2-52

2-55

barrvedskog

1''61

1-68

1-75

1-81

1-88

lövskog

—

—

—

—

—

1-76

3

god

66

barrtimmerskog

3''98

384

3-70

356

3-42

(2 vändors

massavedskog

2-41

2-43

2-46

2-48

2-50

barrvedskog

2-21

2''26

2-32

2-38

2-43

väg, 5 å 6

lövskog

—

—

—

—

—

1-47

kilometer

till bilväg,

medelgod

39

barrtimmerskog

3-78

367

3-56

3-44

3-33

massavedskog

2-32

235

2''38

2''40

2-43

terräng)

barrvedskog

lövskog

1''84

1-91

1-99

2-07

2-14

1-47

mindre god

16

barrtimmerskog

3-53

3-42

3-32

3-21

310

massavedskog

2-lfi

2-19

2-24

2''28

2-32

barrvedskog

1''43

160

1-57

1-64

1-71

lövskog

—

—

—

—

—

1-47

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

23

Tabell C. Exempel på uppställning av hjälptabell.

Hjälptabell nr 2 lör beräkning av markvärde per hektar samt skogsvärde per

kubikmeter lör barrskog och lövskog.

Avsedd att användas därest endast summarisk uppskattning av virkesförrådet äger rum.

Tillväxtområde: III. Prisbildningsområde: Avsättning till bilväg inom N. N. län.

Län: N. N. Barkprocent: Normal. Omkostnadsavdrag: 30 procent.

Om-

kost-

nads-

klass

Markens god- hetsgrad

Mark-

värde

per

hektar

kronor

Skogsvärde per kubikmeter, kronor för

barrskog, vars kubikmassa utgöres av

lövskog

(annan)

timmer-

skog,

procent

granskog, procent

0

(ren tall- skog)

25

50

75

100

(ren

gran-

skog)

1

god

77

0

2-83

2-85

2-87

2-89

2-90

1-98

10

3-00

3-00

301

3-01

3''00

20

3-16

3-16

3''15

313

310

30

3-33

332

3’28

3-25

3-20

40

3-50

3-47

342

3-37

3''30

50

3-66

3-63

3*50

349

339

60

3-83

378

3-70

3-61

3-49

70

3-99

3''94

3-84

3-73

3''69

medelgod

46

0

2-57

2-61

2-64

2-68

2-71

1-98

10

2-74

2''77

2''79

2''81

2-82

20

2-91

2''93

2-93

2''94

2-92

30

3''09

3-09

3-08

3''07

3-08

40

3''26

3-25

322

3-20

3''14

50

343

3-41

337

332

3''25

60

3-60

357

3-51

3*45

3''36

70

3-77

3''74

3''66

3-58

3''47

mindre god

19

0

2*23

2''28

233

2''38

2-41

1-98

10

2-41

2''45

2-48

2-61

2-62

20

2-59

2-62

2''63

2-64

2-64

30

2-77

2-78

2''78

2-78

2-75

40

2-95

2-95

2''93

2-91

2''87

50

313

3-12

3-08

305

2''98

60

3-31

3-28

3''24

3T8

3-10

70

3''48

3-45

339

3-32

3-21

2

god

73

0

2''60

2''63

2''66

2-68

2''71

1-76

10

2-77

2''79

2-80

2''80

2-81

20

2-94

2-94

2''93

2''92

2-90

30

3-10

3-10

3-07

304

3-00

40

3''27

3-25

3-21

3''16

310

50

344

3-41

335

3-28

3-20

60

3''60

3-56

348

340

3’29

70

3-77

3 72

3-62

3''52

339

medelgod

43

0

2-36

241

2''45

2-49

2-53

1-76

10

2''63

2-67

2''59

2-62

2-63

20

2''70

2''73

2-74

2''75

2’74

30

2-87

2-89

2-88

2-87

2-85

40

3-04

305

'' 302

3-00

2''95

50

3-22

3''20

3-17

3-13

306

60

3''89

336

3-31

326

317

70

3''56

352

3-46

3''88

3-28

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Om-

kost-

nads-

klass

Markens god- hetsgrad

Skogsvärde per kubikmeter, kronor för

Mark-

värde

per

hektar

kronor

barrskog,

vars kubikmassa utgöres av

lövskog

(annan)

timmer-

skog,

procent

granskog, procent

0

(ren tall- skog)

25

50

75

100

(ren

gran-

skog)

mindre god

17

0

206

2-11

2-16

2-21

2-25

1-76

10

2-23

2-28

2-31

2-34

2-36

20

2''41

2-44

2-46

2-47

2-47

30

2-68

2-60

2-60

2-60

2-58

40

2-76

2-77

2-75

2-74

269

50

294

2-93

2-90

2-87

2-81

60

3-11

309

305

300

2-92

70

3-29

326

3-19

313

303

3

god

66

0

2''32

2-37

2-40

2-44

2-47

1-47

10

2-49

2-52

2-54

2-56

2''56

20

2-65

2-67

2-67

2-68

2-66

30

2''82

2-83

2-81

2-80

276

40

2''99

2-98

2-95

2-91

2''85

50

3''16

314

3-08

3-03

2-95

60

332

3-29

3-22

3-15

3-04

70

3-49

3-45

336

327

3-14

medelgod

39

0

2-10

2-16

2-21

2-26

2-30

1-47

10

2-27

2-32

2’35

2-39

2-40

20

2''44

2-48

249

2-51

2-51

30

2-61

2-63

2-63

2-64

2-61

40

2-78

2-79

2-77

2-76

272

50

2-95

2-95

2-91

2-88

2-82

60

3-12

3-10

306

3oi

2-93

70

3-29

326

320

313

3-03

mindre god

16

0

1-83

1-89

1-94

2-00

2-05

1-47

10

2-00

2-05

2-09

213

2-15

20

2-17

221

2-23

2-26

2-26

30

2-35

2-37

2-38

2-39

2-37

40

2-52

2-54

2-52

2-51

2-48

50

2-70

2-70

2-67

2-64

2-59

60

2-87

2-86

2-81

2-77

2-70

70

3-04

3-02

2''96

2-90

2-80

Föreslående hjälptabell är grundad på nedan angivna förutsättningar beträffande 1. timmerskog

sprocenten och 2. granskogsprocenten. Därest i förekommande fall väsentlig avvikelse från dessa

förutsättningar föreligger, bär ej denna hjälptabell användas ulan bör förfaras på sätt som förutsättes

i hjälptabell 1.

1. Vid angiven kubikmasseprocent timmerskog

anses övrig del av barrskogens kubikmassa

fördela sig på massavedskog och vedskog sålunda:

Timmerskog,

procent

Procentfördelning av övrig

barrskog

massavedskog

vedskog

0

55

* 45

10

50

40

20

45

35

30

40

30

40

35

25

50

30

20

60

25

15

70

20

10

2. Vid angiven kubikmasseprocent granska

för hela barrskogsförrådet anses granprocenten

för timmerskog och massavedskog utgöra

Hela barrskogsförrådet,

procent

Procent granskog fö

timmerskog massav kog

0

25

50

75

100

0

15

40

65

100

55

100

s. 25 Kontrollera mot PDF

25

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Till utskottets behandling lia överlämnats de i anledning av propositionen

väckta likalydande motionerna nr 320 i första kammaren av herrar Gustav

Emil Andersson och friherre De Geer samt nr 516 i andra kammaren av herr

Jonsson i Skedsbygd m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att

nu gällande grunder för åsättande av taxeringsvärde å fastighets skogstillgång

skola gälla vid 1945 års allmänna fastighetstaxering, och att riksdagen måtte

avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 240».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionen II: 516.

Enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen och 2 § 1 mom. taxeringsförordningen

skulle allmän fastighetstaxering lia ägt rum år 1943. Emellertid

har genom förordningar den 19 december 1941 (nr 945) och den 5 mars

1943 (nr 81) den allmänna fastighetstaxeringen uppskjutits, och har genom

den senare förordningen stadgats, att den i stället skall äga rum år 1945.

Örn ej förordnande örn ytterligare uppskov meddelas, skall följaktligen arbetet

med taxeringen påbörjas i höst. I så fall torde dessförinnan böra utfärdas

ny förordning med instruktion rörande värdering av skogsmark och

växande skog, varjämte vissa ändringar i taxeringsförordningen böra vidtagas.

Vad angår frågan, huruvida ytterligare uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen

borde meddelas, har departementschefen i den nu föreliggande

propositionen erinrat om att han i propositionen nr 20 till 1943 års riksdag

angående uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen uttalat, att vidare

uppskov icke torde böra ifrågakomma med hänsyn till de särskilda svårigheter

och olägenheter, som ett alltför långt uppskov med nödvändighet medförde.

I anslutning därtill har departementschefen förklarat sig fortfarande

hysa denna åsikt. Endast om synnerligen starka skäl skulle tala för ett ytterligare

uppskov torde ett sådant böra ifrågakomma, men detta syntes icke

vara fallet. Departementschefen har därför förordat, att nästa allmänna fastighetstaxering

skulle äga rum år 1945.

Departementschefen har vidare framhållit, att den närmast efter år 1945

följande allmänna fastighetstaxeringen komrne att äga rum år 1948, därest

ej annorlunda bleve beslutat. Huruvida denna taxering skulle företagas sistnämnda

år eller vid någon annan tidpunkt, torde emellertid enligt departementschefens

mening ej böra bestämmas nu, utan därmed borde anstå, tills

bättre möjligheter att bedöma konjunkturutvecklingen under de närmaste

åren lörelåge. I

I skrivelse till Kungl. Majit den 6 mars 1940 hemställde kommunalskatteberedningen

— under åberopande av bl. a. vissa uttalanden under förarbetena

till 1938 års allmänna fastighetstaxering örn svagheter i de nuvarande grunderna

för värdering av skogsmark och därå växande skog, särskilt avseende

reglerna om relativa skogstillgångens bestämmande (se prop. 281/1937 s. 38

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

och 85) -— att undersökning måtte verkställas för att utröna, huruvida icke

en förbättring i taxeringsresultatet skulle kunna vinnas genom jämkning i

eller bättre utformning av nämnda grunder. Sedan i anledning härav domänstyrelsen

den 12 april 1940 anbefallts att verkställa dylik undersökning samt

att inkomma med redogörelse därför inom sådan tid, att resultaten av undersökningen

kunde tillgodogöras vid nästkommande allmänna fastighetstaxering,

inkom styrelsen med en den 30 juni 1941 dagtecknad skrivelse jämte

därvid fogade förslag till vissa ändringar i kommunalskattelagen samt lill

ny skogsvärderingsinstruktion (SOU 1941:23).

Senare anbefalldes domänstyrelsen genom Kungl. Maj:ts brev den 19 september

1941 att i en kommun inom vartdera av Kalmar, Kristianstads, Gävleborgs

och Västerbottens län verkställa provtaxering av fastigheter enligt de

av domänstyrelsen föreslagna grunderna. Efter slutförande av detta uppdrag

överlämnade domänstyrelsen en den 18 februari 1942 dagtecknad redogörelse

för sålunda utförd provtaxering inom Mörlunda socken i Kalmar län,

Riseberga socken i Kristianstads län, Valbo socken i Gävleborgs län samt

Burträsks socken i Västerbottens län.

