Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
1944-05-11 · 56 sidor, varav 49 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 49 av 56 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BevU 1944:35, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
Dokumentets text
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
1
Nr 35.
Ankom till riksdagens kansli den 12 maj 1944 kl. 7 fm.
Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
den 28 september 1928 (nr 370),
m. m., jämte i ämnet väckta motioner.
I en den 3 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,
nr 240, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit
riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till
1) lag örn ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370),
2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september 1928
(nr 379), samt
3) förordning med instruktion för värdering av skogsmark och växande
skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).
De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av
följande lydelse:
1) Förslag
till .
lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928
(nr 370).
Härigenom förordnas, att 9 § och 22 § 1 mom. kommunalskattelagen den
28 september 19281 samt anvisningarna till nämnda paragrafer skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
9 §•
Taxeringsvärde skall---pris (allmänna saluvärdet).
Område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall upptagas till
det värde, det kan anses äga vid uthålligt skogsbruk. Kan området eller del
därav anses betinga ett högre allmänt saluvärde vid utnyttjande till tomt
1
Senaste lydelse av 9 §, se 1932: 291, av anvisningarna till 9 § punkt 4, se 1937: 518 samt
av anvisningarna till 22 § punkt 5, se 1930:190.
Bihang till riksdagens protokoll 1944. 7 sami. Nr 35.
1
2
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
mark eller till industriellt eller likartat ändamål än vid användning för skogsbruk,
skall dock området eller delen upptagas till allmänna saluvärdet.
Frälseränta uppskattas — — — beräknas utgå.
(Se vidare anvisningarna.)
22 §.
1 mom. Från bruttointäkten — — — det allmänna.
Har skog---tidigare medgivits.
Har växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken, må den
skattskyldige efter eget val njuta avdrag antingen med den del av köpeskillingen
eller den eljest erhållna valutan för skogen, som belöper på det
för ägaren gällande ingående virkesförrådet, eller med belopp motsvarande
det taxerade skogsmarksvärdet, eller med skogens för ägaren gällande ingångsvärde.
Hemmavarande barn — — — tillhöra arbetspersonalen.
Anvisningar
till 9 §.
1. Med fastighets---andra synpunkter.
2. Vid värdesättning---angivna enhetsvärden.
3. Taxering av---i dammanläggningen.
4. För jordbruksfastighet till den del den utgöres av skogsmark och därå
växande skog skola gälla följande uppskattningsgrunder, vilka närmare utvecklas
i särskild instruktion för värdering av skogsmark och växande skog
(skogsvärderingsinstruktion).
Skogsmark med därå växande skog skall, försåvitt ej beträffande densamma
eller del därav förekomsten av mervärde, som i punkt 5 här nedan
avses, till annat föranleder samt ‘oavsett om avverkningsrätt till skogen upplåtits
eller ej, värdesättas med hänsyn till markens produktionsförmåga, det
tillstånd, vari skogen faktiskt befinner sig, samt den avkastning, som i följd
av dessa omständigheter för framtiden kan uttagas under förutsättning av
uthålligt skogsbruk.
Markens produktionsförmåga beräknas med hänsyn till den virkesavkastning,
som framdeles kan förväntas från densamma, om den nöjaktigt utnyttjas.
Skogens tillstånd utrönes genom uppskattning av befintligt förråd
av träd över brösthöjd (mätbart virkesförråd) och fördelning av detta förråd
å trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). De avkastningar i penningar,
som beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av skog, diskonteras
till nuvärde efter en räntefot, som bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen.
Sammanlagda värdet av skogsmarken och den växande skogen är lika
med diskonterade nuvärdet av alla framtida avkastningar, såväl dem, som
beräknas uppkomma genom successiv avverkning av det befintliga virkesförrådet,
som dem, vilka kunna påräknas genom avverkning av framdeles
uppväxande skog.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
3
Värderingen verkställes särskilt för skogsmarken och särskilt för den
växande skogen. Härvid märkes, att det värde, som tillkommer det befintliga
mätbara virkesförrådet, i sig innesluter även den del av skogsmarkens värde,
som tillgodogöres genom tillväxten av detta virkesförråd. Såsom värde å
skogsmarken redovisas emellertid, vare sig därå finnes mätbart virkesförråd
eller ej, det värde, som med hänsyn till dess produktionsförmåga skulle tillkomma
den, örn därå ej funnes något sådant virkesförråd (skogsmarkens
diskonteringsvårde), medan såsom värde å den växande skogen upptages
återstoden av det förut angivna sammanlagda värdet (den växande skogens
diskonteringsvårde). Sistnämnda värde motsvarar följaktligen det värde, som
enligt ovan angiven uppskattningsgrund tillkommer det befintliga mätbara
virkesförrådet, med avdrag av så stor del därav som ingår i det redovisade
diskonteringsvärdet å skogsmarken.
Från skogsmarkens och den växande skogens diskonteringsvärden göras
avdrag med belopp, som anses motsvara allmänna kostnader för skogsbruket.
Vad som därefter återstår utgör vid taxeringen skogsmarkens värde
(skogsmarksvårdet) respektive den växande skogens värde (skogsvärdet).
Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den
vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik
mark, som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för
skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller
slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är
att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig
betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas
såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med
kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i
huvudsak foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark,
som för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås
sådana åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd
m. m.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av
klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller
de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas. Sådan marks värde skall medräknas
vid värdesättning av fastigheten i övrigt.
För taxeringen skall riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxtförhållanden
vara indelat i områden (tillväxtområden), som bestämmas i skogsvärderingsinstruktionen.
Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga (godhetsgrad).
Godhetsgraden bestämmes efter markens beskaffenhet titan hänsyn
till den därå växande skogens tillstånd.
4
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Värdesättningen sker med hänsyn till det rotstående virkets nettovärde per
kubikmeter (rotvärdet) enligt medelprisen å sådant virke under viss tidsperiod,
vilken bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen. Rotvärdet bestämmes
för varje förrådsgrupp med ledning av de pris, som under nämnda tidsperiod
på grund av prissättning under perioden i genomsnitt varit å orten
gällande.
Den växande skogens diskontering svärde erhålles genom att multiplicera
virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å ifrågavarande taxeringsenhet med
det kubikmeterpris, som anses tillkomma virkesförrådet vid uthålligt skogsbruk,
och sammanlägga de sålunda funna talen. Kubikmeterpriset i sin tur
erhålles genom att multiplicera rotvärdet för vederbörande förrådsgrupp
med ett tal (korrektionsfaktorn), som för varje tillväxtområde anger förhållandet
mellan diskonteringsvärdet och nämnda rotvärde och som framgår
av särskild tabell, vilken är fogad vid skogsvärderingsinstruktionen.
Det rotvärde, som skall läggas till grund för beräkning av skogsmarkens
diskontering svärde, bestämmes i skogsvärderingsinstruktionen, och diskonteringsvärdet
per hektar skogsmark erhålles genom att multiplicera nämnda rotvärde
med det tal, som anger förhållandet mellan skogsmarksvärdet per
hektar och samma rotvärde och som finnes upptaget i nämnda vid skogsvärderingsinstruktionen
fogade tabell (markvärdefaktorn). Det erhållna värdet
multipliceras med det för taxeringsenheten utrönta antalet hektar skogsmark.
Från skogens och skogsmarkens diskonleringsvärden skola avdragas tre
tiondelar, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning,
väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,
skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på
grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste
skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt
stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter
prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej till
mer än hälften av diskonteringsvärdena.
Belastas skogsområde av servitut eller liknande rättighet, kan därav föranledas
nedsättning av den växande skogens värde, och skall sådan nedsättning
särskilt angivas.
Består en del av en taxeringsenhets skogsområde av skyddsskog eller annan
därmed jämförlig skog, skall, därest för denna del av skogsområdet här ovan
omnämnt förhöjt kostnadsavdrag skall beräknas, särskild värdesättning för
sådan del av taxeringsenheten äga rum.
Särskild förmän å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt,
byggnad å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt
byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna
tillämpade enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig
med skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i
skogsmarkens värde. Vid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning
sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet, varom
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
5
fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde
åsättas endast så framt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt
skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel
visa, att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde, att anledning
att särskilt uppskatta detsamma saknas. Skogshärbärgen och andra
dylika, oftast mera tillfälliga byggnader åsättas intet särskilt värde, utan
anses deras värde ingå i skogsmarkens värde.
Har på grund av förhållande, som angives i punkt 5 här nedan, område,
som utgöres av skogsmark och växande skog, helt eller delvis ett sådant mervärde,
som i sagda punkt omförmäles, skall området till den del det äger
ett dylikt mervärde uppskattas till allmänna saluvärdet. Att därjämte för
åsättande av särskilda redovisningsvärden enligt 10 § skogsmarkens avkastningsvärde
och den växande skogens värde å dylikt område skola enligt här
ovan angivna grunder uppskattas tillsammans med motsvarande värden å
övrig skogsmark och växande skog å taxeringsenheten, framgår av anvisningarna
till 10 §.
5. Jordbruksfastighet eller -—- ■—- — här ovan.
6. Om två---särskild kommun.
7. Vid uppskattning---räntans belopp.
till 22 §.
1. Såsom driftkostnad---som driftkostnad.
2. Avdrag medgives---nödig bostadsbyggnad.
3. Såsom speciella----avdragas (se 20 §).
4. Har skog-----gällande ingångsvärde.
Med skogs---sålunda minskats.
Med ingående---av ingångsvärdet.
Vare sig — — — ursprungliga ingångsvärdet.
Är det---samma tid.
Om avdrag----av skogen.
Exempel ä avdrag för minskning av ingående virkesförråd:
A. försäljer från sin fastighet 1 000 kubikmeter skog på rot för en köpeskilling
av 8 000 kronor. Vid taxeringen påföljande år visar han, att virkesförrådet
å fastigheten före avverkningen utgjorde 4 400 kubikmeter och alltså
efter avverkningen 3 400 kubikmeter. Då skogsmarkens areal vid senaste fastighetstaxering
utgjorde 80 hektar, därå med hänsyn till markens godhetsgrad
och skogens tillstånd den årliga tillväxten kan beräknas till 2 kubikmeter
per hektar, är det sannolikt, alt nämnda tillväxt utgjort sammanlagt 2 X
80 = 160 kubikmeter. Under den tid av 15 år, som A. innehaft fastigheten,
har således tillväxten utgjort 2 400 kubikmeter. A. gör vidare sannolikt, att
han under samma tid uttagit för husbehov i genomsnitt 40 kubikmeter örn
året eller tillhopa 600 kubikmeter samt att han för försäljning avverkat 1 200
kubikmeter. Virkestillväxten uppgår således till 600 kubikmeter mer än vad
6
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
han tidigare avverkat å fastigheten. Virkesförrådet vid hans förvärv av fastigheten
kan alltså antagas hava utgjort 4 400 — 600 = 3 800 kubikmeter,
vilket är det ingående virkesförrådet. Då efter den under beskattningsåret
gjorda försäljningen virkesförrådet utgjort 3 400 kubikmeter, har minskningen
i det för honom gällande ingående virkesförrådet utgjort 400 kubikmeter.
A. gör vidare genom köpehandling rörande fastigheten troligt, att av den av
honom erlagda köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av 11 400 kronor,
motsvarande ett pris av 3 kronor per kubikmeter. För minskningen av ingående
virkesförrådet med 400 kubikmeter är han således berättigad åtnjuta
avdrag med 3 X 400 = 1 200 kronor. Detta avdrag får åtnjutas även om
värdet å det efter avverkningen kvarvarande virkesförrådet icke understiger
den av honom för skogen erlagda köpeskillingen.
Det för---- 10 200 kronor.
Exempel å avdrag för minskning i ingångsvärde:
B. försäljer--- 10 000 kronor.
Ingångsvärdet har----—■ det ursprungliga.
5. Har växande —• — -—- ingående virkesförrådet);
eller ett belopp motsvarande skogsmarksvärdet enligt den allmänna fastighetstaxering,
som avslutats under eller närmast före det kalenderår, varunder
fastigheten avyttrats;
eller skogens---ovan sägs.
Härvid iakttages---valutans belopp.
Exempel:
1) A. inköper ett till skogsbörd dugligt område om 10 hektar, vilket ligger
skoglöst, och planterar därå skog. Sedan mer än 10 år förflutit från förvärvet,
försäljer han till B. området för en köpeskilling, varav å den växande
skogen beräknas belöpa 1 800 kronor. Virkesförrådet uppgår då till 360 kubikmeter.
Vid senaste allmänna fastighetstaxering har skogsmarken åsatts
ett värde av 75 kronor per hektar. Då i detta fall icke finnes något för A.
gällande ingående virkesförråd eller ingångsvärde, är han berättigad till avdrag
med 10 X 75 = 750 kronor, och det belopp, som skall beskattas,
blir följaktligen 1 800 — 750 = 1 050 kronor.
Samma skogsmark säljes ånyo 15 år efter B:s förvärv av densamma, när
därå finnes 40 kubikmeter virke per hektar eller tillhopa 400 kubikmeter
virke. Av den erhållna köpeskillingen belöper å den växande skogen 4 000
kronor. Avdrag har under innehavet av skogen icke medgivits för minskning
av ingångsvärde eller för minskning i ingående virkesförråd, vadan det för
B. gällande ingångsvärdet är 1 800 kronor och det för honom gällande ingående
virkesförrådet utgör 360 kubikmeter. Vid senaste allmänna fastighetstaxering
har för fastigheten skogsmarksvärdet fastställts till 70 kronor per
hektar. B. är då berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för honom
gällande ingångsvärdet, 1 800 kronor, eller med 10 X 70, d. v. s. 700 kro
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
7
nor, eller med vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det för honom
360
gällande virkesförrådet, d. v. s. ^qq X 4 000 = 3 600 kronor. Därest den skattskyldige
begär att få åtnjuta avdrag med sistnämnda belopp, skall till beskattning
tagas 4 000 — 3 600 = 400 kronor.
2) C. ärver en fastighet, vars skogsvärde enligt senaste taxering utgör 15 000
kronor. Under de närmast följande åren verkställer han avverkningar och får
vid taxeringarna åtnjuta avdrag på sådant sätt, att det ingående virkesförrådet,
vilket antages hava ursprungligen utgjort 3 000 kubikmeter, anses hava
nedgått till 2 000 kubikmeter och skogens ingångsvärde anses hava nedgått
till 10 000 kronor. C. försäljer fastigheten efter ytterligare några år, då virkesförrådet
stigit till 2 400 kubikmeter, och vid taxering nästföljande år gör
han troligt, att av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt ett belopp av
11 000 kronor. G. är då berättigad att åtnjuta avdrag antingen med det för
honom gällande ingångsvärdet 10 000 kronor, eller med belopp motsvarande
skogsmarksvärdet enligt senaste allmänna fastighetstaxering, vilket i före
2
000 _
varande fall antages utgöra 6 000 kronor, eller med X 11 000 = 9 167
kronor, vilket belopp utgör vad av den erhållna köpeskillingen belöper å det
för C. gällande ingående virkesförrådet. Av de på dessa olika sätt beräknade
avdragsbeloppen är avdraget för ingångsvärdet, 10 000 kronor, störst. Därest
C. begär avdrag med detta belopp, tages till beskattning ll 000 — 10 000 —
1 000 kronor. Hade däremot av den erhållna köpeskillingen å skogen belöpt
mindre belopp än 10 000 kronor, hade avdrag ej fått ske med högre belopp
än det, vilket upptagits såsom intäkt genom skogens försäljning.
6. Hemmavarande barn---— ortsavdragen (se 48 §).
7. Till avdragsgill---försumpning m. m.
Denna lag träder i kraft, såvitt angår 9 § jämte anvisningar, den 1 januari
1945 och, såvitt angår 22 § jämte anvisningar, den 1 januari 1946; dock skall
9 § jämte anvisningar i sin nya lydelse lända till efterrättelse redan före förstnämnda
dag såvitt angår 1945 års allmänna fastighetstaxering.
2) Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 379).
Härigenom förordnas, att 58 § 1 morn., 59 § 1 morn., 60 § 2 morn., 62 §
2 morn., 65 §, 66 § 3 mom. och 67 § 3 inom. taxeringsförordningen den 28
september 19281 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.
1 Senaste lydelse av 58 § 1 inom., 59 § 1 mom. och 65 §, se 1943: 855.
8
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
58 §.
1 mom. När allmän fastighetstaxering förestår, har domänstyrelsen att i
samråd med statens skogsförsöksanstalt och skogsstyrelsen låta på grundval
av tillgängliga handlingar elier eljest i mån av behov inhämtade upplysningar
för varje län eller i skogligt avseende likartade delar av län sammanställa
uppgifter om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens
genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga
storlek och fördelning på trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). Uppgifterna
skola avlämnas till länsstyrelsen senast den 15 september året näst
före taxeringsåret. Vid uppgifternas avlämnande bör jämväl avgivas yttrande
och förslag rörande i olika prisbildningsområden vanligen förekommande
sortimentssammansättning för olika förrådsgrupper, bruttopriser för olika sortiment
samt rotvärden för de förrådsgrupper, beträffande vilka sådant värde
skall fastställas, och i samband därmed reduktionstal för beräkning av verklig
virkesmassa på bark i rått tillstånd ävensom i erforderligt avseende uppgift
om det material, som legat till grund för nämnda sammanställningar och
förslag.
Sedan de i första stycket angivna handlingarna inkommit till länsstyrelsen,
har landskamreraren att, med erforderligt biträde av sakkunnig person, på
grundval av nämnda och eljest tillgängliga handlingar samt i mån av behov
inhämtade upplysningar upprätta förslag till efter länets förhållanden avpassade
tabeller för utfinnande av skogsmarkens värde per hektar och den
växande skogens värde per kubikmeter vid olika avkastningsförmåga och
avsättningsläge (hjälptabeller) ävensom till de särskilda anvisningar för
verkställande av taxering av skogsmark och växande skog, som kunna
finnas erforderliga för en riktig tillämpning av de föreskrivna taxeringsgrunderna,
såsom om de godhetsgrader å marken, som ifrågakomma för varje
kommun inom länet, det virkesförråd, sammanlagt och i medeltal per hektar,
som finnes inom länet eller särskild del därav, förrådets fördelning på olika
förrådsgrupper samt de rotvärden, som böra tillämpas vid taxeringen, med
mera dylikt. Finnes lämpligt upprätta olika hjälptabeller och anvisningar för
skilda delar av länet, må sådant ske.
59 §.
1 mom. Senast den---och skog.
Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid försäljning
av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering
och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde,
som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övriga
av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda värde.
Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 58 § 1 mom. andra stycket
upprättat förslag till hjälptabeller och till särskilda anvisningar för värdering
av skogsmark och växande skog ävensom, i den mån så finnes erforderligt,
förslag till särskilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående
redovisningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark och bete å
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
9
skogsmark med mera. Avser sammanträdet överläggning angående taxeringen
inom allenast viss del av länet, skola redogörelserna och förslagen till tabeller
och särskilda anvisningar därefter lämpas.
För sådana---för taxeringen.
Till ledning för värdesättning av skogsmark och växande skog skola på
grundval av de förslag, som av landskamreraren avgivas, fastställas hjälptabeller
ävensom de särskilda anvisningar, som kunna finnas erforderliga.
Länsstyrelsen har---förda protokollet.
60 §.
2 mom. Efter det sammanträden enligt 59 § 1 och 2 mom. hållits, har länsstyrelsen
att skyndsamt till ordföranden i den beredningsnämnd å landet eller
fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje särskilt fall vederbör, översända
dels de i 18 § omförmälda uppgifterna, dels de för nämndens distrikt fastställda
hjälptabellerna jämte tillhörande anvisningar.
62 §.
