Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-16 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,3 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:37, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl., såvitt propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

1

Nr 37.

Ankom till riksdagens kansli den 16 maj 1944 kl. 3 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning angående indrivning

av utskylder hos värnpliktiga m. fl., såvitt

propositionen hänvisats till bevillningsutskottet, jämte

i ämnet väckta motioner.

I en den 10 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 244, i vad densamma

hänvisats till bevillningsutskottet, har Kungl. Majit, under åberopande av

propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för

samma dag, föreslagit riksdagen att antaga följande, vid propositionen

fogade

Förslag

till

förordning angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Värnpliktig som inryckt till militärtjänstgöring må i den omfattning och

under de villkor, som i denna förordning sägs, beviljas anstånd med indrivning

av honom påförda utskylder.

2 §•

1 mom. Med värnpliktig avses i denna förordning värnpliktig som icke är

fast anställd vid krigsmakten.

Förordningen äger ej tillämpning å värnpliktig, som är elev vid krigsskolan

eller undergår utbildning för vinnande av fast anställning på aktiv stat

vid marinen eller flygvapnet, ej heller å värnpliktig som jämlikt 27 § 1

mom. värnpliktslagen fullgör tjänstgöring med en varaktighet av högst sextio

dagar.

2 mom. Vad om värnpliktig stadgas i denna förordning skall äga motsvarande

tillämpning i fråga om

Ilo) civilmilitär personal på aktiv stat eller över stat, vars tjänstgöringsskyldighet

i fredstid är begränsad till viss del av året;

2:o) personal, som lönlös kvarstår i regemente (kår), i flottan, i kustartilleriet

eller i flygvapnet;

Bihang till riksdagens protokoll 19ii. 7 sami. Nr 37—38.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

3:o) personal som frivilligt överförts till övergångsstat, så ock personal på

reservstat eller i reserven med undantag av reserven tillhörande, från aktiv

stat pensionsavgången personal;

4:o) väg- och vattenbyggnadskårens personal;

5:o) icke värnpliktig personal vid sjövärnskåren.

3 §•

Med utskylder förstås i denna förordning utskylder och andra medel, som

avses i 1 § restindrivningsförordningen under a) och b), med undantag dock

för sådana avgifter till brand-, hagelskade- eller kreatursförsäkringsanstalter,

som jämlikt kungörelsen den 22 oktober 1886 angående uppbörd av avgifter

till vissa på ömsesidighet grundade försäkringsanstalter debiteras, indrivas

och redovisas i sammanhang med kronouppbörden.

4 §•

Fråga om anstånd med indrivning av utskylder enligt denna förordning

prövas och avgöres av den utmätningsman, som har att verkställa indrivning

av utskyldema.

5 §■

Anstånd må beviljas med indrivning av utskylder, vilka förfalla till betalning

vid uppbördsstämma som till någon del infaller under tiden för militärtjänstgöringen

eller inom tre månader efter tjänstgöringens slut.

Häftar värnpliktig, som inryckt till militärtjänstgöring, för oguldna utskylder,

vilka förfallit till betalning vid uppbördsstämma som till någon del infallit

inom tre månader före tjänstgöringens början, må anstånd beviljas jämväl

med avseende å dessa utskylder.

Vad i denna förordning stadgas i fråga örn uppbördsstämma skall äga

motsvarande tillämpning beträffande uppbördstermin.

6 §.

Anstånd, som avses i 5 §, skall gälla intill dess den värnpliktige efter beviljad

ledighet för återgång till civil verksamhet (hempermittering) eller hemförlovning

tre månader i följd varit fri från tjänstgöring, dock att anståndet

städse skall omfatta minst tre månader, räknat från den dag då utskylderna

senast skolat erläggas.

Med indrivning av utskylder, som utgå för fast egendom, må dock icke på

grund av vad i denna paragraf stadgas anstå längre än att den i 17 kap. 6 §

handelsbaden stadgade förmånsrätten för dylika utskylder kan göras gällande.

7 §■

Anstånd, som avses i 5 §, må icke beviljas, där det med hänsyn till den

värnpliktiges inkomst, förmögenhet, försörjningsskyldighet och ekonomiska

förhållanden i övrigt samt utskyldernas storlek kan antagas, att den värnpliktige

icke är i behov av sådant anstånd.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

3

8 §•

Har underlåtenhet att betala sådana utskylder, beträffande vilka anstånd

med indrivning beviljats enligt denna förordning, medfört att utskylder,

som eljest skolat erläggas vid senare uppbördstillfälle, förfallit till omedelbar

betalning, skall den värnpliktige tillika åtnjuta anstånd med betalning

av sistnämnda utskylder till den uppbördsstämma, vid vilken utskylderna enligt

utfärdad debetsedel skolat erläggas.