Ovannämnda förslag och redogörelse för provtaxering ha remitterats till

åtskilliga myndigheter och sammanslutningar. I anledning härav ha yttranden

avgivits av skogsstyrelsen, som jämväl inkommit med yttranden från samtliga

skogsvårdsstyrelser, av Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,

kommmialskatteberedningen, 1937 års riksskog staxering snämnd, kammarrätten,

egnahemsstyrelsen, svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas

förbund, Sveriges skogsägareförbund — gemensamt med svenska

trävaruexport-, svenska cellulosa-, svenska trämasse- och svenska pappersbruksföreningarna

— skogssällskapet, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund,

Sveriges håradsallmänningsförbund ävensom Smålands och Blekinge

handelskammare, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt

handelskammaren i Gävle. Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt,

som jämväl erhållit förslaget och redogörelsen för provtaxeringen

på remiss, ha överlämnat yttranden från chefen för skogsförsöksanstalten,

professor Henrik Petterson samt professorerna vid skogshögskolan Thorsten

Streyffert och Olof Eneroth. De hörda myndigheterna och sammanslutningarna

ha i de flesta fallen antingen yttrat sig efter remissen av redogörelsen

för provtaxeringen eller också avgivit förnyade yttranden efter det denna

kommit dem tillhanda. Några ha emellertid yttrat sig innan de erhållit tillgång

till nämnda redogörelse och därefter ej inkommit med förnyade yttranden.

Därefter har departementschefen låtit inom finansdepartementets skatteberedning

ytterligare utreda frågan om taxering av skogsmark och växande

skog samt utarbeta alternativa förslag till föreskrifter därom, avsedda att tilllämpas

vid nästkommande allmänna fastighetstaxering, i huvudsaklig anslutning

dels till gällande grunder för sådan taxering, dels till domänstyrelsens

förslag. Vid denna överarbetning, för vilken departementschefen i vissa avseenden

under hand meddelat direktiv, lia såsom särskilt tillkallade sakkunniga

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

27

biträtt sekreteraren hos generaldirektören för domänstyrelsen, jägmästaren

I. B. N. Sjöström, biträdande jägmästaren M. G. F. Malmgård och överledaren

vid riksskogstaxeringen, biträdande jägmästaren A. E. Hagberg. Den verkställda

utredningen har sammanfattats i en inom skatteberedningen upprättad,

den 29 februari 1944 dagtecknad promemoria med därtill fogade särskilda

förslag till ändringar i kommunalskattelagen och till ny skogsvärderingsinstruktion,

avsedda dels för tillämpning vid genomförande av de av domänstyrelsen

föreslagna grunderna och dels för användning vid bibehållande i princip

av de nuvarande bestämmelserna.

Domänstyrelsens förslag till ändrade bestämmelser om värdering av skogsfastighet

innebär, att en helt ny metod för sådan värdering skall tillämpas.

Beträffande motiveringen i övrigt för de i den föreliggande propositionen

framlagda förslagen får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan återfinnes under följande rubriker

å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:

De olika metoderna för värderingen s. 34—37,

Allmänna normer för taxering av skogsfastighet. Nuvarande taxeringsvärden

s. 37-—48,

Markvärdet s. 48—62,

Skogsmarkens bonitering s. 62—70,

Apteringen s. 70—78,

Rotvärdet s. 78—88,

Korrektionsfaktorerna s. 88—100,

Räntefoten s. 101—104,

Allmänna kostnader för skogsbruket s. 104—110,

Uppskattning av virkesförrådet och det praktiska taxeringsarbelet s. 110

—147,

Förslag till ändringar i taxeringsförfarandet vid bibehållande av den nuvarande

värderingsmetoden s. 147—160,

Förmån av jakt m. m. s. 160—161,

Allmänna omdömen s. 161—175,

Departementschefen s. 175—181, samt

Ändringar i taxeringsförordningen s. 181—189. I

I de likalydande motionerna I: 320 och II: 516 har till stöd för de däri framställda

yrkandena anförts bland annat följande. Anledningen till utarbetandet

av det i propositionen framlagda förslaget hade angivits vara, att den nuvarande

taxeringen av fastighets skogstillgång utvisade ojämna och i allmänhet

lör låga värden, vilket förhållande ansetts i huvudsak bero på vissa brister

i nu gällande regler för taxering av skogsmark och växande skog. Det måste

emellertid sägas, att de nuvarande reglerna vore byggda på fullt riktiga grunder.

Om taxeringsmyndigheterna å vissa orter icke förstått att rätt tillämpa

dessa regler, kunde detta förhållande icke läggas själva författningen till last.

Taxeringsutfallet torde dock allteftersom taxeringsnämnderna vunnit större

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 35-

erfarenhet ha förbättrats och numera med få undantag förete fullt tillfredsställande

resultat, om man bortsåge från de skiljaktigheter emellan taxeringsvärden

och försäljningspris som uppkommit på grund av penningvärdets fall

eller tillfälliga konjunkturstegringar. Det nu föreliggande av domänstyrelsen

utarbetade förslaget företedde så betydande praktiska olägenheter vid en omedelbar

tillämpning, att detsamma omöjligen nu kunde läggas till grund för

taxeringsarbetet. Förutsättningen för att det nya systemet överhuvud taget

skulle kunna användas vore att taxeringsmyndigheterna ägde säker kännedom

ej blott om skogsfastigheternas verkliga totala virkesförråd utan även om virkesförrådets

sammansättning i fråga om trädslag och sortiment i olika dimensionsgrupper

samt deras inbördes procentuella storlek i förhållande till den

totala virkesmassan. Förelåge icke sådan kännedom örn varje fastighetsdel,

måste varje försök till tillämpning av detta system med utgångspunkt från ett

flertal osäkra faktorer för varje taxeringsenhet ovillkorligen leda till ojämna

och oriktiga taxeringsresultat. Vidare komme redan den omständigheten, att

taxeringsmyndigheterna tvingades att utan nödig anpassningstid övergå till

ett helt nytt system, att medföra betydande svårigheter.

I anledning av förevarande proposition ha Sveriges skogsägareföreningars

riksförbund och Jönköpings länsförbund av riksförbundet landsbygdens folk

till utskottet ingivit skrivelser, vari nämnda sammanslutningar avstyrkt tillämpning

av de i propositionen framlagda förslagen vid allmän fastighetstaxering

år 1945.

Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har till en början erinrat om

att riksförbundet i sitt yttrande över domänstyrelsens förslag avstyrkt detsamma

under den motiveringen, att det nya taxeringsförfarandet icke kunde

anses innebära någon förenkling i taxeringsarbetet och att den utförda provtaxeringen

ej heller visade något påtagligt bättre resultat än nuvarande metod.

Riksförbundet förmenade fortfarande, att så länge man saknade en på direkt

inventering baserad kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning

på de olika taxeringsenheterna den nya metoden komme att i praktisk

tillämpning bliva betydligt svårare än man vore benägen att tro. Speciellt för

de små skogsägarna, som icke hade sina skogar inventerade, komme möjligheterna

för felaktig bedömning av de olika värderingsfaktorerna att bliva

särskilt vanskliga. Den nya metoden syntes därför först böra sättas på ingående

praktiska prov. Riksförbundet ville därför såsom sin uppfattning uttala,

att de i den förevarande propositionen föreslagna nya värderingsnormerna

för skog och skogsmark icke borde tillämpas vid fastighetstaxering år 1945.

Jönköpings länsförbund av riksförbundet landsbygdens folk har uttalat,

att tidpunkten för en genomgripande omläggning av taxeringsförfarandet icke

syntes förbundet vara lyckligt vald. Prisläget vöre onormalt och prisutvecklingen

oviss. Taxerings- och skogsvårdsmyndigheterna vore vidare hårt ansträngda

genom olika slags krisuppgifter och finge mycket svårt att hinna

med allt arbete som krävdes, om ett rättvist resultat skulle kunna nås. Förbundet

ansåge därför, att förslaget om fastighetstaxering år 1945 enligt de

i propositionen tillämpade principerna borde avslås.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

29

Utskottets yttrande.

Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

och 2 § 1 mom. taxeringsförordningen äga rum vart femte år. Då den senaste

allmänna fastighetstaxeringen skedde år 1938, skulle följaktligen sådan

taxering ha ägt rum år 1943. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen

har emellertid genom förordningar den 19 december 1941 och den 5

mars 1943 den allmänna fastighetstaxeringen uppskjutits, varvid genom den

senare förordningen föreskrivits, att fastighetstaxeringen i stället skall äga

rum år 1945. I den föreliggande propositionen har departementschefen uttalat,

att ett ytterligare uppskov borde ifrågakomma endast örn synnerligen

starka skäl talade därför, men att detta icke syntes vara fallet. Departementschefen

har fördenskull förordat, att nästa allmänna fastighetstaxering skall

äga rum år 1945.

I likhet med departementschefen anser utskottet tillräckliga skäl icke förefinnas

för ytterligare uppskov med nästa allmänna fastighetstaxering och

utskottet tillstyrker således, att denna äger rum år 1945.

De i propositionen framlagda förslagen avse i huvudsak ändrade grunder

för värdering av skogsmark och växande skog. Utskottet får härvid erinra

örn att enligt gällande värderingsgrunder fastighets taxeringsvärde i regel

skall bestämmas till det belopp, som anses utgöra fastighetens värde efter

ortens pris, d. v. s. det allmänna saluvärdet. Denna regel gäller emellertid icke

beträffande skogsmark och växande skog. Härom stadgas i 9 § andra stycket

kommunalskattelagen enligt den nuvarande lydelsen av detta författningsrum,

att »område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall

upptagas till det värde, det kan anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet

skogsbruk». De närmare föreskrifterna angående värderingen av skogsmark

och växande skog finnas i anvisningarna till 9 § punkt 4 och i en särskild

skogsvärderingsinstruktion.

De nuvarande reglerna för taxering av skogsmark och växande skog, vilka

i väsentligen oförändrad form varit gällande från och med den allmänna

fastighetstaxeringen år 1922, avse att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt

och efter rationella grunder bedrivet skogsbruk. Enligt dessa regler uppskattas

värdet av den årliga virkesavkastningen från marken vid normal

skogstillgång, varefter detta värde kapitaliseras efter viss procentsats (vid

1922 års fastighetstaxering efter 6 procent, vid 1928 och 1933 års efter 5 procent

och vid 1938 års efter 4 procent). Det antal årsavkastningar, varmed

enligt den fastställda procentsatsen skall räknas vid kapitaliseringen, fördelas

därvid å skogsmarken och den därå växande skogen så, att av sammanlagda

värdet ungefär 18 procent komma att belöpa å marken och återstoden å skogen.

Vid 1922 års fastighetstaxering ansågos sålunda 3 normala årsavkastningar

belöpa å marken och 13,67 å skogen, vid 1928 och 1933 års taxeringar voro

motsvarande siffror 3,5 och 16,5 samt vid 1938 års taxering 4,5 och 20,5.