2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde och innan taxeringsarbetet
tager sin början, åligger det ordföranden att avgiva noggrann redogörelse
ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 §
1 mom. omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som
å detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande
samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under
tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande
fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens
mening kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom
distriktet fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning
rörande det virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet
eller vederbörlig del därav, och dess fördelning på förekommande förrådsgrupper
ävensom rörande innehållet i övrigt i de anvisningar för värdesättning
av skogsmark och växande skog, som lämnats vid det ovan omförmälda
sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens mening
härom böra protokollföras.
Härefter åligger---i distriktet.
65 §.
Ordförande i---i 64 a §;
b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas
ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga
handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämndema tilllämpat
de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda
sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde
ansetts böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,
ävensom huru beredningsnämndernas uppskattning av virkesförrådet
och dess fördelning på förrådsgrupper överensstämmer med uppgifterna
10
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Allmänna
värderinge
grunder.
härom i de vid sistnämnda sammanträde fastställda anvisningarna för värdering
av skogsmark och växande skog;
c) att vidtaga---och längder.
Ordförande i---d) sägs.
66 §.
3 mom. Sedan det---för fastigheten.
Nämndens sålunda fattade beslut skola, där de skilja sig från beredningsnämndens
förslag, antecknas i fastighetslängderna.
Fastighetslängderna underskrivas---och ledamöter.
67 §.
3 mom. Fastighetstaxeringsnämnd i stad företager fastighetstaxeringen i
den ordning, som finnes bäst lämpad för vinnande av jämnhet och likformighet
mellan taxeringsvärdena i stadens olika delar. Nämnden beslutar, dels
med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet och dels, beträffande
varje fastighet, för vilken fastighetsskatt skall utgöras, vem som för
året skall upptagas såsom skattskyldig för fastigheten. Nämndens sålunda
fattade beslut skola antecknas i fastighetslängder, och skola i fråga om dessa
längder stadgandena i 62 § 3 mom. hava motsvarande tillämpning. De av
nämnden följda grunderna för taxeringen, såvitt angår jordbruksfastighet,
skola upptagas i en särskild längd, och skall i fråga om denna längd i tilllämpliga
delar gälla vad i 62 § 4 mom. sägs.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.
3) Förslag
till
förordning nied instruktion för värdering av skogsmark och
växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).
Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,
som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.
1
1. Skogsmark med därå växande skog skall — oavsett om avverkningsrätt
till skogen upplåtits eller ej — värdesättas med hänsyn till markens produktionsförmåga,
det tillstånd, vari skogen faktiskt befinner sig, samt den avkastning,
som i följd av dessa omständigheter för framtiden kan uttagas under
förutsättning av uthålligt skogsbruk.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
11
Markens produktionsförmåga beräknas med hänsyn till den virkesavkastning,
som framdeles kan förväntas från densamma, örn den nöjaktigt utnyttjas.
Skogens tillstånd utrönes genom uppskattning av befintligt förråd av
träd över brösthöjd (mätbart virkesförråd) och fördelning av detta förråd å
trädslag och diameterklasser (förrådsgrupper). De avkastningar i penningar,
som beräknas inflyta vid kommande successiv avyttring av skog, diskonteras
till nuvärde. Sammanlagda värdet av skogsmarken och den växande skogen
är lika med diskonterade nuvärdet av alla framtida avkastningar, såväl
dem, som beräknas uppkomma genom successiv avverkning av det befintliga
virkesförrådet, som dem, vilka kunna påräknas genom avverkning av framdeles
uppväxande skog.
Värderingen verkställes, på sätt nedan i denna instruktion angives, särskilt
för skogsmarken och särskilt för den växande skogen. Härvid märkes, att
det belopp, som vid diskontering av framtida avkastningar till nuvärde framkommer
såsom värde å det befintliga mätbara virkesförrådet, i sig innesluter
även den del av skogsmarkens värde, som tillgodogöres genom tillväxten
av detta virkesförråd. Såsom värde å skogsmarken redovisas emellertid,
vare sig därå finnes mätbart virkesförråd eller ej, det värde som med
hänsyn till dess produktionsförmåga skulle tillkomma den, örn därå ej funnes
något sådant virkesförråd (skogsmarkens diskontering svärde), medan såsom
värde å den växande skogen upptages återstoden av det förut angivna sammanlagda
värdet (den växande skogens diskonteringsvärde). Sistnämnda värde
motsvarar följaktligen det värde, som enligt ovan angiven uppskattningsgrund
tillkommer det befintliga mätbara virkesförrådet, med avdrag av så
stor del därav som ingår i det redovisade diskonteringsvärdet å skogsmarken.
Från skogsmarkens och den växande skogens diskonteringsvärden göras
avdrag med belopp, som anses motsvara allmänna kostnader för skogsbruket.
Vad som därefter återstår utgör vid taxeringen skogsmarkens värde
(skogsmarksvärdet) respektive den växande skogens värde (skogsvärdet). Begreppet
2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den skogsmark.
vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik mark,
som av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller
slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är
afl betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig
betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas
såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med
kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak
foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för
betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder
som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.
12
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Areal
skogsmark.
Rikets indelning
i tillväxtområden.
Markens
godhetsgrad.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund
av klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist
eller de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas.
Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark
skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.
3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna
skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga
officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med
tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i
dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret,
ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter
ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.
4. För taxeringen skall riket med hänsyn till olikheter i skogens tillväxtförhållanden
vara indelat i sex områden (tillväxtområden), omfattande: område
I Norrbottens län ävensom av Västerbottens län Lycksele, Vilhelmina
och Åsele tingslag samt Malå socken; område II återstoden av Västerbottens
län, Jämtlands län, Västernorrlands län utom Medelpads östra domsaga
och Medelpads västra domsaga, och av Kopparbergs län Särna och Idre
samt Älvdals tingslag ävensom Transtrands socken; område III återstoden
av Västernorrlands och återstoden av Kopparbergs län, Gävleborgs län samt
av Värmlands län Norra Finnskoga, Dalby, Norra Ny, Södra Finnskoga och
Nyskoga socknar; område IV återstoden av Värmlands län samt örebro, Västmanlands
och Uppsala län. Stockholms stad och län, Södermanlands och
Gotlands län; område V Älvsborgs, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs och Kalmar län; samt område VI Hallands,
Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län.
5. Inom varje tillväxtområde uppskattas markens produktionsförmåga
(godhetsgrad), därvid marken betecknas som »medelgod», om den till sin beskaffenhet
i stort sett överensstämmer med vad för området genomsnittligt
gäller, och eljest benämnes »mycket god» respektive »mindre god», beroende
på örn dess produktionsförmåga i mera avsevärd grad över- eller understiger
den för området gällande genomsnittliga produktionsförmågan. Godhetsgraden
bestämmes efter markens beskaffenhet utan hänsyn till den därå växande
skogens tillstånd. Den är således icke beroende av att den faktiska produktionen
under den närmaste tiden kan beräknas bliva särskilt hög, på
grund av att skogen är särskilt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång
på moget virke, eller särskilt låg, på grund av att skogen är utglesnad eller
utgöres av övervägande ungskog. Godhetsgraden skall vidare bestämmas utan
hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.
Vid bedömande av godhetsgraden må vid tidigare taxeringar fastställda
siffror för bonitet tjäna till ledning.
Godhetsgraden angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen
angivet fall, då skyddsskog eller liknande skog ingår i taxeringsenhet —
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
13
som en för hela taxeringsenheten i fråga gällande genomsnittlig beskaffenhet,
avvägd med hänsyn till markens i olika delar skiftande producerande
förmåga. Finnas för skogen tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande
markens virkesavkastning i dess olika delar eller innehållande andra
uppgifter, varav medelgodheten kan bedömas, sker uppskattningen med ledning
därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas godhetsgraden med ledning
av vad som är känt eller kan utrönas örn skogsmarken i fråga, jämfört
med medelgodheten hos marken å trakten i övrigt.
6. Sedan markens areal och godhetsgrad för den taxeringsenhet, varom
fråga är, fastställts, sker en uppskattning av därå befintligt mätbart virkesförråd.
Detta uppdelas därvid i särskilda förrådsgrupper på följande sätt. Beträffande
barrskogen upptagas såsom särskilda grupper dels träd, som vid
brösthöjd hålla 25 centimeter i diameter och däröver (barrtimmerskog), dels
träd, som vid brösthöjd hålla från och med 15 intill 25 centimeter i diameter
(massavedskog), och dels träd med mindre diameter vid brösthöjd (barrvedskog).
Lövskogen upptages i regel som en gemensam grupp. Skulle emellertid
å taxeringsenhet inom tillväxtområde V eller VI förekomma bok- eller ekskog
eller bådadera i sådan utsträckning att därav erhållet virke med fördel kan
användas jämväl till värdefullare sortiment än ved, skall sådan lövskog å
taxeringsenheten särskiljas från övrig lövskog och uppdelas å två förrådsgrupper,
därav den ena omfattar träd, som vid brösthöjd hålla 20 centimeter
och däröver (grov bok- och ekskog), och den andra träd med mindre diameter
vid brösthöjd (klen bok- och ekskog). Bok- och ekskog skall därvid med
hänsyn till sitt för ifrågakommande taxeringsenhet gällande genomsnittliga
tillstånd i avseende å stamform, grenighet m. m. åsättas någon av beteckningarna
»bättre», »medelgod» eller »sämre».
Det för var och en av ovannämnda förrådsgrupper uppskattade virkesförrådet
skall angivas i kubikmeter och avse virke i rått tillstånd, mätt i verklig
kubikmassa fast mått på bark (skogskubikmeter), d. v. s. den virkeskvantitet
som erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller.
Från uppskattningen undantagas träd, som äro så förstörda av röta eller
eljest att de böra hänföras till s. k. »uppenbara vrak».
7. a) Värdesättningen sker med hänsyn till det rotstående virkets på nedan
angivet sätt för varje förrådsgrupp beräknade nettovärde per kubikmeter
(rotvärdet) enligt medelprisen å sådant virke för åren 1932—1941. Rotvärdet
bestämmes beträffande olika avsättningslägen inom visst område
med i huvudsak enhetlig prisbildning (prisbildningsområde) för varje förrådsgrupp
utom barrvedskogen med hänsyn till samtliga däri ingående sortiment
och beräknas med ledning av de pris, som på grund av prissättning
nämnda år i genomsnitt varit å orten gällande för sådana sortiment,
varav virkesförrådet inom var och en av dessa grupper anses sammansatt.
För barrvedskog fastställes intet särskilt rotvärde, utan sker värdesättningen
av sådan skog med utgångspunkt från rotvärdet å massavedskog (jfr punkt
8 här nedan).
b) För att bestämma rotvärdet per kubikmeter skog å rot för viss förråds
-
U ppskattning
av virkes - förråd.
Rotvärde.
14
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
grupp måste följaktligen fastslås, av vilka sortiment en sådan kubikmeter
skall anses vara sammansatt. Till grund för beräkningen av sortimentssammansättningen
skall läggas en tänkt aptering. Vid denna sammanfattas de i
de olika förrådsgrupperna ingående sortimenten — alla angivna i fast mått
på bark — under vissa sortimentsklasser (grovt virke, medelgrovt virke
o. s. v.), och det skall vid taxeringen antagas, att varje förrådsgrupp innehåller
dylika sortimentsklasser till så stor andel av hela virkesförrådet inom förrådsgruppen
som framgår av nedanstående uppställning. Annan uppdelning
å sortimentsklasser än den sålunda bestämda må ej vid taxeringen ifrågakomma.
Den tänkta apteringen fullföljes vid själva taxeringen med hänsyn
till avsättnings- och prisförhållanden genom att fastställa, i vilken utsträckning
olika sortiment skola anses ingå i sortimentsklasserna inom varje förrådsgrupp.
Sortimentsklasser inom varje förrådsgrupp.
Förråd sgru pp. Sortim entsklasser.
barrtimmerskog .................. grovt virke 75 procent, medelgrovt
virke 15 procent och klent virke 5
procent;
massavedskog .................... grovt virke 20 procent, medelgrovt
virke 60 procent och klent virke 15
procent;
grov bok- och ekskog:
bättre......................... gagnvirke (timmer eller kubb) 30
procent och vedvirke 65 procent;
medelgod ...................... gagnvirke 20 procent och vedvirke 70
procent;
sämre......................... gagnvirke 10 procent och vedvirke 80
procent;
klen bok- och ekskog.............. vedvirke 90 procent;
lövskog (övrig)................... gagn- och vedvirke 85 procent.
Den del av virkesförrådet inom varje förrådsgrupp, som ej medräknats här
ovan, anses ej kunna tillgodogöras.
I förestående uppställning förstås, såvitt angår barrskog, med
grovt virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter
av 6 engelska tum och däröver;
medelgrovt virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter
av 4 intill 6 engelska turn; samt med
klent virke: sådant virke som beräknas inom bark hålla en toppdiameter
av 2 Va intill 4 engelska tum.
c) Därest beträffande barrskog svårighet möter att fastställa, vilka sortiment
som skola anses ingå i viss sortimentsklass, eller vid prisvariationer
inom de olika sortimenten att beräkna medelpris för dessa, må, om så befinnes
lämpligt, vid värdeberäkningen viss sortimentsklass anses innefatta endast
ett sortiment av viss dimension svarande mot medeldimensionen inom klas
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
15
sen, dock att därvid åtskillnad skall göras mellan tall och gran. Såsom medeldimensioner
anses följande dimeifsioner i engelska mått, nämligen beträffande
grovt tallvirke från barrtimmerskog och massavedskog respektive 8 och
6 tums toppdiameter inom bark, beträffande grovt granvirke från samma
förrådsgrupper respektive 9 och 7 tums toppdiameter inom bark samt beträffande
allt medelgrovt virke från båda dessa förrådsgrupper 5 tums toppdiameter
inom bark. Beträffande timmer skall därvid i samtliga fall förutsättas
en medellängd av 15 fot.
d) För varje sortiment beräknas virkets nettovärde med ledning av de för
ovannämnda tidsperiod gällande genomsnittsprisen i orten. Därvid skola
från bruttoprisen avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader,
såsom kostnader för huggning, körning, flottning eller annan transport till
den plats, för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmätning och
intumning, tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis
och skogsvårdsavgifter samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de
äro direkt hänförliga till drivningsarbetet. Vid avdragens beräkning skall
hänsyn tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fråga om
körvägar och flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock iakttagas,
att nettovärdet skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna
sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.
Vid värdeberäkningen skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga
handelsmått, t. ex. toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för
brännved etc., måste omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark.
Värdet skall för varje sortiment utrönas för vart och ett av de år, som skola
läggas till grund för beräkningen, samt medeltal för dessa värden uträknas.
De såsom resultat av beräkningen erhållna värdena skola angivas såsom
medelnettovärden för samtliga år inom den bestämda tidsperioden för varje
sortiment, gällande kubikmeter fast mått å bark.
Vid beräkning av rotvärdet för barrtimmerskog och massavedskog bör,
därest med hänsyn till prisskillnader för virke av tall och gran så erfordras,
beräkningen utföras så, att därvid uträknas särskilt värde under förutsättning
att gruppen bestode av enbart tall och särskilt värde under förutsättning
att den bestode av enbart gran, varefter rotvärdet i det föreliggande fallet
bestämmes med hänsyn till proportionen mellan i gruppen ingående kvantiteter
av de olika trädslagen.
Med utgångspunkt från ovannämnda medelnettovärden bestämmes värdet
för samtliga sortiment inom vederbörande förrådsgrupp, d. v. s. rotvärdet,
enligt det förfaringssätt som framgår av följande exempel avseende ett tänkbart
fall för förrådsgruppen barrtimmerskog:
16
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Sortimentsklass.
Tall: grovt virke
medelgrovt virke
klent virke
Sortiment.
75 % Timmer* 75% å 10 kronor per
kubikmeter (= värde för virke
av 8 tums toppdiameter) .... kronor 7: 50
15 % Sulfatved 15 % å 5 kronor per
kubikmeter ................ » 0:75
5 % Pannved 5 % å 3 kronor per
kubikmeter................. » 0:15
Sammanlagt per kubikmeter kronor 8: 40.
Gran: grovt virke
medelgrovt virke
klent virke
75%
Timmer 30 % å 9
bikmeter ....
kronor per
ku-
kronor 2: 70
Sulfitved 45 %
kubikmeter
å
7
kronor
per
»
3: 15
15%
Sulfitved 15 %
kubikmeter
å
7
kronor
per
5>
1:05
5 %
Pannved 5 %
kubikmeter.
å
3
kronor
per
»
0: 15
Sammanlagt per kubikmeter kronor 7: 05.
Barrtimmerskogen antages bestå av 60 % tallskog samt 40 % granskog, och dess
rotvärde per kubikmeter utgör 60 % av 8: 40 = kronor 5: 04
40 % av 7: 05 = kronor 2: 82
eller kronor 7: 86.
Skulle å viss trakt virke, som i exemplet här ovan hänförts till sortimentet
pannved, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta utföras med värdet 0,
under vilken förutsättning rotvärdet blir endast 7: 71 kronor.
I förestående exempel har beträffande grovt virke av tall tillämpats den
under c) här ovan angivna bestämmelsen.
e) Skulle inom visst län eller del av län den s. k. barkprocenten för rotstående
skog av något trädslag vara onormalt hög, skall härav betingad avvikelse
göras beträffande rotvärdet för den eller de förrådsgrupper, som beröras
av förhållandet. Härvid märkes, att vid omräkning av brukliga handelsmått
till fast mått å bark hänsyn skall hava tagits till den kvantitet virke,
som kan utvinnas av ifrågavarande träd, varför det särskilda avdraget skall
avse endast det förhållandet att ur ifrågavarande virkesförråd, mätt i kubikmeter
fast mått å bark, ej kunna utvinnas lika grova och värdefulla sortiment
som erhållas vid normal barkprocent.
Avvikelser som nu sagts i form av avdrag å rotvärdet må även göras, därest
inom visst område enligt vad som är allmänt känt bruka förekomma
röta eller andra tekniska fel å rotstående skog i anmärkningsvärt stor omfattning,
dock endast om det med hänsyn till förhållandena å den särskilda
taxeringsenheten finnes befogat. I de särskilda anvisningar, som jämlikt
59 § taxeringsförordningen skola fastställas för län eller del av län, skola
meddelas närmare bestämmelser örn i vad mån dylika avdrag må verkställas
samt om deras beräkning. Vid medgivande av avdrag på grund av tek
-
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
17
niska fel för viss taxeringsenhet bör iakttagas, dels att s. k. uppenbara vrak
ej medräknats i virkesförrådet, dels att den tänkta aptering av barrskog, på
vilken de ovan angivna procentsatserna för virkesförrådets uppdelning å sortimentsklasser
grundas, inbegriper visst avdrag för dylika fel, samt att motsvarande
kvantitet virke antingen i stället medtagits i lägre sortimentsklass
eller betraktats såsom i skogen kvarlämnat. I motsvarande mån må alltså ej
särskilt avdrag på grund av tekniska fel medgivas. När avdrag som nu sagts
beviljas, skola skälen därför angivas, och skall grunden för beräkningen för
varje berörd förrådsgrupp antecknas i taxeringslängden.
f) De i en förrådsgrupp ingående sortimenten kunna i regel antagas vara
desamma för alla taxeringsenheter inom visst prisbildningsområde, och sammansättningen
varierar då i stort sett endast för barrskogen på grund av
olika förekomst av tall och gran. Då därjämte hänsyn till variationer i avverknings-
och transportkostnader kan tagas genom fördelning av taxeringsenheterna
på ett fåtal omkostnadsklasser samt ovannämnda avdrag för särskilt
hög barkprocent eller tekniska fel vanligen äro tillämpliga för större områden,
kunna rotvärden, avsedda att tillämpas i de allra flesta fall, uträknas
centralt för län eller del av län. Därest emellertid i viss förrådsgrupp å taxeringsenhet
ingå träd, därav med fördel kunna utvinnas sortiment med särskilt
höga pris (specialsortiment), bör dock därav betingad förhöjning av rotvärdet
ske.
8. Uppskattning sker som i punkt 1 sägs särskilt av den växande skogen
och särskilt av skogsmarken.