9 §.

Värnpliktig, som vill komma i åtnjutande av anstånd med indrivning av

utskylder enligt denna förordning, skall göra skriftlig ansökan härom. Ansökningen

skall ställas till den utmätningsman, varom i 4 § förmäles, samt

ingivas eller insändas till familjebidragsnämnden i den kommun, som har

att utgiva familjebidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen den 30 juni

1942 (nr 521).

För värnpliktig, som är ansluten till erkänd skatteförmedlingskassa eller

statens intressekontor, må ansökan göras jämväl av kassan eller intressekontoret.

10 §.

Ansökan, som avses i 9 §, bör av den värnpliktige göras så snart ske kan

och senast inom en månad efter utgången av först infallande uppbördsstämma,

som anståndet skall avse, eller såvitt angår utskylder, varom förmäles

i 5 § andra stycket, inom en månad efter militärtjänstgöringens början.

Har ansökan icke inkommit till familjebidragsnämnden inom tre månader

efter militärtjänstgöringens slut, må ansökningen icke upptagas till prövning.

11 §.

Då ansökan, som avses i 9 §, inkommit till familjebidragsnämnden, skall

nämnden så snart ske kan med eget yttrande överlämna ansökningen till vederbörande

utmätningsman. Nämnden skall därvid lämna uppgift om dagen

för militärtjänstgöringens början och dennas art samt, därest tjänstgöringen

redan upphört, dagen för dess avslutande ävensom, i den mån sådana upplysningar

äro tillgängliga för nämnden eller kunna utan omgång införskaffas,

om den värnpliktiges försörjningsskyldighet och ekonomiska förhållanden.

I yttrandet skall tillika angivas, huruvida ansökningen tillstyrkes eller avstyrkes.

12 §.

Utmätningsman skall utan dröjsmål meddela beslut över ansökan, som

avses i 9 §.

Har utmätningsmannen lämnat sådan ansökan utan bifall, skall utmätningsmannen

ofördröjligen lämna sökanden underrättelse härom med angivande

tillika av den ordning, i vilken talan mot beslutet må föras.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

13 §.

Har beslut om anstånd meddelats enligt denna förordning, må vidare åtgärder

för indrivning av utskylder, som omfattas av anståndet, icke vidtagas.

Har, då anstånd beviljas, utmätning redan ägt rum, skall utmätningen gå

åter, dock ej om försäljning av egendomen skett. Beslut örn införsel i avlöning,

pension eller livränta till gäldande av utskylderna, som meddelats

innan anståndet beviljades, skall icke vidare gälla.

14 §.

Indrivningsavgift må icke uttagas för utskylder, beträffande vilka utmätningsman

beviljat anstånd med indrivningen enligt denna förordning, i den

mån utskylderna betalas innan den värnpliktige efter hempermittering eller

hemförlovning ett år i följd varit fri från militärtjänstgöring.

Angående ersättning för indrivning i vissa fall, då indrivningsavgift icke

skall utgå, är särskilt stadgat.

15 §.

Har, sedan anstånd beviljats, den värnpliktiges ekonomiska förhållanden

undergått väsentlig förbättring, äger utmätningsmannen upptaga frågan om

anstånd för den värnpliktige till förnyad prövning.

16 §.

Då värnpliktigs tjänstgöring upphört av annan anledning än på grund av

tidsbegränsad ledighet, skall familjebidragsnämnden, därest den värnpliktige

begärt anstånd med indrivning av utskylder, ofördröjligen underrätta vederbörande

utmätningsman om tjänstgöringens upphörande.

17 §.

Har underlåtenhet att erlägga vid ett uppbördstillfälle förfallande kommunalutskylder

enligt kommunens beslut medfört, att jämväl dylika utskylder,

som skolat uppbäras vid ett senare uppbördstillfälle, förfallit till omedelbar

betalning, skall såvitt angår manlig skattskyldig i vederbörlig restlängd särskilt

angivas, huru utskylderna enligt utfärdad debetsedel skolat erläggas.