Det i enlighet härmed fastställda värdet för marken anses utgöra markens

taxeringsvärde. Det erhållna värdet för skogen däremot anses användbart

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

som omedelbart uttryck för skogsvärdet endast örn skogs tillgången är normal,

vilket uttryckes med att relativa skogstillgången är 1,0. Avviker skogen beträffande

virkesförrådet eller dettas sammansättning med avseende å åldrar

och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner från det tillstånd,

som anses motsvara normal skogstillgång, jämkas skogsvärdet uppåt eller

nedåt genom multiplikation med ett tal, som ger uttryck för relativa skogstillgången

i det särskilda fallet, alltså med t. ex. 0,9, 0,8 etc., örn skogstillgången

är mindre än normal, och med 1,1, 1,2 etc., om skogstillgången är större

än normal. Årsavkastningens värde för en viss fastighet bestämmes av fyra

faktorer: skogsmarksareal, bonitet, rotvärde och allmänna kostnader för

skogsbruket. Boniteten uttrycker markens årliga virkesavkastningsförmåga,

angiven i kubikmeter per hektar, och bonitetssiffran bestämmes under förutsättning

att skogsbruket bedrives efter rationella grunder och att skogstillgången

är normal. Rotvärdet avser värdet av normala virkesavkastningen,

uttryckt i nettopris per kubikmeter å rot och fastställt för varje fastighet

på grundval av genomsnittliga pris och omkostnader för olika sortiment under

den före vederbörande skogsvärderingsinstruktions utfärdande närmast

förflutna femårsperioden (vid 1922 års fastighetstaxering dock under åttaårsperioden

1912—1919). De allmänna kostnaderna avse kostnader för skogens

vård, förvaltning m. m. och skola generellt beräknas till viss del (enligt

bestämmelserna för fastighetstaxeringarna åren 1922 och 1928 a/4, därefter

1/3) av det efter boniteten och rotvärdet beräknade värdet å årliga virkesavkastningen

per hektar.

De i den föreliggande propositionen föreslagna grunderna för taxering av

skogsfastighet avse också att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk.

Utgångspunkten är emellertid icke ett »efter rationella grunder» bedrivet,

så att säga mera idealt skogsbruk utan det skogsbruk, som i genomsnitt

bedrives i den trakt, där vederbörande fastighet är belägen. Särskilda

värden uppskattas liksom enligt den nuvarande metoden för marken och för

den därå växande skogen. Till grund för uppskattningen lägges emellertid

ej en beräkning av sammanlagda värdet av marken och skogen under förutsättning

av »normal skogstillgång». Värderingen sker i stället med direkt utgångspunkt

från det vid taxeringstillfället förhandenvarande skogstillståndet

och grundas på de framtida virkesavkastningar, som med hänsyn till markens

produktionsförmåga och det förefintliga förrådet av träd över brösthöjd

(det mätbara virkesförrådet) beräknas utfalla vid kommande successiv avverkning

av skog. Beräknade värdet av dessa framtida avkastningar, som

alltså antagas uppkomma vid successiv avverkning av dels det befintliga virkesförrådet

och dels framdeles uppväxande skog, diskonteras till nuvärde.

Såsom värde å skogsmarken upptages därvid, vare sig å marken finnes mätbart

virkesförråd eller ej, det värde, som med hänsyn till dess produktionsförmåga

skulle tillkomma den, om därå ej funnes något sådant virkesförråd.

Detta värde, som kallas skogsmarkens diskonteringsvärde, avser att motsvara

kalmarksvärdet, men av praktiska skäl har som kalmark måst betraktas all

mark, som ej är bevuxen med skog över brösthöjd. Såsom värde å den

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

31

växande skogen redovisas återstoden av det beräknade sammanlagda värdet.

Denna återstod benämnes den växande skogens diskonteringsvärde.

Beräkning av sistnämnda värde sker med utgångspunkt från värdet å det

förefintliga mätbara virkesförrådet, om detta omedelbart avverkas (det s. k.

realisations- eller slaktvärdet), som här kallas rotvärde. Detta rotvärde lägges

alltså till grund för en beräkning av nuvärdet av de belopp, som i framtiden

antagas inflyta, när de rotstående träden i verkligheten komma att avverkas.

Härvid tages hänsyn till dels att träden under tiden intill avverkningen tillväxa

i massa (massatillväxten) samt utväxa till grövre och värdefullare dimensioner

(kvalitetstillväxten) och dels att skogsägaren under tiden ej får lyfta

någon ränta på sitt i skogen placerade kapital (räntefoten). Eftersom tillväxten

i massa och kvalitet (värdetillväxten) samt tiden fram till avverkningen

(växttiden) variera dels för olika delar av landet och dels för mark

av olika beskaffenhet och tillstånd, uppdelas landet i 6 tillväxtområden samt

marken inom varje tillväxtområde i 3 godhetsgrader (»god», »medelgod» och

»mindre god»). Då värdetillväxten och växttiden dessutom variera för skilda

trädslag och dimensioner, uppdelas virkesförrådet med hänsyn härtill i olika

delar (förrådsgrupper). För varje förrådsgrupp inom resp. tillväxtområde

och godhetsgrad sker i princip en särskild beräkning. Enär de värden, som

därvid framkomma, i sig innesluta även den del av skogsmarkens värde

(kalmarksvärdet i ovan angiven bemärkelse), som tillgodogöres genom tillväxten

av det därå befintliga mätbara virkesförrådet och som kommer att

inräknas i markens diskonteringsvärde, minskas de för de olika förrådsgruppema

framräknade värdena med belopp, motsvarande deli del av desamma,

som hänförts till skogsmarkens värde. Vad som härefter återstår utgör för

varje förrådsgrupp diskonteringsvärdet å de till gruppen hörande rotstående

träden. Förhållandet mellan sistnämnda värde samt rotvärdet å träd

av motsvarande förrådsgrupp uträknas och angives som ett relativtal, vilket

benämnes korrektionsfaktor. Nu berörda beräkningar äro grundade på

genom riksskogstaxeringen vunna erfarenheter örn tillväxtförhållanden, avverkningstakt

m. m. för den skog, som i genomsnitt finnes å mark av viss

godhetsgrad inom visst tillväxtområde, men eftersom det anses, att skog avviss

grovlek alltid skall erhålla det värde, som tillkommer den, örn den tillväxer

på samma sätt och avverkas i samma ordning som gäller för genomsnittsskogen,

kunna de för olika förrådsgrupper bestämda korrektionsfaktorerna

i alla förekommande fall tillämpas för uträkning av vederbörande förrådsgrupps

diskonteringsvärde (genom multiplikation med förrådsgruppens

rotvärde).

Vid beräkning av skogsmarkens diskonteringsvärde, som enligt vad ovan

angivits alltid sker under antagande, att därå ej finnes något mätbart virkesförråd,

tages som utgångspunkt värdet (förväntningsvärdet) av den skog,

som under nämnda förutsättning beräknas komma alt finnas å marken, örn

den nöjaktigt utnyttjas, efter den lid, som antages åtgå för skogens utväxande

till ett ungskogsstadium, då gallringsuttag snart kunna påbörjas. Därvid

förutsättes, att det virkesförråd, som uppväxer å marken, kommer att

s. 32 Kontrollera mot PDF

32 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

tillväxa på det sätt och avverkas i den ordning, som antagits beträffande

den å marken eller liknande mark inom tillväxtområdet växande skogen.

Markvärdet har anknutits till den växande skogens rotvärde på det sättet,

att förhållandet mellan markvärdet per hektar samt en viss förrådsgrupps

(massavedskogens) rotvärde (per kubikmeter) uträknats för olika fall och

de därvid erhållna talen fastställts som konstanta faktorer för bestämmande

av markvärdet (markvärdefaktorer).

Korrektions- och markvärdefaktorer finnas sammanställda i en för hela

landet gemensam tabell, fogad vid den föreslagna nya skogsvärderingsinstruktionen.

Från ovannämnda båda diskonteringsvärden medgives avdrag nied /io

beträffande skyddsskog med högst 72 — motsvarande allmänna kostnader

för skogsbruket. Vad som härefter återstår utgör skogsmarkens värde (skogsmarksvärdet)

resp. den växande skogens värde (skogsvärdet). Vid värderingen

beräknas rotvärdet på grundval av genomsnittsprisen för olika sortiment

under tioårsperioden 1932—1941. Räntefoten för diskonteringsberäkningarna,

vilken motsvarar kapitaliseringsprocenten enligt nuvarande metod,

har föreslagits till 33/é procent.

Den principiella skillnaden mellan den nuvarande och den föreslagna metoden

är att, medan värdesättningen enligt den förra i allmänhet sker genom

kapitalisering av uppskattad årlig avkastning (kapitaliseringsmetod), värderingen

enligt den senare sker genom diskontering av beräknade, i framtiden

utfallande avkaslningsbelopp till nuvärde (diskonteringsmetod). En annan

viktig skillnad är att, medan beskattningsnämndernas huvudsakliga arbete

enligt den nuvarande metoden bestar i bestämning av relativa skogstillgangen,

d. v. s. hur det förhandenvarande virkesförrådet å viss fastighet förhåller sig

till ett beräknat normalförråd, beskattningsnämndernas huvuduppgift enligt

den föreslagna metoden kommer att bliva en direkt bedömning av virkesförrådet

och dess sammansättning.

I detta sammanhang må framhållas, att den nya metoden icke är avsedd

att medföra en annan värdenivå än den nuvarande metoden. Den nya metoden

kan nämligen sägas utgöra endast en närmare utveckling av reglerna för

beräkning av den relativa skogstillgången enligt den nuvarande metoden. Vid

lika värdefaktorer skola sålunda de båda metoderna leda till samma resultat.

Alla de uppgifter, som förutsättas för tillämpningen av den nya metoden,

skola ej ankomma på beskattningsnämnderna. Meningen är sålunda icke, att

nämnderna skola befatta sig med sådana begrepp som korrektionsfaktorer och

markvärdefaktorer. Ej heller behöva de beräkna eller hålla reda på rotvärden

för olika förrådsgrupper eller använda den ovannämnda vid instruktionen

fogade tabellen. Detta tillhör nämligen det centrala förberedelsearbetet

för taxeringen. De uppgifter, som nämnderna skola prestera, avse hu\udsakligen

virkesförrådet, av=,ättningsläget och markens godhetsgrad. Vid förberedelsearbetet

upprättas hjälptabeller, som hänföra sig till vissa bestämda

typer av avsättningslägen inom resp. län eller särskilda delar därav.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

33

Varje avsättningsläge kommer då att motsvaras av en serie rotvärden

för olika förrådsgrupper. Hjälptabellerna skola utarbetas så, att de innehålla

definitiva skogsvärden per kubikmeter för olika förrådsgrupper. Markvärdet

angives direkt i kronor per hektar för olika avsättningslägen. I hjälptabellerna

är alltså avdraget för allmänna kostnader redan verkställt. Hjälptabellerna

skola vara av två slag, nämligen hjälptabell nr 1, som är avsedd

att användas, då skogens kubikmassa är känd exempelvis genom trädräkning

eller annan uppskattning, samt hjälptabell nr 2, som är avsedd att begagnas,

då den totala kubikmassan och dennas fördelning på förrådsgrupper icke

är känd utan måste uppskattas genom bedömning. Till avhjälpande av de

svårigheter, som givetvis måste förefinnas för en riktig bedömning i sistnämnda

fall, skola till nämndernas förfogande ställas vid riksskogstaxeringen

erhållna uppgifter om medeltalen av virkesförrådets storlek per hektar

inom det område, där fastigheten är belägen. Dessutom har avsetts, att i mellersta

och södra Sverige, där svårigheterna att verkställa en riktig bedömning

av virkesförrådet äro störst, särskilda typskogar skola vara -uppskattade och

tillgängliga för demonstration på marken för nämndledamöterna. Antalet typskogar

avses i dessa delar av landet komma att uppgå till 400.