Den växande skogens diskonteringsvärde erliålles genom att multiplicera
virkesförrådet inom varje förrådsgrupp å ifrågavarande taxeringsenhet med
det kubikmeterpris, som anses tillkomma virkesförrådet vid uthålligt skogsbruk,
och sammanlägga de sålunda funna talen. Nämnda kubikmeterpris i sin
tur erhålles genom att multiplicera det i punkt 7 angivna rotvärdet för vederbörande
förrådsgrupp (beträffande barrvedskogen rotvärdet för massavedskogen)
med ett tal (korrektionsfaktorn), som för varje tillväxtområde anger
förhållandet mellan diskonteringsvärdet och nämnda rotvärde och som framgår
av härvid fogade tabell A.
Förhållandet mellan diskonteringsvärdet och rotvärdet (korrektionsfaktorn)
bestämmes av a) den förräntningsprocent, med vilken anses böra räknas
för ifrågavarande taxering, b) massatillväxten, c) såvitt angår barrskog
samt ek- och bokskog kvalitetstillväxten, så ock d) den ordning, i vilken
virkesförrådet antages bliva avverkat.
Vid taxeringen skall räknas med en räntefot av tre och tre fjärdedels procent.
I tabell A förutsättes förräntning efter denna räntefot.
Massatillväxten har för varje tillväxtområde och godhetsgrad å marken
fastställts på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringen, och hänsyn därtill
har tagits vid utarbetande av tabell A. Markens godhetsgrad fastställes
vid taxeringen på sätt framgår av punkt 5 här ovan och beaktas på sätt
framgår av tabell A.
Kvalitetstillväxten för barrskog samt för bok- och ekskog kommer vid
Bihang till riksdagens protokoll ItM. 7 sami. Nr 35. 2
Diskonte
ringsvärde.
18
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Avdrag för
allmänna
kostnader.
taxeringen till uttryck i relationen mellan i förra fallet barr timmerskogens
och massavedskogens och i senare fallet grovskogens och klenskogens rotvärden
beträffande ifrågavarande prisbildningsområde och avsättningsläge och
kan följaktligen vid taxeringen fastslås med utgångspunkt från dessa rotvärden.
I tabell A kan korrektionsfaktorn utläsas med hänsyn till olika sådana
prisrelationer, och skall vid tabellens användning iakttagas, att det i varje
fall för visst avsättningsläge inom prisbildningsområdet uträknade talet för
prisrelationen avjämnas till i tabellen förekommande närmaste relationstal.
Den ordning, i vilken virkesförrådet skall antagas bliva avverkat, har för
varje tillväxtområde blivit fastställd på grundval av uppgifter från riksskogstaxeringen
rörande virkesförrådets sammansättning m. m., och hänsyn därtill
har tagits vid utarbetande av tabell A.
Vid fastställande av skogsmarkens diskonteringsvärde förutsättes, att det
virkesförråd, som kommer att uppväxa å marken, om å densamma ännu ej
finnes mätbart virkesförråd, kommer att tillväxa på det sätt och avverkas i
den ordning, som ovan antagits beträffande den växande skogen. Det rotvärde,
som skall läggas till grund för beräkning av skogsmarkens diskonteringsvärde,
är, oavsett beskaffenheten av den befintliga skogen samt även
om marken är kal, rotvärdet i orten för förrådsgruppen massavedskog med
den för vederbörande tillväxtområde och godhetsgrad å marken genomsnittliga
sammansättningen av tall och gran, och diskonteringsvärdet per hektar
skogsmark erhålles genom att multiplicera nämnda rotvärde med det tal i
tabell A, som för viss godhetsgrad och viss relation mellan detta rotvärde
samt rotvärdet å timmerskog av samma sammansättning anger förhållandet
mellan skogsmarksvärdet per hektar och ifrågavarande rotvärde (markvärdefaktorn).
Det erhållna värdet multipliceras med det för taxeringsenheten utrönta
antalet hektar skogsmark.
Därest så finnes påkallat, skola för del av visst tillväxtområde, beläget intill
gränsen av annat tillväxtområde och av den omfattning, som bestämmes
i de jämlikt 59 § taxeringsförordningen fastställda anvisningarna, i stället
för de korrektionsfaktorer och de markvärdefaktorer, som angivas i tabell A
för viss godhetsgrad och viss prisrelation, tillämpas de faktorer, som utgöra
medeltal mellan motsvarande faktorer inom ifrågavarande tillväxtområde
och de för samma godhetsgrad och prisrelation gällande faktorerna i det angränsande
tillväxtområdet.
9. Från skogens och skogsmarkens diskonteringsvärden skola avdragas tre
tiondelar, motsvarande kostnader för skogens vård, förvaltning, bevakning,
väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,
skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog, som på
grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden måste
skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av en osedvanligt
stor del av avkastningens värde, må avdraget för kostnader efter
prövning i varje särskilt fall och med angivande av skälen höjas, dock ej
till mer än hälften av diskonteringsvärdena. Inom vilket område sådan höjning
får ske skall angivas i de jämlikt 59 § taxeringsförordningen för län
eller del av län fastställda anvisningarna.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
19
10. Det värde som återstår, sedan från skogsmarkens diskonteringsvärde
(punkt 8) avdragits belopp motsvarande allmänna kostnader (punkt 9), redovisas
såsom skogsmarksvårde.
Det värde som återstår, sedan från den växande skogens diskonteringsvärde
(punkt 8) avdragits belopp motsvarande allmänna kostnader (punkt 9),
redovisas såsom skogsvårde.
11. Det förutsättes, att i de anvisningar till ledning för taxeringen, som avses
i 59 § taxeringsförordningen, skola meddelas uppgifter särskilt i följande
avseenden:
de godhetsgrader, som ifrågakomma för varje kommun inom länet,
de rotvärden, som böra tillämpas vid taxeringen, redovisade för särskilda
prisbildningsområden samt bestämda för olika omkostnadsklasser (avsättningslägen)
och förrådsgrupper, med angivande av grunden för beräkningen,
så ock motsvarande kubikmeterpris som skola tillämpas vid uthålligt skogsbruk
efter avdrag för allmänna kostnader (skogsvärde per kubikmeter),
de områden inom länet, för vilka skola tillämpas särskilda uppskattningsgrunder
med hänsyn till onormalt hög barkprocent eller onormal förekomst
av tekniska fel, med angivande av de särskilda rotvärden, som i sådana fall
ifrågakomma,
de delar av länet, beträffande vilka på grund av belägenhet vid gräns
mellan olika tillväxtområden skola tillämpas medeltal av korrektionsfaktorerna
för dessa områden, samt
de områden inom länet, för vilka må ifrågakomma avdrag efter andra
grunder än de normalt gällande för allmänna kostnader, med angivande av
grunderna i dylika fall för avdragens beräkning.
Till underlättande av värdeberäkningen skola de jämlikt 59 § taxeringsförordningen
för län eller del av län fastställda hjälptabellema vara så uppställda,
att därur för vanligen förekommande fall direkt kunna utfinnas skogsvärde
per kubikmeter samt skogsmarksvärde per hektar, varjämte i dessa
tabeller böra finnas anvisningar för beräkning av dylika värden även i andra
fall, såsom da särskild reduktion av värdet skall ske på grund av hög barkprocent,
tekniska fel eller onormalt höga allmänna kostnader för skogsbruket.
Exempel på hjälptabell, varom nu talats, utgör härvid fogade tabell B.
Sedan vid taxeringstillfället beskaltningsnämnd uppskattat virkesförrådet,
fördelat på olika förrådsgrupper, och bedömt markens godhetsgrad samt skogens
avsättningsläge, erhåller följaktligen nämnden i hjälptabell de kubikmeterpris
för växande skog och de värden för hektar skogsmark, som skola
tillämpas i varje särskilt fall. Därest endast en mera summarisk uppskattning
av virkesförråd m. m. är möjlig, bör en för dylikt fall avsedd särskild
hjälptabell (se tabell C) vara tillgänglig.
Skogsmarksvärde
och
skogsvärde.
Det praktiska
förfarandet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 och skall första gången tilllämpas
i avseende å 1945 års allmänna fastighetstaxering.
20
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Tabell A. Korrektionsfaktorer
Korrektionsiaktorer, utvisande för olika förrådsgrupper förhållandet mellan dis
och
massavedskogens (respektive för bok och ek
B
a
r r
sko
g
Till-
växt-
om-
råde
Markens
godhets-
grad
vedskog vid prisrelation
massavedskog vid prisrelation
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1*.
1:
1:
1:
1:
1:
0-8
07
06
05
04
03
0*2
0*1
08
0-7
06
0*5
0*4
0*3
02
0*1
I
god
0-59
0''61
0-62
0-58
0*52
0*55
0*60
1*10
0‘58
0*61
0*69
0*78
0*90
1*10
1*50
2*80
medelgod
O50
0''51
052
0-46
0*40
038
0*35
066
0*64
0*58
0*63
0*70
0*80
0*95
1*30
2*40
mindre god
0-40
0-41
0''42
0''34
0*28
0*25
0*22
0*35
0*48
0*51
0*56
0*60
0*68
0*78
1*00
1*80
II
god
0’62
OC4
0-66
0-63
0*60
0*65
0*75
1*40
065
0*70
0*77
0*87
1*02
1*23
1*65
3*20
medelgod
0-64
056
0-58
052
0*47
0*48
0*50
0*90
0*62
0*67
073
0*81
0*93
1*10
1*45
2*70
mindre god
0-45
0-46
0''47
0''40
0*33
0*31
0*28
0*50
057
0 61
0*66
0*71
0*81
0*93
1*20
2*20
III
god
0''68
071
077
076
0*80
090
1*10
2*00
0*70
0*76
0*84
0*97
1*15
1*45
2*05
3*90
medelgod
0''60
0-61
0-64
0-59
0*56
0*58
0*05
1*20
0*68
0*73
0*81
0*91
105
1*26
1*70
3*10
mindre god
0-48
049
0-50
0''44
0*38
0*36
0*33
0*60
0*65
0*69
0*75
0*82
0*92
1*08
1*40
2*50
IV
god
091
097
1''05
1-13
1*24
0*81
0*90
1*01
1*17
1*41
medelgod
079
083
0''88
0''92
0*96
0*79
0*86
0*97
1*11
1*32
mindre god
0*66
069
072
0''68
0*68
0*74
0*81
0*90
1*02
1*18
V
god
1''21
1-33
1-48
1-67
1*95
0*85
095
1*11
1*32
1*64
medelgod
1-13
1-23
1-37
1*53
1*75
0*83
0*93
1*08
1*28
1*57
mindre god
0-98
1-06
1-16
1*26
1*38
0 79
0 88
1*00
1*18
1*43
VI
god
1-26
1''38
1-54
1*73
2*00
0*86
0*96
1*12
1*33
1*67
medelgod
1T5
1-26
1-40
1*57
1*75
0*84
0*94
1*09
1*29
1*59
mindre god
l-oo
1''08
1-18
1*29
1*42
080
0*89
1*01
1 19
1*44
Markvärdefaktorer, utvisande markvärde per hektar i förhållande till rot
-
Till-
växt-
om-
råde
Markens
godhets-
grad
Markens nor- mala avkast- ningsförmåga
(bonitet)
Markvärdefaktor
vid prisrelation
En kubikmeter
massavedskog skall
anses innehålla tall
och gran i nedan- stående proportion
1:
0*8
1:
0*7
1:
06
1:
0 5
1:
0*4
1:
0*3
1:
0*2
1:
0*1
tall
gran
I
god
2*25—
6
6
6
6
5
5
6
10
0*6
0*4
medelgod
1*50—2*00
3
3
3
3
2
2
2
4
06
0*5
mindre god
—1*25
1
1
1
1
1
1
1
1
0*4
0*6
II
god
2*50—
9
10
10
9
8
8
9
15
0*4
0*6
medelgod
1*75—2*25
5
6
6
5
4
4
4
7
04
0*6
mftidre god
—1*50
2
2
2
2
1
1
1
2
0*4
0*6
III
god
3*00—
19
20
21
21
21
25
35
50
0*4
0*6
medelgod
2*00—2*75
12
12
13
11
10
10
12
20
05
0*5
mindre god
—1*75
5
5
5
5
4
3
3
6
0*6
0*4
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
21
och markvärdefaktorer.
konteringsvärde och rotvärde vid nedanstående relation mellan timmerskogens
grovskogens och klenskogens) rotvärden (prisrelation).
B
a
r
s k
0
g
L
ö ^
s
k c
g
b
o k
0
c h
e k
timmersKog via prisreiaiion
klenskog vid prisrelation
grovskog vid pnsrelation
löv-
1:
1:
1:
1:
1:
1:
J:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
1:
skog
0''8
0-7
0-6
0-5
0-4
0''3
02
0-1
0-8
0-7
0’6
0*5
04
0-8
0-7
0-6
0*5
0*4
0''55
0-57
0-59
0-62
0''64
0-66
0''68
0''70
i
053
0''56
0-57
0''59
0-61
0-62
0''64
0''66
> 0*70
0''51
0-52
0-54
0''56
0''58
0*60
0-61
0-63
1
0''66
0-68
0-71
0-73
0-75
0-77
0-79
0''81
)
0-63
0-65
0''67
0''69
0''71
0-73
0-76
0-77
10*76
0-59
061
0-62
0-64
0''65
0-67
068
0*70
J
074
0-77
0*80
083
0-86
0''89
0-92
0-94
0''72
0-74
0-76
0-78
0-81
0-83
085
0-87
.081
0*67
0-69
0-71
0-72
0''74
0''75
0''76
0*77
1
0-79
0''83
0''88
0''92
0-96
lft
0''78
0''81
0''85
089
0''93
10*83
0''74
0''76
0-79
0-82
0-85
1
O80
0-84
0-89
0-93
0-97
)
1
0-79
0''82
0-86
0''90
0-94
>0*88
0-97
1-10
1-28
1-54
064
0-67
0*71
0*74
0*78
10*88
076
0''79
0''82
0-85
0-88
1
)
0’81
085
0 90
0''94
0''98
)
1
0''80
0-83
0-87
0-91
0-96
0''88
0''97
l-io
1-28
1-54
0-64
0-67
0*71
0*74
0*78
> 0*88
0-76
0-80
0-83
0-86
0-89
;)
1
värdet å en kubikmeter massavedskog av angiven trädslagssammansättning.
Till-
växt-
om-
råde
Markens
godhets-
grad
Markens normala
avkastningsför- måga (bonitet)
Markvärdefaktor
vid prisrelation
En kubikmeter
massavedskog skalig
anses innehålla tall
och gran i nedan- |
stående proportion
1:
0*8
1:
0*7
1 .
0*6
1:
0*5
1:
0*4
tall
gran
IV
god
3*50—
37
40
43
46
49
0*4
0*6
medelgod
2*26—3*25
26
27
28
29
29
0*5
0*5
mindre god
—2*00
12
12
13
12
11
0*6
0*4
V
god
3*75—
50
55
65
75
85
0*5
0*5
medelgod
2*76—3*60
40
44
48
52
60
0*6
0*4
mindre god
—2*60
27
29
31
33
36
0‘7
0*3
VI
god
4*26 —
60
70
80
90
100
0*3
0*7
medelgod
3*00—4*00
42
47
52
57
65
0*5
0*5
mindre god
—2*76
28
30
32
35
38
0*7
0*3
22
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Tabell B. Exempel på uppställning av hjälptabell.
Hjälptabell nr 1 lör beräkning av markvärde per hektar samt skogsvärde per
kubikmeter lör varje lörrådsgrupp.
Avsedd att användas därest uppdelning av virkesförrådet på förrådsgrupper äger rum.
Tillväxtområde: III. Prisbildningsområde: Avsättning till bilväg inom N. N. län.
Län: N. N. Barkprocent: Normal. Omkostnadsavdrag: 30 procent.
Skogsvärde per kubikmeter, kronor
Mark-
barrskog vid angiven kubikmasse-
Markens
värde
Förrådsgrupp
procent gran för respektive förråds-
klass
godhets-
grad
per
hektar
kronor
grupp
lövskog
0 X
100 %
(annan)
(ren tall-
25 %
50 %
75 %
(ren
skog)
skog)
1
god
77
barrtimmerskog
4-48
4-33
4-18
4-03
3-88
massavedskog
2-94
2-94
2-94
2-94
2-94
(släpkörning
barrvedskog
2-70
2-74
2''78
2-82
2-86
till bilväg,
lövskog
—
—
—
—
—
1-98
normal
terräng)
medelgod
46
barrtimmerskog
426
4-14
402
3-90
3-78
massavedskog
2-84
2-84
2''85
_3-85
2-86
barrvedskog
2-24
2-31
2-88
2-45
2-52
lövskog
—
—
—
—
—
1-98
mindre god
19
barrtimmerskog
3''98
3-87
3*75
3-63
3-52
massavedskog
2-62
2-65
2-68
2-70
2-73
barrvedskog
1-75
1-82
1-89
1-95
2-02
lövskog
—
—
—
—
—
1-98
2
god
73
barrtimmerskog
4-26
4-11
3''97
3''82
3-68
(3 vändors
massavedskog
2-70
2-71
2-72
2-73
2.74
barrvedskog
2-48
2-63
2-57
2-62
2-67
väg, 2 å 3
lövskog
—
—
—
—
—
1-76
kilometer
till bilväg,
medelgod
43
barrtimmerskog
4-04
3-92
3-81
3-70
3-58
massavedskog
2-61
2-62
2-64
2''66
2-67
terräng)
barrvedskog
lövskog
2-06
2-13
2-21
2-28
2-35
1-76
mindre god
17
barrtimmerskog
378
367
3-56
344
3-33
massavedskog
2''42
2''45
2-49
2-52
2-55
barrvedskog
1''61
1-68
1-75
1-81
1-88
lövskog
—
—
—
—
—
1-76
3
god
66
barrtimmerskog
3''98
384
3-70
356
3-42
(2 vändors
massavedskog
2-41
2-43
2-46
2-48
2-50
barrvedskog
2-21
2''26
2-32
2-38
2-43
väg, 5 å 6
lövskog
—
—
—
—
—
1-47
kilometer
till bilväg,
medelgod
39
barrtimmerskog
3-78
367
3-56
3-44
3-33
massavedskog
2-32
235
2''38
2''40
2-43
terräng)
barrvedskog
lövskog
1''84
1-91
1-99
2-07
2-14
1-47
mindre god
16
barrtimmerskog
3-53
3-42
3-32
3-21
310
massavedskog
2-lfi
2-19
2-24
2''28
2-32
barrvedskog
1''43
160
1-57
1-64
1-71
lövskog
—
—
—
—
—
1-47
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
23
Tabell C. Exempel på uppställning av hjälptabell.
Hjälptabell nr 2 lör beräkning av markvärde per hektar samt skogsvärde per
kubikmeter lör barrskog och lövskog.
Avsedd att användas därest endast summarisk uppskattning av virkesförrådet äger rum.
Tillväxtområde: III. Prisbildningsområde: Avsättning till bilväg inom N. N. län.
Län: N. N. Barkprocent: Normal. Omkostnadsavdrag: 30 procent.