18 §.

Åtnöjes icke den, som gjort ansökan om anstånd med indrivning av utskylder

enligt denna förordning, med utmätningsmannens beslut över ansökningen,

äger han i beslutet söka rättelse genom besvär hos vederbörande

länsstyrelse.

Över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

19 §.

Vid ansökan om anstånd med indrivning av utskylder enligt denna förordning

skall användas blankett enligt formulär, som fastställes av den järn
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

5

likt 4 § krigsfamiljebidragsförordningen förordnade tillsynsmyndigheten i

samråd med riksräkenskapsverket.

Yttrande, som avses i 11 §, skall likaledes avfattas å blankett enligt formulär,

som fastställes i den i första stycket angivna ordningen.

20 §.

De närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpningen av denna

förordning, utfärdas av den jämlikt 4 § krigsfamiljebidragsförordningen förordnade

tillsynsmyndigheten i samråd med riksräkenskapsverket.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944.

Genom denna förordning upphävas förordningen den 17 november 1939

(nr 810) med särskilda bestämmelser angående indrivning av utskylder hos

vissa skattskyldiga samt lagen den 30 december 1941 (nr 989) angående

undantag i vissa fall från stadganden om uttagande av avgift vid indrivning

av kommunalutskylder.

Har värnpliktig före den 1 juli 1944 gjort anmälan enligt 5 § första stycket

i den äldre förordningen eller ock fullgjort vad i andra stycket i nämnda paragraf

stadgas, skall vid tillämpning av den nya förordningen, därest utmätningsmannen

ej annorlunda beslutar, så anses som örn den värnpliktige beviljats

anstånd jämlikt sistnämnda förordning. Beträffande värnpliktig som

här avses må utmätningsmannen upptaga frågan om anståndet till prövning

ändå att sådant fall icke är för handen som i 15 § sägs.

I propositionen har Kungl. Maj:t vidare föreslagit riksdagen att antaga vid

propositionen fogat förslag till lag örn upphävande i vissa fall av verkan av

uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med

avseende å rösträtt och behörighet. Propositionen har i denna del hänvisats

till konstitutionsutskottet.

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit

följande under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen:

1) motionen nr 66 i andra kammaren av herr Thäpper, vari hemställts,

»att riksdagen måtte för sin del besluta sådan ändring av lagen den 30 december

1941 (nr 989) angående undantag i vissa fall från stadganden örn

uttagande av avgift vid indrivning av kommunalutskylder, att de värnpliktiga,

som fullgöra sin första utbildning vid krigsmakten, beviljas samma lättnader

beträffande indrivningen av förfallna utskylder, som tillkomma övriga

värnpliktiga enligt nämnda lag»; samt

2) motionen nr 67 i andra kammaren av herr Thäpper, vari hemställts,

»att riksdagen måtte i skrivelse till Konungen anhålla örn sådan ändring av

förordningen den 17 november 1939 (nr 810) med särskilda bestämmelser

angående indrivning av utskylder hos vissa skattskyldiga, sådan den lyder

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

enligt förordningen den 30 december 1941 (nr 988), att de värnpliktiga, som

fullgöra sin första utbildning vid krigsmakten, beviljas samma lättnader beträffande

indrivningen av utskylder, som tillkomma övriga värnpliktiga enligt

nämnda förordning».

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionen nr 66 i andra kammaren.

Genom beslut den 30 april 1943 bemyndigades chefen för finansdepartementet

att tillkalla sakkunniga för att verkställa en allsidig översyn av gällande

bestämmelser rörande anstånd med indrivning av utskylder hos värnpliktiga

samt i samband därmed verkställa en översyn jämväl av vissa närstående

författningar, nämligen lagen den 14 oktober 1939 (nr 728) med särskilda

bestämmelser rörande utmätning hos vissa värnpliktiga m. m., lagen

den 31 oktober 1939 (nr 782) om inskränkning i rätten att återtaga avbetalningsgods

från vissa värnpliktiga m. m., lagen den 17 november 1939 (nr

812) om upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet att erlägga utskylder

till kommun eller annan menighet med avseende å rösträtt och behörighet

samt lagen den 19 april 1940 (nr 233) örn anstånd för vissa värnpliktiga

med betalning av hyra m. m.

Sedan såsom sakkunniga tillkallats t. f. revisionssekreteraren O. A. Bergholtz,

byråchefen C. W. Curtman och ledamoten av riksdagens första kammare,

lektorn H. L. E. Sjödahl, tillika ordförande, ha dessa sakkunniga den

30 oktober 1943 avlämnat betänkande med förslag till militär moratorielag

m. m., vilket betänkande innehåller av motiv åtföljda förslag till dels lag

med särskilda för värnpliktiga med flera gällande bestämmelser rörande utmätning,

avbetalningsköp, hyra m. m. (militära moratorielagen) dels förordning

med särskilda bestämmelser angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga,

dels lag angående undantag i vissa fall från stadganden om uttagande

av avgift vid indrivning av kommunalutskylder, dels ock lag om upphävande

i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet att erlägga utskylder till kommun

eller annan menighet med avseende å rösträtt och behörighet (SOU

1943:42).

Över betänkandet ha efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter

och sammanslutningar.

Sedan de sakkunnigas förslag till militär moratorielag av chefen för justitiedepartementet

anmälts i statsrådet den 11 februari 1944 — därvid Kungl.

Maj:t förordnade, att lagrådets utlåtande skulle inhämtas över ett inom justitiedepartementet

upprättat förslag till lag om upphävande av vissa lagar rörande

utmätning, återtagande av avbetalningsgods och anstånd med betalning

av hyra m. m. — har Kungl. Majit den 3 mars samma år på hemställan

av chefen för justitiedepartementet beslutat att till riksdagen avlåta proposition

(nr 151) med förslag till ändrade moratoriebestämmelser för värnpliktiga

m. fl.

övriga av de sakkunniga framlagda författningsförslag — vilka såsom bi
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

7

laga fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll — ha överarbetats inom finansdepartementet.

Denna överarbetning, som skett under beaktande av under

remissbehandlingen framförda erinringar, har resulterat i att förslag upprättats

dels till förordning angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga

m. fl., dels ock till lag om upphävande i vissa fall av verkan av uraktlåtenhet

att erlägga utskylder till kommun eller annan menighet med avseende

å rösträtt och behörighet.

Beträffande motiveringen för det i propositionen framlagda, till bevillningsutskottet

hänvisade förslaget tillåter sig utskottet hänvisa till propositionen

(s. 10—35).

I motionen II: 66 har erinrats om att skattskyldig, som inkallats till tjänstgöring

vid krigsmakten jämlikt 28 § 1 mom. vämpliktslagen, ägde enligt

vissa regler åtnjuta anstånd med indrivning av honom påförda utskylder.

Nämnda rätt till anstånd tillkomme dock icke värnpliktiga, som fullgjorde

sin första tjänstgöring vid krigsmakten, icke ens om de omedelbart därefter

fullgjorde sex månaders beredskapstjänstgöring i ett sammanhang. Indrivningsmyndighetema

verkställde därför i sådana fall indrivning av till betalning

förfallna utskylder omedelbart efter återinträdet i det civila arbetet.

Därvid måste även indrivningsavgift erläggas. Det syntes vara en uppenbar

orättvisa mot dessa värnpliktiga, att de efter så lång tjänstgöring icke komme

i åtnjutande av samma lindring i skatteindrivningen som övriga till tjänstgöring

vid krigsmakten inkallade värnpliktiga.

Nu gällande föreskrifter rörande indrivning av utskylder hos värnpliktiga

äro meddelade i förordningen den 17 november 1939 (nr 810) med särskilda

bestämmelser angående indrivning av utskylder hos vissa skattskyldiga ävensom

i lagen den 30 december 1941 (nr 989) angående undantag i vissa fall

från stadganden om uttagande av avgift vid indrivning av kommunalutskylder.

Det i den förevarande propositionen framlagda förslaget till förordning

angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl. avser att ersätta

ovannämnda båda författningar. Förslaget innebär i huvudsak följande ändringar

i förhållande till de nu gällande bestämmelserna.

Till en början har föreslagits en viss utvidgning beträffande de personalkategorier,

på vilka ifrågavarande regler skola äga tillämpning. Enligt 1 § i

1939 års förordning har anstånd med indrivning åtnjutits av skattskyldig,

som inkallats till tjänstgöring jämlikt 28 § 1 mom. värnpliktslagen, d. v. s.

till beredskapstjänstgöring. Inkallelse till första tjänstgöring, varom stadgas

i 27 § 1 mom. nämnda lag, har följaktligen icke medfört rätt till anstånd

med indrivning. Emellertid må anmärkas, att, enligt vad som framgår av

ovannämnda sakkunnigas betänkande, alltsedan april 1940 samtliga värnpliktiga,

alltså även de som fullgjort första tjänstgöring, inkallats enligt 28 §

1 mom. värnpliktslagen. Det i den nu föreliggande propositionen framlagda

Utskottet.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

förslaget innebär, att värnpliktiga vid militärtjänstgöring överhuvud taget

och således även under fredstjänstgöring skola åtnjuta de i förslaget avsedda

förmånerna. Från förordningens tillämpning undantagas dock värnpliktig,

som är fast anställd vid krigsmakten, värnpliktig, som är elev vid

krigsskolan eller undergår utbildning för vinnande av fast anställning på

aktiv stat vid marinen eller flygvapnet, samt värnpliktig, som jämlikt 27 §

1 mom. värnpliktslagen fullgör tjänstgöring med en varaktighet av högst 60

dagar. Däremot skola enligt förslaget samma regler som beträffande värnpliktiga

gälla även i fråga om viss civilmilitär personal och vissa andra personalgrupper.

Enligt 1939 års förordning har anståndet med indrivning avsett sådana utskylder,

som förfallit till betalning vid uppbördsstämma, som helt eller delvis

infallit under tiden för tjänstgöringen vid krigsmakten eller inom 2 månader

efter tjänstgöringens slut. Tiden för anståndet har utgått 2 månader

efter det vederbörande blivit hempermitterad eller hemförlovad. Förslaget

innebär i berörda hänseende en utvidgning av anståndstiden. Enligt förslaget

må sålunda anstånd beviljas med indrivning av utskylder, vilka förfalla

till betalning vid uppbördsstämma som till någon del infaller under tiden

för militärtjänstgöringen eller inom 3 månader efter tjänstgöringens slut. Anståndet

gäller intill 3 månader efter den värnpliktiges hempermittering eller

hemförlovning, varvid dock skall iakttagas, att anståndet städse skall omfatta

minst 3 månader efter det utskylderna senast skolat erläggas. Om värnpliktig

vid inryckning till militärtjänstgöring häftar för oguldna utskylder,

vilka förfallit till betalning vid uppbördsstämma, som till någon del infallit

inom 3 månader före tjänstgöringens början, må anstånd beviljas även med

avseende å dessa utskylder.

Slutligen har i förslaget intagits en bestämmelse örn att anstånd icke må

beviljas, där det med hänsyn till den värnpliktiges ekonomiska förhållanden

samt utskyldemas storlek kan antagas, att den värnpliktige icke är i behov

därav. Behovsprövning föratsättes sålunda skola ske, varvid familjebidragsnämnderna

skola medverka vid utredningen.

Vad i den förevarande propositionen sålunda föreslagits finner utskottet

innebära avsevärda förbättringar i förhållande till nu gällande bestämmelser

på detta område. Utskottet finner sig på grund härav böra tillstyrka bifall

till propositionen.

I motionerna 11:66 och 11:67 har yrkats, att de värnpliktiga, som fullgöra

sin första tjänstgöring vid krigsmakten, måtte beviljas samma lättnader

beträffande indrivning av förfallna utskylder, som tillkomma övriga

värnpliktiga enligt ovannämnda nu gällande författningar. Såsom av vad

ovan anförts framgår, har syftet med berörda motioner tillgodosetts i det i

propositionen framlagda förslaget. Tillika må erinras om att detta syfte även

med nu gällande bestämmelser alltsedan april 1940 i praktiken tillgodosetts

på det sätt, att ifrågavarande värnpliktiga inkallats till tjänstgöring jämlikt

28 § 1 mom. värnpliktslagen.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 37.

9

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte bifalla Kungl. Maj:ts förevarande

proposition nr 244, i vad densamma hänvisats till bevillningsutskottet,

samt

2) att motionerna II: 66 och II: 67 måtte anses besvarade

genom vad utskottet sålunda anfört och hemställt.

Stockholm den 16 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl, Velander,

Eklund, Hobert Berg och Gustaf Elofsson, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Björklund, Hammarlund,

Orgård, Falk*, Karlsson i Grängesberg, Henriksson, Sundström i Skövde* och Fröderberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:323 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående indrivning av utskylder hos värnpliktiga m. fl., såvitt p s. 1 i texten