Olägenheterna med den nuvarande metoden sammanhänga framför allt

med de svårigheter, som äro förbundna med den relativa skogstillgångens bestämmande.

Samtidigt som ett rätt bedömande av denna faktor måste anses

vara synnerligen vanskligt, är den för taxeringsvärdets uträknande av mycket

stor betydelse. Enligt vad som framgår av redogörelsen för den undersökning,

som inom finansdepartementet av särskilda sakkunniga verkställts angående

taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, har relativa skogstillgången

vid nämnda taxering, liksom även vid 1928 och 1933 års taxeringar,

blivit ganska allmänt underskattad. De sakkunniga ha i detta sammanhang

sagt sig hålla för troligt, att man just i åsättande av relativa skogstillgången

hade att misstänka en betydande olikformighet vid värdesättningen av olika

fastigheter.

Vid sitt övervägande av de i den nu föreliggande propositionen framlagda

förslagen har utskottet för egen del funnit goda skäl tala för att den föreslagna

nya metoden för värdering av skogsmark och växande skog i flera

hänseenden är att föredraga framför den nuvarande metodep. Vad som enligt

utskottets uppfattning i främsta rummet ger den nya metoden företräde

framför den nuvarande är, såvitt utskottet kunnat finna, att genom

den nya metoden kan, örn erforderliga primäruppgifter äro för handen, vinnas

en bättre avvägning och en riktigare differentiering av taxeringsvärdena

för olika fastigheter inbördes. Visserligen torde även med tillämpning av

den nuvarande metoden möjlighet att erhålla en bättre avvägning av taxeringsvärdena

å olika fastigheter inbördes än som hittills skett förefinnas,

men metoden som sådan ger ingen säkerhet härför. Den nya metoden däremot

synes under nu angiven förutsättning i sig själv innebära garanti för

Biliana till riksdagens protokoll 19ii. 7 sami. Nr 35. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Bevillningsutskottets betänkande nr 3ö.

en riktigare avvägning. Vid tillämpning av den nya metoden kan, sedan

erforderliga primäruppgifter utrönts, utan mera invecklade räkneoperationer

erhållas det värde, som fastigheten skall ha i förhållande till andra fastigheter.

Det förhållandet, att i den nya metoden värderingen anknytes till

det sätt, på vilket skogsbruket i olika delar av landet faktiskt bedrives, och

ej till ett »efter rationella grunder» bedrivet skogsbruk, synes även ägnat

att giva riktigare taxeringsvärden. Såsom departementschefen jämväl framhållit,

bestämmas nämligen försäljningsvärdena uppenbarligen av det verkliga

utbyte av skogen, som flertalet köpare räkna med, och icke av det utbyte,

som ett fåtal köpare med särskilt goda skogliga insikter kunna utvinna ur

densamma.

Som en olägenhet, vilken framträtt under den nuvarande metodens tillämpning,

måste betecknas, att det hittills tillämpade förfaringssättet vid skogsmarkens

bonitering icke givit jämförbara uttryck för skogsmarkens avkastningsförmåga

i olika delar av landet. Helt allmänt torde kunna sägas, att

vid tillämpningen av denna metod icke tagits tillräcklig hänsyn till den inverkan,

som förorsakas av klimatiska olikheter. En mark i södra Sverige,

som åsatts viss siffra för bonitet, har sålunda i verkligheten visat sig ha en

högre produktionsförmåga än en mark i de norra delarna av landet, som åsatts

samma bonitetssiffra. Den nuvarande metoden har fördenskull till följd av

de tillåtnpade boniteringsgrunderna givit för höga taxeringsvärden i norra

Sverige och för låga taxeringsvärden i de södra delarna av landet. Särskilt

framträdande har denna ojämnhet varit i fråga örn markvärdena. Med

den föreslagna nya metoden kommer däremot i första hand skogens

faktiska tillstånd vid taxeringstillfället att bliva avgörande för värderingen.

Eftersom detta tillstånd delvis är beroende av markens produktionsförmåga,

innebär i allmänhet redan uppskattningen av vix-kesförrådet,

att viss hänsyn tagits till markens bonitet. Därutöver tages emellertid

enligt den nya metoden hänsyn till de klimatiska förhållandenas inverkan

på produktionsförmågan genom landets uppdelning i tillväxtområden. Boniteringen

enligt den nuvarande metoden ersättes av att marken inom varje

sådant område indelas i tre godhetsgrader. Genom de sålunda föreslagna

värderingsgrunderna synes en bättre avvägning kunna erhållas vid taxeringen

av skogsmark och därå växande skog i landets olika delar.

Mot den nyå metoden skulle kunna invändas, att densamma är mera

komplicerad och kräver vidlyftigare uträkningar än den nuvarande metoden.

Att den nya metoden, örn den genomföres, skulle komma att rent tekniskt

kräva ökat räknearbete för beskattningsnämnderna är visserligen otvivelaktigt.

Den omständigheten att i den nya metoden den relativa skogstillgången

ersatts av flera särskilda faktorer, vilka skola bestämmas var för sig,

innebär emellertid icke, att denna metod gör taxeringsarbetet mera komplicerat

än det varit förut. Enligt den nuvarande metoden skall nämligen

vid den relativa skogstillgångens bestämmande, om riktigt resultat skall kunna

erhållas, hänsyn tagas till en mångfald faktorer. I första hand erfordras

givetvis ett bedömande av i vad mån virkesförrådets storlek avviker från

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 35

.... . .i .. ....,.!!. , . i ,, > ..... i ...

det s. k. normalförrådet. Därjämte måste emellertid utrönas, huruvida och

i vad mån virkesförrådet med avseende å åldrar och mogenhetsklasser samt

grövre och klenare dimensioner ayviker från det tillstånd, som anses motsvara

normal skogsdräng. Vid tillämpning av den nya metoden kunna, om

vederbörande skog är stamräknad eller uppskattad på annat tillförlitligt sätt,

erforderliga uppgifter för värderingen erhållas direkt ur uppskattningshandlingarna.

I fråga om skogar, för vilka sådana handlingar icke finnas, medför

den nya metoden givetvis större svårigheter.

Till den föreslagna nya metodens företräden framför den nuvarande bör

även räknas, att i sådana fall, då taxeringsvärdet av beskattningsnämnderna

blivit oriktigt bestämt, vederbörande skogsägare äger möjlighet att genom

verkställande av en pnkel stamräkning få fastslaget vilket värde, som bör

åsättas fastigheten. Möjligheten att genom besvär vinna rättelse i en oriktig

taxering blir fördenskull betydligt större, örn den föreslagna metoden genomföres,

än den hittills varit. Den nya metoden torde sålunda vara ägnad att

hos skogsägarna väcka intresse för en uppskattning av skogstillgångarna å

deras fastigheter. Enbart detta förhållande bör givetvis så småningom kunna

bidraga till förbättrade taxeringsresultat.

Ehuru utskottet sålunda finner den nya metoden ur principiell synpunkt

vara att föredraga framför den nuvarande och utskottet på grund härav

anser att densamma bör genomföras, hyser dock utskottet betänkligheter

mot förslaget att genomföra den nya metoden redan vid nästa års allmänna

fastighetstaxering. Eftersom hushållningsplaner eller andra uppskattningshandliijigar

torde finnas tillgängliga endast för ett relativt ringa antal

skogar, skulle värderingen enligt den nya metoden, om denna nu genomföres,

i flertalet fall komma att ske efter de mera schablonmässiga beräkningsgrunder,

som förutsättas vid användning av hjälptabell nr 2. Såsom ovan

nämnts bär i propositionen avsetts, att beskattningsnämnderna vid tillämpningen

av denna hjälptabell skola till ledning för värderingen lia tillgång

till de vid riksskogstaxeringen inhämtade uppgifterna samt kunna anställa

jämförelser med särskilda typskogar. Det är emellertid alt märka, att den

senaste riksskogstaxeringen för närvarande ägt rum endast i de sex nordligaste

länen. I de aderton sydligaste länen, d. v. s. länen söder om Kopparbergs

och Gävleborgs län, har en fullständig riksskogstaxering icke skett sedan

åren 1923—1929. Enligt i propositionen lämnad uppgift lia inom sistnämnda

län nyligen utförda stickprovstaxpringar i form av s. k. vedskogsipventeringar

givit anledning förmoda, att virkesförrådet och dess sammansättning efter

den föregående riksskogstaxeringen undergått betydande förändringar inom

dessa områden. I en stor del av landet skulle alltså, om den nya metoden

nu genomföres, icke vid taxeringen av fastigheter, för vilka uppskattningshändiingar

saknas, finnas annat jämförelsematerial än typskogar. Med

hänsyn till den korta tid, som nu återstår till laxeringsarhplets början, synes

för övrigt kunna befaras, att bearbetningen av de vid typskogsundersökningarria

vunna resultaten icke medhinnes i den utsträckning, som kan anses

erforderlig.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 3ö.

Vid statens skogsförsöksanstalt pågå för närvarande vissa produktionsforskningar,

varvid åsyftas att för olika kombinationer av bonitet och skötselprogram

uppställa tabeller, som utvisa beståndsutvecklingen vid stigande ålder.

Ändamålet med dessa undersökningar är att klargöra, på vad sätt en

skog under olika betingelser bör skötas för vinnande av största möjliga utbyte.

Då berörda undersökningar icke torde bliva avslutade före den instundande

fastighetstaxeringens början, skulle kunna ifrågasättas, att med

genomförandet av den nya metoden även på grund härav borde anstå, till

dess resultaten av undersökningarna föreligga. Härvid måste emellertid beaktas,

att de av skogsförsöksanstalten utarbetade produktionstabellerna, vilka

äro avsedda att tjäna såsom handledning vid drivandet av ett mera idealt

skogsbruk, icke kunna förväntas bliva allmänt tillämpade förrän efter mycket

lång tid. Med hänsyn till att värderingen enligt den nya metoden anknyter

till skogsbruket, sådant detsamma faktiskt bedrives, torde dessa produktionstabeller

knappast kunna antagas komma att få någon mera väsentlig betydelse

vid den nya metodens utformning. Möjligt är att produktionsforskningarnas

resultat kunna föranleda någon jämkning i de utarbetade korrektionsfaktorerna.

Någon anledning att uppskjuta genomförandet av den nya metoden

i avbidan på dessa resultat synes dock ej föreligga.