Om-
kost-
nads-
klass
Markens god- hetsgrad
Mark-
värde
per
hektar
kronor
Skogsvärde per kubikmeter, kronor för
barrskog, vars kubikmassa utgöres av
lövskog
(annan)
timmer-
skog,
procent
granskog, procent
0
(ren tall- skog)
25
50
75
100
(ren
gran-
skog)
1
god
77
0
2-83
2-85
2-87
2-89
2-90
1-98
10
3-00
3-00
301
3-01
3''00
20
3-16
3-16
3''15
313
310
30
3-33
332
3’28
3-25
3-20
40
3-50
3-47
342
3-37
3''30
50
3-66
3-63
3*50
349
339
60
3-83
378
3-70
3-61
3-49
70
3-99
3''94
3-84
3-73
3''69
medelgod
46
0
2-57
2-61
2-64
2-68
2-71
1-98
10
2-74
2''77
2''79
2''81
2-82
20
2-91
2''93
2-93
2''94
2-92
30
3''09
3-09
3-08
3''07
3-08
40
3''26
3-25
322
3-20
3''14
50
343
3-41
337
332
3''25
60
3-60
357
3-51
3*45
3''36
70
3-77
3''74
3''66
3-58
3''47
mindre god
19
0
2*23
2''28
233
2''38
2-41
1-98
10
2-41
2''45
2-48
2-61
2-62
20
2-59
2-62
2''63
2-64
2-64
30
2-77
2-78
2''78
2-78
2-75
40
2-95
2-95
2''93
2-91
2''87
50
313
3-12
3-08
305
2''98
60
3-31
3-28
3''24
3T8
3-10
70
3''48
3-45
339
3-32
3-21
2
god
73
0
2''60
2''63
2''66
2-68
2''71
1-76
10
2-77
2''79
2-80
2''80
2-81
20
2-94
2-94
2''93
2''92
2-90
30
3-10
3-10
3-07
304
3-00
40
3''27
3-25
3-21
3''16
310
50
344
3-41
335
3-28
3-20
60
3''60
3-56
348
340
3’29
70
3-77
3 72
3-62
3''52
339
medelgod
43
0
2-36
241
2''45
2-49
2-53
1-76
10
2''63
2-67
2''59
2-62
2-63
20
2''70
2''73
2-74
2''75
2’74
30
2-87
2-89
2-88
2-87
2-85
40
3-04
305
'' 302
3-00
2''95
50
3-22
3''20
3-17
3-13
306
60
3''89
336
3-31
326
317
70
3''56
352
3-46
3''88
3-28
24
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Om-
kost-
nads-
klass
Markens god- hetsgrad
Skogsvärde per kubikmeter, kronor för
Mark-
värde
per
hektar
kronor
barrskog,
vars kubikmassa utgöres av
lövskog
(annan)
timmer-
skog,
procent
granskog, procent
0
(ren tall- skog)
25
50
75
100
(ren
gran-
skog)
mindre god
17
0
206
2-11
2-16
2-21
2-25
1-76
10
2-23
2-28
2-31
2-34
2-36
20
2''41
2-44
2-46
2-47
2-47
30
2-68
2-60
2-60
2-60
2-58
40
2-76
2-77
2-75
2-74
269
50
294
2-93
2-90
2-87
2-81
60
3-11
309
305
300
2-92
70
3-29
326
3-19
313
303
3
god
66
0
2''32
2-37
2-40
2-44
2-47
1-47
10
2-49
2-52
2-54
2-56
2''56
20
2-65
2-67
2-67
2-68
2-66
30
2''82
2-83
2-81
2-80
276
40
2''99
2-98
2-95
2-91
2''85
50
3''16
314
3-08
3-03
2-95
60
332
3-29
3-22
3-15
3-04
70
3-49
3-45
336
327
3-14
medelgod
39
0
2-10
2-16
2-21
2-26
2-30
1-47
10
2-27
2-32
2’35
2-39
2-40
20
2''44
2-48
249
2-51
2-51
30
2-61
2-63
2-63
2-64
2-61
40
2-78
2-79
2-77
2-76
272
50
2-95
2-95
2-91
2-88
2-82
60
3-12
3-10
306
3oi
2-93
70
3-29
326
320
313
3-03
mindre god
16
0
1-83
1-89
1-94
2-00
2-05
1-47
10
2-00
2-05
2-09
213
2-15
20
2-17
221
2-23
2-26
2-26
30
2-35
2-37
2-38
2-39
2-37
40
2-52
2-54
2-52
2-51
2-48
50
2-70
2-70
2-67
2-64
2-59
60
2-87
2-86
2-81
2-77
2-70
70
3-04
3-02
2''96
2-90
2-80
Föreslående hjälptabell är grundad på nedan angivna förutsättningar beträffande 1. timmerskog
sprocenten och 2. granskogsprocenten. Därest i förekommande fall väsentlig avvikelse från dessa
förutsättningar föreligger, bär ej denna hjälptabell användas ulan bör förfaras på sätt som förutsättes
i hjälptabell 1.
1. Vid angiven kubikmasseprocent timmerskog
anses övrig del av barrskogens kubikmassa
fördela sig på massavedskog och vedskog sålunda:
Timmerskog,
procent
Procentfördelning av övrig
barrskog
massavedskog
vedskog
0
55
* 45
10
50
40
20
45
35
30
40
30
40
35
25
50
30
20
60
25
15
70
20
10
2. Vid angiven kubikmasseprocent granska
för hela barrskogsförrådet anses granprocenten
för timmerskog och massavedskog utgöra
Hela barrskogsförrådet,
procent
Procent granskog fö
timmerskog massav kog
0
25
50
75
100
0
15
40
65
100
55
100
25
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Till utskottets behandling lia överlämnats de i anledning av propositionen
väckta likalydande motionerna nr 320 i första kammaren av herrar Gustav
Emil Andersson och friherre De Geer samt nr 516 i andra kammaren av herr
Jonsson i Skedsbygd m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att
nu gällande grunder för åsättande av taxeringsvärde å fastighets skogstillgång
skola gälla vid 1945 års allmänna fastighetstaxering, och att riksdagen måtte
avslå Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition nr 240».
Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda
yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,
hänvisa till motionen II: 516.
Enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen och 2 § 1 mom. taxeringsförordningen
skulle allmän fastighetstaxering lia ägt rum år 1943. Emellertid
har genom förordningar den 19 december 1941 (nr 945) och den 5 mars
1943 (nr 81) den allmänna fastighetstaxeringen uppskjutits, och har genom
den senare förordningen stadgats, att den i stället skall äga rum år 1945.
Örn ej förordnande örn ytterligare uppskov meddelas, skall följaktligen arbetet
med taxeringen påbörjas i höst. I så fall torde dessförinnan böra utfärdas
ny förordning med instruktion rörande värdering av skogsmark och
växande skog, varjämte vissa ändringar i taxeringsförordningen böra vidtagas.
Vad angår frågan, huruvida ytterligare uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen
borde meddelas, har departementschefen i den nu föreliggande
propositionen erinrat om att han i propositionen nr 20 till 1943 års riksdag
angående uppskov med den allmänna fastighetstaxeringen uttalat, att vidare
uppskov icke torde böra ifrågakomma med hänsyn till de särskilda svårigheter
och olägenheter, som ett alltför långt uppskov med nödvändighet medförde.
I anslutning därtill har departementschefen förklarat sig fortfarande
hysa denna åsikt. Endast om synnerligen starka skäl skulle tala för ett ytterligare
uppskov torde ett sådant böra ifrågakomma, men detta syntes icke
vara fallet. Departementschefen har därför förordat, att nästa allmänna fastighetstaxering
skulle äga rum år 1945.
Departementschefen har vidare framhållit, att den närmast efter år 1945
följande allmänna fastighetstaxeringen komrne att äga rum år 1948, därest
ej annorlunda bleve beslutat. Huruvida denna taxering skulle företagas sistnämnda
år eller vid någon annan tidpunkt, torde emellertid enligt departementschefens
mening ej böra bestämmas nu, utan därmed borde anstå, tills
bättre möjligheter att bedöma konjunkturutvecklingen under de närmaste
åren lörelåge. I
I skrivelse till Kungl. Majit den 6 mars 1940 hemställde kommunalskatteberedningen
— under åberopande av bl. a. vissa uttalanden under förarbetena
till 1938 års allmänna fastighetstaxering örn svagheter i de nuvarande grunderna
för värdering av skogsmark och därå växande skog, särskilt avseende
reglerna om relativa skogstillgångens bestämmande (se prop. 281/1937 s. 38
26
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
och 85) -— att undersökning måtte verkställas för att utröna, huruvida icke
en förbättring i taxeringsresultatet skulle kunna vinnas genom jämkning i
eller bättre utformning av nämnda grunder. Sedan i anledning härav domänstyrelsen
den 12 april 1940 anbefallts att verkställa dylik undersökning samt
att inkomma med redogörelse därför inom sådan tid, att resultaten av undersökningen
kunde tillgodogöras vid nästkommande allmänna fastighetstaxering,
inkom styrelsen med en den 30 juni 1941 dagtecknad skrivelse jämte
därvid fogade förslag till vissa ändringar i kommunalskattelagen samt lill
ny skogsvärderingsinstruktion (SOU 1941:23).
Senare anbefalldes domänstyrelsen genom Kungl. Maj:ts brev den 19 september
1941 att i en kommun inom vartdera av Kalmar, Kristianstads, Gävleborgs
och Västerbottens län verkställa provtaxering av fastigheter enligt de
av domänstyrelsen föreslagna grunderna. Efter slutförande av detta uppdrag
överlämnade domänstyrelsen en den 18 februari 1942 dagtecknad redogörelse
för sålunda utförd provtaxering inom Mörlunda socken i Kalmar län,
Riseberga socken i Kristianstads län, Valbo socken i Gävleborgs län samt
Burträsks socken i Västerbottens län.
Ovannämnda förslag och redogörelse för provtaxering ha remitterats till
åtskilliga myndigheter och sammanslutningar. I anledning härav ha yttranden
avgivits av skogsstyrelsen, som jämväl inkommit med yttranden från samtliga
skogsvårdsstyrelser, av Överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,
kommmialskatteberedningen, 1937 års riksskog staxering snämnd, kammarrätten,
egnahemsstyrelsen, svenska landstingsförbundet, svenska landskommunernas
förbund, Sveriges skogsägareförbund — gemensamt med svenska
trävaruexport-, svenska cellulosa-, svenska trämasse- och svenska pappersbruksföreningarna
— skogssällskapet, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund,
Sveriges håradsallmänningsförbund ävensom Smålands och Blekinge
handelskammare, Västernorrlands och Jämtlands läns handelskammare samt
handelskammaren i Gävle. Styrelsen för skogshögskolan och statens skogsförsöksanstalt,
som jämväl erhållit förslaget och redogörelsen för provtaxeringen
på remiss, ha överlämnat yttranden från chefen för skogsförsöksanstalten,
professor Henrik Petterson samt professorerna vid skogshögskolan Thorsten
Streyffert och Olof Eneroth. De hörda myndigheterna och sammanslutningarna
ha i de flesta fallen antingen yttrat sig efter remissen av redogörelsen
för provtaxeringen eller också avgivit förnyade yttranden efter det denna
kommit dem tillhanda. Några ha emellertid yttrat sig innan de erhållit tillgång
till nämnda redogörelse och därefter ej inkommit med förnyade yttranden.
Därefter har departementschefen låtit inom finansdepartementets skatteberedning
ytterligare utreda frågan om taxering av skogsmark och växande
skog samt utarbeta alternativa förslag till föreskrifter därom, avsedda att tilllämpas
vid nästkommande allmänna fastighetstaxering, i huvudsaklig anslutning
dels till gällande grunder för sådan taxering, dels till domänstyrelsens
förslag. Vid denna överarbetning, för vilken departementschefen i vissa avseenden
under hand meddelat direktiv, lia såsom särskilt tillkallade sakkunniga
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
27
biträtt sekreteraren hos generaldirektören för domänstyrelsen, jägmästaren
I. B. N. Sjöström, biträdande jägmästaren M. G. F. Malmgård och överledaren
vid riksskogstaxeringen, biträdande jägmästaren A. E. Hagberg. Den verkställda
utredningen har sammanfattats i en inom skatteberedningen upprättad,
den 29 februari 1944 dagtecknad promemoria med därtill fogade särskilda
förslag till ändringar i kommunalskattelagen och till ny skogsvärderingsinstruktion,
avsedda dels för tillämpning vid genomförande av de av domänstyrelsen
föreslagna grunderna och dels för användning vid bibehållande i princip
av de nuvarande bestämmelserna.
Domänstyrelsens förslag till ändrade bestämmelser om värdering av skogsfastighet
innebär, att en helt ny metod för sådan värdering skall tillämpas.
Beträffande motiveringen i övrigt för de i den föreliggande propositionen
framlagda förslagen får utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet. Redogörelsen härutinnan återfinnes under följande rubriker
å nedan angivna sidor i propositionen, nämligen:
De olika metoderna för värderingen s. 34—37,
Allmänna normer för taxering av skogsfastighet. Nuvarande taxeringsvärden
s. 37-—48,
Markvärdet s. 48—62,
Skogsmarkens bonitering s. 62—70,
Apteringen s. 70—78,
Rotvärdet s. 78—88,
Korrektionsfaktorerna s. 88—100,
Räntefoten s. 101—104,
Allmänna kostnader för skogsbruket s. 104—110,
Uppskattning av virkesförrådet och det praktiska taxeringsarbelet s. 110
—147,
Förslag till ändringar i taxeringsförfarandet vid bibehållande av den nuvarande
värderingsmetoden s. 147—160,
Förmån av jakt m. m. s. 160—161,
Allmänna omdömen s. 161—175,
Departementschefen s. 175—181, samt
Ändringar i taxeringsförordningen s. 181—189. I
I de likalydande motionerna I: 320 och II: 516 har till stöd för de däri framställda
yrkandena anförts bland annat följande. Anledningen till utarbetandet
av det i propositionen framlagda förslaget hade angivits vara, att den nuvarande
taxeringen av fastighets skogstillgång utvisade ojämna och i allmänhet
lör låga värden, vilket förhållande ansetts i huvudsak bero på vissa brister
i nu gällande regler för taxering av skogsmark och växande skog. Det måste
emellertid sägas, att de nuvarande reglerna vore byggda på fullt riktiga grunder.
Om taxeringsmyndigheterna å vissa orter icke förstått att rätt tillämpa
dessa regler, kunde detta förhållande icke läggas själva författningen till last.
Taxeringsutfallet torde dock allteftersom taxeringsnämnderna vunnit större
28
Bevillningsutskottets betänkande nr 35-
erfarenhet ha förbättrats och numera med få undantag förete fullt tillfredsställande
resultat, om man bortsåge från de skiljaktigheter emellan taxeringsvärden
och försäljningspris som uppkommit på grund av penningvärdets fall
eller tillfälliga konjunkturstegringar. Det nu föreliggande av domänstyrelsen
utarbetade förslaget företedde så betydande praktiska olägenheter vid en omedelbar
tillämpning, att detsamma omöjligen nu kunde läggas till grund för
taxeringsarbetet. Förutsättningen för att det nya systemet överhuvud taget
skulle kunna användas vore att taxeringsmyndigheterna ägde säker kännedom
ej blott om skogsfastigheternas verkliga totala virkesförråd utan även om virkesförrådets
sammansättning i fråga om trädslag och sortiment i olika dimensionsgrupper
samt deras inbördes procentuella storlek i förhållande till den
totala virkesmassan. Förelåge icke sådan kännedom örn varje fastighetsdel,
måste varje försök till tillämpning av detta system med utgångspunkt från ett
flertal osäkra faktorer för varje taxeringsenhet ovillkorligen leda till ojämna
och oriktiga taxeringsresultat. Vidare komme redan den omständigheten, att
taxeringsmyndigheterna tvingades att utan nödig anpassningstid övergå till
ett helt nytt system, att medföra betydande svårigheter.
I anledning av förevarande proposition ha Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund och Jönköpings länsförbund av riksförbundet landsbygdens folk
till utskottet ingivit skrivelser, vari nämnda sammanslutningar avstyrkt tillämpning
av de i propositionen framlagda förslagen vid allmän fastighetstaxering
år 1945.
Sveriges skogsägareföreningars riksförbund har till en början erinrat om
att riksförbundet i sitt yttrande över domänstyrelsens förslag avstyrkt detsamma
under den motiveringen, att det nya taxeringsförfarandet icke kunde
anses innebära någon förenkling i taxeringsarbetet och att den utförda provtaxeringen
ej heller visade något påtagligt bättre resultat än nuvarande metod.
Riksförbundet förmenade fortfarande, att så länge man saknade en på direkt
inventering baserad kännedom om virkesförrådets storlek och sammansättning
på de olika taxeringsenheterna den nya metoden komme att i praktisk
tillämpning bliva betydligt svårare än man vore benägen att tro. Speciellt för
de små skogsägarna, som icke hade sina skogar inventerade, komme möjligheterna
för felaktig bedömning av de olika värderingsfaktorerna att bliva
särskilt vanskliga. Den nya metoden syntes därför först böra sättas på ingående
praktiska prov. Riksförbundet ville därför såsom sin uppfattning uttala,
att de i den förevarande propositionen föreslagna nya värderingsnormerna
för skog och skogsmark icke borde tillämpas vid fastighetstaxering år 1945.
Jönköpings länsförbund av riksförbundet landsbygdens folk har uttalat,
att tidpunkten för en genomgripande omläggning av taxeringsförfarandet icke
syntes förbundet vara lyckligt vald. Prisläget vöre onormalt och prisutvecklingen
oviss. Taxerings- och skogsvårdsmyndigheterna vore vidare hårt ansträngda
genom olika slags krisuppgifter och finge mycket svårt att hinna
med allt arbete som krävdes, om ett rättvist resultat skulle kunna nås. Förbundet
ansåge därför, att förslaget om fastighetstaxering år 1945 enligt de
i propositionen tillämpade principerna borde avslås.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
29
Utskottets yttrande.
Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen
och 2 § 1 mom. taxeringsförordningen äga rum vart femte år. Då den senaste
allmänna fastighetstaxeringen skedde år 1938, skulle följaktligen sådan
taxering ha ägt rum år 1943. Såsom framgår av den ovan lämnade redogörelsen
har emellertid genom förordningar den 19 december 1941 och den 5
mars 1943 den allmänna fastighetstaxeringen uppskjutits, varvid genom den
senare förordningen föreskrivits, att fastighetstaxeringen i stället skall äga
rum år 1945. I den föreliggande propositionen har departementschefen uttalat,
att ett ytterligare uppskov borde ifrågakomma endast örn synnerligen
starka skäl talade därför, men att detta icke syntes vara fallet. Departementschefen
har fördenskull förordat, att nästa allmänna fastighetstaxering skall
äga rum år 1945.
I likhet med departementschefen anser utskottet tillräckliga skäl icke förefinnas
för ytterligare uppskov med nästa allmänna fastighetstaxering och
utskottet tillstyrker således, att denna äger rum år 1945.
De i propositionen framlagda förslagen avse i huvudsak ändrade grunder
för värdering av skogsmark och växande skog. Utskottet får härvid erinra
örn att enligt gällande värderingsgrunder fastighets taxeringsvärde i regel
skall bestämmas till det belopp, som anses utgöra fastighetens värde efter
ortens pris, d. v. s. det allmänna saluvärdet. Denna regel gäller emellertid icke
beträffande skogsmark och växande skog. Härom stadgas i 9 § andra stycket
kommunalskattelagen enligt den nuvarande lydelsen av detta författningsrum,
att »område, som utgöres av skogsmark och växande skog, skall
upptagas till det värde, det kan anses äga vid ett efter rationella grunder bedrivet
skogsbruk». De närmare föreskrifterna angående värderingen av skogsmark
och växande skog finnas i anvisningarna till 9 § punkt 4 och i en särskild
skogsvärderingsinstruktion.
De nuvarande reglerna för taxering av skogsmark och växande skog, vilka
i väsentligen oförändrad form varit gällande från och med den allmänna
fastighetstaxeringen år 1922, avse att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt
och efter rationella grunder bedrivet skogsbruk. Enligt dessa regler uppskattas
värdet av den årliga virkesavkastningen från marken vid normal
skogstillgång, varefter detta värde kapitaliseras efter viss procentsats (vid
1922 års fastighetstaxering efter 6 procent, vid 1928 och 1933 års efter 5 procent
och vid 1938 års efter 4 procent). Det antal årsavkastningar, varmed
enligt den fastställda procentsatsen skall räknas vid kapitaliseringen, fördelas
därvid å skogsmarken och den därå växande skogen så, att av sammanlagda
värdet ungefär 18 procent komma att belöpa å marken och återstoden å skogen.