Inom utskottet bär ifrågasatts, att vid den instundande fastighetstaxeringen

den nya metoden skulle tillämpas i de län, där den senaste riksskogstaxeringen

hittills skett, medan däremot den nuvarande metoden skulle komma till användning

i övriga län. Båda metoderna skulle sålunda enligt denna tanke

lagfästas och de verkställda taxeringarna enligt vardera metoden vara definitiva.

Givetvis kunna principiella invändningar resas mot en sådan anordning,

varigenom taxeringen i olika delar av landet verkställes efter skilda grunder.

Då utskottet icke ansett sig kunna förorda ett lagfästande av båda metoderna,

har emellertid detta närmast berott därpå, att erfarenheter, som vunnits vid

försök att tillämpa båda metoderna under förutsättning av samma allmänna

värdefaktorer, synts utvisa, att metoderna, ehuru de i princip under nämnda

förutsättning skola leda till samma resultat, dock i realiteten ej göra detta.

Ett genomförande av den nya metoden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering

skulle otvivelaktigt medföra en betydande ökning av förberedelsearbetet

till denna taxering i jämförelse med det arbete, som skulle erfordras,

därest den nuvarande metoden bibehölles för ännu en taxeringsperiod.

Det skogstekniska förberedelsearbetet torde i stor utsträckning få utföras

av skogsvårdsstyrelsema och dessas personal. Skogsvårdsstyrelserna äro emellertid

under rådande förhållanden starkt upptagna med andra arbetsuppgifter.

Av representanter för länsjägmästarkåren har även till utskottet framförts

farhågor för att det erforderliga förberedelsearbetet icke skulle medhinnas

under den korta tid, som nu återstår till taxeringens början, samt uttalats

önskemål örn uppskov med den nya metodens genomförande. Utskottet har

icke kunnat undgå att fästa synnerlig vikt vid de praktiska svårigheter, som

uppenbarligen äro för handen i ifrågavarande hänseende. Det måste även

beaktas, att, om den nya metoden nu bleve genomförd, enskilda skogsägare,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

37

som önskade verkställa uppskattning av sina skogar, säkerligen i mångå itali

ej skulle kunna erhålla sakkunnigt biträde härtill.

Av ovan anförda skäl har utskottet sålunda — trots sin principiella anslutning

till de i propositionen framlagda huvudgrunderna för den nya metoden

— funnit sig böra förorda ett uppskov med genomförandet av denna

metod till den närmast efter nu ifrågavarande fastighetstaxering följande

allmänna fastighetstaxeringen, vilken, såvida annat ej beslutas, kommer

att äga rum år 1948. I enlighet med de i de likalydande motionerna 1:320

och II: 516 framställda yrkandena föreslår utskottet följaktligen, att den nuvarande

metoden skall tillämpas vid 1945 års fastighetstaxering.

Genom ett sådant uppskov vinnes även den fördelen, att den pågående riksskogstaxeringen

hinner äga rum inom flera län samt att längre tid erhålles

för bearbetning av materialet från typskogsundersökningarna.

Vad angår detaljerna i den nya metoden förutsätter utskottet, att dessa

under den tid, som enligt utskottets förslag kommer att stå till buds, överarbetas

och — i den mån så befinnes kunna ske — förbättras och förenklas.

Utskottet vill i detta hänseende särskilt erinra om räntefoten, sättet för

markvärdets beräkning och korrektionsfaktorerna. Beträffande räntefoten

ifrågasätter utskottet, huruvida icke de riskmoinent, som förefinnas vid

skogsbruk såväl som vid varje annan rörelse, böra föranleda en något högre

räntefot än den i propositionen föreslagna, 3 ZU procent. Utan att taga

ståndpunkt till spörsmålet om den lämpliga storleken av räntefoten enligt

den nya metoden har utskottet, såsom framgår av det följande, vid framläggandet

av förslaget till skogsvärderingsinstruktion enligt den nuvarande metoden

funnit sig böra förorda bibehållande av den vid 1938 års fastighetstaxering

tillämpade räntefoten av 4 procent. I fråga om markvärdet synes den

nya metoden i norra Sverige giva ett lågt markvärde men i södra Sverige resultera

i en betydande stegring av det hittillsvarande markvärdet. Detta förhållande

synes utskottet böra närmare undersökas. Likaså bör övervägas,

huruvida icke beträffande sådan mark, som är mindre produktiv för skogsbruk,

t. ex. ljungmarker, vilka vid tillämpning av de i propositionen föreslagna

värderingsgrunderna skulle komma att åsättas betydande värde, en

reduktion av detta värde på ett eller annat sätt bör äga rum för ernående

av större överensstämmelse med det verkliga värdet. Vidare må påpekas,

att i den vid den föreslagna skogsvärderingsinstruktionen fogade tabell A, utvisande

korrektionsfaktorer och markvärdefaktorer, skillnaden mellan de

för olika tillväxtområden angivna talen i vissa fall är högst avsevärd. Detta

förhållande, som får stor betydelse vid taxeringen i gränstrakterna av åsyftade

tillväxtområden, synes vid överarbetningen av grunderna för den nya

metoden böra ägnas uppmärksamhet.

För vinnande av ökad kännedom örn den nya metodens verkningar synas

även ytterligare provtaxeringar böra äga rum.

Utskottets ställningstagande till propositionen föranleder givetvis belt annan

författningstext än den i propositionen föreslagna. Med hänsyn till möj
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr -35.

lil'' i''- • f • . M - < ’. • i * ''

ligheten att den nuvarande metoden för värdering av skogsmark och växande

skog komme att antagas av riksdagen ha emellertid såsom bilagor till propositionen

(s. 196—203) fogats i anslutning till denna ståndpunkt upprättade

förslag till dels ändrad lydelse av kommunalskattelagen och dels instruktion

för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Vid granskning av dessa författningsutkast har utskottet

funnit desamma kunna utan annan ändring än i fråga om räntefoten

och vad därmed sammanhänger upptagas såsom utskottets förslag till författningstext.

Vid upprättandet av förslag till ändringar i taxeringsforordningen

har det i propositionen framlagda förslaget i sådant hänseende legat

till grund, dock nied uteslutande av de ändringar, vilka föranletts av det

föreslagna införandet av den nya metoden för värdering av skogsmark och

växande skog.

De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen, vilka hänföra sig till

punkt 4 av anvisningarna till 9 §, innebära — förutom vissa förtydliganden

— allenast den avvikelsen från nu gällande bestämmelser, att avdraget för

allmänna kostnader sänkts från 1/3 till 3/10. Till denna fråga återkommer utskottet

i det följande.

Beträffande förmån av jakt och fiske har domänstyrelsen framhållit önskvärdheten

av att i anvisningarna till kommunalskattelagen infördes ett stadgande

om att förmåner av detta slag icke skulle upptagas till högre värde än

som kunde anses motsvara värdet av den efter lämplig räntefot kapitaliserade

avkastningen. Skatteberedningen har härom anfört, att vid värdering av ifrågavarande

förmåner skulle tillämpas den för beräkning av värdet å all fast

egendom utom såvitt angår avkastningsvärdet å skogsmark och växande skog

gällande bestämmelsen om värdesättning efter allmänna saluvärdet, vid vars

bestämmande enligt punkt 1 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen

hänsyn skulle tagas ej endast till faktiskt betalda köpeskillingar utan även

till fastighetens avkastning. Vidare har skatteberedningen framhållit, att gällande

bestämmelser alltså innehölle erforderliga normer för beräkning av värdet

å berörda förmåner samt att meddelande av särskilda regler i detta avseende

syntes vara både olämpligt och onödigt. Utskottet ansluter sig till vad

skatteberedningen sålunda anfört, mot vilket departementschefen ej heller

haft någon erinran.

Förslaget till skogsvärderingsinstruktion innebär i jämförelse med den år

1937 utfärdade instruktionen i huvudsak följande ändringar.

För erhållande av en någorlunda tillfredsställande bedömning av den relativa

skogstillgången har i instruktionen intagits en föreskrift om att virkesförrådet

per hektar och relativa virkesförrådet för varje fastighet skola antecknas

i vederbörande taxeringslängd, varvid närmast åsyftas den s. k. kontrollängden.

Då relativa skogstillgången bestämts med avvikelse från relativa

virkesförrådet, skola jamvaf skälen härför antecknas i längden. Till ledning

för bedömandet i sistnämnda fall har angivits, att för vissa geografiska områden

kunde begagnas någon lämplig närmemetod samt att jämförelse kunde

göras med tvpskogar. Uppskattning av tvpskogar avses nämligen skola ske

"•< > i'' \< > - i 1 * I'' •> *'' • f lin: "in.i .

s. 39 Kontrollera mot PDF

39

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

även med bibehållande av den nuvarande metoden, vilken uppskattning emellertid

skall kompletteras med bestämmande av relativ skogstillgång.

I detta sammanhang må jämväl nämnas, att i 65 § taxeringsförordningen

i överensstämmelse med av skatteberedningen framställt förslag intagits ett

stadgande om skyldighet för fastighetstaxeringsnämndens ordförande att undersöka

i vad mån beredningsnämnderna vid bestämning av den relativa

skogstillgången kommit till skäliga resultat.

Den i den senaste skogsvärderingsinstruktionen medgivna möjligheten att

beträffande skog, för vilken ordnad bokföring finnes, lägga denna till grund

för rotvärdesberäkningen har borttagits i den nu föreslagna instruktionen.

Skatteberedningen, som förordat denna ändring, har i detta hänseende anfört,

att bestämmelserna härom kunde tillämpas endast beträffande de större

skogskomplexen, men att det förhållandet att dessas ägare hade intresse av att

förete sin bokföring endast då detta ställde sig fördelaktigt för dem icke vore

ägnat att bidraga till jämnhet i taxeringen och syntes kunna leda till orättvisor.

Rotvärdet beräknas liksom i propositionen med hänsyn till virkesprisen

för tioårsperioden 1932—41.

Räntefoten har i de såsom bilagor till propositionen fogade författningsutkasten

liksom i de i propositionen framlagda förslagen angivits till 33/4 procent.

I anslutning härtill har skogsmarksvärdet ansetts böra beräknas till 5 gånger

nettovärdet på ett års normal avkastning och skogsvärdet till 2l2/3 gånger

nettovärdet på den normala årsavkastningen. Avdraget för allmänna kostnader

har i utkasten bestämts till V

Då utskottet, såsom framgår av vad ovan i samband med den föreslagna nya

metoden anförts, anser tveksamt, huruvida räntefoten bör sättas så lågt som

till 33/4 procent, har utskottet funnit sig böra förorda bibehållande av samma

räntefot som i 1937 års skogsvärderingsinstruktion eller 4 procent. I enlighet

därmed skall liksom i sistnämnda instruktion skogsmarksvärdet utgöra

nettovärdet av 4l/2 normala årsavkastningar och skogsvärdet vid normal skogstillgång

nettovärdet av 201/2 normala årsavkastningar.

Beträffande avdraget för allmänna kostnader, vilket enligt 1937 års skogsvärderingsinstruktion

skulle utgöra 1/3, har utskottet ansett sig böra godtaga

den i propositionen föreslagna nedsättningen av detta avdrag till 3/10.

Den nu föreslagna ändringen i 65 § taxeringsförordningen har förut berörts.

Beträffande övriga ändringar i taxeringsförordningen må nämnas, att enligt

vad departementschefen anfort de nuvarande särskilda längderna för jordbruksfastighet

och annan fastighet på landet avses skola sammanföras till en

längd. I samband därmed har departementschefen föreslagit, att de av fastighetstaxeringsnämnden

beslutade värdena ej skola, såsom hittills skett, särskilt

antecknas i de fall, då beredningsnämndens förslag godkännes. Departementschefens

förslag, till vilket utskottet ansluter sig, föranleder en ändring j 66 §

3 mom.

S. k. kontrollängd, i vilken skola angivas de av beredningsnämnden följda

grunderna för taxeringen såvitt angår jordbruksfastighet, har hittills förts endast

på landsbygden och icke i stad. Departementschefen, som ansett förande

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

av kontrollängd för jordbruksfastighet i stad vara i stort sett lika befogat som

förandet av kontrollängd för samma slags egendom på landet, har föreslagit

införande av sådan längd jämväl beträffande jordbruksfastighet i stad, vilket

föranleder ändring i 67 § 3 mom. Utskottet ansluter sig till detta förslag.

För att göra de officiella uppgifterna om fastigheternas arealer lättare tillgängliga

för beskattningsnämnderna ifrågasatte beskattningsorganisationssakkunniga

i sitt år 1942 avgivna betänkande, huruvida icke vid en kommande

allmän fastighetstaxering en fullständig, ny avskrift av jordregistret för varje

socken, i stället för kompletterade äldre jordregisterutdrag, borde tillsfällas

beredningsnämnderna. Denna fråga har icke närmare berörts vare sig i propositionen

nr 345 till 1943 års riksdag med förslag till ny taxeringsorganisation

eller i den nu föreliggande propositionen. Enligt vad för utskottet uppgivits äro

de äldre kompletterade jordregisterutdragen synnerligen svåröverskådliga och

upprättandet av nya sådana utdrag är fördenskull i hög grad påkallat. Härvid

må erinras om att enligt föreskrift i 60 § 1 mom. taxeringsförordningen

länsstyrelsen skall ombesörja, dels att de vid närmast föregående allmänna

fastighetstaxering tillgängliga jordregisterutdragen bliva fullständigade med

de anteckningar, som efter utdragens upprättande tillkommit i jordregistret,

dels ock att utdrag verkställes av jordregistret i de delar, som upplagts under

samma tidrymd, varefter länsstyrelsen skall översända utdragen till vederbörande

beredningsnämndsordförande. Upprättandet av nya jordregisterutdrag

för hela landet skulle emellertid enligt vad utskottet inhämtat kräva en tid av

minst ett år, varför detta ej kan ifrågakomma till den instundande allmänna

fastighetstaxeringen. För att i någon mån undanröja de olägenheter, som föranledas

av de äldre utdragen, anser sig utskottet dock böra föreslå, att i sådana

orter, där avstyckningar under de senare åren förekommit i särskilt

stor utsträckning och där olägenheterna av de äldre utdragen följaktligen torde

vara störst, nya jordregisterutdrag upprättas och tillställas beredningsnämndsordförandena.

Utskottet förutsätter därvid, att avfattningen av ovannämnda

stadgande icke skall anses utgöra hinder för ett sådant tillvägagångssätt.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 240 icke kunnat av riksdagen oförändrad

bifallas, i anledning av propositionen och de i anslutning

till densamma väckta likalydande motionerna 1:320 och

II: 516

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

41

1) för sin del antaga följande

Förslag

till

lag örn ändring i kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370).

Härigenom förordnas, att anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen den

28 september 1928 skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Anvisningar

till 9 §.

1. Med fastighets----andra synpunkter.

2. Vid värdesättning —--angivna enhetsvärden.

3. Taxering av---i dammanläggningen.

4. För jordbruksfastighet--— växande skog.

Dylik fastighet---å skogsmarken.

Skogsmark skall---(skogsmarkens avkastningsvärde).

Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den vid

tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik mark, som

av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller slåtter

samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är att

betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig beteseller

slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas

såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med kultiverad

betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak

foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för betets

förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder

som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av

klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller

de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas. Sådan marks värde skall medräknas

vid värdesättning av fastigheten i övrigt.

Skogsmarkens normala---(normal skogstillgång).

Den normala---växande skog.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

^ •»•;« ... A \.t, f. . f* ..

Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen

skola avdragas tre tiondelar för kostnader för skogens vård, förvaltning,

bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,

skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog,

som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden

måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av

en osedvanligt stor del av den alstrade avkastningen, må avdraget för kostnader

efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av ''skålen höjas,

dock ej till mer än hälften av den beräknade normala avkastningen. Det sålunda

reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning

per hektar skogsmark.

Skogsmarkens avkastningsvärde — ---växande skog.

Växande skog---(relativ skogsjållgång).

Belastas skogsområde ----särskilt angivas.

Består en---äga rum.

Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad

å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt

byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna tillämpade

enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med

skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i skogsmarkens

värde, yid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning

sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet, varom fråga är.

Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas

endast såframt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt

skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att

betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde, att anledning att

särskilt uppskatta detsamma saknas. Skogshärhärgen och andra dylika, oftast

mera tillfälliga byggnader åsättas intet särskilt värde, utan anses deras värde

ingå i skogsmarkens värde.

Har på---till 10 §.

5. Jordbruksfastighet eller —--här ovan.

6. Örn två---särskild kommun.

7. Vid uppskattning---räntans belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945; dock skal} densamma redan

dessförinnan lända ti}} efterrättelse, såvitt angår 1945 års allmänna fastighetstaxering.

s. 43 Kontrollera mot PDF

43

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

, ? v .. ^»t »m. ! .i,,, /. v. •. it.. •>

2) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september

1928 (nr 879).

■*''•*■* * ''t

Härigenom förordnas, att 58 § 1 morn., 62 § 2 morn., 65 §, 66 § 3 mom.

och 67 § 3 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives.

58 §.

1 mom. När allmän fastighetstaxering förestår, har domänstyrelsen att i

samråd med statens skogsförsöksanstalt och skogsstyrelsen låta på grundval

av tillgängliga handlingar eller eljest i mån av behov inhämtade upplysningar

för varje län eller i skogligt avseende likartade delar av län sammanställa

uppgifter om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens

genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek

och åldersfördelning, särskilt för barrträd, för ädla lövträd och för övriga

trädslag. Uppgifterna skola avlämnas till länsstyrelsen senast den 15 september

året näst före taxeringsåret. Vid uppgifternas avlämnande bör jämväl avgivas

yttrande och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala

skogsavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruftopriser för olika

sortiment samt rotvärden för den normala skogsavkastningen och i samband

därmed recjuktionstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rätt

tillstånd ävensom i erforderligt avseende uppgift om det material, som legat

till grund för nämnda sammanställningar och förslag.

Sedan de------sådant ske.

»»* • t;> i • u,•»’ i .i:,

62 §.

2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde och innan taxeringsarbetet

tager sin början, åligger det ordföranden att avgiva noggrann redogörelse

ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1

mom. omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å

detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande

samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under

tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande

fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens mening

kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom distriktet

fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning om de anvisningar,

som i fråga örn värdesättning av skogsmark och växande skog

s. 44 Kontrollera mot PDF

44 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

lämnats vid det ovan omförmälda sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens

mening härom böra protokollföras.

Härefter åligger--— i distriktet.

65 §.

Ordförande i---64 a §;

b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas

ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga

handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna tillämpat

de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda sammanträdet,

samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde ansetts

böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,

ävensom i vad mån beredningsnämnderna vid uppskattning av relativa

skogstillgången för fastighet med växande skog kommit till skäliga resultat;

c) att vidtaga — — — och längder.

Ordförande i--- — d) sägs.

66 §.

3 mom. Sedan det---för fastigheten.

Nämndens sålunda fattade beslut skola, där de skilja sig från beredningsnämndens

förslag, antecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängderna underskrivas---och ledamöter.

67 §.

3 mom. Fastighetstaxeringsnämnd i stad företager fastighetstaxeringen i

den ordning, som finnes bäst lämpad för vinnande av jämnhet och likformighet

mellan taxeringsvärdena i stadens olika delar. Nämnden beslutar, dels

med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet och dels, beträffande

varje fastighet, för vilken fastighetsskatt skall utgöras, vem som för

året skall upptagas såsom skattskyldig för fastigheten. Nämndens sålunda

fattade beslut skola antecknas i fastighetslängder, och skola i fråga örn dessa

längder stadgandena i 62 § 3 mom. hava motsvarande tillämpning. De av

nämnden följda grunderna för taxeringen, såvitt angår jordbruksfastighet,

skola upptagas i en särskild längd. I fråga om denna längd skall i tillämpliga

delar gälla vad'' i 62 § 4 mom. sägs, dock att sammandrag av längden icke

skall översändas till landskamreraren i länet.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

45

3) för sin del antaga följande

Förslag

till

förordning nied instruktion för värdering av skogsmark och

växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).

Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,

som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.

1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.

Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på sätt

i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkastnings värde).

Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska

värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).

A. Skogsmark.

2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig

den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.

Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan

dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för

skogsproduktion.

Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen

ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,

i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller

slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är

att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig

betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas

såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med

kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak

foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som

för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana

åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.

Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar

(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av

klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller

de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig

skogsproduktion där icke kan påräknas.

Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark

skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.

Allmänna

värderings
grunder.

Begreppet

skogsmark.

s. 46 Kontrollera mot PDF

Areal

tikogmarlc.

Bonitel.

Matvärde.

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna

skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga

officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med

tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i

dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret,

ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter

ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.

4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall beräknas

efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per hektar,

som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk

och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande

samt å behörigå åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång). Boniteten

är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara virkesavkastningen

är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen är mer än

vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget virke, eller

lägre än normalt, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres av övervägande

ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga åriigä virkesavkastning,

skogsmarken skulle lämna, örn skogstillgången under rationell

skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är att anse exempelvis

den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk, där det väl

sörjes för såväl återväxt som beståndsvård, och där det finnes ett väl slutet

och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.

Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan

hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.

Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således

skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i olika

delar skiftande producerande förmåga.

Vid bestämning av boniteten skall hela den normala årliga virkesavkastningen

uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke i rått tillstånd,

mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet, som

erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller. Boniteten

angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen angivet

fall då skyddsskog eller liknande skog ingår i en taxeringsenhet —- som en

för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet. Finnas för skogen

tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande skogsmarkens olika boniteter

eller innehållande andra uppgifter, varav medelboniteten kan bedömas,

sker uppskattningen med ledning därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas

boniteten med ledning av vad som är känt eller kan utrönas örn

skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å trakten i övrigt.

Den uppskattade boniteten jämkas till den av bonitetsklasserna i tabell I,

som ligger närmast. Bonitet, som uppskattas högre än den högsta i tabellen

angivna bonitetsklassen, jämkas till närmaste hela tgl.