Vid 1922 års fastighetstaxering ansågos sålunda 3 normala årsavkastningar
belöpa å marken och 13,67 å skogen, vid 1928 och 1933 års taxeringar voro
motsvarande siffror 3,5 och 16,5 samt vid 1938 års taxering 4,5 och 20,5.
Det i enlighet härmed fastställda värdet för marken anses utgöra markens
taxeringsvärde. Det erhållna värdet för skogen däremot anses användbart
30
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
som omedelbart uttryck för skogsvärdet endast örn skogs tillgången är normal,
vilket uttryckes med att relativa skogstillgången är 1,0. Avviker skogen beträffande
virkesförrådet eller dettas sammansättning med avseende å åldrar
och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner från det tillstånd,
som anses motsvara normal skogstillgång, jämkas skogsvärdet uppåt eller
nedåt genom multiplikation med ett tal, som ger uttryck för relativa skogstillgången
i det särskilda fallet, alltså med t. ex. 0,9, 0,8 etc., örn skogstillgången
är mindre än normal, och med 1,1, 1,2 etc., om skogstillgången är större
än normal. Årsavkastningens värde för en viss fastighet bestämmes av fyra
faktorer: skogsmarksareal, bonitet, rotvärde och allmänna kostnader för
skogsbruket. Boniteten uttrycker markens årliga virkesavkastningsförmåga,
angiven i kubikmeter per hektar, och bonitetssiffran bestämmes under förutsättning
att skogsbruket bedrives efter rationella grunder och att skogstillgången
är normal. Rotvärdet avser värdet av normala virkesavkastningen,
uttryckt i nettopris per kubikmeter å rot och fastställt för varje fastighet
på grundval av genomsnittliga pris och omkostnader för olika sortiment under
den före vederbörande skogsvärderingsinstruktions utfärdande närmast
förflutna femårsperioden (vid 1922 års fastighetstaxering dock under åttaårsperioden
1912—1919). De allmänna kostnaderna avse kostnader för skogens
vård, förvaltning m. m. och skola generellt beräknas till viss del (enligt
bestämmelserna för fastighetstaxeringarna åren 1922 och 1928 a/4, därefter
1/3) av det efter boniteten och rotvärdet beräknade värdet å årliga virkesavkastningen
per hektar.
De i den föreliggande propositionen föreslagna grunderna för taxering av
skogsfastighet avse också att fastställa avkastningsvärdet vid uthålligt skogsbruk.
Utgångspunkten är emellertid icke ett »efter rationella grunder» bedrivet,
så att säga mera idealt skogsbruk utan det skogsbruk, som i genomsnitt
bedrives i den trakt, där vederbörande fastighet är belägen. Särskilda
värden uppskattas liksom enligt den nuvarande metoden för marken och för
den därå växande skogen. Till grund för uppskattningen lägges emellertid
ej en beräkning av sammanlagda värdet av marken och skogen under förutsättning
av »normal skogstillgång». Värderingen sker i stället med direkt utgångspunkt
från det vid taxeringstillfället förhandenvarande skogstillståndet
och grundas på de framtida virkesavkastningar, som med hänsyn till markens
produktionsförmåga och det förefintliga förrådet av träd över brösthöjd
(det mätbara virkesförrådet) beräknas utfalla vid kommande successiv avverkning
av skog. Beräknade värdet av dessa framtida avkastningar, som
alltså antagas uppkomma vid successiv avverkning av dels det befintliga virkesförrådet
och dels framdeles uppväxande skog, diskonteras till nuvärde.
Såsom värde å skogsmarken upptages därvid, vare sig å marken finnes mätbart
virkesförråd eller ej, det värde, som med hänsyn till dess produktionsförmåga
skulle tillkomma den, om därå ej funnes något sådant virkesförråd.
Detta värde, som kallas skogsmarkens diskonteringsvärde, avser att motsvara
kalmarksvärdet, men av praktiska skäl har som kalmark måst betraktas all
mark, som ej är bevuxen med skog över brösthöjd. Såsom värde å den
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
31
växande skogen redovisas återstoden av det beräknade sammanlagda värdet.
Denna återstod benämnes den växande skogens diskonteringsvärde.
Beräkning av sistnämnda värde sker med utgångspunkt från värdet å det
förefintliga mätbara virkesförrådet, om detta omedelbart avverkas (det s. k.
realisations- eller slaktvärdet), som här kallas rotvärde. Detta rotvärde lägges
alltså till grund för en beräkning av nuvärdet av de belopp, som i framtiden
antagas inflyta, när de rotstående träden i verkligheten komma att avverkas.
Härvid tages hänsyn till dels att träden under tiden intill avverkningen tillväxa
i massa (massatillväxten) samt utväxa till grövre och värdefullare dimensioner
(kvalitetstillväxten) och dels att skogsägaren under tiden ej får lyfta
någon ränta på sitt i skogen placerade kapital (räntefoten). Eftersom tillväxten
i massa och kvalitet (värdetillväxten) samt tiden fram till avverkningen
(växttiden) variera dels för olika delar av landet och dels för mark
av olika beskaffenhet och tillstånd, uppdelas landet i 6 tillväxtområden samt
marken inom varje tillväxtområde i 3 godhetsgrader (»god», »medelgod» och
»mindre god»). Då värdetillväxten och växttiden dessutom variera för skilda
trädslag och dimensioner, uppdelas virkesförrådet med hänsyn härtill i olika
delar (förrådsgrupper). För varje förrådsgrupp inom resp. tillväxtområde
och godhetsgrad sker i princip en särskild beräkning. Enär de värden, som
därvid framkomma, i sig innesluta även den del av skogsmarkens värde
(kalmarksvärdet i ovan angiven bemärkelse), som tillgodogöres genom tillväxten
av det därå befintliga mätbara virkesförrådet och som kommer att
inräknas i markens diskonteringsvärde, minskas de för de olika förrådsgruppema
framräknade värdena med belopp, motsvarande deli del av desamma,
som hänförts till skogsmarkens värde. Vad som härefter återstår utgör för
varje förrådsgrupp diskonteringsvärdet å de till gruppen hörande rotstående
träden. Förhållandet mellan sistnämnda värde samt rotvärdet å träd
av motsvarande förrådsgrupp uträknas och angives som ett relativtal, vilket
benämnes korrektionsfaktor. Nu berörda beräkningar äro grundade på
genom riksskogstaxeringen vunna erfarenheter örn tillväxtförhållanden, avverkningstakt
m. m. för den skog, som i genomsnitt finnes å mark av viss
godhetsgrad inom visst tillväxtområde, men eftersom det anses, att skog avviss
grovlek alltid skall erhålla det värde, som tillkommer den, örn den tillväxer
på samma sätt och avverkas i samma ordning som gäller för genomsnittsskogen,
kunna de för olika förrådsgrupper bestämda korrektionsfaktorerna
i alla förekommande fall tillämpas för uträkning av vederbörande förrådsgrupps
diskonteringsvärde (genom multiplikation med förrådsgruppens
rotvärde).
Vid beräkning av skogsmarkens diskonteringsvärde, som enligt vad ovan
angivits alltid sker under antagande, att därå ej finnes något mätbart virkesförråd,
tages som utgångspunkt värdet (förväntningsvärdet) av den skog,
som under nämnda förutsättning beräknas komma alt finnas å marken, örn
den nöjaktigt utnyttjas, efter den lid, som antages åtgå för skogens utväxande
till ett ungskogsstadium, då gallringsuttag snart kunna påbörjas. Därvid
förutsättes, att det virkesförråd, som uppväxer å marken, kommer att
32 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
tillväxa på det sätt och avverkas i den ordning, som antagits beträffande
den å marken eller liknande mark inom tillväxtområdet växande skogen.
Markvärdet har anknutits till den växande skogens rotvärde på det sättet,
att förhållandet mellan markvärdet per hektar samt en viss förrådsgrupps
(massavedskogens) rotvärde (per kubikmeter) uträknats för olika fall och
de därvid erhållna talen fastställts som konstanta faktorer för bestämmande
av markvärdet (markvärdefaktorer).
Korrektions- och markvärdefaktorer finnas sammanställda i en för hela
landet gemensam tabell, fogad vid den föreslagna nya skogsvärderingsinstruktionen.
Från ovannämnda båda diskonteringsvärden medgives avdrag nied /io
beträffande skyddsskog med högst 72 — motsvarande allmänna kostnader
för skogsbruket. Vad som härefter återstår utgör skogsmarkens värde (skogsmarksvärdet)
resp. den växande skogens värde (skogsvärdet). Vid värderingen
beräknas rotvärdet på grundval av genomsnittsprisen för olika sortiment
under tioårsperioden 1932—1941. Räntefoten för diskonteringsberäkningarna,
vilken motsvarar kapitaliseringsprocenten enligt nuvarande metod,
har föreslagits till 33/é procent.
Den principiella skillnaden mellan den nuvarande och den föreslagna metoden
är att, medan värdesättningen enligt den förra i allmänhet sker genom
kapitalisering av uppskattad årlig avkastning (kapitaliseringsmetod), värderingen
enligt den senare sker genom diskontering av beräknade, i framtiden
utfallande avkaslningsbelopp till nuvärde (diskonteringsmetod). En annan
viktig skillnad är att, medan beskattningsnämndernas huvudsakliga arbete
enligt den nuvarande metoden bestar i bestämning av relativa skogstillgangen,
d. v. s. hur det förhandenvarande virkesförrådet å viss fastighet förhåller sig
till ett beräknat normalförråd, beskattningsnämndernas huvuduppgift enligt
den föreslagna metoden kommer att bliva en direkt bedömning av virkesförrådet
och dess sammansättning.
I detta sammanhang må framhållas, att den nya metoden icke är avsedd
att medföra en annan värdenivå än den nuvarande metoden. Den nya metoden
kan nämligen sägas utgöra endast en närmare utveckling av reglerna för
beräkning av den relativa skogstillgången enligt den nuvarande metoden. Vid
lika värdefaktorer skola sålunda de båda metoderna leda till samma resultat.
Alla de uppgifter, som förutsättas för tillämpningen av den nya metoden,
skola ej ankomma på beskattningsnämnderna. Meningen är sålunda icke, att
nämnderna skola befatta sig med sådana begrepp som korrektionsfaktorer och
markvärdefaktorer. Ej heller behöva de beräkna eller hålla reda på rotvärden
för olika förrådsgrupper eller använda den ovannämnda vid instruktionen
fogade tabellen. Detta tillhör nämligen det centrala förberedelsearbetet
för taxeringen. De uppgifter, som nämnderna skola prestera, avse hu\udsakligen
virkesförrådet, av=,ättningsläget och markens godhetsgrad. Vid förberedelsearbetet
upprättas hjälptabeller, som hänföra sig till vissa bestämda
typer av avsättningslägen inom resp. län eller särskilda delar därav.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
33
Varje avsättningsläge kommer då att motsvaras av en serie rotvärden
för olika förrådsgrupper. Hjälptabellerna skola utarbetas så, att de innehålla
definitiva skogsvärden per kubikmeter för olika förrådsgrupper. Markvärdet
angives direkt i kronor per hektar för olika avsättningslägen. I hjälptabellerna
är alltså avdraget för allmänna kostnader redan verkställt. Hjälptabellerna
skola vara av två slag, nämligen hjälptabell nr 1, som är avsedd
att användas, då skogens kubikmassa är känd exempelvis genom trädräkning
eller annan uppskattning, samt hjälptabell nr 2, som är avsedd att begagnas,
då den totala kubikmassan och dennas fördelning på förrådsgrupper icke
är känd utan måste uppskattas genom bedömning. Till avhjälpande av de
svårigheter, som givetvis måste förefinnas för en riktig bedömning i sistnämnda
fall, skola till nämndernas förfogande ställas vid riksskogstaxeringen
erhållna uppgifter om medeltalen av virkesförrådets storlek per hektar
inom det område, där fastigheten är belägen. Dessutom har avsetts, att i mellersta
och södra Sverige, där svårigheterna att verkställa en riktig bedömning
av virkesförrådet äro störst, särskilda typskogar skola vara -uppskattade och
tillgängliga för demonstration på marken för nämndledamöterna. Antalet typskogar
avses i dessa delar av landet komma att uppgå till 400.
Olägenheterna med den nuvarande metoden sammanhänga framför allt
med de svårigheter, som äro förbundna med den relativa skogstillgångens bestämmande.
Samtidigt som ett rätt bedömande av denna faktor måste anses
vara synnerligen vanskligt, är den för taxeringsvärdets uträknande av mycket
stor betydelse. Enligt vad som framgår av redogörelsen för den undersökning,
som inom finansdepartementet av särskilda sakkunniga verkställts angående
taxeringsutfallet vid 1938 års allmänna fastighetstaxering, har relativa skogstillgången
vid nämnda taxering, liksom även vid 1928 och 1933 års taxeringar,
blivit ganska allmänt underskattad. De sakkunniga ha i detta sammanhang
sagt sig hålla för troligt, att man just i åsättande av relativa skogstillgången
hade att misstänka en betydande olikformighet vid värdesättningen av olika
fastigheter.
Vid sitt övervägande av de i den nu föreliggande propositionen framlagda
förslagen har utskottet för egen del funnit goda skäl tala för att den föreslagna
nya metoden för värdering av skogsmark och växande skog i flera
hänseenden är att föredraga framför den nuvarande metodep. Vad som enligt
utskottets uppfattning i främsta rummet ger den nya metoden företräde
framför den nuvarande är, såvitt utskottet kunnat finna, att genom
den nya metoden kan, örn erforderliga primäruppgifter äro för handen, vinnas
en bättre avvägning och en riktigare differentiering av taxeringsvärdena
för olika fastigheter inbördes. Visserligen torde även med tillämpning av
den nuvarande metoden möjlighet att erhålla en bättre avvägning av taxeringsvärdena
å olika fastigheter inbördes än som hittills skett förefinnas,
men metoden som sådan ger ingen säkerhet härför. Den nya metoden däremot
synes under nu angiven förutsättning i sig själv innebära garanti för
Biliana till riksdagens protokoll 19ii. 7 sami. Nr 35. 3
34 Bevillningsutskottets betänkande nr 3ö.
en riktigare avvägning. Vid tillämpning av den nya metoden kan, sedan
erforderliga primäruppgifter utrönts, utan mera invecklade räkneoperationer
erhållas det värde, som fastigheten skall ha i förhållande till andra fastigheter.
Det förhållandet, att i den nya metoden värderingen anknytes till
det sätt, på vilket skogsbruket i olika delar av landet faktiskt bedrives, och
ej till ett »efter rationella grunder» bedrivet skogsbruk, synes även ägnat
att giva riktigare taxeringsvärden. Såsom departementschefen jämväl framhållit,
bestämmas nämligen försäljningsvärdena uppenbarligen av det verkliga
utbyte av skogen, som flertalet köpare räkna med, och icke av det utbyte,
som ett fåtal köpare med särskilt goda skogliga insikter kunna utvinna ur
densamma.
Som en olägenhet, vilken framträtt under den nuvarande metodens tillämpning,
måste betecknas, att det hittills tillämpade förfaringssättet vid skogsmarkens
bonitering icke givit jämförbara uttryck för skogsmarkens avkastningsförmåga
i olika delar av landet. Helt allmänt torde kunna sägas, att
vid tillämpningen av denna metod icke tagits tillräcklig hänsyn till den inverkan,
som förorsakas av klimatiska olikheter. En mark i södra Sverige,
som åsatts viss siffra för bonitet, har sålunda i verkligheten visat sig ha en
högre produktionsförmåga än en mark i de norra delarna av landet, som åsatts
samma bonitetssiffra. Den nuvarande metoden har fördenskull till följd av
de tillåtnpade boniteringsgrunderna givit för höga taxeringsvärden i norra
Sverige och för låga taxeringsvärden i de södra delarna av landet. Särskilt
framträdande har denna ojämnhet varit i fråga örn markvärdena. Med
den föreslagna nya metoden kommer däremot i första hand skogens
faktiska tillstånd vid taxeringstillfället att bliva avgörande för värderingen.
Eftersom detta tillstånd delvis är beroende av markens produktionsförmåga,
innebär i allmänhet redan uppskattningen av vix-kesförrådet,
att viss hänsyn tagits till markens bonitet. Därutöver tages emellertid
enligt den nya metoden hänsyn till de klimatiska förhållandenas inverkan
på produktionsförmågan genom landets uppdelning i tillväxtområden. Boniteringen
enligt den nuvarande metoden ersättes av att marken inom varje
sådant område indelas i tre godhetsgrader. Genom de sålunda föreslagna
värderingsgrunderna synes en bättre avvägning kunna erhållas vid taxeringen
av skogsmark och därå växande skog i landets olika delar.
Mot den nyå metoden skulle kunna invändas, att densamma är mera
komplicerad och kräver vidlyftigare uträkningar än den nuvarande metoden.
Att den nya metoden, örn den genomföres, skulle komma att rent tekniskt
kräva ökat räknearbete för beskattningsnämnderna är visserligen otvivelaktigt.
Den omständigheten att i den nya metoden den relativa skogstillgången
ersatts av flera särskilda faktorer, vilka skola bestämmas var för sig,
innebär emellertid icke, att denna metod gör taxeringsarbetet mera komplicerat
än det varit förut. Enligt den nuvarande metoden skall nämligen
vid den relativa skogstillgångens bestämmande, om riktigt resultat skall kunna
erhållas, hänsyn tagas till en mångfald faktorer. I första hand erfordras
givetvis ett bedömande av i vad mån virkesförrådets storlek avviker från
Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 35
.... . .i .. ....,.!!. , . i ,, > ..... i ...
det s. k. normalförrådet. Därjämte måste emellertid utrönas, huruvida och
i vad mån virkesförrådet med avseende å åldrar och mogenhetsklasser samt
grövre och klenare dimensioner ayviker från det tillstånd, som anses motsvara
normal skogsdräng. Vid tillämpning av den nya metoden kunna, om
vederbörande skog är stamräknad eller uppskattad på annat tillförlitligt sätt,
erforderliga uppgifter för värderingen erhållas direkt ur uppskattningshandlingarna.
I fråga om skogar, för vilka sådana handlingar icke finnas, medför
den nya metoden givetvis större svårigheter.
Till den föreslagna nya metodens företräden framför den nuvarande bör
även räknas, att i sådana fall, då taxeringsvärdet av beskattningsnämnderna
blivit oriktigt bestämt, vederbörande skogsägare äger möjlighet att genom
verkställande av en pnkel stamräkning få fastslaget vilket värde, som bör
åsättas fastigheten. Möjligheten att genom besvär vinna rättelse i en oriktig
taxering blir fördenskull betydligt större, örn den föreslagna metoden genomföres,
än den hittills varit. Den nya metoden torde sålunda vara ägnad att
hos skogsägarna väcka intresse för en uppskattning av skogstillgångarna å
deras fastigheter. Enbart detta förhållande bör givetvis så småningom kunna
bidraga till förbättrade taxeringsresultat.
Ehuru utskottet sålunda finner den nya metoden ur principiell synpunkt
vara att föredraga framför den nuvarande och utskottet på grund härav
anser att densamma bör genomföras, hyser dock utskottet betänkligheter
mot förslaget att genomföra den nya metoden redan vid nästa års allmänna
fastighetstaxering. Eftersom hushållningsplaner eller andra uppskattningshandliijigar
torde finnas tillgängliga endast för ett relativt ringa antal
skogar, skulle värderingen enligt den nya metoden, om denna nu genomföres,
i flertalet fall komma att ske efter de mera schablonmässiga beräkningsgrunder,
som förutsättas vid användning av hjälptabell nr 2. Såsom ovan
nämnts bär i propositionen avsetts, att beskattningsnämnderna vid tillämpningen
av denna hjälptabell skola till ledning för värderingen lia tillgång
till de vid riksskogstaxeringen inhämtade uppgifterna samt kunna anställa
jämförelser med särskilda typskogar. Det är emellertid alt märka, att den
senaste riksskogstaxeringen för närvarande ägt rum endast i de sex nordligaste
länen. I de aderton sydligaste länen, d. v. s. länen söder om Kopparbergs
och Gävleborgs län, har en fullständig riksskogstaxering icke skett sedan
åren 1923—1929. Enligt i propositionen lämnad uppgift lia inom sistnämnda
län nyligen utförda stickprovstaxpringar i form av s. k. vedskogsipventeringar
givit anledning förmoda, att virkesförrådet och dess sammansättning efter
den föregående riksskogstaxeringen undergått betydande förändringar inom
dessa områden. I en stor del av landet skulle alltså, om den nya metoden
nu genomföres, icke vid taxeringen av fastigheter, för vilka uppskattningshändiingar
saknas, finnas annat jämförelsematerial än typskogar. Med
hänsyn till den korta tid, som nu återstår till laxeringsarhplets början, synes
för övrigt kunna befaras, att bearbetningen av de vid typskogsundersökningarria
vunna resultaten icke medhinnes i den utsträckning, som kan anses
erforderlig.
36
Bevillningsutskottets betänkande nr 3ö.
Vid statens skogsförsöksanstalt pågå för närvarande vissa produktionsforskningar,
varvid åsyftas att för olika kombinationer av bonitet och skötselprogram
uppställa tabeller, som utvisa beståndsutvecklingen vid stigande ålder.
Ändamålet med dessa undersökningar är att klargöra, på vad sätt en
skog under olika betingelser bör skötas för vinnande av största möjliga utbyte.
Då berörda undersökningar icke torde bliva avslutade före den instundande
fastighetstaxeringens början, skulle kunna ifrågasättas, att med
genomförandet av den nya metoden även på grund härav borde anstå, till
dess resultaten av undersökningarna föreligga. Härvid måste emellertid beaktas,
att de av skogsförsöksanstalten utarbetade produktionstabellerna, vilka
äro avsedda att tjäna såsom handledning vid drivandet av ett mera idealt
skogsbruk, icke kunna förväntas bliva allmänt tillämpade förrän efter mycket
lång tid. Med hänsyn till att värderingen enligt den nya metoden anknyter
till skogsbruket, sådant detsamma faktiskt bedrives, torde dessa produktionstabeller
knappast kunna antagas komma att få någon mera väsentlig betydelse
vid den nya metodens utformning. Möjligt är att produktionsforskningarnas
resultat kunna föranleda någon jämkning i de utarbetade korrektionsfaktorerna.
Någon anledning att uppskjuta genomförandet av den nya metoden
i avbidan på dessa resultat synes dock ej föreligga.
Inom utskottet bär ifrågasatts, att vid den instundande fastighetstaxeringen
den nya metoden skulle tillämpas i de län, där den senaste riksskogstaxeringen
hittills skett, medan däremot den nuvarande metoden skulle komma till användning
i övriga län. Båda metoderna skulle sålunda enligt denna tanke
lagfästas och de verkställda taxeringarna enligt vardera metoden vara definitiva.
Givetvis kunna principiella invändningar resas mot en sådan anordning,
varigenom taxeringen i olika delar av landet verkställes efter skilda grunder.
Då utskottet icke ansett sig kunna förorda ett lagfästande av båda metoderna,
har emellertid detta närmast berott därpå, att erfarenheter, som vunnits vid
försök att tillämpa båda metoderna under förutsättning av samma allmänna
värdefaktorer, synts utvisa, att metoderna, ehuru de i princip under nämnda
förutsättning skola leda till samma resultat, dock i realiteten ej göra detta.
Ett genomförande av den nya metoden vid 1945 års allmänna fastighetstaxering
skulle otvivelaktigt medföra en betydande ökning av förberedelsearbetet
till denna taxering i jämförelse med det arbete, som skulle erfordras,
därest den nuvarande metoden bibehölles för ännu en taxeringsperiod.
Det skogstekniska förberedelsearbetet torde i stor utsträckning få utföras
av skogsvårdsstyrelsema och dessas personal. Skogsvårdsstyrelserna äro emellertid
under rådande förhållanden starkt upptagna med andra arbetsuppgifter.
Av representanter för länsjägmästarkåren har även till utskottet framförts
farhågor för att det erforderliga förberedelsearbetet icke skulle medhinnas
under den korta tid, som nu återstår till taxeringens början, samt uttalats
önskemål örn uppskov med den nya metodens genomförande. Utskottet har
icke kunnat undgå att fästa synnerlig vikt vid de praktiska svårigheter, som
uppenbarligen äro för handen i ifrågavarande hänseende. Det måste även
beaktas, att, om den nya metoden nu bleve genomförd, enskilda skogsägare,
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
37
som önskade verkställa uppskattning av sina skogar, säkerligen i mångå itali
ej skulle kunna erhålla sakkunnigt biträde härtill.
Av ovan anförda skäl har utskottet sålunda — trots sin principiella anslutning
till de i propositionen framlagda huvudgrunderna för den nya metoden
— funnit sig böra förorda ett uppskov med genomförandet av denna
metod till den närmast efter nu ifrågavarande fastighetstaxering följande
allmänna fastighetstaxeringen, vilken, såvida annat ej beslutas, kommer
att äga rum år 1948. I enlighet med de i de likalydande motionerna 1:320
och II: 516 framställda yrkandena föreslår utskottet följaktligen, att den nuvarande
metoden skall tillämpas vid 1945 års fastighetstaxering.
Genom ett sådant uppskov vinnes även den fördelen, att den pågående riksskogstaxeringen
hinner äga rum inom flera län samt att längre tid erhålles
för bearbetning av materialet från typskogsundersökningarna.
Vad angår detaljerna i den nya metoden förutsätter utskottet, att dessa
under den tid, som enligt utskottets förslag kommer att stå till buds, överarbetas
och — i den mån så befinnes kunna ske — förbättras och förenklas.
Utskottet vill i detta hänseende särskilt erinra om räntefoten, sättet för
markvärdets beräkning och korrektionsfaktorerna. Beträffande räntefoten
ifrågasätter utskottet, huruvida icke de riskmoinent, som förefinnas vid
skogsbruk såväl som vid varje annan rörelse, böra föranleda en något högre
räntefot än den i propositionen föreslagna, 3 ZU procent. Utan att taga
ståndpunkt till spörsmålet om den lämpliga storleken av räntefoten enligt
den nya metoden har utskottet, såsom framgår av det följande, vid framläggandet
av förslaget till skogsvärderingsinstruktion enligt den nuvarande metoden
funnit sig böra förorda bibehållande av den vid 1938 års fastighetstaxering
tillämpade räntefoten av 4 procent. I fråga om markvärdet synes den
nya metoden i norra Sverige giva ett lågt markvärde men i södra Sverige resultera
i en betydande stegring av det hittillsvarande markvärdet. Detta förhållande
synes utskottet böra närmare undersökas. Likaså bör övervägas,
huruvida icke beträffande sådan mark, som är mindre produktiv för skogsbruk,
t. ex. ljungmarker, vilka vid tillämpning av de i propositionen föreslagna
värderingsgrunderna skulle komma att åsättas betydande värde, en
reduktion av detta värde på ett eller annat sätt bör äga rum för ernående
av större överensstämmelse med det verkliga värdet. Vidare må påpekas,
att i den vid den föreslagna skogsvärderingsinstruktionen fogade tabell A, utvisande
korrektionsfaktorer och markvärdefaktorer, skillnaden mellan de
för olika tillväxtområden angivna talen i vissa fall är högst avsevärd. Detta
förhållande, som får stor betydelse vid taxeringen i gränstrakterna av åsyftade
tillväxtområden, synes vid överarbetningen av grunderna för den nya
metoden böra ägnas uppmärksamhet.
För vinnande av ökad kännedom örn den nya metodens verkningar synas
även ytterligare provtaxeringar böra äga rum.
Utskottets ställningstagande till propositionen föranleder givetvis belt annan
författningstext än den i propositionen föreslagna. Med hänsyn till möj
-
38
Bevillningsutskottets betänkande nr -35.
lil'' i''- • f • . M - < ’. • i * ''
ligheten att den nuvarande metoden för värdering av skogsmark och växande
skog komme att antagas av riksdagen ha emellertid såsom bilagor till propositionen
(s. 196—203) fogats i anslutning till denna ståndpunkt upprättade
förslag till dels ändrad lydelse av kommunalskattelagen och dels instruktion
för värdering av skogsmark och växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderingsinstruktion).
Vid granskning av dessa författningsutkast har utskottet
funnit desamma kunna utan annan ändring än i fråga om räntefoten
och vad därmed sammanhänger upptagas såsom utskottets förslag till författningstext.
Vid upprättandet av förslag till ändringar i taxeringsforordningen
har det i propositionen framlagda förslaget i sådant hänseende legat
till grund, dock nied uteslutande av de ändringar, vilka föranletts av det
föreslagna införandet av den nya metoden för värdering av skogsmark och
växande skog.
De föreslagna ändringarna i kommunalskattelagen, vilka hänföra sig till
punkt 4 av anvisningarna till 9 §, innebära — förutom vissa förtydliganden
— allenast den avvikelsen från nu gällande bestämmelser, att avdraget för
allmänna kostnader sänkts från 1/3 till 3/10. Till denna fråga återkommer utskottet
i det följande.
Beträffande förmån av jakt och fiske har domänstyrelsen framhållit önskvärdheten
av att i anvisningarna till kommunalskattelagen infördes ett stadgande
om att förmåner av detta slag icke skulle upptagas till högre värde än
som kunde anses motsvara värdet av den efter lämplig räntefot kapitaliserade
avkastningen. Skatteberedningen har härom anfört, att vid värdering av ifrågavarande
förmåner skulle tillämpas den för beräkning av värdet å all fast
egendom utom såvitt angår avkastningsvärdet å skogsmark och växande skog
gällande bestämmelsen om värdesättning efter allmänna saluvärdet, vid vars
bestämmande enligt punkt 1 av anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen
hänsyn skulle tagas ej endast till faktiskt betalda köpeskillingar utan även
till fastighetens avkastning. Vidare har skatteberedningen framhållit, att gällande
bestämmelser alltså innehölle erforderliga normer för beräkning av värdet
å berörda förmåner samt att meddelande av särskilda regler i detta avseende
syntes vara både olämpligt och onödigt. Utskottet ansluter sig till vad
skatteberedningen sålunda anfört, mot vilket departementschefen ej heller
haft någon erinran.
Förslaget till skogsvärderingsinstruktion innebär i jämförelse med den år
1937 utfärdade instruktionen i huvudsak följande ändringar.
För erhållande av en någorlunda tillfredsställande bedömning av den relativa
skogstillgången har i instruktionen intagits en föreskrift om att virkesförrådet
per hektar och relativa virkesförrådet för varje fastighet skola antecknas
i vederbörande taxeringslängd, varvid närmast åsyftas den s. k. kontrollängden.
Då relativa skogstillgången bestämts med avvikelse från relativa
virkesförrådet, skola jamvaf skälen härför antecknas i längden. Till ledning
för bedömandet i sistnämnda fall har angivits, att för vissa geografiska områden
kunde begagnas någon lämplig närmemetod samt att jämförelse kunde
göras med tvpskogar. Uppskattning av tvpskogar avses nämligen skola ske
"•< > i'' \< > - i 1 * I'' •> *'' • f lin: "in.i .
39
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
även med bibehållande av den nuvarande metoden, vilken uppskattning emellertid
skall kompletteras med bestämmande av relativ skogstillgång.
I detta sammanhang må jämväl nämnas, att i 65 § taxeringsförordningen
i överensstämmelse med av skatteberedningen framställt förslag intagits ett
stadgande om skyldighet för fastighetstaxeringsnämndens ordförande att undersöka
i vad mån beredningsnämnderna vid bestämning av den relativa
skogstillgången kommit till skäliga resultat.
Den i den senaste skogsvärderingsinstruktionen medgivna möjligheten att
beträffande skog, för vilken ordnad bokföring finnes, lägga denna till grund
för rotvärdesberäkningen har borttagits i den nu föreslagna instruktionen.
Skatteberedningen, som förordat denna ändring, har i detta hänseende anfört,
att bestämmelserna härom kunde tillämpas endast beträffande de större
skogskomplexen, men att det förhållandet att dessas ägare hade intresse av att
förete sin bokföring endast då detta ställde sig fördelaktigt för dem icke vore
ägnat att bidraga till jämnhet i taxeringen och syntes kunna leda till orättvisor.
Rotvärdet beräknas liksom i propositionen med hänsyn till virkesprisen
för tioårsperioden 1932—41.
Räntefoten har i de såsom bilagor till propositionen fogade författningsutkasten
liksom i de i propositionen framlagda förslagen angivits till 33/4 procent.
I anslutning härtill har skogsmarksvärdet ansetts böra beräknas till 5 gånger
nettovärdet på ett års normal avkastning och skogsvärdet till 2l2/3 gånger
nettovärdet på den normala årsavkastningen. Avdraget för allmänna kostnader
har i utkasten bestämts till V
Då utskottet, såsom framgår av vad ovan i samband med den föreslagna nya
metoden anförts, anser tveksamt, huruvida räntefoten bör sättas så lågt som
till 33/4 procent, har utskottet funnit sig böra förorda bibehållande av samma
räntefot som i 1937 års skogsvärderingsinstruktion eller 4 procent. I enlighet
därmed skall liksom i sistnämnda instruktion skogsmarksvärdet utgöra
nettovärdet av 4l/2 normala årsavkastningar och skogsvärdet vid normal skogstillgång
nettovärdet av 201/2 normala årsavkastningar.
Beträffande avdraget för allmänna kostnader, vilket enligt 1937 års skogsvärderingsinstruktion
skulle utgöra 1/3, har utskottet ansett sig böra godtaga
den i propositionen föreslagna nedsättningen av detta avdrag till 3/10.
Den nu föreslagna ändringen i 65 § taxeringsförordningen har förut berörts.
Beträffande övriga ändringar i taxeringsförordningen må nämnas, att enligt
vad departementschefen anfort de nuvarande särskilda längderna för jordbruksfastighet
och annan fastighet på landet avses skola sammanföras till en
längd. I samband därmed har departementschefen föreslagit, att de av fastighetstaxeringsnämnden
beslutade värdena ej skola, såsom hittills skett, särskilt
antecknas i de fall, då beredningsnämndens förslag godkännes. Departementschefens
förslag, till vilket utskottet ansluter sig, föranleder en ändring j 66 §
3 mom.
S. k. kontrollängd, i vilken skola angivas de av beredningsnämnden följda
grunderna för taxeringen såvitt angår jordbruksfastighet, har hittills förts endast
på landsbygden och icke i stad. Departementschefen, som ansett förande
40
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
av kontrollängd för jordbruksfastighet i stad vara i stort sett lika befogat som
förandet av kontrollängd för samma slags egendom på landet, har föreslagit
införande av sådan längd jämväl beträffande jordbruksfastighet i stad, vilket
föranleder ändring i 67 § 3 mom. Utskottet ansluter sig till detta förslag.
För att göra de officiella uppgifterna om fastigheternas arealer lättare tillgängliga
för beskattningsnämnderna ifrågasatte beskattningsorganisationssakkunniga
i sitt år 1942 avgivna betänkande, huruvida icke vid en kommande
allmän fastighetstaxering en fullständig, ny avskrift av jordregistret för varje
socken, i stället för kompletterade äldre jordregisterutdrag, borde tillsfällas
beredningsnämnderna. Denna fråga har icke närmare berörts vare sig i propositionen
nr 345 till 1943 års riksdag med förslag till ny taxeringsorganisation
eller i den nu föreliggande propositionen. Enligt vad för utskottet uppgivits äro
de äldre kompletterade jordregisterutdragen synnerligen svåröverskådliga och
upprättandet av nya sådana utdrag är fördenskull i hög grad påkallat. Härvid
må erinras om att enligt föreskrift i 60 § 1 mom. taxeringsförordningen
länsstyrelsen skall ombesörja, dels att de vid närmast föregående allmänna
fastighetstaxering tillgängliga jordregisterutdragen bliva fullständigade med
de anteckningar, som efter utdragens upprättande tillkommit i jordregistret,
dels ock att utdrag verkställes av jordregistret i de delar, som upplagts under
samma tidrymd, varefter länsstyrelsen skall översända utdragen till vederbörande
beredningsnämndsordförande. Upprättandet av nya jordregisterutdrag
för hela landet skulle emellertid enligt vad utskottet inhämtat kräva en tid av
minst ett år, varför detta ej kan ifrågakomma till den instundande allmänna
fastighetstaxeringen. För att i någon mån undanröja de olägenheter, som föranledas
av de äldre utdragen, anser sig utskottet dock böra föreslå, att i sådana
orter, där avstyckningar under de senare åren förekommit i särskilt
stor utsträckning och där olägenheterna av de äldre utdragen följaktligen torde
vara störst, nya jordregisterutdrag upprättas och tillställas beredningsnämndsordförandena.
Utskottet förutsätter därvid, att avfattningen av ovannämnda
stadgande icke skall anses utgöra hinder för ett sådant tillvägagångssätt.
Utskottets hemställan.
Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,
att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts förevarande
proposition nr 240 icke kunnat av riksdagen oförändrad
bifallas, i anledning av propositionen och de i anslutning
till densamma väckta likalydande motionerna 1:320 och
II: 516
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
41
1) för sin del antaga följande
Förslag
till
lag örn ändring i kommunalskattelagen den 28 september
1928 (nr 370).
Härigenom förordnas, att anvisningarna till 9 § kommunalskattelagen den
28 september 1928 skola hava ändrad lydelse på sätt nedan angives.
Anvisningar
till 9 §.
1. Med fastighets----andra synpunkter.
2. Vid värdesättning —--angivna enhetsvärden.
3. Taxering av---i dammanläggningen.
4. För jordbruksfastighet--— växande skog.
Dylik fastighet---å skogsmarken.
Skogsmark skall---(skogsmarkens avkastningsvärde).
Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig den vid
tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan dylik mark, som
av ålder ligger skoglös, såframt marken kan anses lämpa sig för skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller slåtter
samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är att
betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig beteseller
slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas
såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med kultiverad
betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak
foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som för betets
förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana åtgärder
som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av
klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller
de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas. Sådan marks värde skall medräknas
vid värdesättning av fastigheten i övrigt.
Skogsmarkens normala---(normal skogstillgång).
Den normala---växande skog.
42
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
^ •»•;« ... A \.t, f. . f* ..
Från värdet av den enligt sålunda angivna grunder beräknade avkastningen
skola avdragas tre tiondelar för kostnader för skogens vård, förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning,
skatter m. m. För skyddsskog eller annan därmed jämförlig skog,
som på grund av gällande lagstiftning eller rådande svåra naturförhållanden
måste skötas i skyddssyfte med anlitande för skogens vård och underhåll av
en osedvanligt stor del av den alstrade avkastningen, må avdraget för kostnader
efter prövning i varje särskilt fall och med angivande av ''skålen höjas,
dock ej till mer än hälften av den beräknade normala avkastningen. Det sålunda
reducerade värdet anses utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning
per hektar skogsmark.
Skogsmarkens avkastningsvärde — ---växande skog.
Växande skog---(relativ skogsjållgång).
Belastas skogsområde ----särskilt angivas.
Består en---äga rum.
Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, byggnad
å skogen, i den mån ej densamma bör anses inbegripen i sådant normalt
byggnadsbestånd å taxeringsenheten, som inräknas i de för inägorna tillämpade
enhetsvärden, servitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med
skäligt belopp, och värdet av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i skogsmarkens
värde, yid dylik uppskattning skall alltid iakttagas, att uppskattning
sker till det värde förmånen har för den taxeringsenhet, varom fråga är.
Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må betesvärde åsättas
endast såframt betet plägar utnyttjas. Därest å skogsmark, varå rationellt
skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde detta i regel visa, att
betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt värde, att anledning att
särskilt uppskatta detsamma saknas. Skogshärhärgen och andra dylika, oftast
mera tillfälliga byggnader åsättas intet särskilt värde, utan anses deras värde
ingå i skogsmarkens värde.
Har på---till 10 §.
5. Jordbruksfastighet eller —--här ovan.
6. Örn två---särskild kommun.
7. Vid uppskattning---räntans belopp.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1945; dock skal} densamma redan
dessförinnan lända ti}} efterrättelse, såvitt angår 1945 års allmänna fastighetstaxering.
43
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
, ? v .. ^»t »m. ! .i,,, /. v. •. it.. •>
2) för sin del antaga följande
Förslag
till
förordning om ändring i taxeringsförordningen den 28 september
1928 (nr 879).
■*''•*■* * ''t
Härigenom förordnas, att 58 § 1 morn., 62 § 2 morn., 65 §, 66 § 3 mom.
och 67 § 3 mom. taxeringsförordningen den 28 september 1928 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.
58 §.
1 mom. När allmän fastighetstaxering förestår, har domänstyrelsen att i
samråd med statens skogsförsöksanstalt och skogsstyrelsen låta på grundval
av tillgängliga handlingar eller eljest i mån av behov inhämtade upplysningar
för varje län eller i skogligt avseende likartade delar av län sammanställa
uppgifter om den ungefärliga arealen av skogsmark och av övrig mark, skogsmarkens
genomsnittliga bonitet samt virkesförrådets genomsnittliga storlek
och åldersfördelning, särskilt för barrträd, för ädla lövträd och för övriga
trädslag. Uppgifterna skola avlämnas till länsstyrelsen senast den 15 september
året näst före taxeringsåret. Vid uppgifternas avlämnande bör jämväl avgivas
yttrande och förslag rörande sortimentssammansättning å den normala
skogsavkastningen och däremot svarande omloppstider, bruftopriser för olika
sortiment samt rotvärden för den normala skogsavkastningen och i samband
därmed recjuktionstal för beräkning av verklig virkesmassa på bark i rätt
tillstånd ävensom i erforderligt avseende uppgift om det material, som legat
till grund för nämnda sammanställningar och förslag.
Sedan de------sådant ske.
»»* • t;> i • u,•»’ i .i:,
62 §.
2 mom. Vid beredningsnämndens första sammanträde och innan taxeringsarbetet
tager sin början, åligger det ordföranden att avgiva noggrann redogörelse
ej mindre rörande de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1
mom. omförmälda sammanträdet, samt de värderingsgrunder i övrigt, som å
detta sammanträde ansetts böra inom distriktet tillämpas, än även rörande
samtliga de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under
tiden efter senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande
fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens mening
kunna dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom distriktet
fastigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning om de anvisningar,
som i fråga örn värdesättning av skogsmark och växande skog
44 Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
lämnats vid det ovan omförmälda sammanträdet. Redogörelsen ävensom beredningsnämndens
mening härom böra protokollföras.
Härefter åligger--— i distriktet.
65 §.
Ordförande i---64 a §;
b) att före fastighetstaxeringsnämndens sammanträde granska de från beredningsnämndernas
ordförande enligt 64 § inkomna längderna och övriga
handlingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna tillämpat
de enhetsvärden, som föreslagits vid det i 59 § 1 mom. omförmälda sammanträdet,
samt de värderingsgrunder i övrigt, som å detta sammanträde ansetts
böra komma till användning inom vederbörande beredningsdistrikt,
ävensom i vad mån beredningsnämnderna vid uppskattning av relativa
skogstillgången för fastighet med växande skog kommit till skäliga resultat;
c) att vidtaga — — — och längder.
Ordförande i--- — d) sägs.
66 §.
3 mom. Sedan det---för fastigheten.
Nämndens sålunda fattade beslut skola, där de skilja sig från beredningsnämndens
förslag, antecknas i fastighetslängderna.
Fastighetslängderna underskrivas---och ledamöter.
67 §.
3 mom. Fastighetstaxeringsnämnd i stad företager fastighetstaxeringen i
den ordning, som finnes bäst lämpad för vinnande av jämnhet och likformighet
mellan taxeringsvärdena i stadens olika delar. Nämnden beslutar, dels
med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet och dels, beträffande
varje fastighet, för vilken fastighetsskatt skall utgöras, vem som för
året skall upptagas såsom skattskyldig för fastigheten. Nämndens sålunda
fattade beslut skola antecknas i fastighetslängder, och skola i fråga örn dessa
längder stadgandena i 62 § 3 mom. hava motsvarande tillämpning. De av
nämnden följda grunderna för taxeringen, såvitt angår jordbruksfastighet,
skola upptagas i en särskild längd. I fråga om denna längd skall i tillämpliga
delar gälla vad'' i 62 § 4 mom. sägs, dock att sammandrag av längden icke
skall översändas till landskamreraren i länet.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
45
3) för sin del antaga följande
Förslag
till
förordning nied instruktion för värdering av skogsmark och
växande skog vid taxering av fastighet (skogsvärderings
instruktion).
Härigenom förordnas, att vid taxering av fastighet skola jämte de föreskrifter,
som meddelas i kommunalskattelagen, tillämpas följande uppskattningsgrunder.
1. Särskilda värden skola beräknas för skogsmark och växande skog.
Skogsmark skall värdesättas efter sin normala avkastningsförmåga på sätt
i punkterna 4, 5 och 6 närmare angives (skogsmarkens avkastnings värde).
Växande skog skall värdesättas med hänsyn till dess beräkneliga faktiska
värdeavkastning enligt punkterna 4, 5, 6 och 7 (skogsvärdet).
A. Skogsmark.
2. Såsom skogsmark skall upptagas all icke odlad mark, som, vare sig
den vid tillfället är skogbärande eller ej, är lämplig att använda för skogsproduktion.
Till skogsmark hänföras således även ljungmark och annan
dylik mark, som av ålder ligger skoglös, såframt den kan anses lämpa sig för
skogsproduktion.
Såsom skogsmark skall ej upptagas sådan skoglös eller obetydligt trädbevuxen
ängsmark, som, ehuru den visserligen kan användas för skogsproduktion,
i främsta rummet disponeras för foderproduktion genom bete eller
slåtter samt med god hushållning även bör därtill användas, vare sig den är
att betrakta såsom kultiverad betesäng eller den är hänförlig till naturlig
betes- eller slåtteräng. Skogbevuxen s. k. hagmark skall, i den mån den utnyttjas
såsom kultiverad betesäng, ej heller redovisas såsom skogsmark. Med
kultiverad betesäng avses sådan icke i vanlig mening under plog lagd, i huvudsak
foderproducerande men ej sällan något trädbevuxen betesmark, som
för betets förbättrande är föremål för ordnad skötsel, varmed förstås sådana
åtgärder som röjning, dikning, planering, kalkning, gödsling, frösådd m. m.
Till skogsmark räknas ej heller s. k. impediment, vartill hänföras myrar
(mossar och kärr), berg, fjällmark och annan dylik mark, som på grund av
klimatiska förhållanden, ogynnsamma vattenförhållanden, näringsbrist eller
de lösa jordlagrens ringa djup är av den beskaffenhet, att någon egentlig
skogsproduktion där icke kan påräknas.
Värdet av sådan mark ävensom, i förekommande fall, av bete å skogsmark
skall inräknas i värdet av fastigheten i övrigt.
Allmänna
värderings
grunder.
Begreppet
skogsmark.
Areal
tikogmarlc.
Bonitel.
Matvärde.
46
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
3. Arealen skogsmark beräknas, vad angår statens och andra allmänna
skogar, efter därom av domänstyrelsen meddelade eller eljest tillgängliga
officiella uppgifter; vad angår enskilda skogar under ordnad hushållning med
tillgängliga och tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar efter uppgifter i
dessa; samt, vad angår övriga skogar, med ledning av uppgifter från jordregistret,
ekonomiska kartverk eller andra offentliga handlingar, så ock efter
ingivna deklarationer och andra upplysningar, som kunna införskaffas.
4. Skogsmarkens normala virkesavkastningsförmåga (boniteten) skall beräknas
efter den årliga virkesavkastning, uppskattad i kubikmeter per hektar,
som anses kunna erhållas vid ett efter rationella grunder bedrivet skogsbruk
och under antagande, att marken vore bevuxen med ett tillfredsställande
samt å behörigå åldrar fördelat virkesförråd (normal skogstillgång). Boniteten
är således icke beroende av att den för viss tid uttagbara virkesavkastningen
är vare sig högre än normalt, på grund av att skogen är mer än
vanligt väl sluten eller innehåller relativt stor tillgång på moget virke, eller
lägre än normalt, på grund av att skogen är utglesnad eller utgöres av övervägande
ungskog, utan boniteten bestämmes av den uthålliga åriigä virkesavkastning,
skogsmarken skulle lämna, örn skogstillgången under rationell
skötsel vore normal. Såsom sådan normal virkesavkastning är att anse exempelvis
den, som i medeltal uppnås på sådana större skogsbruk, där det väl
sörjes för såväl återväxt som beståndsvård, och där det finnes ett väl slutet
och på behöriga åldrar väl fördelat virkesförråd.
Boniteten skall bestämmas efter den virkesproducerande förmågan utan
hänsyn till föreliggande möjlighet eller sätt för virkesavkastningens utnyttjande.
Vidare är att märka, att boniteten skall vara genomsnittlig och således
skall för skogsmarken i dess helhet avvägas med hänsyn till dess i olika
delar skiftande producerande förmåga.
Vid bestämning av boniteten skall hela den normala årliga virkesavkastningen
uppskattas i kubikmeter per hektar och avse virke i rått tillstånd,
mätt i verklig kubikmassa fast mått på bark, d. v. s. den virkeskvantitet, som
erhålles, då virket mätes på rot efter noggranna s. k. massatabeller. Boniteten
angives — utom i visst i anvisningarna till kommunalskattelagen angivet
fall då skyddsskog eller liknande skog ingår i en taxeringsenhet —- som en
för hela taxeringsenheten i fråga gällande medelbonitet. Finnas för skogen
tillförlitliga skogsuppskattningshandlingar, angivande skogsmarkens olika boniteter
eller innehållande andra uppgifter, varav medelboniteten kan bedömas,
sker uppskattningen med ledning därav. Saknas sådana handlingar, uppskattas
boniteten med ledning av vad som är känt eller kan utrönas örn
skogsmarken i fråga, jämfört med medelboniteten å trakten i övrigt.
Den uppskattade boniteten jämkas till den av bonitetsklasserna i tabell I,
som ligger närmast. Bonitet, som uppskattas högre än den högsta i tabellen
angivna bonitetsklassen, jämkas till närmaste hela tgl.
5. För värdering i penningar av den sålunda uppskattade normala virkesavkastningen
beräknas virkets nettovärde per kubikmeter å rot (rotvärde)
enligt de pris, som under åren 1932—1941 på grund av prissättning nämnda
år i genomsnitt varit å orten gällande för de sortiment, varav dylik normal
opaginerad Kontrollera mot PDF
] ... ......,,J .... •
Bevillningsutskottets betänkande nr 35. 47
virkesavkastnirig anses sammansatt (normal sortimentssammansättning). I de
särskilda anvisningar, som jämlikt 5Ö § taxeringsförordningen skola, fastställas
för varje län eller område av län, bestämmes vad som för länets
eller områdets vidkommande skall anses såsom normal sortimentssammansättning.
Vid beräkning av virkets ovan angivna nettovärde skola från bruttoprisen
avdragas alla direkta avverknings- och transportkostnader, såsom kostnader
för huggning, körning, flottning eller annan transport till den plats,
för vilken bruttoprisen gälla, direkt arbetsledning, avmätning och intumning,
tillfälliga kojbyggnader, vintervägar och lastplatser, skogsaccis och skogsvårdsavgifter
samt olycksfalls- och försäkringsavgifter i den mån de äro
direkt hänförliga till drivningsarbetei Vid avdragens beräkning skall hänsyn
tagas till utdrivningens större eller mindre svårigheter i fyåga örn körvägar
och flottningsförhållanden m. m. dylikt. Därvid bör dock beaktas, att
nettovärdet skall utgöra ett medelvärde för hela skogen och att kostnaderna
sålunda skola vara representativa för skogens genomsnittliga avsättningsförhållanden.
Vid rotvärdets bestämmande enligt den normala sortimentssammansättningen
skall iakttagas, att kubikmassa, uttryckt i brukliga handelsmått, t. ex.
toppmätt massa inom bark för timmer, löst mått för brännved etc., måste
omräknas till verklig kubikmassa fast mått på bark. För varje sortiment och
klass av ekonomiskt likvärdiga sortiment skall värdet utrönas för vart
och ett av de år, som skola läggas till grund för beräkningen, samt medeltal
för dessa värden uträknas. De såsom resultat av beräkningen erhållna värdena
skola angivas som medelnettovärden för samtliga år inom den bestämda
tidsperioden för varje sortiment, gällande fast mått på bark. Ur dessa
medelnettovärden bestämmes rotvärdet för samtliga sortiment enligt den fastställda
normala sortimentssammansättningen på sätt framgår av följande uträkning,
vilken allenast utgör ett exempel:
Sortim entsklass:
I: timmer.................. 35 % å 8 kronor per kubikmeter kronor 2: 80
II: sulfitved o. l:a björkved .. 20 % » 6 » » » » 1:20
III: sulfatved, props och lia
barrved.................. 20 % » 4 » » » » 0:80
IV: kolved, industribränsle och
diverse virke ............ 25 % » 1 » » » » 0:25
Rotvärde per kubikmeter kronor 5: 05.
• 1 • i , . . , j , i ;-
Det bör beaktas, att den normala sortimentssammansättningen skall avse
l “ ■ • , 1 ^ ll‘
hela virkesavkastningen, oberoende av huruvida viss del av denna icke vinner
avsättning. Skulle sålunda å viss trakt virke, i exemplet här ovan hänfört
till fjärde sortimentsklassen, ej vara avsättningsbart, bör i exemplet detta
utföras nied värde! 0, då medelpriset blir endast 4 kronor 80 öre per kubikmeter.
Motsvarande gäller även, då försäljning skeLt på rot men virke under
viss bröstböjdsdimension ej kunnat vinna avsättning, ehuru dess kubikmassa
ingår i den för skogen beräknade årliga virkesavkastningen.
48
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Skogsmarkens
avkastnings
värde.
Skogsvärde
och relativ
skogstillgång.
Vid uppskattningen måste jämväl beaktas, att sämre mark producerar ej
blott kvantitativt mindre virke utan även mindre värdefulla sortiment.
Vid uppskattning efter nu angivna grunder finnes alltså möjlighet att taga
hänsyn till varje särskild skogs läge i förhållande till avsättningsort och annat,
som inverkar på virkesvärdet. Vid enahanda bonitet och avsättningsläge
skall samma rotvärde åsättas den normala virkesavkastningen, även örn
skogsbruk i olika syften bedrives med olika omloppstider. Avvikelser från
den omloppstid, som kan anses motsvara den för orten normala sortimentssammansättningen,
inverka visserligen på den verkliga virkesavkastningens
sammansättning och värde, men skall hänsyn till dessa avvikelser tagas vid
beräkningen av växande skogens värde enligt punkt 7.
Det enligt det föregående bestämda rotvärdet jämkas till den av prisklasserna
i tabell I, som ligger närmast.
6. Den enligt punkt 4 bestämda normala årliga virkesavkastningen per
hektar skogsmark multipliceras med det enligt punkt 5 beräknade rotvärdet.
Från den värdeavkastning, som därvid framkommer, skola avdragas tre tiondelar
för skogens vård, förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll,
skogskultur, skyddsdikning, skogsindelning, skatter m. m. För skyddsskog
eller annan därmed jämförlig skog, som på grund av gällande lagstiftning
eller rådande svåra naturförhållanden måste skötas i skyddssyfte med anlitande
för skogens vård och underhåll av en osedvanligt stor del av avkastningens
värde, må avdraget för kostnader efter prövning i varje särskilt fall
och med angivande av skälen höjas, dock ej till mer än hälften av den beräknade
normala värdeavkastningen. Det sålunda reducerade värdet anses
utgöra nettovärdet på ett års normal avkastning per hektar skogsmark.
Skogsmarkens värde per hektar (skogsmarkens avkastningsvärde) skall utgöra
fyra och en halv gånger nettovärdet på ett års normal avkastning.
Till underlättande av värdeberäkningen hänvisas till tabell I, som, vid avdrag
för kostnader med tre tiondelar, angiver skogsmarkens värde per hektar
vid förekommande kombinationer mellan bonitets- och rotvärdesklasser. Vid
avdrag för kostnader med mera än tre tiondelar kan tabell I icke användas,
utan särskild värdeberäkning måste göras.
B. Växande skog.
1. Växande skog skall —- oavsett örn avverkningsrätt till densamma upplåtits
eller ej — värdesättas med hänsyn till det skick, vari den faktiskt befinner
sig, och den värdeavkastning, som för framtiden därur kan uttagas
under förutsättning av en rationellt driven hushållning. Därest skogen innehåller
ett så beskaffat virkesförråd, att den beräknade normala värdeavkastningen
genast och uthålligt kan uttagas, och sålunda normal skogstillgång
förefinnes, sättes värdet å den växande skogen (skogsvärdet) till tjugu och
en halv gånger nettovärdet på den normala årliga värdeavkastningen. I fråga
om denna värdeberäkning hänvisas till tabell I, som jämväl angiver skogsvärdet
per hektar vid normal skogstillgång för samma kombinationer, som
upptagits i fråga örn skogsmarkens avkastningsvärde.
49
Bevillningsutskottets betänkande nr 35•
Emellertid är den växande skogens slutenhet, sammansättning och beskaffenhet
i övrigt vanligen sådan, att den faktiska skogstillgången betingar
ett från det normala mer eller mindre avvikande skogsvärde. Detta värde i
förhållande till det normala utgör den relativa skogstillgången, som betecknas
med tal, uttryckta i tiondelar. Talet för relativa skogstillgången är således 1,0,
om skogsvärdet överensstämmer med det normala. Relativ skogstillgång 0,9,
0,8, 0,7 o. s. v. innebär, att det förhandenvarande virkesförrådet, såsom i utglesnade
eller vanskötta skogar med allmän virkesbrist eller i välskötta skogar
med brist på moget virke, icke medgiver normal värdeavkastning. Är detta
fallet, skall skogsvärdet sättas i motsvarande mån lägre. På samma sätt innebär
relativ skogstillgång 1,1, 1,2, 1,3 o. s. v., att skogsbeståndet till följd av
mer än vanligt stor slutenhet eller jämförelsevis god tillgång på moget virke
under viss tid kan medgiva större avverkning eller uttagande av värdefullare
dimensioner än som för normal värdeavkastning kan beräknas, varför skogsvärdet
i samma mån sättes högre. Den erforderliga jämkningen av de i tabell
I angivna skogsvärdena vid normal skogstillgång sker med stöd av de kända
avvikelser, skogens virkesförråd och dettas sammansättning med avseende
på åldrar och mogenhetsklasser samt grövre och klenare dimensioner uppvisar
vid jämförelse med förrådet å en normalt sammansatt skog och skogens därav
beroende förmåga att vid uthålligt skogsbruk giva en mot åsatt bonitet och
rolvärde svarande värdeavkastning.
Bedömandet av den relativa skogstillgången skall ske med utgångspunkt
från en uppskattning av befintligt virkesförråd och dettas förhållande till det
virkesförråd, som skall finnas å skogen, då denna är normalt sammansatt
och sluten (relativt virkesförråd). Härvid användes bifogade tabell II, vilken
för olika boniteter och omloppstider utvisar storleken av nämnda förråd.
Det sålunda angivna virkesförrådet, som motsvarar relativa skogstillgången
1,0, betecknar jämväl relativa virkesförrådet 1,0. Därest kubikmassan å området
är större eller mindre än vad som sålunda framgår av tabellen, är relativa
virkesförrådet i motsvarande mån större eller mindre än 1,0. Siffran för
relativa virkesförrådet utgör därvid tillika siffran för relativ skogstillgång,
därest virkesförrådets avvikelse från det normala betingas allenast av skogens
större eller mindre slutenhet, men skogen i övrigt beträffande åldersoch
dimensionsfördelning kan betraktas såsom normal. Då emellertid normal
ålders- och dimensionsfördelning oftast ej är för handen, kommer det
tal, som uttrycker relativa virkesförrådet, vanligen icke att direkt angiva den
relativa skogstillgången. För erhållande av relativa skogstillgången måste talet
för relativa virkesförrådet jämkas, nämligen uppåt, om förrådet är sammansatt
av äldre bestånd eller grövre virke än normalt, och nedåt, örn de
äldre åldersklasserna saknas eller bestånden äro sammansatta av övervägande
klena dimensioner.
Det skall uppmärksammas, att det förhandenvarande totala virkesförrådet
_ vari skall ingå jämväl virke av mindre dimensioner än den minsta
uppskattade — utan hänsyn till att viss del av dess avkastning måhända icke
är avsättningsbar eller utnyttjas för husbehov, skall ligga till grund för jämförelse
med det normala virkesförrådet.
Bihang till riksdagens protokoll 19-H. 7 sami. Nr 35.
4
50
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Användningen av tabell II framgår av följande exempel. I en viss landsända
skall enligt för länet jämlikt 59 § taxeringsförordningen fastställda särskilda
anvisningar och hjälptabell 100-årig omloppstid tillämpas för skogar,
vilkas bonitet bestämts till 2,5. Om sådan skog innehåller virke i normal
ålders- och dimensionsfördelning, skall virkesförrådet enligt tabellen (och
hjälptabellen) uppgå till 83 kubikmeter per hektar för att relativa skogstillgången
skall vara 1,0. Om skogen innehåller allenast 50 kubikmeter i
genomsnitt per hektar, är virkesförrådet 50/83 eller 0,6 av det normala. Sistnämnda
tal utgör det relativa virkesförrådet. Är det låga virkesförrådet
i jämförelse med det normala endast betingat av allmän gleshet, men skogen
i övrigt beträffande ålders- och dimensionsfördelning kan betraktas som normal,
ger talet för relativa virkesförrådet samtidigt uttryck för relativa skogstillgången.
Kan däremot skogen i angivna avseenden ej betraktas såsom normal,
bör på sätt ovan angivits relativa skogstillgången sättas högre eller
lägre än 0,6. Till ledning härutinnan kunna för vissa geografiska områden
tillämpas närmemetoder, vilka befunnits för ifrågavarande områden resultera
i värden approximativt motsvarande genom detaljberäkningar utrönta värden.
Ledning kan ock stundom erhållas genom jämförelse med typskogar,
beträffande vilka uppgifter om relativ skogstillgång, grundade på dylika detaljberäkningar,
föreligga.
I vederbörande taxeringslängd införes för varje fastighet uppgift om a)
virkesförrådets storlek i genomsnitt i kubikmeter per hektar, oavsett om
uppgiften är konstaterad genom uppmätning eller endast bedömd i och för
bestämmande av relativ skogstillgång enligt vad nyss sagts, b) det på grund
härav åsätta talet för relativa virkesförrådet, uttryckt i tiondelar, c) den relativa
skogstillgången, likaledes uttryckt i tiondelar, samt d), i det fall att
avvikelse skett från talet för relativa virkesförrådet vid bestämmande av relativa
skogstillgången, skälet för avvikelsen.
Innebörden av ovan angivna värderingsmetod belyses därav, att å skogar,
för vilka tillförlitliga hushållningsplaner finnas, ur vilka översikt kan erhållas
rörande den virkesavkastning som omedelbart och i framtiden årligen
bör kunna utvinnas, skogens och skogsmarkens sammanlagda värde kan
erhållas på det sätt att dessa avkastningar värderas i penningar med tillämpning
av de pris, som varit bestämmande för det enligt punkt 5 beräknade
rotvärdet, och skogsbrukets hela till nutiden diskonterade avkastning därefter
uträknas efter 4 procents räntefot, varefter avdrag sker med tre tiondelar
för beräknade omkostnader. Av det sålunda erhållna värdet skall ett
enligt ovan i punkt 6 angivna grunder beräknat värde redovisas såsom
skogsmarkens värde, resten såsom den växande skogens värde. Relativa
skogstillgången är i detta fall det tal, som erhålles, örn nämnda värde å den
växande skogen divideras med 20V2 gånger den normala årliga värdeavkastningen,
minskad med tre tiondelar.
Endast undantagsvis lärer relativa skogstillgången kunna sättas lägre än 0,2.
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944 och skall första gången
tillämpas med avseende å 1945 års allmänna fastighetstaxering.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. I, utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvfirden.
Övre raden angiver markvärde, undre raden angiver skogsvärde.
Markens normala virkesavkastningsförmåga per hektar i kbm fast mått (bonitet)
Virkesavkast- J
ningens genom- j
snittliga
rotvärde | 050
per kbm. -
Kronor
Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1''0), kronor per hektar
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.
Virkesavkast-
Markens
normala v i r k e s a v k a s t n i n g s f ö r m å g a p
er hektar i
kbm fast mått
(b o n i t e t)
ningens genom-
snittliga rotvärde
0''50
0-75
1 00
1‘25
1-50
1-75
200
2-25
2''50
2''75
3''00
325
3-50
3-75
400
4-50
5-oo
5-50
6-00
ö''50
7-00
7''50
8-00
Kronor
Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 10), kronor per hektar
3-75............
6
9
12
15
18
21
24
27
30
32
35
38
41
44
47
53
59
65
71
77
83
89
95
27
40
54
67
81
94
103
121
135
148
161
175
188
202
215
242
269
296
323
350
377
404
431
4 00 ............
6
9
13
16
19
22
25
28
32
35
38
41
44
47
50
57
63
69
76
82
88
95
101
29
43
57
72
86
100
lid
129
144
158
172
187
201
215
230
258
287
316
344
373
402
431
459
425............
7
10
13
17
20
23
27
30
33
37
''40
44
47
50
54
60
67
74
80
87
94
100
107
30
46
61
76
91
107
122
137
152
168
183
198
213
229
244
274
305
335
366
396
427
457
488
4-50............
7
11
14
18
21
25
28
32
35
39
43
46
50
53
57
64
71
78
85
92
99
106
113
32
48
65
81
97
113
129
145
161
178
194
210
226
242
258
291
323
355
387
420
452
484
517
4 75 ............
7
11
15
19
22
26
30
34
37
41
45
49
52
56
60
67
75
82
90
97
105
112
120
34
51
68
85
102
119
136
153
170
187
204
222
239
256
273
307
341
375
409
443
477
511
545
500 ............
8
12
16
20
24
28
32
35
39
43
47
51
55
59
63
71
79
87
95
102
110
118
126
36
54
72
90
108
126
144
161
179
197
215
233
251
259
287
323
359
395
431
466
502
538
574
5''25............
8
12
17
21
25
29
33
37
41
45
50
54
58
62
66
74
83
91
99
107
116
124
132
38
57
75
94
113
132
151
170
183
207
226
245
264
293
301
339
377
414
452
490
527
565
603
5-50............
9
13
17
22
26
30
35
39
43
48
52
56
61
65
69
78
87
95
104
113
121
130
139
39
59
79
99
118
138
158
178
197
217
237
257
276
296
316
355
395
434
474
513
552
592
631
575............
9
11
18
23
27
32
36
41
45
50
54
59
63
68
72
82
91
100
109
118
127
136
145
41
62
83
103
124
144
165
186
295
227
248
268
289
309
330
371
413
454
495
536
578
619
660
6-oo............
9
14
19
24
28
33
38
43
47
52
57
61
66
71
76
85
95
104
113
123
132
142
151
43
65
86
103
129
151
172
194
215
237
258
280
301
323
344
387
431
474
517
560
603
646
689
6-50............
10
15
20
26
31
36
41
46
51
56
61
67
72
77
82
92
102
113
123
133
143
154
164
47
70
93
117
140
163
187
210
233
257
280
303
325
350
373
420
466
513
560
606
653
700
746
7-00............
11
17
22
28
33
39
44
50
55
61
66
72
77
83
88
99
110
121
132
143
154
165
176
50
75
100
128
151
176
201
226
251
276
301
326
352
377
402
452
502
552
603
653
703
753
804
7-50............
12
18
21
30
35
41
47
53
59
65
71
77
83
89
95
106
118
130
142
154
165
177
189
54
81
103
135
161
188
215
242
259
296
323
350
377
404
431
484
538
592
646
700
753
807
861
8-00............
13
19
25
32
38
41
50
57
63
69
76
82
88
95
101
113
126
139
151
164
176
189
202
57
86
Ilo
144
172
201
230
258
287
316
344
373
402
431
459
517
574
631
689
746
804
861
918
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. I (forts.), utvisande skogsmarkens samt den växande skogens värde per hektar vid olika boniteter och rotvärden.
Virkesavkast-
Markens
normala virkesavkastningsförmåga per hektar i
kbm fast mått
(b o
nitet)
ningens genom-
snittliga rotvärde 0’50
0-75
l-oo
1-25
1-50
1-75
2-00
2-25
2-50
2-75
3-00
3-25
3-50
3-75
4-00
4-50
5-00
5-50
6-00
6-50
7-00
7-50
8-00
Kronor
Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång (relativ skogstillgång 1''0), kronor per hektar
8-50...........
13
20
27
33
40
47
54
60
t
67
74
80
87
94
100
107
120
134
147
161
174
187
201
214
61
91
122
152
183
213
211
271
305
335
366
396
427
157
188
549
610
671
732
793
854
915
976
9''00...........
14
21
28
35
43
50
bl
64
71
78
85
92
99
106
113
128
142
156
170
184
198
213
227
65
97
129
161
191
226
258
291
323
355
387
120
452
184
517
581
616
710
775
839
904
969
1033
9-50...........
15
22
30
37
45
52
60
67
75
82
90
97
105
112
120
135
150
165
180
195
209
224
239
68
102
136
170
204
239
273
307
311
375
109
113
177
511
515
613
682
750
818
886
954
1022
1091
10''00...........
16
24
32
39
47
55
63
71
79
87
95
102
110
118
126
142
158
173
189
205
221
236
252
72
108
lil
179
215
251
287
323
359
395
431
466
502
538
571
616
718
789
861
933
1005
1076
1148
1100...........
17
26
35
43
52
61
69
78
87
95
104
113
121
130
139
156
173
191
208
225
243
260
277
79
118
158
197
237
276
316
355
395
131
171
513
552
592
631
710
789
868
917
1026
1105
lisi
1263
12-00...........
19
28
38
47
57
66
76
85
95
104
113
123
132
142
151
170
189
208
227
246
265
284
302
86
129
172
215
258
301
341
387
431
171
517
560
603
616
689
775
861
917
1033
1119
1205
1292
1378
13-00...........
20
31
41
51
61
72
82
92
102
113
123
133
143
154
164
184
205
225
246
266
287
307
328
93
110
187
233
280
326
373
120
166
513
560
606
653
700
716
839
933
1026
1119
1213
1306
1399
1492
14-00...........
22
33
44
55
66
77
88
99
110
121
132
143
151
165
176
198
221
243
265
287
309
331
353
100
151
201
251
301
352
102
152
502
552
603
653
703
753
804
901
1005
1105
1205
1306
1406
1507
1 607
15-00...........
24
•35
47
59
71
83
95
106
118
130
142
154
165
177
189
213
236
260
284
307
331
354
378
108
161
215
269
323
377
431
184
538
592
646
700
753
807
861
969
1076
1181
1292
1399
1507
1611
1 722
16-00...........
25
38
50
63
76
88
101
113
126
139
151
164
176
189
202
227
252
277
302
328
353
378
403
115
172
230
287
311
102
159
517
571
631
689
716
801
861
918
1033
1148
1263
1378
1192
1607
1722
1837
17-00...........
27
40
54
67
80
94
107
120
134
147
161
174
187
201
214
241
268
295
321
348
375
402
428
122
183
211
305
366
427
488
519
610
671
732
793
854
915
976
1098
1220
1342
1164
1586
1708
1830
1952
18-00...........
28
43
57
71
85
99
113
128
142
156
170
184
198
213
227
255
284
312
340
369
397
425
454
129
191
258
323
387
452
517
581
616
710
775
839
901
969
1033
1162
1292
1121
1550
1679
1808
1937
2066
1900 ...........
30
45
60
75
90
105
120
135
150
165
180
195
209
224
239
269
299
329
359
389
419
449
479
136
204
! 273
311
409
177
515
613
682
750
818
886
951
1022
1091
1227
1363
1500
1636
1772
1909
2015
2181
20-00 ...........
32
47
63
79
95
110
126
142
158
173
189
2)5
221
236
252
284
315
347
378
410
441
473
504
lill
215
! 287
359
131
502
571
616
718
789
861
933
1005
11076
1148
1292
1435
1579
1 722
1866
2009
2153
2296
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ol
Tab. II, utvisande storleken av ett normalt sammansatt och slutet virkesförråd för olika boniteter och omloppstider.
Om-
lopps-
tid
Massa-
till-
växt
V i r k
esa
v k
a s t
ning i
e r
h e k t a
r i
k u
b i k m e
t e
r (b
o n i t e
t)
0-50
0-75
l-oo
1-25
1-60
1-75
2-00
2-25
2-60
2''75
300
3-25
3-60
3‘75
4-00
4-50
500
5-60
6-00
660
7-00
7-50
8-00
år
%
N o
r m
a 1 t
v i
r k
esf
ö r r
å d
p e
r h
e k t
a r
i k
u b
k m
e t
r
60
5-0
10
15
20
25
30
35
40
45
50
55
60
65
70
75
80
90
100
110
120
130
140
150
160
80
3-7
14
20
27
34
41
47
54
61
68
74
81
88
95
101
108
122
135
149
162
176
189
203
216
100
3o
17
25
33
42
50
58
67
75
83
92
100
108
117
125
133
150
167
183
200
217
233
250
267
120
2-4
21
31
42
52
63
73
83
94
104
115
325
135
146
156
167
188
208
229
250
271
292
—
—
140
2-0
25
38
55
63
75
88
100
113
125
138
150
163
175
188
200
225
250
275
300
—
—
—
—
160
1-7
29
44
59
74
88
103
118
132
147
162
176
191
206
221
235
265
294
—
—
—
—
—
—
#
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Tab. III. Exempel p& hjälptabell vid fastighetstaxering av skogar i N. N. taxeringsdlstrikt år 1945.
Virkesav- k astri in gens
genomsnitt- liga rotvärde
per kbm.
Kronor
Markens normala virkesavkastningsförmåga per hektar i kbm fast mått (bonitet)
Anvisningar
0''50
0-75
1-00
1''25
1-50
1-76
200
2-25
2-50
2-76
3-00
3-25
3-50
375
4-00
Markvärde samt skogsvärde vid normal skogstillgång, kronor per hektar
4-00........
6
9
13
16
19
22
25
28
32
35
38
41
44
47
50
Markvärde
29
43
57
72
86
100
115
129
144
158
172
187
201
215
230
Skogsvärde
Dåliga avsättningsför-
425........
7
10
13
17
20
23
27
30
33
37
40
44
47
50
54
Markvärde
hållanden, höga av-
30
46
61
76
91
107
122
137
152
168
183
198
213
229
244
Skogsvärde
verknings- och tran-
4-50........
7
11
14
18
21
25
28
32
35
39
43
46
50
53
57
Markvärde
sportkostnader.
32
48
65
81
97
113
129
145
161
178
194
210
226
242
253
Skogsvärde
.
4-75........
7
11
15
19
22
26
30
34
37
41
45
49
52
56
60
Markvärde
34
51
68
85
102
119
136
153
170
187
204
222
239
256
273
Skogsvärde
5-00........
8
12
16
20
24
28
32
35
39
43
47
51
55
59
63
Markvärde
36
54
72
90
108
126
144
161
179
197
215
233
251
269
287
Skogsvärde
5-25........
8
12
17
21
25
29
33
37
41
45
50
54
58
62
66
Markvärde
38
57
75
94
113
132
151
170
188
207
226
245
264
283
304
Skogsvärde
Medelgoda avsättnings-
5''50........
9
13
17
22
26
30
35
39
43
48
52
56
61
65
69
Markvärde
och transportförhål-
39
59
79
99
118
138
158
178
197
217
237
257
276
296
346
Skogsvärde
5''75........
9
14
18
23
27
32
36
41
45
50
54
59
63
68
72
Markvärde
41
62
83
103
124
144
165
186
206
227
248
268
289
309
330
Skogsvärde
6-00........
9
14
19
24
28
33
38
43
47
52
57
61
66
71
76
Markvärde
43
65
86
108
129
151
172
194
215
237
258
280
301
323
344
Skogsvärde
6''50........
10
15
20
26
31
36
41
46
51
56
61
67
72
77
82
Markvärde
47
70
93
117
140
163
187
210
233
257
280
303
326
350
373
Skogsvärde
700 ........
11
17
22
28
33
39
44
50
55
61
66
72
77
83
88
Markvärde
Goda eller utmärkta av-
50
75
100
126
151
176
201
226
251
276
301
326
352
377
402
Skogsvärde
l sättnings- och träns-
7 50 ........
12
18
24
30
35
41
47
53
59
65
71
77
83
89
95
Markvärde
portförhållanden.
54
81
108
135
161
188
215
242
269
296
323
350
377
404
434
Skogsvärde
)
Omloppstid,
år........
160
140
120
100
90
80
Norman vir-
kesförråd,
kbm.....
59
68
75
80
83
83
83
86
90
93
97
102
108
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
opaginerad Kontrollera mot PDF
56
Bevillningsutskottets betänkande nr 35.
Exempel å användning av hjälptabellerna.
Ett hemman innehåller enligt taxeringslängden, bland annat, 30 hektar
skogsmark. Med hänsyn till skogens normala virkesavkastningsförmåga och
belägenhet hava rotvärdesiffran 5 kronor per kubikmeter och bonitetssiffran
3 kubikmeter per hektar ansetts kunna användas, vadan skogsmarksvärdet
(skogsmarkens avkastningsvärde) per hektar enligt hjälptabellen (tab. III)
beräknas till 47 kronor och således skogsmarksvärdet å hela arealen till
1 410 kronor. Den relativa skogstillgången anses motsvara 0,8 av normal
skogstillgång. Då enligt hjälptabellen virkesvärdet per hektar utgör 215 kronor,
blir alltså den faktiska skogstillgångens värde per hektar 215 X 0,8 =
172 kronor eller således sammanlagt för hela arealen 5 160 kronor. Hemmanet
uppskattas alltså med hänsyn till skogsmarken och växande skogen till
respektive 1410 och 5 160 kronor eller sammanlagt 6 570 kronor. I taxeringslängdens
anmärkningskolumn antecknas siffrorna 5; 3; 0,8.
Stockholm den 11 maj 1944.
På bevillningsutskottets vägnar:
A. J. BÄRG.
Närvarande:
från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson*, Sjödahl, Velander,
Björkman, Bondeson*, Heuman, Franzon, Ramberg och Ljungdahl*, samt
från andra kammaren: herrar Lövgren, Orgård, Falk*, Lundell, Karlsson i Grängesberg,
Jonsson i Skedsbygd, Sundström i Skövde, Boman och Bladh.
* Icke närvarit vid justering av betänkandet.
Reservationer:
1) av herr Velander beträffande viss del av utskottets motivering; samt
2) av herr Lundell, som ansett att andra stycket i motiveringen (s. 29)
bort ha följande lydelse:
»Utskottet anser tvingande skäl icke förefinnas för ytterligare uppskov
med nästa allmänna fastighetstaxering och tillstyrker således, att denna äger
rum år 1945. Utskottet kan dock icke bortse från de obestridliga olägenheterna
av att i nuvarande spända läge nedlägga tid och omsorg på att fastställa
nya taxeringsvärden, som måste komma att avspegla kristidens avspärrning,
regleringar och försämrade penningvärde. Olägenheterna av ett ytterligare
uppskov till 1948 torde i jämförelse härmed icke ha blivit allt för stora.»
447862. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:303 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 a1 i texten