5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen

beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)

enligt de pris, som under åren 1932—1941 på grund av prissättning nämnda

år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik normal

opaginerad Kontrollera mot PDF

] ... ......,,J .... •

Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 47

virkesavkastnirig anses sammansatt (normal sortimentssammansättning). I de

särskilda anvisningar, som jämlikt 5Ö § taxeringsförordningen skola, fastställas

för varje län eller område av län, bestämmes vad som för länets

eller områdets vidkommande skall anses såsom normal sortimentssammansättning.

Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttoprisen

avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader

för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,

för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,

tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis och skogsvårdsavgifter

samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro

direkt hänförliga till drivningsarbetei Vid avdragens beräkning skall hänsyn

tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fyåga örn körvägar

och flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att

nettovärdet skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna

sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.

Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen

skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått, t. ex.

toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc., måste

omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment och

klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas för vart

och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt medeltal

för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna värdena

skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom den bestämda

tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark. Ur dessa

medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt den fastställda

normala sortimentssammansättningen på sätt framgår av följande uträkning,

vilken allenast utgör ett exempel:

Sortim entsklass:

I: timmer.................. 35 % å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80

II: sulfitved o. l:a björkved .. 20 % » 6 » » » » 1:20

III: sulfatved, props och lia

barrved.................. 20 % » 4 » » » » 0:80

IV: kolved, industribränsle och

diverse virke ............ 25 % » 1 » » » » 0:25

Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.

• 1 • i , . . , j , i ;-

Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse

l “ ■ • , 1 ^ ll‘

hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke vinner

avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan hänfört

till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta

utföras nied värde! 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre per kubikmeter.

Motsvarande gäller även, då försäljning skeLt på rot men virke under

viss bröstböjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru dess kubikmassa

ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Skogsmarkens

avkastnings
värde.

Skogsvärde

och relativ

skogstillgång.

Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej

blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.

Vid uppskattning efter nu angivna grunder finnes alltså möjlighet att taga

hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och annat,

som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge

skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen, även örn

skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser från

den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala sortimentssammansättningen,

inverka visserligen på den verkliga virkesavkastningens

sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser tagas vid

beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.

Det enligt det föregående bestämda rotvärdet jämkas till den av prisklasserna

i tabell I, som ligger närmast.

6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per

hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet.

Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas tre tiondelar

för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,

skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter m. m. För skyddsskog

eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning

eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande

för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor del av avkastningens

värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall

och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av den beräknade

normala värdeavkastningen. Det sålunda reducerade värdet anses

utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning per hektar skogsmark.

Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall utgöra

fyra och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.

Till underlättande av värdeberäkningen hänvisas till tabell I, som, vid avdrag

för kostnader med tre tiondelar, angiver skogsmarkens värde per hektar

vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser. Vid

avdrag för kostnader med mera än tre tiondelar kan tabell I icke användas,

utan särskild värdeberäkning måste göras.

B. Växande skog.

1. Växande skog skall —- oavsett örn avverkningsrätt till densamma upplåtits

eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner

sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas

under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller

ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen

genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång

förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet) till tjugu och

en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen. I fråga

om denna värdeberäkning hänvisas till tabell I, som jämväl angiver skogsvärdet

per hektar vid normal skogstillgång för samma kombinationer, som

upptagits i fråga örn skogsmarkens avkastningsvärde.

s. 49 Kontrollera mot PDF

49

Bevillningsutskottets betänkande nr 35•

Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet

i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar

ett från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i

förhållande till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas

med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således 1,0,

om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,

0,8, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade

eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar

med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. Är detta

fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt innebär

relativ skogstillgång 1,1, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd av

mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget virke

under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare

dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför skogsvärdet

i samma mån sättes högre. Den erforderliga jämkningen av de i tabell

I angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de kända

avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende

på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner uppvisar

vid jämförelse med förrådet å en normalt sammansatt skog och skogens därav

beroende förmåga att vid uthålligt skogsbruk giva en mot åsatt bonitet och

rolvärde svarande värdeavkastning.

Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utgångspunkt

från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till det

virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt

och sluten (relativt virkesförråd). Härvid användes bifogade tabell II, vilken

för olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd.

Det sålunda angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången

1,0, betecknar jämväl relativa virkesförrådet 1,0. Därest kubikmassan å området

är större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa

virkesförrådet i motsvarande mån större eller mindre än 1,0. Siffran för

relativa virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång,

därest virkesförrådets avvikelse från det normala betingas allenast av skogens

större eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande åldersoch

dimensionsfördelning kan betraktas såsom normal. Då emellertid normal

ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det

tal, som uttrycker relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den

relativa skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången måste talet

för relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är sammansatt

av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, örn de

äldre åldersklasserna saknas eller bestånden äro sammansatta av övervägande

klena dimensioner.

Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet

_ vari skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta

uppskattade — utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke

är avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse

med det normala virkesförrådet.

Bihang till riksdagens protokoll 19-H. 7 sami. Nr 35.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Användningen av tabell II framgår av följande exempel. I en viss landsända

skall enligt för länet jämlikt 59 § taxeringsförordningen fastställda särskilda

anvisningar och hjälptabell 100-årig omloppstid tillämpas för skogar,

vilkas bonitet bestämts till 2,5. Om sådan skog innehåller virke i normal

ålders- och dimensionsfördelning, skall virkesförrådet enligt tabellen (och

hjälptabellen) uppgå till 83 kubikmeter per hektar för att relativa skogstillgången

skall vara 1,0. Om skogen innehåller allenast 50 kubikmeter i

genomsnitt per hektar, är virkesförrådet 50/83 eller 0,6 av det normala. Sistnämnda

tal utgör det relativa virkesförrådet. Är det låga virkesförrådet

i jämförelse med det normala endast betingat av allmän gleshet, men skogen

i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning kan betraktas som normal,

ger talet för relativa virkesförrådet samtidigt uttryck för relativa skogstillgången.

Kan däremot skogen i angivna avseenden ej betraktas såsom normal,

bör på sätt ovan angivits relativa skogstillgången sättas högre eller

lägre än 0,6. Till ledning härutinnan kunna för vissa geografiska områden

tillämpas närmemetoder, vilka befunnits för ifrågavarande områden resultera

i värden approximativt motsvarande genom detaljberäkningar utrönta värden.

Ledning kan ock stundom erhållas genom jämförelse med typskogar,

beträffande vilka uppgifter om relativ skogstillgång, grundade på dylika detaljberäkningar,

föreligga.

I vederbörande taxeringslängd införes för varje fastighet uppgift om a)

virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om

uppgiften är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och för

bestämmande av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det på grund

härav åsätta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar, c) den relativa

skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att

avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa

skogstillgången, skälet för avvikelsen.

Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar,

för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas

rörande den virkesavkastning som omedelbart och i framtiden årligen

bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan

erhållas på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning

av de pris, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade

rotvärdet, och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter

uträknas efter 4 procents räntefot, varefter avdrag sker med tre tiondelar

för beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett

enligt ovan i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom

skogsmarkens värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa

skogstillgången är i detta fall det tal, som erhålles, örn nämnda värde å den

växande skogen divideras med 20V2 gånger den normala årliga värdeavkastningen,

minskad med tre tiondelar.

Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre än 0,2.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 och skall första gången

tillämpas med avseende å 1945 års allmänna fastighetstaxering.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I, utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvfirden.

Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.

Markens normala virkesavkastningsförmåga per hektar i kbm fast mått (bonitet)

Virkesavkast- J

ningens genom- j
snittliga

rotvärde | 050

per kbm. -

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1''0), kronor per hektar

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Virkesavkast-

Markens

normala v i r k e s a v k a s t n i n g s f ö r m å g a p

er hektar i

kbm fast mått

(b o n i t e t)

ningens genom-

snittliga rotvärde

0''50

0-75

1 00

1‘25

1-50

1-75

200

2-25

2''50

2''75

3''00

325

3-50

3-75

400

4-50

5-oo

5-50

6-00

ö''50

7-00

7''50

8-00

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 10), kronor per hektar

3-75............

6

9

12

15

18

21

24

27

30

32

35

38

41

44

47

53

59

65

71

77

83

89

95

27

40

54

67

81

94

103

121

135

148

161

175

188

202

215

242

269

296

323

350

377

404

431

4 00 ............

6

9

13

16

19

22

25

28

32

35

38

41

44

47

50

57

63

69

76

82

88

95

101

29

43

57

72

86

100

lid

129

144

158

172

187

201

215

230

258

287

316

344

373

402

431

459

425............

7

10

13

17

20

23

27

30

33

37

''40

44

47

50

54

60

67

74

80

87

94

100

107

30

46

61

76

91

107

122

137

152

168

183

198

213

229

244

274

305

335

366

396

427

457

488

4-50............

7

11

14

18

21

25

28

32

35

39

43

46

50

53

57

64

71

78

85

92

99

106

113

32

48

65

81

97

113

129

145

161

178

194

210

226

242

258

291

323

355

387

420

452

484

517

4 75 ............

7

11

15

19

22

26

30

34

37

41

45

49

52

56

60

67

75

82

90

97

105

112

120

34

51

68

85

102

119

136

153

170

187

204

222

239

256

273

307

341

375

409

443

477

511

545

500 ............

8

12

16

20

24

28

32

35

39

43

47

51

55

59

63

71

79

87

95

102

110

118

126

36

54

72

90

108

126

144

161

179

197

215

233

251

259

287

323

359

395

431

466

502

538

574

5''25............

8

12

17

21

25

29

33

37

41

45

50

54

58

62

66

74

83

91

99

107

116

124

132

38

57

75

94

113

132

151

170

183

207

226

245

264

293

301

339

377

414

452

490

527

565

603

5-50............

9

13

17

22

26

30

35

39

43

48

52

56

61

65

69

78

87

95

104

113

121

130

139

39

59

79

99

118

138

158

178

197

217

237

257

276

296

316

355

395

434

474

513

552

592

631

575............

9

11

18

23

27

32

36

41

45

50

54

59

63

68

72

82

91

100

109

118

127

136

145

41

62

83

103

124

144

165

186

295

227

248

268

289

309

330

371

413

454

495

536

578

619

660

6-oo............

9

14

19

24

28

33

38

43

47

52

57

61

66

71

76

85

95

104

113

123

132

142

151

43

65

86

103

129

151

172

194

215

237

258

280

301

323

344

387

431

474

517

560

603

646

689

6-50............

10

15

20

26

31

36

41

46

51

56

61

67

72

77

82

92

102

113

123

133

143

154

164

47

70

93

117

140

163

187

210

233

257

280

303

325

350

373

420

466

513

560

606

653

700

746

7-00............

11

17

22

28

33

39

44

50

55

61

66

72

77

83

88

99

110

121

132

143

154

165

176

50

75

100

128

151

176

201

226

251

276

301

326

352

377

402

452

502

552

603

653

703

753

804

7-50............

12

18

21

30

35

41

47

53

59

65

71

77

83

89

95

106

118

130

142

154

165

177

189

54

81

103

135

161

188

215

242

259

296

323

350

377

404

431

484

538

592

646

700

753

807

861

8-00............

13

19

25

32

38

41

50

57

63

69

76

82

88

95

101

113

126

139

151

164

176

189

202

57

86

Ilo

144

172

201

230

258

287

316

344

373

402

431

459

517

574

631

689

746

804

861

918

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.

Virkesavkast-

Markens

normala virkesavkastningsförmåga per hektar i

kbm fast mått

(b o

nitet)

ningens genom-

snittliga rotvärde 0’50

0-75

l-oo

1-25

1-50

1-75

2-00

2-25

2-50

2-75

3-00

3-25

3-50

3-75

4-00

4-50

5-00

5-50

6-00

6-50

7-00

7-50

8-00

Kronor

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1''0), kronor per hektar

8-50...........

13

20

27

33

40

47

54

60

t

67

74

80

87

94

100

107

120

134

147

161

174

187

201

214

61

91

122

152

183

213

211

271

305

335

366

396

427

157

188

549

610

671

732

793

854

915

976

9''00...........

14

21

28

35

43

50

bl

64

71

78

85

92

99

106

113

128

142

156

170

184

198

213

227

65

97

129

161

191

226

258

291

323

355

387

120

452

184

517

581

616

710

775

839

904

969

1033

9-50...........

15

22

30

37

45

52

60

67

75

82

90

97

105

112

120

135

150

165

180

195

209

224

239

68

102

136

170

204

239

273

307

311

375

109

113

177

511

515

613

682

750

818

886

954

1022

1091

10''00...........

16

24

32

39

47

55

63

71

79

87

95

102

110

118

126

142

158

173

189

205

221

236

252

72

108

lil

179

215

251

287

323

359

395

431

466

502

538

571

616

718

789

861

933

1005

1076

1148

1100...........

17

26

35

43

52

61

69

78

87

95

104

113

121

130

139

156

173

191

208

225

243

260

277

79

118

158

197

237

276

316

355

395

131

171

513

552

592

631

710

789

868

917

1026

1105

lisi

1263

12-00...........

19

28

38

47

57

66

76

85

95

104

113

123

132

142

151

170

189

208

227

246

265

284

302

86

129

172

215

258

301

341

387

431

171

517

560

603

616

689

775

861

917

1033

1119

1205

1292

1378

13-00...........

20

31

41

51

61

72

82

92

102

113

123

133

143

154

164

184

205

225

246

266

287

307

328

93

110

187

233

280

326

373

120

166

513

560

606

653

700

716

839

933

1026

1119

1213

1306

1399

1492

14-00...........

22

33

44

55

66

77

88

99

110

121

132

143

151

165

176

198

221

243

265

287

309

331

353

100

151

201

251

301

352

102

152

502

552

603

653

703

753

804

901

1005

1105

1205

1306

1406

1507

1 607

15-00...........

24

•35

47

59

71

83

95

106

118

130

142

154

165

177

189

213

236

260

284

307

331

354

378

108

161

215

269

323

377

431

184

538

592

646

700

753

807

861

969

1076

1181

1292

1399

1507

1611

1 722

16-00...........

25

38

50

63

76

88

101

113

126

139

151

164

176

189

202

227

252

277

302

328

353

378

403

115

172

230

287

311

102

159

517

571

631

689

716

801

861

918

1033

1148

1263

1378

1192

1607

1722

1837

17-00...........

27

40

54

67

80

94

107

120

134

147

161

174

187

201

214

241

268

295

321

348

375

402

428

122

183

211

305

366

427

488

519

610

671

732

793

854

915

976

1098

1220

1342

1164

1586

1708

1830

1952

18-00...........

28

43

57

71

85

99

113

128

142

156

170

184

198

213

227

255

284

312

340

369

397

425

454

129

191

258

323

387

452

517

581

616

710

775

839

901

969

1033

1162

1292

1121

1550

1679

1808

1937

2066

1900 ...........

30

45

60

75

90

105

120

135

150

165

180

195

209

224

239

269

299

329

359

389

419

449

479

136

204

! 273

311

409

177

515

613

682

750

818

886

951

1022

1091

1227

1363

1500

1636

1772

1909

2015

2181

20-00 ...........

32

47

63

79

95

110

126

142

158

173

189

2)5

221

236

252

284

315

347

378

410

441

473

504

lill

215

! 287

359

131

502

571

616

718

789

861

933

1005

11076

1148

1292

1435

1579

1 722

1866

2009

2153

2296

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ol

Tab. II, utvisande storleken av ett normalt sammansatt och slutet virkesförråd för olika boniteter och omloppstider.

Om-

lopps-

tid

Massa-

till-

växt

V i r k

esa

v k

a s t

ning i

e r

h e k t a

r i

k u

b i k m e

t e

r (b

o n i t e

t)

0-50

0-75

l-oo

1-25

1-60

1-75

2-00

2-25

2-60

2''75

300

3-25

3-60

3‘75

4-00

4-50

500

5-60

6-00

660

7-00

7-50

8-00

år

%

N o

r m

a 1 t

v i

r k

esf

ö r r

å d

p e

r h

e k t

a r

i k

u b

k m

e t

r

60

5-0

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

60

65

70

75

80

90

100

110

120

130

140

150

160

80

3-7

14

20

27

34

41

47

54

61

68

74

81

88

95

101

108

122

135

149

162

176

189

203

216

100

3o

17

25

33

42

50

58

67

75

83

92

100

108

117

125

133

150

167

183

200

217

233

250

267

120

2-4

21

31

42

52

63

73

83

94

104

115

325

135

146

156

167

188

208

229

250

271

292

—

—

140

2-0

25

38

55

63

75

88

100

113

125

138

150

163

175

188

200

225

250

275

300

—

—

—

—

160

1-7

29

44

59

74

88

103

118

132

147

162

176

191

206

221

235

265

294

—

—

—

—

—

—

#

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Tab. III. Exempel p& hjälptabell vid fastighetstaxering av skogar i N. N. taxeringsdlstrikt år 1945.

Virkesav- k astri in gens

genomsnitt- liga rotvärde

per kbm.

Kronor

Markens normala virkesavkastningsförmåga per hektar i kbm fast mått (bonitet)

Anvisningar

0''50

0-75

1-00

1''25

1-50

1-76

200

2-25

2-50

2-76

3-00

3-25

3-50

375

4-00

Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar

4-00........

6

9

13

16

19

22

25

28

32

35

38

41

44

47

50

Markvärde

29

43

57

72

86

100

115

129

144

158

172

187

201

215

230

Skogsvärde

Dåliga avsättningsför-

425........

7

10

13

17

20

23

27

30

33

37

40

44

47

50

54

Markvärde

hållanden, höga av-

30

46

61

76

91

107

122

137

152

168

183

198

213

229

244

Skogsvärde

verknings- och tran-

4-50........

7

11

14

18

21

25

28

32

35

39

43

46

50

53

57

Markvärde

sportkostnader.

32

48

65

81

97

113

129

145

161

178

194

210

226

242

253

Skogsvärde

.

4-75........

7

11

15

19

22

26

30

34

37

41

45

49

52

56

60

Markvärde

34

51

68

85

102

119

136

153

170

187

204

222

239

256

273

Skogsvärde

5-00........

8

12

16

20

24

28

32

35

39

43

47

51

55

59

63

Markvärde

36

54

72

90

108

126

144

161

179

197

215

233

251

269

287

Skogsvärde

5-25........

8

12

17

21

25

29

33

37

41

45

50

54

58

62

66

Markvärde

38

57

75

94

113

132

151

170

188

207

226

245

264

283

304

Skogsvärde

Medelgoda avsättnings-

5''50........

9

13

17

22

26

30

35

39

43

48

52

56

61

65

69

Markvärde

och transportförhål-

39

59

79

99

118

138

158

178

197

217

237

257

276

296

346

Skogsvärde

5''75........

9

14

18

23

27

32

36

41

45

50

54

59

63

68

72

Markvärde

41

62

83

103

124

144

165

186

206

227

248

268

289

309

330

Skogsvärde

6-00........

9

14

19

24

28

33

38

43

47

52

57

61

66

71

76

Markvärde

43

65

86

108

129

151

172

194

215

237

258

280

301

323

344

Skogsvärde

6''50........

10

15

20

26

31

36

41

46

51

56

61

67

72

77

82

Markvärde

47

70

93

117

140

163

187

210

233

257

280

303

326

350

373

Skogsvärde

700 ........

11

17

22

28

33

39

44

50

55

61

66

72

77

83

88

Markvärde

Goda eller utmärkta av-

50

75

100

126

151

176

201

226

251

276

301

326

352

377

402

Skogsvärde

l sättnings- och träns-

7 50 ........

12

18

24

30

35

41

47

53

59

65

71

77

83

89

95

Markvärde

portförhållanden.

54

81

108

135

161

188

215

242

269

296

323

350

377

404

434

Skogsvärde

)

Omloppstid,

år........

160

140

120

100

90

80

Norman vir-

kesförråd,

kbm.....

59

68

75

80

83

83

83

86

90

93

97

102

108

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

opaginerad Kontrollera mot PDF

56

Bevillningsutskottets betänkande nr 35.

Exempel å användning av hjälptabellerna.

Ett hemman innehåller enligt taxeringslängden, bland annat, 30 hektar

skogsmark. Med hänsyn till skogens normala virkesavkastningsförmåga och

belägenhet hava rotvärdesiffran 5 kronor per kubikmeter och bonitetssiffran

3 kubikmeter per hektar ansetts kunna användas, vadan skogsmarksvärdet

(skogsmarkens avkastningsvärde) per hektar enligt hjälptabellen (tab. III)

beräknas till 47 kronor och således skogsmarksvärdet å hela arealen till

1 410 kronor. Den relativa skogstillgången anses motsvara 0,8 av normal

skogstillgång. Då enligt hjälptabellen virkesvärdet per hektar utgör 215 kronor,

blir alltså den faktiska skogstillgångens värde per hektar 215 X 0,8 =

172 kronor eller således sammanlagt för hela arealen 5 160 kronor. Hemmanet

uppskattas alltså med hänsyn till skogsmarken och växande skogen till

respektive 1410 och 5 160 kronor eller sammanlagt 6 570 kronor. I taxeringslängdens

anmärkningskolumn antecknas siffrorna 5; 3; 0,8.

Stockholm den 11 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Sjödahl, Velander,

Björkman, Bondeson*, Heuman, Franzon, Ramberg och Ljungdahl*, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Orgård, Falk*, Lundell, Karlsson i Grängesberg,

Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde, Boman och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Reservationer:

1) av herr Velander beträffande viss del av utskottets motivering; samt

2) av herr Lundell, som ansett att andra stycket i motiveringen (s. 29)

bort ha följande lydelse:

»Utskottet anser tvingande skäl icke förefinnas för ytterligare uppskov

med nästa allmänna fastighetstaxering och tillstyrker således, att denna äger

rum år 1945. Utskottet kan dock icke bortse från de obestridliga olägenheterna

av att i nuvarande spända läge nedlägga tid och omsorg på att fastställa

nya taxeringsvärden, som måste komma att avspegla kristidens avspärrning,

regleringar och försämrade penningvärde. Olägenheterna av ett ytterligare

uppskov till 1948 torde i jämförelse härmed icke ha blivit allt för stora.»

447862. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten