Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för är 1944, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

1944-05-17 · 66 sidor, varav 61 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,2 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 61 av 66 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:39, Betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för är 1944, m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

1

Nr 39.

Ankom till riksdagens kansli den 17 maj 1944 kl. 12 m.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till förordning om krigskonjunkturskatt

för är 1944, m. m., jämte i ämnet väckta

motioner.

I en den 17 mars 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 242, har Kungl. Maj :t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om krigskonjunkturskatt för år 1944, samt

2) förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst

år 1945 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg

eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Beträffande författningsförslagens lydelse hänvisas till utskottets hemställan.

Till utskottets behandling lia överlämnats följande i anledning av propositionen

väckta motioner, nämligen:

a) de likalydande motionerna nr 324 i första kammaren av herr Holmström

och nr 514 i andra kammaren av herrar Henriksson och Lundberg i

Hälsingborg, vari hemställts, att riksdagen måtte besluta ändrad lydelse av

det föreliggande förslaget till förordning om krigskonjunkturskatt i huvudsaklig

överensstämmelse med vid motionerna fogat utkast till författningstext,

vilket utkast innehöll följande från propositionen avvikande bestämmelser:
4

§■

6 mom. Utjämningsavdrag fastställes för varje förvärvskälla för sig,

såvitt den skattskyldige är fysisk person, till tjugu procent av jämförelseinkomsten,

och

såvitt den skattskyldige är juridisk person, örn jämförelseinkomsten ej

överstiger 50 000 kronor, till tjugu procent av denna, och, om jämförelseinkomsten

är högre, till tjugu procent av den del av jämförelseinkomsten,

som ej överstiger tolv procent av genomsnittligt eget kapital i förvärvskällan

under andra förkrigsinkomståret — eller, såvitt angår skattskyldig som

börjat bedriva ifrågavarande rörelse först efter andra förkrigsinkomstårets

utgång, under första verksamhetsåret — men minst 10 000 kronor,

dock för såväl fysisk som juridisk person till minst tjugu procent av den

merinkomst av förvärvskällan som återstår efter tillämpning av 4 mom.

lii hang till riksdagens protokoll 1944. 7 sami. Nr 39.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

7 §•

2 morn. Det fastställes i vad mån den uppskattade merinkomsten av annan

fastighet med sannolikhet kan anses hava berott på förhållanden som

omförmälas i 1 §. Det sålunda fastställda beloppet minskat med utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande tjugu procent av jämförelseinkomsten,

upptages såsom taxerad merinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §■

Beträffande under---för handen.

Såsom taxerad merinkomst skall dock i intet fall upptagas högre belopp

än det, varmed inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet, med

undantag av realisationsvinst och lotterivinst samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst med tillägg av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande tjugu procent av jämförelseinkomsten.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Beträffande realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom skall prövas i vad mån den kan antagas hava berott på värdeökning

uppkommen efter utgången av augusti 1939, med rätt för den skattskyldige

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga att vinsten skulle

hava uppkommit oberoende av förhållanden som omförmälas i 1 §. Det

sålunda framkomna beloppet, minskat med avdrag som stadgas i andra

stycket samt med utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande

tjugu procent av beloppet, upptages såsom taxerad merinkomst.

Vid fastställande —--skäligt belopp.

Anvisningar

till 4 §.

4. Vid uppskattning---synes skäligt.

f) Avdrag för — — — särskilda förhållanden. Avdrag för kostnad för

pensionering av anställda eller annat likartat ändamål med belopp överstigande

medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren medgives, utom

i fall varom i nästa stycke förmäles, allenast i den mån kostnadsökningen

kan anses erforderlig för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga

förpliktelser eller dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången

av augusti 1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den män med

kostnaden avses att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp

som angives i 9 § tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensions-

och andra personalstiftelser, i förekommande fall förenad med s. k.

kapitalunderstöd å högst 4 000 kronor, dels att avdrag för s. k. övergångskostnad

ej medgives med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan

kostnad som härrör av den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre

pensioner än nyss sagts, dels ock att i regel avdrag ej medgives med högre

belopp än i medeltal 4 000 kronor för en var av de befattningshavare som

pensioneringen avser.

Aktiebolag, som vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjutit avdrag för avsättning till stiftelse för pensionering av anställda med

högre belopp än det, för vilket avdrag, enligt vad nyss sagts, är medgivet,

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

3

md dock åtnjuta ytterligare avdrag för vad sålunda blivit till stiftelsen avsatt,

under förutsättning, att stiftelsen, efter det avsättningen skett, förvärvat

av svenska staten utfärdade obligationer för belopp, icke understigande det,

för vilket avdrag enligt detta stycke yrkas, samt stiftelsen avgivit förklaring

att icke avyttra eller belåna nämnda obligationer, förrän Kungl. Maj:t därtill

lämnat tillstånd. Härvid skall dock iakttagas, att avdrag, som här avses,

endast må medgivas, då det befinnes uppenbart, att ifrågavarande till

stiftelsen avsatta medel icke till någon del kunna komma bolagets aktieägare

tillgodo eller eljest användas för annat än avsett ändamål, samt att

avdraget enligt detta stycke icke må överstiga ett belopp, motsvarande 500

kronor för en var av de befattningshavare pensioneringen avser, och ej heller

uppgå till högre belopp än att enligt försäkringstekniska grunder beräknad

brist i stiftelsens fonder därigenom täckes.

Avyttras eller belånas ifrågavarande obligationer i strid mot avgivna förklaringar,

skall den skattskyldige genom efterbeskaltning påföras krigskonjunkturskatt

för det avsatta beloppet eller del därav så ock utgiva ränta;

och skola därvid i förordningen den 12 juni 1942 örn rätt att vid taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond samt i 37 § meddelade bestämmelser

i tillämpliga delar gälla.

g) Har skattskyldig —--här nedan.

till 5 §.

5. Såsom taxerad merinkomst av jordbruk skall, där ej utredning som

avses i nästa punkt förebringas, upptagas den uppskattade merinkomsten

med avräkning av dels ett belopp utgörande tio procent av den uppskattade

merinkomsten, avsett att täcka av kriget förorsakad värdeminskning genom

försämrad hävd med mera, dels ock ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande tjugu procent av jämförelseinkomsten.

6. Skattskyldig---avses i 1 §.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket skall vid utredning

enligt denna punkt beräknas till tjugu procent av den vinst, som

skulle hava uppkommit, därest avyttring eller uttag till egen rörelse av

jordbruksprodukter av samma slag som under beskattningsåret ägt rum under

förkrigsinkomståren.

Prisstegring utöver — — — merinkomstens fastställande.

till 6 §.

2. För beräkning---olika produkter.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket beräknas till

tjugu procent av den vinst, som skulle hava uppkommit, därest avyttring eller

uttag för förädling eller förbrukning i egen rörelse av skogsprodukter av

samma slag som under beskattningsåret ägt rum under förkrigsinkomståren.

Från det —--kunnat påräknas.

4. I fall, då växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken,

beräknas nettointäkt av skogsbruk enligt denna förordning så att från den

för skogen erhållna köpeskillingen avdrag göras dels med ett belopp, svarande

mot den växande skogens uppskattade värde vid utgången av augusti 1939

eller, om skogens för ägaren gällande ingångsvärde var större, detta värde,

dels för de i samband med avytlringen uppkomna kostnaderna i den mån de

belöpa på skogen. Den sålunda beräknade nettointäkten av skogsbruk, minskad

med utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande tjugu pro
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

cent å nettointäkten, upptages såsom taxerad merinkomst å avyttringen av

den växande skogen. Vid uppskattning av värdet å den växande skogen vid

utgången av augusti 1939 iakttages, att bevisning rörande dess storlek i regel

ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å den växande skogen

sedan nämnda tidpunkt må följaktligen ej beräknas till högre belopp än

som finnes med sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden

beträffande skogsegendomar å orten.

till 7 g.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad inkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under beskattningsåret

i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av uthyrningsmöjligheter,

som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigstillståndet framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna förutsättningar

synas vara för handen. Tillika iakttages att medgivande av utjämningsavdrag

med tjugu procent å jämförelseinkomsten påverkar den taxerade

merinkomstens storlek.

till 10 g.

3. Beträffande avdrag för inkomstminskning under de beskattningsår,

1941—1943 års taxeringar till krigskonjunkturskatt avsågo, iakttages, att sådant

avdrag skall medgivas från den merinkomst, som återstår sedan det

i 10 § 1 mom. omförmälda avdraget för inkomstminskning i förekommande

fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens storlek och övriga med

avdragsrätten sammanhängande frågor skola de vid nämnda taxeringar gällande

föreskrifterna äga tillämpning. Därvid märkes, att fråga kan vara

antingen om sådan inkomstminskning, som vid 1941—1943 års taxeringar

skulle avdragas innan taxerad merinkomst av visst slag fastställdes, eller om

sådan inkomstminskning som fick avdragas enligt 10 § i förordningarna om

krigskonjunkturskatt för åren 1941—1943. Avdrag medgives endast i den

mån inkomstminskningen kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §, under iakttagande tillika att avdrag för inkomstminskning å

annan fastighet må medgivas allenast frän taxerad merinkomst å samma förvärvskälla

under beskattningsåret. Vid beräkning av inkomstminskning å viss

förvärvskälla under de beskattningsår som 1942 och 1943 års taxeringar avsågo

skall vid tillämpning av 10 § 2 mom. hänsyn tagas till å förvärvskällan

belöpande utjämningsavdrag. Vid bestämmande huruvida avdrag skall

anses hava kunnat utnyttjas vid tidigare års taxeringar skall bortses från det

i 10 § omförmälda avdraget å 3 000 kronor.

Inkomstminskning å-----taxerade merinkomster.

b) de likalydande motionerna nr 325 i första kammaren av herr Gustavson

m. fl. och nr 515 i andra kammaren av herr Johansson i Öckerö m. fl.,

vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan ändring i Kungl. Maj:ts

förslag till förordning om krigskonjunkturskatt att skattskyldig som haft sin

huvudsakliga inkomst av havsfiske helt befrias från erläggande av sådan

skatt».

Beträffande de skäl, som anförts till stöd för de i motionerna framställda

yrkandena, får utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande,

hänvisa till motionerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39. *

Krigskonjunkturskatt har utgått för åren 1940—1943. Genom proposition

den 1 augusti 1940, nr 2, föreläde Kungl. Majit riksdagen förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1940, m. m. Förslaget blev i huvudsak

bifallet av riksdagen och den 19 augusti 1940 utfärdades i överensstämmelse

med riksdagens beslut förordning om krigskonjunkturskatt för år 1940 (SFS

1940 nr 764). Vidare föreläde Kungl. Majit riksdagen genom proposition den

7 mars 1941, nr 173, förslag till förordning om krigskonjunkturskatt för år

1941, m. m. Även detta förslag bifölls i huvudsak av riksdagen och den 30

maj 1941 utfärdades i överensstämmelse med riksdagens beslut förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1941 (SFS 1941 nr 359). Genom proposition

den 15 maj 1942, nr 287, föreläde Kungl. Majit riksdagen förslag till förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1942, m. m., som likaledes i huvudsak

bifölls av riksdagen. Den 19 juni 1942 utfärdades i överensstämmelse med

riksdagens beslut förordning om krigskonjunkturskatt för år 1942 (SFS 1942

nr 409). Slutligen föreläde Kungl. Maj :t riksdagen genom proposition den 9

april 1943, nr 193, förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt för år

1943, m. m. Även detta förslag bifölls i huvudsak av riksdagen och den 17

juni 1943 utfärdades i överensstämmelse med riksdagens beslut förordning

om krigskonjunkturskatt för år 1943 (SFS 1943 nr 399). Samma dag utfärdades

dels förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för

inkomst år 1944 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller

köpeskilling vid avyttring av fartyg (SFS 1943 nr 400), dels kungörelse med

vissa tillämpningsföreskrifter till förordningen om krigskonjunkturskatt för

år 1943 (SFS 1943 nr 401), dels kungörelse angående fastställelse av vissa formulär

till blanketter för deklaration till ledning för taxering till krigskonjunkturskatt

år 1943 m. m. (SFS 1943 nr 565), varjämte i brev till statskontoret

(SFS 1943 nr 620) fastställdes vissa andra formulär för taxering till krigskonjunkturskatt.

Därjämte utfärdades dels den 30 juni 1943 kungörelse med

föreskrifter rörande provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för år 1943

(SFS 1943 nr 582) ävensom kungörelse angående fastställelse av visst ytterligare

formulär för taxering till krigskonjunkturskatt (SFS 1943 nr 584), dels

ock den 8 juli 1943 kungörelse med vissa föreskrifter rörande beräkning av

taxerad merinkomst av jordbruk och skogsbruk enligt förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1943 (SFS 1943 nr 585).

Inom finansdepartementets skatteberedning har utarbetats en promemoria

rörande krigskonjunkturskatt för år 1944 med tillhörande författningsförslag,

vilken sistnämnda handling såsom bilaga fogats vid propositionen.

Efter remiss ha yttranden över nämnda promemoria och författningsförslag

avgivits av kammarrätten, Överståthållarämbetet och fyra länsstyrelser.

Från finansdepartementet har till utskottet överlämnats dels en skrivelse

från länsstgrelsen i Norrbottens län dels ock en framställning från Sveriges

f ari ygsbo fäls förening.

I berörda skrivelse har länsstyrelsen i Norrbottens län anfört, att länsstyrelsen

under år 1943 för arméförvaltningens räkning utbetalt ersättning

opaginerad Kontrollera mot PDF

0

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

till ett sextiotal markägare i länet för upplåtande enligt allmänna förfogandelagen

till kronan för försvarsändamål av mark för avröjning genom kronans

försorg av därå växande skog. Åtgärden avsåge ej överlåtelse till kronan av

äganderätten till marken. Högsta till en och samma markägare utgående ersättning

hade utgjort 15 390 kronor. Ersättningsbeloppen torde för markägarna

utgöra vid inkomsttaxeringen skattepliktiga intäkter och folie i allmänhet

helt och hållet under intäkt av skogsbruk. Enligt den föreliggande propositionen

skulle inkomst av ifrågavarande slag kunna bliva föremål för taxering

till krigskonjunkturskatt för år 1944. Emellertid syntes samma skäl

föreligga att vid nämnda taxering bortse från ifrågavarande intäkt som vid

de i punkt 6 av anvisningarna till 6 § i författningsförslaget omförmälda

fall, då växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken.

Sveriges fartygsbefälsförening har i sin ovannämnda framställning hemställt

om åtgärder till förhindrande av att fartygsbefälhavare bliva taxerade

till krigskonjunkturskatt för belopp, som äro att hänföra till inkomst av

tjänst. Till stöd för denna hemställan har anförts bland annat följande. Numera

tillämpades allmänt månadslönesystem vid avlöning av befälhavare

å fartyg. Lönen utginge med efter fartygets storlek, trade m. m. varierande

belopp. Inom vissa rederier vore avlöningsförhållandena emellertid så reglerade,

att befälhavare erhölle viss med lägre belopp utgående fast månadslön

jämte kaplake på fartygets inseglade bruttofrakt eller tantiem på rederiets

nettovinst. I båda dessa fall rörde det sig om inkomst av tjänst. I den mån

inkomsten i form av kaplake eller tantiem under krigsåren vuxit i förhållande

till förkrigsinkomståren hade denna del av inkomsten ansetts utgöra skattepliktig

inkomst enligt förordningen örn krigskonjunkturskatt, medan däremot

månadslöneinkomst ginge fri från dylik beskattning. I regel överstege

avlöningsförmånerna för kaplake- eller tantiemavlönade befälhavare ej vad

andra befälhavare i motsvarande ställning uppbure i form av fast lön, indextillägg

och andra förekommande tillägg av skilda slag. De kaplake- eller tantiemavlönade

befälhavarnas ställning i beskattningsavseende vore emellertid

ofördelaktig icke endast såtillvida, att de underkastades krigskonjunkturbeskattning

å inkomst av tjänst. Enär den fasta lönen i allmänhet vore låg för

nämnda befälhavare, bleve det därå utgående indexberäknade dyrtidstillägget

väsentligt mindre än för befälhavare med endast fast lön. Detsamma bleve

fallet beträffande krigsriskersättning, som jämväl beräknades å den fasta lönen.

Sistnämnda förhållande medförde för kaplake- eller tantiemavlönade

befälhavare, att de icke komme i åtnjutande av skattelindring å krigsriskersättning

enligt förordningen den 30 juni 1943 i samma utsträckning som de

sjömän, för vilka denna ersättning beräknades å hela hyran. Oförmånligt vid

beskattningen inverkade slutligen även det förhållandet, att till befälhavare

utgående gratifikationer, vilka kunde uppgå till relativt stora belopp, bleve

underkastade krigskonjunkturskatt. På grund av vissa överenskommelser med

Sveriges redareförening om storleken av befälhavares inkomst utbetalades

gratifikationer ej sällan till befälhavare såsom utfyllnad i eljest intjänt lön.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

7

Beträffande vad departementschefen anfört till stöd för de i propositionen

framlagda förslagen tillåter sig utskottet hänvisa till ovannämnda statsrådsprotokoll

(s. 53—71).

I de likalydande motionerna I: 324 och II: 514 har anförts, att vad som yttrats

i de vid 1943 års riksdag väckta likalydande motionerna 1:248 och II:

359 angående krigskonjunkturskattens berättigande i dess föreslagna utformning

i än högre grad gällde innevarande år. En beskattning, enligt vilken

den skattskyldiges inkomstförhållanden åren 1937 och 1938 lades till grund

för skatteplikt, ledde år 1944 till än orimligare resultat än nästförflutna år,

och presumtionen att den i förhållande till förkrigsinkomståren uppkomna

merinkomsten haft karaktär av krigsvinst framstode som alltmer verklighetsfrämmande.

Om krigskonjunkturskatten likväl ansåges böra bibehållas, vore

det angeläget att den utformades så, att dess för de skattskyldiga obilliga och

för det allmänna skadliga verkningar i möjligaste mån mildrades. I 1942 års

proposition angående krigskonjunkturskatt hade chefen för finansdepartementet

motiverat förslaget om införande av utjämningsavdrag därmed att

det icke kunde bestridas, att då en merinkomstbeskattning i allmänhet motiverades

med att viss förändring ägt rum i en rådande inkomstfördelning,

motiven för densamma försvagades ju längre tid som förflöte från den tidpunkt,

då förändringen skedde. Sedan uttalandet gjordes hade ytterligare

två år förflutit från krigsutbrottet. Den tankegång, varåt departementschefen

år 1942 givit uttryck, ledde därför ofrånkomligen till att utjämningsavdraget

nu borde höjas. 1943 års bevillningsutskott hade emellertid avvisat

det i ovannämnda vid samma års riksdag väckta motioner framställda yrkandet

om avdragets höjning under anförande att en ökning av den skattelättnad,

som blivit en följd av de år 1942 antagna bestämmelserna om utjämningsavdrag,

svårligen kunde förenas med grunderna för det allmänna

prisstopp, som tillämpats sedan hösten samma år. Motionärerna kunde emellertid

icke finna, att prisstoppets införande förringat bärkraften i departementschefens

ovanberörda motivering. För övrigt vore det här icke fråga om

medgivande av någon skattelättnad utan allenast örn åstadkommande av

ökat skydd mot orättmätig beskattning av fiktiva vinster och om skäligt hänsyntagandc

till att felkällorna vid taxeringen automatiskt bleve större ju

iner man avlägsnade sig från förkrigsinkomståren. Icke minst på grund av

att under senare delen av år 1942 lönetillägget med hänsyn till penningvärdeförsämringen

bestämdes att utgå efter 20,7 procent ansåge motionärerna

vad utskottet anfört i allt fall icke utgöra skäl för lägre avdrag än efter 20

procent. En höjning till minst sistnämnda procentsats borde därför vidtagas.

Vid medgivande av avdrag för inkomstminskning å viss förvärvskälla under

beskattningsår, som 1942 och 1943 års taxeringar avsåge, borde jämväl

hänsyn tagas till å förvärvskällan belöpande utjämningsavdrag. Motionärerna

ha vidare yrkat utvidgad avdragsrält för avsättning till pensionsstiftelser.

Tämligen undantagslöst förelåge betydande brister i pensionsfonderna, då

ju lagstiftningen rörande pensionsstiftelser tillkommit så sent som år 1937.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

Givetvis kunde större avsättningar till dylika stiftelser påräknas under högkonjunktur

än under normala förhållanden. Om de företag, vars vinster

gynnsamt påverkats av krigskonjunkturen, genom krigskonjunkturbeskattningen

förhindrades att uppbringa pensionsfonderna till sådan storlek, som

erfordrades för beredande av någorlunda tillfredsställande pensionsförmåner,

måste befaras att förhoppningarna örn pensionsfrågans lösning inom

rimlig tid icke bleve förverkligade.

I de likalydande motionerna I: 325 och II: 515 har anförts, att det i propositionen

föreslagna skattefria avdraget å 2 000 kronor för skattskyldig, som

haft sin huvudsakliga försörjning av havsfiske, i princip innebure ett erkännande

av att det krigskonjunkturbetonade i havsfiskarenas yrke neutraliserades

av att dessa yrkesutövare finge vidkännas ökade olycksrisker. Motionärerna

ifrågasatte även örn man beträffande havsfiske kunde tala om

krigskonjunktur i vanlig bemärkelse. Den jämförelse med tidigare inkomst,

som förordningen räknade med, kunde icke bliva fullt rättvis, enär fångstutbytet

alltid varit underkastat fluktuationer, som stundom varit synnerligen

våldsamma och som icke kunnat tillskrivas något orsakssammanhang med

kriget. Ej endast prisstegringen utan även fångsternas storlek hade inverkat

på inkomstbeloppen. I många fall hade inkomstökning haft sin grund i förbättrade

båtar och fångstredskap.

Utskottets yttrande.

Vid behandlingen av förevarande proposition och de i anledning av densamma

väckta motionerna har inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke skäl

numera förefinnas att vidtaga åtgärder för krigskonjunkturskattens avveckling.

Utskottet har därvid funnit den principiella grunden för krigskonjunkturskatten,

nämligen att genom en särbeskattning av merinkomster, som kunna

antagas ha uppkommit såsom en följd av kriget, i någon mån utjämna inträdda

förskjutningar i inkomstfördelningen, alltjämt äga sin fulla giltighet.

Emellertid har utskottet icke kunnat undgå att fästa avseende vid svårigheterna

att utforma och tillämpa hithörande bestämmelser på sådant sätt, att

allenast vinster, som bero på kriget, komma att träffas av krigskonjunkturskatten.

Det kan ej heller bortses ifrån att, då merinkomstbeskattningen motiveras

med att en viss förskjutning ägt rum i en rådande inkomstfördelning,

motiven för densamma försvagas ju längre tid som förflyter från den tidpunkt,

då förändringen skedde. Även andra olägenheter kunna uppkomma

genom krigskonjunkturskatten. Utskottet har emellertid icke ansett sig kunna

förorda, att åtgärder redan nu vidtagas för en avveckling av denna skatt.

De skäl av folkpsykologisk art, som bidrogo till krigskonjunkturskattens införande,

kvarstå alltjämt och kunna även sägas ha vunnit i styrka genom

uttagandet av konsumtionsskalter av olika slag, mot vilka vägande invändningar

kunna resas. Härtill kommer, att, ehuru intäkterna av denna skatt

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

9

icke äro av avgörande betydelse, i nuvarande statsfinansiella läge ett avstående

från möjligheten att erhålla sådana intäkter måste noggrant övervägas,

innan en avveckling av skatten kan ifrågakomma. Utskottet förutsätter nämligen,

att den minskning av skatteintäkterna, som komme att uppstå genom

krigskonjunkturskattens snara avskaffande, måste på ett eller annat sätt täckas

genom höjning av andra skatter.

Ehuru utskottet sålunda icke finner sig kunna förorda, att åtgärder redan

nu vidtagas för en avveckling av krigskonjunkturskatten, synes det dock

utskottet förtjäna tagas under närmare övervägande, vid vilken tidpunkt och

under vilka betingelser en avveckling av denna skatteform kan anses möjlig

att genomföra.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner sig utskottet under förhandenvarande

omständigheter böra ansluta sig till det i propositionen framlagda

förslaget om krigskonjunkturskattens bibehållande för innevarande år och tillstyrker

följaktligen i princip detta förslag.

Förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1944 innebär icke

några principiella avvikelser från de för år 1943 gällande bestämmelserna i

ämnet utan endast vissa smärre jämkningar i samma bestämmelser. Vidkommande

förslagets detaljer får utskottet anföra följande.

Bestämmelserna angående utjämningsavdraget ha i propositionen avfattats

i överensstämmelse med motsvarande föreskrifter i 1943 års förordning. Utjämningsavdraget,

vilket första gången infördes i 1942 års förordning örn

krigskonjunkturskatt, utgör sålunda 15 procent, som i regel beräknas å jämförelseinkomsten.

Vid medgivande av avdrag för inkomstminskning å viss förvärvskälla

under de beskattningsår, som 1942 och 1943 års taxeringar avsågo,

får hänsyn icke tagas till å förvärvskällan belöpande utjämningsavdrag. I de

likalydande motionerna I: 324 och II: 514 har yrkats, att utjämningsavdraget

måtte höjas till 20 procent samt att vid medgivande av avdrag för inkomstminskning

under ovannämnda beskattningsår hänsyn skall tagas till å förvärvskällan

belöpande utjämningsavdrag.

Redan i avgivna remissyttranden över förslaget till förordning örn krigskonjunkturskatt

för år 1943 framställdes krav på höjning av utjämningsavdraget

och rätt att vid beräkning av inkomstminskning för år 1942, som utnyttjades

för kvittning, tillgodonjuta utjämningsavdrag jämväl för detta år.

Departementschefen anförde i anledning härav i propositionen nr 193 till

1943 års riksdag, att det år 1942 medgivna utjämningsavdraget enligt vad taxeringarna

gåve vid handen avsevärt reducerat skattens belopp och inneburit

en mycket betydande lättnad för de skattskyldiga. Att taga ett ytterligare steg

i samma riktning fann departementschefen bland annat med hänsyn till penningpolitiska

synpunkter uteslutet. Dessa synpunkter utgjorde enligt departementschefens

uppfattning också ett avgörande skäl emot förslaget att tillgodoräkna

de skattskyldiga utjämningsavdrag även vid beräkning av inkomstminskning

för år 1942. Vid behandlingen av nämnda proposition vid

1943 års riksdag, där i väckta motioner framställdes yrkanden av samma innebörd

som i de nu föreliggande motionerna, anslöt sig bevillningsutskottet

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 39-

till departementschefens ståndpunkt samt tilläde, att en ökning av den

skattelättnad, som blivit en följd av bestämmelserna om utjämningsavdrag,

svårligen syntes kunna förenas med grunderna för det allmänna prisstopp,

som tillämpats sedan hösten 1942.

Då de vid 1943 års riksdag av departementschefen och bevillningsutskottet

anförda skälen mot en höjning av utjämningsavdraget och mot hänsyntagandet

till sådant avdrag vid beräknandet av avdrag för inkomstminskning

för tidigare beskattningsår enligt utskottets mening även nu äga giltighet,

finner sig utskottet icke kunna tillstyrka bifall till det i nu föreliggande

motioner framställda yrkandet i ifrågavarande hänseende.

Enligt punkt 4 f) andra stycket av anvisningarna till 4 § skall avdrag för

pensionering av anställda eller annat likartat ändamål — utöver medeltalet

av liknande avdrag för förkrigsinkomståren — vara medgivet i den mån

kostnadsökningen kan anses erforderlig för normal årsavsättning på grund

av ökade verkliga förpliktelser eller dylikt förhållande, varvid särskilda regler

meddelats rörande beräkningen av sådant avdrag. Förslaget överensstämmer

härutinnan med motsvarande bestämmelser i 1942 och 1943 års krigskonjunkturskatteförordningar.

I de likalydande motionerna I: 324 och II: 514

har yrkats viss utvidgning av förevarande avdragsrätt. Liknande yrkanden

framställdes jämväl i motioner vid 1943 års riksdag. Samma års bevillningsutskott,

som avstyrkte sistnämnda motioner i angivet hänseende, yttrade därvid

bland annat, att utskottet till fullo uppskattade de motiv, som läge bakom

detta yrkande, men att samma synpunkt anlagts redan vid utformningen

av gällande bestämmelser, i det att dessa medgåve, förutom avdrag svarande

mot förkrigskostnaden, dels avdrag för nytillkommande årskostnad vid

verklig pensionsförpliktelse, dels därutöver Vio av den s. k. övergångskostnaden,

d. v. s. i huvudsak vad som vanligen brukade benämnas retroaktivavgift.

Utskottet framhöll även, att sist berörda medgivande måste betraktas

såsom innefattande en av sociala skäl lämnad eftergift, vilken enligt grunderna

för krigskonjunkturbeskattningen eljest icke bort medgivas.

Under hänvisning till vad 1943 års bevillningsutskott sålunda anfört får

utskottet, som icke finner anledning föreligga till förändrat ställningstagande

till ifrågavarande spörsmål, avstyrka de föreliggande motionerna jämväl i

nu angivet hänseende.

I det i propositionen framlagda förslaget har intagits en bestämmelse örn

viss skattelättnad beträffande inkomst av havsfiske, vilken bestämmelse är

en nyhet i jämförelse med 1943 års förordning. Sålunda föreskrives i 10 §

1 mom. fjärde stycket i förslaget till krigskonjunkturskatteförordning, att

skattskyldig, som haft sin huvudsakliga försörjning av havsfiske, äger från

merinkomsten av rörelse, utöver sedvanligt avdrag å 3 000 kronor, tillgodonjuta

ett ytterligare avdrag å 2 000 kronor. 1 de likalydande motionerna

I: 325 och II: 515 har yrkats att skattskyldig, som haft sin huvudsakliga inkomst

av havsfiske, måtte helt befrias från erläggande av krigskonjunkturskatt.

Med anledning härav får utskottet erinra om att jämlikt punkt 3 tredje

stycket av anvisningarna till 4 § jämförelseinkomsten för ifrågavarande yr
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

11

kesutövare ej får bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor. Enligt i propositionen

lämnad uppgift ha emellertid, såvitt angår fiske vid västkusten,

beskattningsnämnderna vid tillämpning av tidigare krigskonjunkturskatteförordningar

medgivit, att inkomst av manslott skulle vid jämförelseinkomstens

fastställande upptagas till lägst 4 000 kronor. Vidare bär Kungl. Maj :t genom

kungörelse den 24 september 1943 (nr 700) med stöd av 4 § 5 moni. i 1943

års krigskonjunkturskatteförordning förordnat, att av den jämlikt nämnda

förordning uppskattade merinkomsten av yrkesmässigt bedrivet fiske endast

70 procent skulle, därest ej annat ådagalades, antagas lia berott på förhållanden

som föranletts av kriget. Departementschefen har i propositionen förutsatt,

att jämväl innevarande år bestämmelser skulle utfärdas angående huru

stor del av den uppskattade merinkomsten av fiske, som skall antagas

ha berott på krigsförhållandena.

På grund av vad sålunda anförts finner utskottet behovet av skattelättnad

vid ifrågavarande beskattning för inkomst av havsfiske vara i erforderlig

utsträckning tillgodosett genom det i propositionen framlagda förslaget. Utskottet

anser sig fördenskull icke kunna förorda bifall till det i ovannämnda

motioner framställda yrkandet.

Enligt 2 § 1 mom. i förslaget till krigskonjunkturskatteförordning är —

liksom i 1943 års förordning — efter utgången av augusti 1939 uppkommen

inkomstökning, hänförlig till bland annat inkomst i form av tantiem, provision,

gratifikation eller likartad inkomst av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet,

skattepliktig till krigskonjunkturskatt, därest inkomsten utgått

från bland annat rörelse. Sveriges fartygsbefälsförening har i en till utskottet

överlämnad framställning anfört, att det numera allmänt tillämpade avlöningssystemet

för fartygsbefälhavare vore fast månadslön men att i vissa rederier

befälhavare erhölle viss lägre fast lön och därutöver kaplake på fartygets

inseglade bruttofrakt eller tantiem på rederiets nettovinst. Stundom utginge

till befälhavare, förutom fast lön, gratifikation såsom utfyllnad till

lönen. Föreningen har i anslutning härtill framhållit, att i sådana fall, då

i avlöningsförmånerna inginge kaplake, tantiem eller gratifikation, vederbörande

befälhavare komme i en missgynnad ställning i beskattningshänseende

i jämförelse med en befälhavare, som åtnjöte endast fast lön å motsvarande

belopp, bland annat såtillvida, att kaplake, tantiem och gratifikation

vore underkastade skatteplikt till krigskonjunkturskatt, medan däremot

fast lön vore fritagen från skatteplikt till sådan skatt. För vinnande av större

likformighet i beskattningshänseende beträffande de olika avlöningsförmåner,

som utgå till fartygsbefälhavare, har föreningen fördenskull hemställt,

att fartygsbefälhavare icke måtte beskattas till krigskonjunkturskatt för belopp,

som vore att hänföra till inkomst av tjänst.

Utskottet får i anledning av berörda framställning anföra, att det ur principiell

synpunkt måste anses vara mindre lämpligt att från skattskyldighet

undantaga en viss kategori av skattskyldiga. Genom vad av föreningen yttrats

till stöd för denna framställning har utskottet emellertid bibringats den uppfattningen,

att ett beträdande av denna viig i förevarande fall kan anses moth

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

verat. Den omständigheten, att avlöningsförhållandena äro olika för befattningshavare

i eljest likartad ställning, synes nämligen icke böra medföra, att

vissa sådana befattningshavare äro underkastade krigskonjunkturskatt, medan

andra däremot äro befriade härifrån. Härtill kommer, att i skatteberedningens

promemoria angående krigskonjunkturskatt för år 1941 uttalats, att sjöfolks

löneökning icke borde drabbas av krigskonjunkturskatt, mot vilket

uttalande departementschefen icke synes ha framställt någon erinran. Vid

beskattningsreglernas utformning i ifrågavarande hänseende synes emellertid

ha förbisetts, att vissa avlöningsformer för sjöfolk kommit att bliva indragna

under beskattningen. Utskottet har fördenskull ansett sig böra förorda, att i

2 § 2 mom. intages en bestämmelse av innehåll, att den som är anställd såsom

befälhavare å eller tillhör besättningen på handelsfartyg skall undantagas

från skattskyldighet till krigskonjunkturskatt, såvitt angår inkomst av

sådan anställning.

I punkt 4 av anvisningarna till 9 § föreskrives, att om fastighet tagits i

anspråk genom expropriation eller eljest avyttrats under sådana förhållanden

att tvångsförsäljning till det allmänna måste anses vara förhanden och

det ej finnes uppenbart, att avyttringen skulle ägt rum även om tvång icke

förelegat, skall den genom överlåtelsen uppkomna realisationsvinsten icke

anses ha berott på krigsförhållandena. Vidare föreskrives i punkt 6 av anvisningarna

till 6 §, att vad i punkt 4 av anvisningarna till 9 § stadgas skall äga

motsvarande tillämpning i fall där växande skog avyttrats i samband med

avyttring av marken och intäkten å avyttringen är att hänföra till inkomst av

skogsbruk. Länsstyrelsen i Norrbottens län har i en till utskottet överlämnad

skrivelse meddelat, att länsstyrelsen under år 1943 till vissa markägare i länet

utbetalt ersättning för upplåtande enligt allmänna förfogandelagen till kronan

för försvarsändamål av mark för avröjning genom kronans försorg av

därå växande skog, vilken åtgärd sålunda ej avsåge överlåtelse till kronan av

äganderätten till marken. Enligt länsstyrelsens mening förelåge samma skäl

att vid taxeringen till krigskonjunkturskatt bortse från intäkter av nu angivet

slag som enligt punkt 6 av anvisningarna till 6 § i vissa fall gällde med avseende

å intäkt av skogsbruk vid försäljning samtidigt av mark och därå

växande skog.

I anledning av vad länsstyrelsen sålunda anfört får utskottet, som ansluter

sig till länsstyrelsens uppfattning, föreslå intagande i punkt 6 av anvisningarna

till 6 § av en föreskrift av innehåll, att, därest växande skog tagits i anspråk

av kronan genom förfogande enligt allmänna förfogandelagen eller

växande skog eljest avyttrats under sådana förhållanden att tvångsförsäljning

till det allmänna måste anses vara för handen, vad i punkt 4 av anvisningarna

till 9 § stadgas skall äga motsvarande tillämpning.

Utskottet föreslår vidare en mindre ändring av formell natur i punkt 3

första stycket av anvisningarna till 10 §, vilken ändring icke torde erfordra

särskild motivering.

I övriga delar föranleder propositionen icke någon erinran från utskottets

sida.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

13

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 242 icke kunnat av riksdagen

oförändrad bifallas och med avslag å de likalydande motionerna

I: 324 och II: 514 samt de likalydande motionerna I: 325

och II: 515,

1) antaga följande såsom utskottets förslag betecknade

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Förslag

till

förordning om krigskonjunkturskatt för år 1944.

Härigenom förordnas som följer.

Inledande bestämmelse.

1 §■

För inkomstökning, som uppkommit efter utgången av augusti 1939 och

kan antagas hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller

dessförinnan rådande krigskonjunktur, skall i den omfattning och på det sätt

nedan stadgas för år 1944 erläggas krigskonjunkturskatt till staten.

Skattepliktig inkomstökning och skattskyldighet.

2 §■

1 mom. Skattepliktig enligt denna förordning är efter utgången av augusti

1939 uppkommen inkomstökning hänförlig till

a) inkomst av rörelse;

b) inkomst av jordbruk;

c) inkomst av skogsbruk;

d) inkomst av annan fastighet;

e) inkomst i form av tantiem, provision, gratifikation eller likartad inkomst

av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet, därest inkomsten utgått

från rörelse, jordbruk eller skogsbruk, samt inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet

såsom uppfinnare eller av tillfälligt uppdrag ävensom annan

jämförlig inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet; samt

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

f) inkomst av icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom;

allt under förutsättning att inkomsten är skattepliktig enligt förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt eller är av beskaffenhet som i

nästa stycke sägs.

1 inkomst av rörelse inräknas vid tillämpning av denna förordning intäkt

genom avyttring av sådana för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner

eller andra inventarier, som icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt hänföras

till byggnad, så ock ersättning på grund av försäkring av dylika tillgångar,

även om intäkten eller ersättningen ej är skattepliktig enligt nämnda förordning

eller intäkten enligt densamma hänföres till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet.

2 mom. Skattskyldig enligt denna förordning är envar fysisk eller juridisk

person, vilken åtnjutit inkomstökning som avses i 1 morn., därest enligt

förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt den fysiska eller

juridiska personen vid 1944 års taxering är skattskyldig för den inkomst, vartill

inkomstökningen hänför sig, eller, såvitt angår intäkt eller ersättning varom

sägs i 1 mom. andra stycket, för den inkomst, i vilken intäkten eller ersättningen

inräknas.

Fran skattskyldighet undantagas systembolag som avses i förordningen angående

försäljning av rusdrycker, aktiebolaget vin- och spritcentralen samt

aktiebolaget svenska tobaksmonopolet så ock annat aktiebolag, från vilket utdelningen

i sin helhet tillfaller staten.

Från skattskyldighet undantages

jämväl den som är anställd såsom

befälhavare å eller tillhör besättningen

på handelsfartyg, såvitt angår inkomst

av sådan anställning.

Oskift dödsbo anses vid tillämpning av denna förordning vara fysisk

person.

Taxerad merinkomst.

3 §-

Vid tillämpning av denna förordning skall uppskattning av inkomster ske

dels för det beskattningsår, för vilket taxering enligt förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt av beskattningsnämnd i första instans

verkställes under år 1944 (beskattningsåret),

dels, utom vad angår inkomst av skogsbruk samt av icke yrkesmässig avyttring

av fast eller lös egendom, för ett vart av de två beskattningsår, som

gått till ända närmast före den 1 september 1939 (förkrigsinkomståren).

Uppskattningen skall verkställas enligt bestämmelserna i förordningen om

statlig inkomst- och förmögenhetsskatt med sådana avvikelser, som erfordras

för att åstadkomma likformighet i inkomstberäkningen för de olika åren,

samt under iakttagande av i denna förordning meddelade särskilda föreskrifter.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

15

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Såsom grund för bestämmande av inkomstökning fastställes, där ej annat

följer av särskilda bestämmelser i denna förordning, den på ett antaget jämförelseår

belöpande jåmförelseinkomsten. Där ej särskilda förhållanden till

annat föranleda, skall såsom jämförelseinkomst upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren, dock under iakttagande att jämförelseinkomsten

för fysisk person beträffande förvärvskälla, av vilken denne haft sin

huvudsakliga försörjning, ej må bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Med ledning av den inkomstuppskattning varom nu stadgats fastställes, på

sätt i 4—9 §§ närmare angives, taxerad merinkomst särskilt för en var av de

inkomstgrupper, som angivas i 2 § 1 mom. första stycket a)—f).

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten skall, i den omfattning

som i denna förordning stadgas, genom särskilt utjämningsavdrag eller eljest

i särskilt angiven ordning hänsyn tagas till höjning av den allmänna prisnivån

och andra sådana ändringar av förhållandena från utgången av augusti 1939

till beskattningsårets slut, som ej beaktas genom eljest meddelade föreskrifter.

4 §•

1 mom. Beträffande rörelse skola inkomster för förkrigsinkomståren och

beskattningsåret så ock jämförelseinkomsten uppskattas för varje förvärvskälla

för sig.

Såsom särskild förvärvskälla i rörelse enligt denna förordning anses särskild

förvärvskälla enligt kommunalskattelagen.

2 mom. Det belopp, varmed inkomsten för beskattningsåret av en till rörelse

hänförlig förvärvskälla överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med

tillägg eller avdrag i förekommande fall för beräknad ränta å minskning eller

ökning av eget kapital, utgör uppskattad merinkomst av förvärvskällan.

För varje förvärvskälla, för vilken uppskattad merinkomst fastställes, skall

tillika på sätt i 4 och 5 mom. sägs fastställas, i vad mån denna kan antagas

hava berott på förhållanden föranledda av pågående krig eller dessförinnan

rådande krigskonjunktur.

Summan av de för samtliga till rörelse hänförliga förvärvskällor enligt

andra stycket fastställda beloppen, minskad med de för samma förvärvskällor

enligt 6 mom. beräknade utjämningsavdragen, skall, där ej fall som i 3 mom.

avses är för handen, utgöra taxerad merinkomst av rörelse.

3 mom. Ilar skattskyldig, för vilken uppskattad merinkomst av till rörelse

hänförlig förvärvskälla fastställes, haft annan till rörelse hänförlig förvärvskälla,

beträffande vilken vid motsvarande tillämpning av bestämmelserna i 2

mom. första stycket underskott uppstår, skall för denna förvärvskälla uppskattad

inkomstminskning lill beloppet fastställas.

Tillika fastställes på sätt i 4 mom. sägs i vad mån den uppskattade inkomstminskningen

kan antagas liava berott på förhållanden föranledda av

pågående krig eller dessförinnan rådande krigskonjunktur.

Från det belopp, varmed merinkomst som i 2 mom. andra stycket sägs

överstiger inkomstminskning som avses i andra stycket av detta mom. —

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

eller, om det belopp, varmed de sammanlagda uppskattade merinkomsterna

överstiga de sammanlagda uppskattade inkomstminskningarna, är lägre, från

detta belopp — avräknas de för samma förvärvskällor enligt 6 mom. beräknade

utjämningsavdragen. Återstoden upptages i fall som i detta mom. avses

såsom taxerad merinkomst.

A mom. Kan skattskyldig visa, att i den uppskattade merinkomsten av viss

förvärvskälla ingår belopp, varmed dold förkrigsreserv under beskattningsåret

minskats, skall merinkomsten i motsvarande mån anses ej hava berott

på förhållanden som omförmälas i 1 §. Såsom dold förkrigsreserv anses härvid

belopp, varmed tillgångens verkliga värde vid utgången av augusti 1939

översteg dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde

vid nämnda tidpunkt.

I övrigt skall uppskattad merinkomst antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, där ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger, att inkomstökningen helt eller delvis skulle hava uppkommit

oberoende av sådana förhållanden.

Uppskattad inkomstminskning skall antagas hava berott på förhållanden

som omförmälas i 1 §, i den mån det ej framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen

ej berott på sådana förhållanden.

5 mom. Kungl. Maj :t äger, efter förslag av den i 32 § omförmälda centrala

krigskonjunkturskattenämnden eller efter nämndens hörande, beträffande

visst slag av rörelse bestämma särskild grund för fastställande huru stor del

av uppskattad merinkomst skall, därest ej annat ådagalägges, antagas hava

berott på förhållanden som omförmälas i 1 §.

6 mom. Utjämningsavdrag fastställes för varje förvärvskälla för sig,

såvitt den skattskyldige är fysisk person, till femton procent av jämförelseinkomsten,

och

såvitt den skattskyldige är juridisk person, om jämförelseinkomsten ej

överstiger 50 000 kronor, till femton procent av denna, och, örn jämförelseinkomsten

är högre, till femton procent av den del av jämförelseinkomsten,

som ej överstiger tolv procent av genomsnittligt eget kapital i förvärvskällan

under andra förkrigsinkomståret — eller, såvitt angår skattskyldig

som börjat bedriva ifrågavarande rörelse först efter andra förkrigsinkomstårets

utgång, under första verksamhetsåret — men minst 7 500 kronor,

dock för såväl fysisk som juridisk person till minst femton procent av den

merinkomst av förvärvskällan som återstår efter tillämpning av 4 mom.

Om kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § tages i anspråk under beskattningsåret,

må utjämningsavdrag ej åtnjutas med högre belopp än den

merinkomst, som skulle hava beräknats enligt 2 mom. andra stycket, därest

sådan fond ej tagits i anspråk.

7 mom. Vad i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen samt förordningen den

17 juni 1943 nied särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst år

1944 av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av fartyg stadgas örn särskild ordning beträffande be
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

17

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

skattning av ersättning eller köpeskilling som nu sagts skall icke äga tilllämpning

vid taxering till krigskonjunkturskatt, utan .skall vid uppskattning

av inkomst såväl för förkrigsinkomståren som för beskattningsåret beträffande

dylik ersättning eller köpeskilling förfaras enligt de regler, som gälla för

taxering av ersättning på grund av försäkring av annan till inventarier hänförlig

egendom än fartyg, eller av köpeskilling vid avyttring av sådan annan

egendom.

Örn provisorisk påföring av skatt i fall som nu sagts stadgas i 18 §.

(Se vidare anvisningarna.)

5 §•

1 mom. Beträffande jordbruk skall uppskattad merinkomst beräknas gemensamt

för olika förvärvskällor till det belopp, varmed inkomsten av jordbruk

under beskattningsåret, med tillägg eller avdrag i förekommande fall

för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital, överstiger motsvarande

jämförelseinkomst. Till inkomst av jordbruk hänföres inkomst av

jordbruksfastighet med undantag av inkomst av skogsbruk.

2 mom. Den uppskattade merinkomsten av jordbruk skall upptagas såsom

taxerad merinkomst, i den mån den kan antagas hava berott på förhållanden

som avses i 1 § och icke utgör kompensation för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket.

(Se vidare anvisningarna.)

6 §.

Beträffande skogsbruk skall såsom inkomstökning beroende på förhållanden

som avses i 1 § upptagas så stor del av de under beskattningsåret åtnjutna

intäkterna av skogsbruk genom avyttring eller uttag för förädling eller

förbrukning i egen rörelse som kan anses hava uppkommit genom prisstegring

från förkrigsinkomståren utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas

ökning. Dylik inkomstökning skall, till den del den ej anses

utgöra kompensation för förhållanden som i 3 § sista stycket sägs, efter skälig

nedsättning i syfte att befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärd

avverkning, upptagas såsom taxerad merinkomst av skogsbruk; dock

skall den taxerade merinkomsten ej upptagas till högre belopp än som av

den skattskyldige visas hava motsvarat beräknad nettointäkt av skogsbruk

under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

7 §•

1 mom. Beträffande inkomst av annan fastighet skall det belopp, varmed

inkomsten för beskattningsåret, beräknad gemensamt för olika förvärvskällor,

överstiger motsvarande jämförelseinkomst, med tillägg eller avdrag i förekommande

fall för beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapi

tal, utgöra uppskattad merinkomst.

Bihang till riksdagens protokoll IDIA. 7 sami. Nr 39. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj.ts förslag.) '' (Utskottets förslag.)

2 marri. Det fastställes i vad mån den uppskattade merinkomsten av annan

fastighet med sannolikhet kan anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §. Det sålunda fastställda beloppet minskat med utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten,

upptages såsom taxerad merinkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

8 §•

Beträffande under beskattningsåret åtnjuten inkomst i form av tantiem

eller annan inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) skall, där ej annat följer

av vad nedan stadgas, gemensamt för inkomst av tjänst och av tillfällig

förvärvsverksamhet såsom taxerad merinkomst upptagas

a) till intäkt av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet hänförligt belopp,

vars storlek varit beroende antingen av sådant resultat av rörelse som

belöper på tiden efter utgången av augusti 1939 eller av omsättningen i eller

omfattningen av efter nämnda tidpunkt bedriven rörelse eller av sådant resultat

av jordbruk eller skogsbruk som belöper på tiden efter utgången av

år 1939,

samt till intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet, dock ej realisationsvinst,

hänförligt belopp, vars storlek varit beroende av resultatet av tillfällig affär

som gjorts efter utgången av augusti 1939,

i båda fallen försåvitt ej den skattskyldige med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägger att motsvarande intäkt skulle hava uppkommit oberoende av

förhållanden som omförmälas i 1 §, så ock

b) intäkt i andra fall än nu sagts av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare

eller av tillfälligt uppdrag eller av annan jämförlig tillfällig förvärvsverksamhet,

i den mån intäkten uppenbarligen överstigit det vederlag för

uppdraget eller det eljest utförda arbetet som den skattskyldige skäligen kunnat

betinga sig, om förhållanden som i 1 § sägs ej varit för handen.

Såsom taxerad merinkomst skall dock i intet fall upptagas högre belopp

än det, varmed inkomst av tjänst och av tillfällig förvärvsverksamhet, med

undantag av realisationsvinst och lotterivinst samt belopp som erhållits genom

restitution av allmänna skatter, för beskattningsåret överstiger motsvarande

jämförelseinkomst med tillägg av ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

(Se vidare anvisningarna.)

9 §•

Beträffande realisationsvinst vid icke yrkesmässig avyttring av fast eller

lös egendom skall prövas i vad mån den kan antagas hava berott på värdeökning

uppkommen efter utgången av augusti 1939, med rätt för den skattskyldige

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga att vinsten skulle hava

uppkommit oberoende av förhållanden som omförmälas i 1 §. Det sålun
-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

19

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

da framkomna beloppet, minskat med avdrag som stadgas i andra stycket

samt med utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton

procent av beloppet, upptages såsom taxerad merinkomst.

Vid fastställande av den taxerade merinkomsten må avdrag ske dels för

realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom, beräknad efter

samma grunder som tillämpats vid uppskattningen av realisationsvinsten,

dels, om den skattskyldige normalt plägat beskattas för realisationsvinst,

för ett med hänsyn därtill avvägt skäligt belopp.

(Se vidare anvisningarna.)

Beskattningsbar merinkomst.

10 §.

1 mom. Till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst fastställes

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor tillsammans.

Vid fastställande av beskattningsbar merinkomst skall från de taxerade

merinkomsterna sammanlagt avdragas

dels ett belopp utgörande så många procent av-de taxerade merinkomsterna

som antalet kronor, varmed den sammanlagda utdebiteringen per skattekrona

på grundval av den skattskyldiges taxering till kommunal inkomstskatt

år 1942, efter avdrag för därå belöpande statsbidrag av skatteutjämningsmedel,

överstigit femton kronor,

dels ock ett belopp av 3 000 kronor.

Avdrag som ovan sagts tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av rörelse. Återstående avdrag göres från summan av övriga taxerade

merinkomster. Därest kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § tages i anspråk

under beskattningsåret, må ovannämnda avdrag å 3 000 kronor medgivas

allenast i den mån dylikt avdrag skulle kunnat tillgodonjutas om sådan

fond ej tagits i anspråk.

Skattskyldig, som haft sin huvudsakliga försörjning av havsfiske, äger

från den merinkomst av rörelse, som återstår sedan ovannämnda avdrag å

3 000 kronor gjorts, tillgodonjuta ett ytterligare avdrag å 2 000 kronor. Stadgandet

i föregående stycke sisla punkten skall äga motsvarande tillämpning

beträffande avdrag, som i detta stycke avses.

Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under beskattningsåret

baft annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som

vid tillämpning av denna förordnings föreskrifter utvisar inkomstminskning,

skall vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, innan avdrag

som ovan sagts ifrågakommer, skäligt avdrag medgivas med högst inkomstminskningens

belopp. Har den skattskyldige under beskattningsåret även

haft annan, krigskonjunkturskatt icke underkastad förvärvskälla, som kan

anses utvisa inkomstökning i förhållande lill förkrigsinkomståren, bör skälig

hänsyn därtill tagas vid avdragets bestämmande.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

2 inom. Har skattskyldig, för vilken taxerad merinkomst fastställes, under

de beskattningsår taxeringarna till krigskonjunkturskatt åren 1941—1943

avsågo haft krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla, som vid tilllämpning

av de vid nämnda taxeringar gällande föreskrifterna utvisade inkomstminskning,

för vilken avdrag vid nämnda taxeringar skulle hava medgivits,

därest inkomstökning å annan, krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

förelegat, skall jämväl avdrag för sådan inkomstminskning medgivas

vid den beskattningsbara merinkomstens bestämmande, dock endast i

den mån avdrag för inkomstminskningen ej utnyttjats vid taxeringarna åren

1941—1943.

3 mom. Beskattningsbar merinkomst ulföres dels för rörelse, dels för övriga

förvärvskällor gemensamt i fulla hundratal kronor, så att överskjutande

belopp, som icke uppgår till fullt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.)

Beräkning av krigskonjunkturskatt.

11 §•

1 mom. För krigskonjunkturskatlen fastställes ett grundbelopp. Detta skall

utgöra,

a) beträffande rörelse:

å den del av den beskattningsbara merinkomsten, som

ej överstiger 20% av motsvarande jämförelseinkomst:.................. 50 %,

överstiger 20 men ej 50% av motsvarande jämförelseinkomst:.........60%,

» 50% » » » :......... 70%,

b) beträffande övriga förvärvskällor:

50 procent av den beskattningsbara merinkomsten.

Avser beskattningsåret ej samma antal månader som det antagna jämförelseåret,

skall motsvarande jämförelseinkomst upptagas till ett med hänsyn

härtill jämkat belopp. Den motsvarande jämförelseinkomsten utföres i fulla

hundratal kronor, så att överskjutande belopp, som icke uppgår till fullt

hundratal kronor, bortfaller.

2 mom. Krigskonjunkturskatten skall utgöra det enligt 1 mom. fastställda

grundbeloppet efter avdrag av de belopp varmed statlig inkomst- och förmögenhetsskatt,

värnskatt och särskild skatt å förmögenhet för den skattskyldige

skulle hava minskats, om krigskonjunkturskattens grundbelopp

avdragits från det till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppet

och det därefter återstående beloppet utgjort taxerat belopp.

12 §.

Skall jämlikt 19 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för äkta makar fastställas gemensamt beskattningsbart belopp, skall i före
-

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

21

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kommande fall jämväl till krigskonjunkturskatt beskattningsbar merinkomst

särskilt för rörelse och särskilt för övriga förvärvskällor fastställas för makarna

gemensamt.

Kan ene maken helt eller delvis ej utnyttja avdrag för inkomstminskning

eller realisationsförlust, må det återstående avdraget tillgodonjutas av den

andre maken, som om denne själv haft inkomstminskningen eller realisationsförlusten.

Vad nu stadgats örn inkomstminskning skall gälla även förvärvskällor

som avses i 5—8 §§. Avdrag som omförmäles i 10 § skall, med

motsvarande tillämpning av där meddelade föreskrifter, ske från den för

båda makarna sammanlagda taxerade merinkomsten.

Krigskonjunkturskatten beräknas efter den för båda makarna sammanlagda

beskattningsbara merinkomsten, såvitt angår rörelse med hänsyntagande

till den för båda sammanlagda jämförelseinkomsten, och fördelas å

makarna, särskilt för rörelse och särskilt för övriga försvärvskällor, efter

förhållandet mellan deras taxerade merinkomster av motsvarande förvärvskällor.

Vid beräkning enligt 11 § 2 mom. av avdrag från det till statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt taxerade beloppet i fall som avses i 19 § förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt iakttages att avdraget må, i den

mån det ej kunnat utnyttjas av den därtill närmast berättigade maken, tillgodokomma

den andre maken.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt.

13 §.

Krigskonjunkturskatt må efter framställning från skattskyldig, som taxeras

för merinkomst av rörelse, påföras allenast provisoriskt

a) för framtida nedskrivning av ersättningslager (14 §),

b) för mötande av framtida prisfall (15 §),

c) för kostnadsutjämning (16 §),

d) för befarad framtida värdeminskning (17 §),

e) för framtida anskaffning av ersättningstonnage med mera (18 §), samt

f) för framtida nyanskaffning av fartyg (19 §).

14 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nedskrivning av

ersättningslager skall ske,

därest lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

minskats sedan sista förkrigsinkomstårets utgång eller, örn lagret vid

utgången av augusti 1939 visas hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, sedan utgången av augusti 1939,

samt en särskild varuförnyelsefond för beskattningsåret avsatts för nedskrivning

av lager, som den skattskyldige har för avsikt att anskaffa i stället

för sålunda avgången lagertillgång.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om vid beskattningsårets slut nya lagertillgångar hade anskaffats

för lagrets uppbringande till samma storlek som vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, eller, om lagret vid utgången av augusti 1939 var större än vid

sista förkrigsinkomstårets utgång, till samma storlek som vid utgången av

augusti 1939 och enligt i denna förordning medgivna grunder nedskrivits

högst med det till varuförnyelsefonden avsatta beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

15 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för mötande av framtida prisfall

skall ske,

därest under beskattningsåret tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse inköpts men ej levererats,

samt en särskild prisfluktuationsfond för beskattningsåret avsatts för att

möta framtida prisfall å dessa tillgångar.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om de inköpta lagertillgångarna hade levererats under beskattningsåret

och vid beskattningsårets utgång enligt i denna förordning medgivna

grunder nedskrivits högst med det till prisfluktuationsfonden avsatta

beloppet.

(Se vidare anvisningarna.)

16 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för kostnadsutjämning skall

ske,

därest en särskild kostnadsuljämningsfond för beskattningsåret avsatts för

att användas till omkostnader i rörelsen under ett följande år.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, örn de avsatta medlen använts för avdragsgilla omkostnader

under beskattningsåret.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt enligt denna paragraf må ej

medgivas, därest restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt för

tidigare år skett för omkostnader under beskattningsåret.

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för befarad framtida värdeminskning

skall ske,

därest i räkenskaperna för beskattningsåret beträffande tillgång för stadigvarande

bruk i rörelse avskrivning skett för överpris eller merkostnad,

men avdrag för motsvarande belopp vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning finnes ej kunna medgivas.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

23

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Den provisoriska skattepåföringen skall avse det belopp, varmed skatten

skulle hava minskats, örn det i räkenskaperna gjorda avdraget i sin helhet

hade medgivits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

18 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida anskaffning av

ersättning stonnage med mera skall ske,

därest under beskattningsåret rörelse tillhörigt fartyg försålts eller fartyg

eller annan tillgång för stadigvarande bruk i rörelse förlorats,

och köpeskillingen eller försäkringssumman eller del därav insatts å särskilt

konto hos riksbanken för att användas, om det insatta beloppet utgöres

av köpeskilling för fartyg, till anskaffande av annat eller andra fartyg, och,

om det utgöres av försäkringssumma för förlorad tillgång, till anskaffande

av fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, örn den i den beskattningsbara merinkomsten ingående del av

det insatta beloppet, som överstiger den avyttrade eller förlorade tillgångens

värde, avdragits vid inkomstuppskattningen. Med tillgångens värde förstås

härvid dess i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande värde när

avyttringen ägde rum eller förlusten timade, eller, om tillgången när den avyttrades

eller förlorades var belastad med intecknad gäld, nämnda värde med

avdrag av gälden.

(Se vidare anvisningarna.)

19 §.

Provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för framtida nyanskaffning

av fartyg skall ske,

därest i annat fall än som avses i 18 § skattskyldig som driver rederirörelse

å särskilt konto hos riksbanken insatt belopp för att användas till anskaffande

av fartyg.

Den provisoriska påföringen skall avse det belopp, varmed skatten skulle

hava minskats, om halva det insatta beloppet, dock högst hälften av den vid

inkomstuppskattning enligt denna förordning beräknade inkomsten för beskattningsåret,

avdragits vid inkomstuppskattningen.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §.

Har fond som i 14, 15 eller 16 § avses ej avsatts i balansräkningen för beskattningsåret

eller har sådan fond avsatts med mindre belopp än som sedermera

visar sig hava varit önskvärt, må såsom avsättning godkännas skriftlig

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på beskattningsåret

närmast följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras

från fond eller konto, som fanns vid beskattningsårets utgång och som kunde

disponeras för de i nämnda paragrafer angivna ändamålen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

För skattskyldig, som ej i sina räkenskaper gjort avsättning till kostnadsutjämningsfond

eller avgivit förklaring som i första stycket sägs, må lika med

sådan avsättning anses redovisning å särskild blankett enligt formulär, som

fastställes av Kungl. Maj:t, av för kostnadsutjämning disponibla medel å sådana

fonder eller konton i balansräkningen för beskattningsåret som kunnat

tagas i anspråk för avsättning till kostnadsutjämningsfond, i den mån desamma

ej utnyttjats för provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt för åren

1942 och 1943. Såsom sådana medel må i sista hand upptagas förefintlig, genom

nedskrivning eller avskrivning under beskattningsåret eller närmast föregående

två beskattningsår bildad, vid taxering för dessa år ej godkänd dold

reserv i varulager eller tillgång för stadigvarande bruk, vilken, om nedskrivningen

eller avskrivningen ej skett, kunnat tagas i anspråk för avsättning till

kostnadsutjämningsfond. Kan skattskyldig, för vilken dylika fonder, konton

eller andra medel ej skulle räckt till för sådan avsättning, visa att eget kapital,

som fanns vid beskattningsårets utgång, ej därefter till någon del uttagits ur

rörelsen, eller, där den skattskyldige är fysisk person, att sådant kapital uttagits

endast för nödiga kostnader, må det felande beloppet i stället redovisas

i andra medel. Den skattskyldige är pliktig att i fall som i detta stycke avses

årligen vid deklaration till krigskonjunkturskatt bilägga uppgift å blankett

som nyss sagts utvisande i vad mån ifrågavarande medel alltjämt äro i behåll.

Det i 18 och 19 §§ angivna villkoret örn insättning i riksbanken skall anses

fullgjort, örn dylik insättning skett senast den 31 juli 1944 eller vid den senare

tidpunkt före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer.

Efter ansökan av skattskyldig äger Kungl. Majit i särskilda fall, där insättning

i riksbanken skulle vålla den skattskyldige avsevärd svårighet, föreskriva,

att insättning i riksbanken må ersättas med annan väsentligen likvärdig

disposition av tillgångar eller, där synnerliga skäl därtill äro, fastställa annat

villkor för den provisoriska skattepåföringen.

21 §.

Restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt skall efter framställning

från skattskyldig av prövningsnämnd medgivas, örn och i den mån

före viss tidpunkt, som sedermera fastställes,

a) varuförnyelsefond som i 14 § sägs använts för enligt denna förordning

medgiven nedskrivning å lagertillgångar som anskaffats i stället för de under

beskattningsåret avgångna lagertillgångarna,

b) lagertillgångar som i 15 § avses levererats och prisfluktuationsfonden

använts för sådan nedskrivning av dessa tillgångar, som enligt denna förordning

skulle medgivits för beskattningsåret, om tillgångarna då levererats,

c) kostnadsutjämningsfond som i 16 § sägs använts för omkostnader i rörelsen,

för vilka avdrag skulle medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt,

därest fonden ej disponerats för ändamålet,

d) tillgång som i 17 § sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

25

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

e) belopp, som enligt 18 eller 19 § insatts i riksbanken, disponerats för sådan

anskaffning av tillgång som insättningen avsett, och i räkenskaperna sådan

avskrivning å tillgången skett som enligt i denna förordning angivna

grunder skulle kunnat godkännas vid taxering till krigskonjunkturskatt för

anskaffningsåret, eller

f) tillgång som i e) sägs nedgått i värde under det, vartill den i beskattningsavseende

enligt denna förordning avskrivits,

dock att, därest i fall som avses i 18 § den under beskattningsåret avyttrade

eller förlorade tillgången varit belastad med intecknad gäld och däremot

svarande belopp ej blivit insatt i riksbanken, den omständigheten att

jämväl andra medel än i riksbanken insatta använts för anskaffning av den

nya tillgången ej skall betaga den skattskyldige den rätt till restitution som

skulle tillkommit honom, därest medlen uttagits ur riksbanken.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke skall iakttagas, att

tidigare till fond av ifrågavarande slag gjord avsättning skall anses hava

tagits i anspråk före sådan avsättning till dylik fond, som skett enligt denna

förordning.

Har skattskyldig för visst år i stället för att jämlikt 16 § göra avsättning

till kostnadsutjämningsfond lämnat redovisning å särskild blankett som i 20 §

andra stycket sägs, må såsom omkostnad vilken berättigar till restitution enligt

c) godkännas högst så stort belopp, som den skattskyldige visar hava i

balansräkningen för varje år före beskattningsåret från och med året efter

det som redovisningen avsåg funnits kvar av de medel, vilkas redovisning

godkänts såsom likvärdig med avsättning till kostnadsutjämningsfond. Såsom

kvarvarande medel äger härvid den skattskyldige tillgodoräkna sig jämväl

den erlagda krigskonjunkturskatt för vilken enligt ifrågavarande bestämmelser

provisorisk skattepåföring erhållits.

Restitutionen skall i vart och ett av de i a)—f) angivna fallen avse det belopp,

varmed skatten för beskattningsåret skulle hava minskats, om avdrag

med den i punkten angivna nedskrivningen, omkostnaden, avskrivningen eller

värdeminskningen skett vid den beskattningsbara merinkomslens fastställande.

Därest skattskyldig, vilken med medel ur kostnadsutjämningsfond gäldat

samtliga på beskattningsåret belöpande omkostnader som i c) sägs men ej

därigenom kunnat helt undgå inkomstminskning, till täckande helt eller delvis

av denna disponerat ytterligare medel ur fonden, må i motsvarande mån

restitution som ovan sagts äga rum, såsom om medlen använts för i c) avsedda

omkostnader.

(Se vidare anvisningarna.)

22 §.

1 mom. Där insättning i riksbanken jämlikt 18 eller 19 § skett, är den

skallskyldige ej pliktig erlägga enligt samma paragrafer provisoriskt påförd

krigskonjunkturskatt, förrän prövningsnämnd i den ordning som av Kungl.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Maj:t fastställes meddelat särskilt föreläggande därom. Kungl. Majit äger

utfärda föreskrifter rörande rätt för skattskyldig att disponera de hos riksbanken

insatta medlen under iakttagande att säkerhet vinnes för betalning

av den provisoriskt påförda skatten i den mån den ej kommer att bliva föremål

för restitution.

Den som enligt 17 § erhållit provisorisk påföring av krigskon junk tur skaf t

för befarad framtida värdeminskning och som hos riksbanken ställt av riksbanken

godkänd säkerhet för skatten äger åtnjuta uppskov med skattens erläggande

enligt bestämmelser, som meddelas av Kungl. Majit.

Har Kungl. Majit enligt 20 § tredje stycket fastställt särskilt villkor för

provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt i fall som avses i 18 eller 19 §,

meddelar Kungl. Majit även de särskilda föreskrifter rörande skattens erläggande

och restitution, som därav betingas.

2 mom. Har tillgång som i 18 eller 19 § avses anskaffats efter beskattningsårets

utgång men senast den 31 juli 1944 eller vid den senare tidpunkt

före taxeringens avslutande, som landskamreraren bestämmer, skall vid tilllämpning

av denna förordning så anses som om belopp, vilket använts för

betalning av tillgången, varit insatt i riksbanken vid beskattningsårets utgång

och sedermera disponerats för anskaffning av tillgången.

3 mom. Föreligga förutsättningar för restitution enligt 21 § redan före

taxeringens verkställande, skall visserligen krigskonjunkturskatt provisoriskt

påföras den skattskyldige, men skall prövningsnämnden efter framställning

från denne i samband med taxeringen förklara att det skattebelopp, som

restitutionen skulle avse, ej skall av den skattskyldige erläggas.

Förklaring som nu sagts skall ock efter framställning från den skattskyldige

meddelas, därest efter taxeringen men före uppbörden restitution medgives.

4 mom. Fråga om restitution i de i 21 § a) och c) angivna fallen prövas,

sedan balansräkningen för vederbörligt år fastställts. Beträffande förfarandet

vid restitution meddelar Kungl. Majit föreskrifter under iakttagande av

stadgandet i 28 § andra stycket.

23 §.

Å erlagd, provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt, som enligt 21 § restitueras,

utgår ränta med två och en halv procent, dock ej i den mån fråga är

örn restitution enligt 21 § c).

Åtnjuter skattskyldig uppskov enligt 22 § 1 mom. med erläggande av krigskonjunkturskatt,

är han pliktig att å det skattebelopp som slutligen fastställes

betala ränta från den dag, då skatten enligt eljest gällande föreskrifter senast

skolat erläggas, efter räntefot som av Kungl. Majit bestämmes.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

27

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Särskilda bestämmelser rörande dödsbo.

24 §.

Därest enligt 23 § eller 24 § 1 mom. förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt dödsbo efter skattskyldig befrias från skattskyldighet eller

från erläggande av skatt, skall på särskild prövning av prövningsnämnd bero,

huruvida och i vad mån härav föranledd befrielse från skattskyldighet till

krigskonjunkturskatt eller från erläggande av sådan skatt skall äga rum.

Vad i 24 § 2 mom. förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

är stadgat om dödsbos och dödsbodelägares ansvarighet för dylik

skatt skall äga motsvarande tillämpning i fråga om krigskonjunkturskatt.

Beskattningsort.

25 §.

Taxering till krigskonjunkturskatt skall ske i den kommun, som enligt

22 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är den skattskyldiges

beskattningsort.

Uppgiftsskyldighet och förfarande vid taxering till krigskonjunkturskatt.

26 §.

Taxeringsförordningens bestämmelser örn taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt skola i tillämpliga delar, med de avvikelser som nedan

stadgas, lända till efterrättelse med avseende å taxering till krigskonjunkturskatt.

Där ej annat av sammanhanget framgår, förstås i denna förordning med

lån jämväl Stockholms stad, med länsstyrelse jämväl Överståthållarämbetet,

med landskamrerare jämväl skattedirektören hos Överståthållarämbetet samt

med taxering sintendent jämväl allmänna ombudet hos den mellankommunala

prövningsnämnden ävensom i 16 § taxeringsförordningen omförmäld

tjänsteman.

27 §.

1 mom. Fysisk eller juridisk person, som i sin år 1944 avlämnade självdeklaration

uppgivit nettointäkt av rörelse eller inkomst av tantiem, provision

eller gratifikation som utgått från rörelse, jordbruk eller skogsbruk,

sammanlagt ej understigande 4 000 kronor, är såvitt ej Kungl. Maj:t annorlunda

föreskriver, pliktig att utan anmaning på heder och samvete avlämna

deklaration till ledning för egen taxering till krigskonjunkturskatt.

Undantagen från deklarationsplikt som nu sagts är fysisk person, för vilken

för beskattningsåret av taxeringsnämnden fastställts ett till statlig in
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

komst- och förmögenhetsskatt taxerat belopp å högst 6 000 kronor, så ock

juridisk person som jämlikt 2 § 2 mom. är undantagen från skattskyldighet.

Deklarationen skall senast den 31 juli 1944 avlämnas till länsstyrelsen i

det län, där taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt ägt rum.

2 mom. Annan än den, som på grund av bestämmelserna i 1 mom. har

uppgiftsskyldighet, är pliktig att efter anmaning, inom tid som i anmaningen

angives, på heder och samvete avlämna deklaration för egen taxering

till krigskonjunkturskatt. Sådan deklarationsskyldighet föreligger dock

ej beträffande inkomst av jordbruk och skogsbruk.

3 mom. Formulär till blanketter för deklarationer enligt 1 och 2 mom.

fastställas av Kungl. Maj:t.

4 morn. Efter anmaning är en var fysisk eller juridisk person pliktig

att i den omfattning, som i anmaningen angives, meddela för sin taxering

till krigskonjunkturskatt erforderliga uppgifter utöver dem som avses i 1

och 2 mom.

5 mom. Vanligt handelsbolag, kommanditbolag så ock rederi för regislreringspliktigt

fartyg skall utan anmaning till ledning för delägares taxering

till krigskonjunkturskatt avlämna deklaration på sätt och i den ordning i

1 mom. sägs.

6 mom. Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration för

taxering till krigskonjunkturskatt skola taxeringsförordningens bestämmelser

om underlåtenhet att avlämna självdeklaration hava motsvarande tilllämpning;

dock skall den i 39 § 1 mom. första stycket taxeringsförordningen

stadgade påföljd för underlåtenhet att avlämna självdeklaration beträffande

deklaration enligt 1 mom. här ovan inträda endast därest den

skattskyldige underlåtit att efterkomma anmaning att inkomma med sådan.

Rörande påföljd för underlåtenhet att avlämna deklaration i fall som avses

i 5 mom. skola taxeringsförordningens bestämmelser om underlåtenhet

att avlämna uppgifter som i 34 § samma förordning sägs äga motsvarande

tillämpning.

28 §.

Taxering verkställes av den prövningsnämnd, som har att taga befattning

med den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt.

Frågor om rätt till restitution av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt

skola handläggas av prövningsnämnd.

29 §.

1 mom. Det åligger taxeringsintendenten att, med ledning av deklarationer

och andra uppgifter enligt 27 § och tillgängliga handlingar rörande

taxering jämlikt taxeringsförordningen, efter den skriftväxling med den

skattskyldige och utredning i övrigt som finnes erforderlig, såsom underlag

för taxeringen till krigskonjunkturskatt låta upprätta förslag till sådan taxe
-

s. 29 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

29

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ring av en var skattskyldig, för vilken till krigskonjunkturskatt beskattningsbar

merinkomst ilrågakommer.

Förslag rörande taxering till krigskonjunkturskatt såvitt angår inkomst av

jordbruk och av skogsbruk skall genom taxeringsintendentens försorg upprättas

med ledning av den skattskyldiges självdeklarationer och inhämtade

upplysningar enligt formulär som fastställes av Kungl. Maj:t.

2 mom. Överensstämmer förslag enligt 1 mom. första stycket med deklaration,

som avgivits av den skattskyldige, skall det så snart ske kan överlämnas

till prövningsnämnden.

3 mom. Innebär förslag enligt 1 mom. första stycket avvikelse från den

skattskyldiges deklaration eller är sådant förslag upprättat utan att deklaration

avlämnats, skall det genom taxeringsintendentens försorg ofördröjligen

i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige.

Förslag som avses i 1 mom. andra stycket skall genom taxeringsintendentens

försorg i rekommenderat brev tillställas den skattskyldige. Endast där

särskilda omständigheter därtill föranleda må sådant brev avsändas senare

än den 30 september 1944.

Skattskyldig, som icke åtnöjes med förslag till taxering, äger att inom

viss vid förslagets översändande angiven tid till länsstyrelsen ingiva till

prövningsnämnden ställda erinringar mot förslaget jämte den utredning

han vill åberopa. Tid som nu sagts skall, där ej särskilda omständigheter

göra det omöjligt, bestämmas till minst fjorton dagar efter förslagets mottagande.

Sedan taxeringsintendenten vidtagit de ändringar i förslaget, vartill erinringarna

må föranleda, skall förslaget så snart ske kan föreläggas prövningsnämnden.

30 §.

1 mom. Därest prövningsnämnden vid granskning av förslag rörande

taxering till krigskonjunkturskatt finner anledning till annan avvikelse från

detta än som föranledes av yrkande från den skaltskyldige, bör denne därom

underrättas och erhålla tillfälle inkomma med erinringar, innan taxeringen

fastställes.

2 mom. Prövningsnämnden skall verkställa taxering till krigskonjunklurskatt

så snart ske kan efter det nämnden fastställt taxeringen till statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt för år 1944, dock senast den 31 december

samma år, eller, såvitt angår skattskyldig vilkens taxering till statlig inkomst-

och förmögenhetsskatt för år 1944 prövningsnämnden efter särskild

prövning fastställt efter utgången av nämnda år, senast den 30 juni 1945.

3 mom. Sedan prövningsnämnden verkställt taxeringen till krigskonjunkturskatt,

antecknas denna i särskild längd (krigskonjunkturskattelängd) enligt

formulär, som fastställes av Kungl. Maj:t.

4 mom. Till en var skattskyldig, som taxerats till krigskonjunkturskatt,

skall vederbörande protokollförare senast å fjortonde dagen efter den, då

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

protokollet justerades, i rekommenderat brev med mottagningsbevis översända

utdrag ur krigskonjunkturskattelängden samt prövningsnämndens protokoll

i vad den skattskyldige angår, dock att nämnda handlingar skola

översändas senast den 10 januari 1945 i vad angår skattskyldiga, vilkas taxering

till krigskonjunkturskatt verkställts senast den 31 december 1944.

31 §.

Kungl. Maj:t förordnar en i bokföring sakkunnig person att såsom konsulent

biträda allmänna ombudet hos den mellankommunala prövningsnämnden

vid taxeringen till krigskonjunkturskatt. Där så prövas erforderligt förordnar

Kungl. Majit jämväl, efter framställning av länsstyrelsen, sådan sakkunnig

att såsom konsulent biträda taxeringsintendenten vid ifrågavarande

taxering.

Därjämte förordnar Kungl. Majit en särskild konsulent att tillhandagå

taxeringsmyndigheterna med råd och upplysningar rörande taxering till

krigskonjunkturskatt och att vara föredragande hos den nämnd som omförmäles

i 32 §.

32 §.

Kungl. Majit förordnar en för hela riket gemensam nämnd (centrala krigskonjunkturskattenämnden)

med uppgift att

dels efter framställning från taxeringsintendent eller från prövningsnämnd

eller när anledning eljest anses föreligga avgiva yttranden i ärenden rörande

taxering till krigskonjunkturskatt,

dels, när anledning därtill uppkommer, till Kungl. Majit avgiva förslag

rörande tillämpning av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande och nio ledamöter. En av ledamöterna

skall förordnas till vice ordförande. För varje ledamot utses en suppleant.

Nämnden är beslutför, när sju medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må, i den utsträckning Kungl. Majit förordnar, åtnjuta biträde

av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet skola de i 110—112 §§ taxeringsförordningen

meddelade bestämmelserna äga motsvarande tillämpning.

33 §.

Deklaration eller annan uppgift enligt denna förordning skall av vederbörande

myndighet biläggas och åtfölja den självdeklaration, till vilken den anknyter.

Vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen stadgas beträffande självdeklaration

skall äga tillämpning jämväl beträffande handling som enligt vad

nu sagts skall biläggas självdeklarationen.

Rörande rätt att taga del av självdeklaration samt av deklarationer och

andra uppgifter enligt denna förordning skall vad i 56 § 1 mom. taxeringsförordningen

stadgas beträffande sakkunnig gälla om konsulent enligt denna

förordning, och skall vad i nämnda mom. stadgas beträffande ordförande och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

31

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ledamöter i prövningsnämnd gälla om ordförande och ledamöter i den centrala

krigskonjunkturskattenämnden. Rörande förbud för person, som sålunda

fått del av självdeklaration eller deklaration eller annan uppgift enligt denna

förordning, att offentliggöra eller yppa dess innehåll skola föreskrifterna i

56 § 1 mom. och 57 § taxeringsförordningen äga motsvarande tillämpning.

Ämbets- eller tjänsteman, vilken äger rätt att taga del av deklaration till

krigskonjunkturskatt, äger jämväl rätt att taga del av den självdeklaration,

vid vilken den bilagis eller skall biläggas, jämte därtill hörande uppgifter enligt

taxeringsförordningen.

34 §.

För taxeringen till krigskonjunkturskatt må granskning av skattskyldigs

bokföring enligt bestämmande i varje särskilt fall av taxeringsintendenten

verkställas av person, som verkställer bokföringsgranskning enligt taxeringsförordningen.

Taxeringsförordningens föreskrifter skola härvid äga motsvarande

tillämpning.

Dylik granskning må ock verkställas av konsulent, varom i 31 § förmäles.

35 §.

1 mom. Beträffande besvär över taxering till krigskonjunkturskatt så ock

över beslut rörande restitution av provisoriskt påförd sådan skatt skola taxeringsförordningens

föreskrifter om taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

äga motsvarande tillämpning med iakttagande att besvärsrätt

tillkommer den skattskyldige och vederbörande taxeringsintendent.

2 mom. Därest genom utslag av Kungl. Maj:t eller kammarrätten sådan

ändring sker i den skattskyldiges taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

för inkomst under något av förkrigsinkomståren, att taxeringen

till krigskonjunkturskatt bör bestämmas till annat belopp än som skett,

må besvär med yrkande om härav föranledd ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt

anföras hos prövningsnämnden eller, därest denna taxering i

annan ordning är föremål för prövning i högre instans, hos denna instans för

att prövas i sammanhang med målet i övrigt.

Rätt att anföra besvär som nu sagts tillkommer den skattskyldige, där han

ej gjort sig skyldig (ill underlåtenhet, som avses i 27 § 6 mom. första stycket,

samt vederbörande taxeringsintendent. Beträffande tiden för besvärens ingivande

och handläggningen av desamma skall 124 a § 1 mom. taxeringsförordningen

äga motsvarande tillämpning.

36 §.

1 mom. Äro för viss skattskyldig besvär samtidigt anhängiga över taxering

enligt denna förordning och enligt taxeringsförordningen, skola besvären prövas

i samband med varandra.

Därest efter anförda besvär eller eljest taxering till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt för år 1944 ändras eller påföres någon, skall samtidigt

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vidtagas därav betingad ändring i taxeringen till krigskonjunkturskatt, dock

att, därest beslut om höjning av taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

eller påföring av sådan taxering meddelas av kammarrätten eller

Kungl. Majit, fråga om därav betingad höjning eller påföring av taxering till

krigskonjunkturskatt skall handläggas av prövningsnämnd. Beslut rörande

fråga som nyss sagts skall av prövningsnämnd meddelas så snart ske kan efter

det kammarrättens utslag angående taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

vunnit laga kraft eller Kungl. Majits utslag angående samma

taxering meddelats. Beträffande förslag i fråga om taxering till krigskonjunkturskatt

i fall som nu avses skola bestämmelserna i 29 § äga motsvarande tilllämpning

under iakttagande att förslaget så snart ske kan bör tillställas den

skattskyldige för erinringars avgivande. Vad sålunda stadgats angående prövningsnämnds

handläggning av fråga rörande taxering till krigskonjunkturskatt

skall dock ej äga tillämpning i fall där kammarrätten eller Kungl. Maj :t

tidigare meddelat beslut angående samma taxering.

Det åligger länsstyrelsen att vid insändande till kammarrätten av besvär

rörande taxering till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt i förekommande

fall foga utdrag av krigskonjunkturskattelängden.

2 mom. Därest beslut örn höjning av taxering till krigskonjunkturskatt eller

påföring av sådan taxering meddelas av prövningsnämnd efter den 31 december

1944, skola bestämmelserna i 13—20 §§ äga motsvarande tillämpning under

iakttagande, dels att sådan skriftlig förklaring som i 20 § första stycket

sägs må avse att överföring till viss fond skall göras i räkenskaperna för det

år under vilket prövningsnämndens beslut meddelas, dels att insättning i riksbanken

som i 20 § tredje stycket sägs skall ske inom tid som landskamreraren

bestämmer.

Vad sålunda stadgats skall äga motsvarande tillämpning i fall där beslut

om höjning eller påföring av taxering till krigskonjunkturskatt meddelas av

kammarrätten eller Kungl. Majit, dock under iakttagande att beslut örn provisorisk

påföring av krigskonjunkturskatt i sådant fall efter framställning av

den skattskyldige skall meddelas av prövningsnämnd. Sådan framställning

skall göras inom två månader efter det kammarrättens eller Kungl. Maj :ts utslag

delgivits den skattskyldige.

Rörande erläggande av provisoriskt påförd krigskonjunkturskatt i fall som

i detta mom. avses samt restitution av sådan skatt äger Kungl. Majit utfärda

särskilda föreskrifter.

Eftertaxering.

37 §.

1 mom. Har skattskyldig i deklaration eller annan uppgift, som avgivits

till ledning vid taxering enligt denna förordning eller vid hans taxering för

inkomst eller förmögenhet, lämnat oriktigt meddelande, eller har han, ehuru

uppgiftspliktig, underlåtit avlämna uppgift eller infordrad upplysning, och

s. 33 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

33

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

har därav föranletts att han icke blivit taxerad till krigskonjunkturskatt eller

att han blivit för lågt taxerad till sådan skatt, skall han eftertaxeras till krigskonjunkturskatt

att utgå med det belopp, som genom berörda förfarande undandraga

staten. Beträffande sådan eftertaxering skall vad i förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt är stadgat rörande eftertaxering

till dylik skatt äga motsvarande tillämpning, med iakttagande av att eftertaxering

icke må ske senare än den 31 december 1949 samt att det skall ankomma

på den skattskyldige att visa, att merinkomst, som fastställes på

grund av eftertaxering, ej berott på förhållanden som i 1 § sägs.

2 morn. Därest eftertaxering ifrågakommer under år, då allmän taxering

till krigskonjunkturskatt ej äger rum, skall eftertaxeringen verkställas av

prövniqgsnämnden med motsvarande tillämpning av taxeringsförordningens

bestämmelser, därvid iakttages att eftertaxeringen antecknas i krigskonjunkturskattelängd,

vilken såsom bilaga fogas vid prövningsnämndens protokoll.

3 mom. Därest eftertaxering sker, må med motsvarande tillämpning av

bestämmelserna i 36 § 2 mom. provisorisk påföring ske av den därvid fastställda

krigskonjunkturskatten.

Straffbestämmelse.

38 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration enligt denna förordning

eller vid lämnande av uppgift som i 27 § sägs lämnat oriktig uppgift, stadgas

i skattestrafflagen.

Kostnader för taxeringsarbetet.

39 §.

Av taxeringen till krigskonjunkturskatt föranledda särskilda kostnader bestridas

av statsmedel.

Särskild föreskrift.

40 §.

Kungl. Majit äger utfärda för tillämpning av denna förordning erforderliga

föreskrifter.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Anvisningar

till 4 §.

1. Enligt punkt 1 av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen, sådan

denna lyder enbgt lag den 17 juni 1938, skall för annan skattskyldig än

aktiebolag, ekonomisk förening, ömsesidigt försäkringsbolag eller sparbank

Bihang till riksdagens protokoll i9H. 7 sami. Nr 39. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

intäkt vid avyttring av för stadigvarande bruk i rörelse avsedda maskiner

eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag

enligt nämnda lag hänföras till byggnad, under vissa förutsättningar upptagas

till en del såsom intäkt av rörelse och till en del såsom intäkt av tillfällig

förvärvsverksamhet. Med hänsyn till föreskriften i 2 § 1 mom. andra

stycket i denna förordning skall vad sålunda stadgas icke gälla vid taxering

till krigskonjunkturskatt, utan skall därvid intäkten i sin helhet upptagas

såsom intäkt av rörelse. Såsom av sistnämnda stadgande framgår

skall motsvarande gälla även där intäkt genom dylik avyttring ej är skattepliktig

enligt förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt. Vad

nu sagts avser även utfallande försäkringsbelopp vid förlust av tillgång varom

är fråga och skall iakttagas beträffande såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret.

2. Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

uppskattningen av inkomst av förvärvskälla hänförlig till rörelse för

förkrigsinkomståren skall vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning,

förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt i punkt 1 här ovan, frångås

i den mån följande särskilda föreskrifter därtill föranleda.

a) Har vid värdering av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelsen under något av förkrigsinkomståren mera avsevärd nybildning

av dold reserv ägt rum genom nedskrivning eller mera avsevärd minskning

av sådan reserv skett genom uppskrivning, skall vid inkomstuppskattningen

för vartdera förkrigsinkomståret tilläggas under året gjord sådan

nybildning eller avdragas under året inträdd sådan minskning av den dolda

reserven.

b) Har avdrag för värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller

andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk för något av förkrigsinkomståren

vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medgivits med

belopp mera avsevärt överstigande vad som kan antagas hava motsvarat den

verkliga värdeminskningen under året, skall det överskjutande beloppet tillläggas

vid inkomstens uppskattning.

c) Har för något av förkrigsinkomståren avdrag skett för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond eller, med större belopp än som kan anses motsvara

normal årsavsättning, till pensionering av anställda eller annat likartat

ändamål, skall beloppet tilläggas vid inkomstuppskattningen.

Har å andra sidan för något av förkrigsinkomståren i inkomsten ingått

belopp av sådant slag och av sådan storlek som uppenbarligen ej kan anses

för rörelsen normalt, skall sådant belopp ej upptagas såsom intäkt.

d) Huru förfaras skall med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska

ekonomiska föreningar samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt

i rörelsen framgår av punkterna 6 och 8 här nedan.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomstterna

för båda förkrigsinkomståren. Är det uppenbart, att detta medeltal

ej utgör ett godtagbart uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst

s. 35 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

35

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

av förvärvskällan vid tiden närmast före krigsutbrottet, men kan det antagas,

att ettdera förkrigsinkomstårets inkomst utgör ett bättre samt i och för

sig godtagbart uttryck för nämnda årsinkomst, skall denna inkomst vara jämförelseinkomst.

Har den skattskyldige ej bedrivit rörelse under hela det förra

men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i regel inkomsten för

det senare året vara jämförelseinkomst. Hava förkrigsinkomståren visat underskott

eller eljest uppenbart onormala vinstresultat, skall jämförelseinkomsten

fastställas till annat belopp, som med hänsyn till omständigheterna

kan anses skäligt. Den omständigheten att ett av förkrigsinkomståren visat

underskott bör i regel anses utgöra skäl att på sätt nu sagts bestämma jämförelseinkomsten

till annat belopp än medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren.

Har den skattskyldige ej bedrivit ifrågavarande rörelse under något förkrigsinkomstår

eller har han bedrivit densamma endast under del av sådant

år, fastställes jämförelseinkomsten med hänsyn till omständigheterna. Såsom

exempel på i dylika fall ifrågakommande uppskattningsgrunder må följande

anföras. Därest rörelsen övertagits från annan, som under förkrigsinkomståren

eller ett av dessa bedrivit rörelse under likartade förhållanden, kan

stundom jämförelseinkomsten fastställas med ledning av rörelsens resultat

i förre innehavarens hand. Är åter fråga örn ny rörelse eller övertagen rörelse,

för vilken dylik beräkning av jämförelseinkomsten finnes ej kunna

ifrågakomma, må denna fastställas med ledning av resultatet av annan jämförbar

rörelse, som under förkrigsinkomståren bedrivits under likartade förhållanden.

Står ej annan uppskattningsgrund till buds, må såsom jämförelseinkomst

fastställas ett belopp, motsvarande skälig ränta antingen å eget kapital,

beräknat enligt punkt 8 här nedan, eller, om därigenom större förmån

vinnes, å såväl eget som upplånat kapital med avdrag för den å sistnämnda

kapital under beskattningsåret belöpande räntan, i båda fallen med tillägg

beträffande enskild skattskyldig av skäligt värde å dennes personliga arbetsinsats.

Ränta å kapital som nu sagts må beräknas efter en räntefot av lägst

sex procent. Till upplånat kapital må vid beräkning som nu avses ej hänföras

varuskulder eller uppburna förskott å leveranser. Örn ej särskilda förhållanden

till annat föranleda, antages vid dylik beräkning kapitalet hava

under hela jämförelseåret utgjort samma belopp som vid beskattningsårets

ingång. Vid uppskattning av värdet å den personliga arbetsinsatsen må skälig

hänsyn tagas till intäktsbelopp, som rörelseidkaren under förkrigsinkomståren

erhållit i annan verksamhet. Har rörelse av den skattskyldige bedrivits

endast under senare delen av det sista förkrigsinkomståret, kan för

den förra delen av detta år motsvarande tillämpning av nu angivna regler

ifrågakomma. I dylikt fall anses så stort kapital hava varit under förra

delen av året nedlagt i rörelsen, som när rörelsen började bedrivas var nedlagt

i denna.

För fysisk person må jämförelseinkomsten beträffande förvärvskälla, av

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

vilken han haft sin huvudsakliga försörjning, ej bestämmas till lägre belopp

än 3 000 kronor.

Såsom lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelsen

enligt 4 § skall vid det antagna jämförelseårets slut alltid anses lagret

vid det sista förkrigsinkomstårets utgång, uppskattat i överensstämmelse med

räkenskapernas värdesättning vid denna tidpunkt, även där ett jämkat värde

antagits vid uppskattning av inkomsten för sista förkrigsinkomståret.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn särskilda skäl därtill föranleda.

4. Vid uppskattning av inkomst för beskattningsåret skall den vid taxeringen

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda uppskattningen

av inkomst hänförlig till rörelse, förutom i fall som avses i 4 § 7 mom. samt

i punkt 1 här ovan, frångås i den mån nedan givna särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

a) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt år 1943 tillägg gjorts för vid

dylik taxering ej medgiven nedskrivning under nästföregående beskattningsår

av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse,

skall hänsyn härtill tagas vid värdering av lagret vid beskattningsårets ingång

och skall följaktligen vid inkomstuppskattningen avdrag medgivas med

belopp svarande mot nämnda tillägg. Har skattskyldig vid inkomstuppskattningen

för det beskattningsår, som taxeringen till krigskonjunkturskatt år

1943 avsåg, åtnjutit avdrag för i räkenskaperna ej gjord nedskrivning av lagertillgångar,

skall ett mot detta avdrag svarande belopp tilläggas vid inkomstuppskattningen.

b) Lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse

vid beskattningsårets utgång må ej vid inkomstuppskattningen nedskrivas till

lägre belopp än som erhålles vid uppskattning enligt de principer och den

prisnivå som tillämpats beträffande lagervärderingen för jämförelseårets utgång,

d. v. s. uppskattningen enligt räkenskaperna av lagret vid sista förkrigsinkomstårets

utgång (förkrigslagret). Därest det vid uppskattning enligt

sagda principer och prisnivå befinnes, att lagret vid beskattningsårets utgång

mera avsevärt översteg förkrigslagret, må dock ej beträffande lagerökningen

godkännas nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid sista

förkrigsinkomstårets utgång. Därvid iakttages, dels att, om lagret vid utgången

av augusti 1939 (krigsutbrottet) visas hava varit större än vid sista

förkrigsinkomstårets utgång, lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom förkrigslager,

samt att i dylikt fall beträffande lagerökningen ej må godkännas

nedskrivning till lägre värde än anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet, dels

att nedskrivningen beräknas för förkrigslagret och lagerökningen gemensamt.

Lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång må följaktligen ej vid inkomstuppskattningen

nedskrivas till lägre belopp än summan av värdet å förkrigslagret

uppskattat efter nyss angivna principer och prisnivå och värdet å

lagerökningen uppskattat till anskaffningskostnaden vid sista förkrigsin
-

s. 37 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

37

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

komstårets utgång eller, därest lagret vid krigsutbrottet skall räknas såsom

förkrigslager, anskaffningskostnaden vid krigsutbrottet. Hänsyn skall dock

vid bedömande av nedskrivningen tagas till inträffad värdeminskning på

grund av prisfall eller av annan orsak, så ock till i vad mån efterfrågan å

tillgången kan antagas bliva minskad på grund av rådande krigskonjunktur

eller kan antagas bliva minskad eller upphöra, när normala förhållanden åter

inträda.

Örn den dolda reserven i lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

av lagertillgångarna till förkrigspris eller till den verkliga anskaffningskostnaden

vid nämnda tidpunkt ej är större än den dolda förkrigsreserv som

avses i 4 § 4 mom. första stycket (jfr punkt 11 här nedan), skall lagret ej

anses nedskrivet till lägre belopp än som godkännes enligt förra stycket. Med

förkrigspris förstås kostnaden för att anskaffa tillgångar av ifrågavarande

slag vid krigsutbrottet, eller, därest lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång

räknas såsom förkrigslager, vid sistnämnda tidpunkt.

Har den skattskyldige ej vid sista förkrigsinkomstårets utgång haft lagertillgång,

må vid uppskattningen av inkomsten för beskattningsåret tillgången

ej nedskrivas till lägre värde än som kan antagas hava motsvarat kostnaden

för att anskaffa tillgången vid utgången av augusti 1939, skäligen reducerat

med hänsyn till redan inträffad värdeminskning på grund av prisfall eller av

annan orsak eller till befarad värdeminskning vid krigskonjunkturens upphörande

eller dessförinnan. r

Vid tillämpning av vad ovan stadgats skall iakttagas, att nedskrivning vid

inkomstuppsbattning enligt denna förordning ej må ske till lägre belopp än

det bokförda värdet vid beskattningsårets utgång, såvitt ej den skattskyldige

visar att vid uppskattningen enligt räkenskaperna hänsyn ej tagits till nedskrivning

som enligt god köpmannased varit uppenbart påkallad.

Tillika skall iakttagas, att av skattskyldig i räkenskaperna gjord värdesättning

av lagertillgång, som godkänts vid taxeringen till statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt, ej bör, med mindre särskilda omständigheter därtill föranleda,

vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning frångås, försåvitt

ej de beträffande räkenskaperna tillämpade grunderna kunna antagas leda

till resultat som i genomsnitt mera avsevärt skilja sig från dem som framkomma

vid tillämpning av föreskrifterna i denna punkt.

c) Har vid taxering till krigskonjunkturskatt åren 1940—1943 eller något

av dessa år avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar

avsedda för omsättning eller förbrukning i rörelse, och har under beskattningsåret

den avgångna dolda förkrigsreserven genom nybildning av motsvarande

dold reserv helt eller delvis återvunnits, skall ett belopp svarande

mot återvinningen tilläggas vid inkomstuppskattningen för detta år, dock

att, därest återvinning skett av dold förkrigsreserv som minskats under det

beskattningsår som låg till grund för 1940 års taxering till krigskonjunkturskatt,

tillägg för återvinningen i denna del ej skall göras med mera än skill
-

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

naden mellan det belopp, för vilket avdrag för minskning av den dolda förkrigsreserven

åtnjutits vid nämnda taxering, och återvinningen av samma

reserv under de beskattningsår, som 1941—1943 års taxeringar avsågo.

Återvinningen under beskattningsåret av avgången dold förkrigsreserv utgöres

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, varmed vid uppskattning

för taxering till krigskonjunkturskatt lagret vid beskattningsårets utgång var

nedskrivet under förkrigspriset, och å andra sidan det belopp, varmed lagret

vid beskattningsårets ingång var nedskrivet under nämnda pris, dock högst

skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under

tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning av sådan

reserv under de beskattningsår, som 1941—1943 års taxeringar avsågo.

Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv vid taxering till krigskonjunkturskatt

år 1940 skall anses hava åtnjutits högst med det belopp, som

motsvarar den vid nämnda taxering uppskattade merinkomsten.

d) För värdeminskning å maskiner, inventarier, byggnader eller andra dylika

tillgångar för stadigvarande bruk medgives i regel avdrag efter samma

grunder som tillämpats vid uppskattning enligt denna förordning av inkomsten

för sista förkrigsinkomståret, eller, där beräkning efter sådan grund

ej kan ske, med belopp motsvarande den med utgångspunkt från anskaffningskostnaden

beräknade verkliga värdeminskningen. Avdrag för värdeminskning

överstigande den normala av sådant slag, som avses i punkt 3 c)

fjärde stycket anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen, medgives i den

mån denna värdeminskning visas hava uppkommit under beskattningsåret

och motsvarande avdrag skett i räkenskaperna. I räkenskaperna gjort avdrag

å tillgång som nu sagts för överpris eller merkostnad av sådant slag, som angives

i femte stycket nämnda anvisningspunkt, skall likaledes få åtnjutas,

dock, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, högst med så stort

belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna värdet

å tillgången nedbringas till en och en fjärdedel gånger det pris den kan anses

hava betingat vid utgången av augusti 1939. Att provisorisk skattepåföring

kan ske av den krigskonjunkturskatt, som belöper på återstoden av det i

räkenskaperna gjorda avdraget, framgår av 17 §.

Beträffande industriella nybyggnader och nyanskaffade maskinutrustningar

eller dylikt, som införlivas med vederbörande anläggningar för stadigvarande

bruk, kan sådan omständighet som bör föranleda större avdrag för överpris

än nyss sagts ofta anses vara för handen. Kan det med hög grad av sannolikhet

förutses att en tillgång skall helt förlora sitt värde efter krigets slut, bör

avdrag få ske för hela anskaffningskostnaden, om motsvarande avdrag skett

i räkenskaperna. Såsom exempel på sådan omständighet som må föranleda

större avdrag för överpris än nyss sagts må vidare framhållas det fall att

fartyg eller annan tillgång för stadigvarande bruk, som den skattskyldige

innehaft före krigsutbrottet, gått förlorad och annan liknande tillgång anskaffats

i dess ställe. I dylikt fall må avdrag för överpris åtnjutas högst med

så stort belopp att det vid ifrågavarande beskattning återstående oavskrivna

s. 39 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

39

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

värdet nedbringas till förkrigsvärdet å den nyanskaffade tillgången eller, om

detta värde överstiger motsvarande värde för den förlorade tillgången, till

summan av förkrigsvärdet å denna tillgång och — i regel —- en och en fjärdedel

gånger det belopp varmed förkrigsvärdet å den nyanskaffade tillgången

överstiger förkrigsvärdet å den förlorade tillgången. I vissa fall kan Kungl.

Maj:t med stöd av särskilt av riksdagen meddelat bemyndigande att medgiva

eftergift beträffande krigskonjunkturskatt fastställa särskild grund för

beräkning av avdrag för överpris eller merkostnad.

e) Beträffande rörelse, för vilken ej förts handelsböcker och beträffande

vilken på den grund ovan givna bestämmelser om i räkenskaperna vidtagna

åtgärder ej kunna tillämpas, må i motsvarande avseende hänsyn tagas till

vad som i det särskilda fallet synes skäligt.

f) Avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond eller investeringsfond

är ej medgivet, ej heller avdrag för omkostnad som uppenbarligen haft

till syfte att nedbringa beskattningen för beskattningsåret. Har under beskattningsåret

omkostnad gjorts för en mera omfattande representation eller

dyl. än under förkrigsinkomståren, bör avdrag för omkostnaden såvitt angår

den ökade representationen medgivas endast i den mån den betingats av

rörelsens utvidgning eller andra särskilda förhållanden.

Avdrag för kostnad för pensionering av anställda eller annat likartat ändamål

med belopp överstigande medeltalet av liknande avdrag för förkrigsinkomståren

medgives allenast i den mån kostnadsökningen kan anses erforderlig

för normal årsavsättning på grund av ökade verkliga förpliktelser

eller dylikt förhållande. Har sådan förpliktelse ingåtts efter utgången av

augusti 1939, iakttages, dels att avdrag ej medgives i den mån med kostnaden

avses att åt någon bereda högre pension än dubbla det belopp som angles

i 9 § tredje stycket lagen den 18 juni 1937 om aktiebolags pensionsoch

andra personalstiftelser, i förekommande fall förenad med s. k. kapitalunderstöd

å högst 4 000 kronor, dels att avdrag för s. k. övergångskostnad

ej medgives med mera än en tiondel av hela det belopp av sådan kostnad

som härrör av den ökade förpliktelsen i den mån den ej avser högre pensioner

än nyss sagts, dels ock att i regel avdrag ej medgives med högre belopp

än i medeltal 4 000 kronor för en var av de befattningshavare som pensioneringen

avser.

g) Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen inkomstökning och jordbruket inkomstminskning,

skall för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning enligt denna

förordning beträffande nämnda produkter tillämpas skälig högre prissättning

med sammanlagt högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å jordbruket och det å jordbruket belöpande utjämningsavdraget.

h) Rörelseidkare, som lämnat bidrag till institut vilket under statens medverkan

bildats för bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning inom den

bransch som rörelseidkaren företräder, äger avdraga sådant bidrag till hält
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

ten i den män bidraget är att anse såsom anläggningsbidrag och i sin helhet

i den mån bidraget är att hänföra till driftsbidrag.

i) Huru vid fastställande av inkomsten för beskattningsåret förfaras skall

med utdelning å svenska aktier och andelar i svenska ekonomiska föreningar

samt med beräkning av ränta å eget kapital nedlagt i rörelsen framgår av

punkterna 6 och 8 här nedan.

5. Vid uppskattning av bankaktiebolags inkomst skall avdrag ske med

belopp motsvarande den vinst, som för iakttagande av bestämmelserna i 49 §

lagen om bankrörelse rörande inlåningens förhållande till bolagets egna fonder

användes för avsättning till dylika fonder.

6. I rörelseinkomsten för annan rörelseidkare än sådan som bedriver penningrörelse

inräknas ej beträffande vare sig förkrigsinkomståren eller beskattningsåret

behållen utdelning å svenska aktier eller å andelar i svenska

ekonomiska föreningar.

7. Vid beräkning av uppskattad merinkomst av uppfinnarverksamhet skall

iakttagas, att den under beskattningsåret åtnjutna intäkten genom exploatering

av viss uppfinning, vare sig den utgjort engångsersättning eller royaltv

eller dylikt, till en del kan vara att betrakta såsom gottgörelse för kostnader

i samband med uppfinningen, däri inräknad ersättning för uppfinnarens eget

förberedande arbete. I följd härav bör i fall, då det förberedande arbetet med

uppfinningen påbörjats under tidigare år, inkomsten för beskattningsåret

minskas med det belopp som kan anses motsvara gottgörelse för sådana kostnader,

i den mån avdrag för desamma ej utnyttjats vid taxering till krigskon

junldurskatt tidigare år, och det mot kostnaderna svarande beloppet skäligen

fördelas på den tid under vilken det förberedande arbetet pågått. I förekommande

fall bör alltså hänsyn till nämnda kostnader tagas även vid fastställande

av jämförelseinkomsten för förvärvskällan.

8. a) För vartdera förkrigsinkomståret så ock för beskattningsåret skall

vid taxeringen angivas beräknad ränta å eget kapital i rörelsen efter en räntefot

av fem procent samt, därest det egna kapitalet under beskattningsåret

ökats sedan förkrigsinkomståren, beträffande kapitalökningen efter en räntefot

av sex procent. Ingår i kapitalökning, som uppkommit genom besparing

äv vinstmedel från tidigare år, kapital som ej under någon del av beskattningsåret

använts i rörelsen utan varit insatt i riksbanken eller annan bank

eller eljest utlånat eller tillfälligt disponerat utom rörelsen, må dock ej ränta

å detta kapital beräknas till högre belopp än som faktiskt tillkommit den

skattskyldige. Vad angår jämförelseåret skall räntan beräknas å det egna

kapital, som anses då hava varit nedlagt i rörelsen, därvid räntan beräknas

till medeltalet av räntorna för förkrigsinkomståren, såvitt ej annan grund än

medeltalsberäkning tillämpats vid jämförelseinkomstens fastställande, i vilket

fall räntan bör beräknas efter grund som finnes skälig.

b) Såsom eget kapital i rörelsen utom i fall som avses i 4 § 6 mom. anses

det belopp, varmed tillgångarna överstiga skulderna enligt den värdesättning,

som skett i räkenskaperna,

s. 41 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

41

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

dock att beträffande kapital nedlagt i maskiner, inventarier, byggnader

eller andra dylika tillgångar för stadigvarande bruk hänsyn skall tagas till

den särskilda värdesättning av tillgångarna, som ligger till grund för inkomstuppskattningen

enligt denna förordning, såtillvida att i eget kapital inräknas,

för andra förkrigsinkomståret hälften av skillnaden mellan de i räkenskaperna

för första förkrigsinkomståret gjorda avskrivningarna och de vid inkomstuppskattningen

för samma år medgivna avskrivningarna samt för beskattningsåret

hälften av skillnaden mellan i räkenskaperna gjorda och vid

inkomstuppskattningen medgivna avskrivningar för vart och ett av förkrigsinkomståren

och de beskattningsår, för vilka taxering till krigskonjunkturskatt

därefter ägt rum, eller, därest de vid inkomstuppskattningen för nämnda

år medgivna avskrivningarna äro större än de i räkenskaperna verkställda,

eget kapital minskas med hälften av det överskjutande beloppet,

samt att beträffande kapital nedlagt i fartyg, som använts i rörelsen under

håda förkrigsinkomståren men försålts eller förlorats före beskattningsårets

ingång, i eget kapital för vartdera förkrigsinkomståret inräknas hälften av

den dolda reserv i fartyget, som enligt räkenskapernas värdesättning fanns

vid första förkrigsinkomstårets ingång.

Vid beräkning av eget kapital skall iakttagas, bland annat,

att i tillgångarna ingående värde å svenska aktier eller andelar i svenska

ekonomiska föreningar icke skall medräknas för annan skattskyldig än sådan,

som bedriver penningrörelse,

att avskrivnings-, förnyelse- eller annan liknande fond skall räknas såsom

skuld, i den mån den motsvaras av bokfört värde å tillgång, till vilken den

hänför sig,

att såsom skuld skall räknas investeringsfond för ersättande av förkrigslager,

att avsättning i räkenskaperna för framtida skattebetalning ej skall räknas

såsom skuld,

att, därest sådan skuld till pensionsstiftelse enligt lagen om aktiebolags

pensions- och andra personalstiftelser, å vilken icke utgår ränta till stiftelsen,

i genomsnitt under beskattningsåret överstiger medeltalet av motsvarande

skulder under förkrigsinkomståren, det överskjutande beloppet vid ifrågavarande

taxering ej skall räknas såsom skuld, samt

att i eget kapital ej inräknas årets vinst, medan å andra sidan årets förlust

ej får avräknas.

Beträffande rörelseidkare, vilken i sina räkenskaper upptagit andra tillgångar

och skulder än sådana hänförliga till rörelsen, iakttages, att bedömandet

av vad som skall anses hava hört till rörelsen eller ej för förkrigsinkomståren

och beskattningsåret bör ske efter såvitt möjligt likformiga grunder.

Vid beräkning av eget kapital i fall som avses i 4 § 6 mom. skall vad i

denna punkt stadgas äga motsvarande tillämpning med iakttagande därjämte

att fastighet, som vid tillämpning av ovan meddelade bestämmelser upptagits

till belopp understigande det vid sista förkrigsinkomstårets utgång gällande

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

taxeringsvärdet, må vid beräkningen upptagas till nämnda belopp. Vad nu

stadgats äger ej avseende å sådan del av fastighets värde som vid taxeringen

redovisats såsom särskilt maskinvärde.

9. Vid fastställande av uppskattad merinkomst av viss förvärvskälla i rörelse

förfares på följande sätt:

Från inkomsten för beskattningsåret avdrages jämförelseinkomsten. Omfattar

beskattningsåret längre eller kortare tid än tolv månader, ökas eller

minskas jämförelseinkomsten med hänsyn därtill. Om rörelse i förvärvskällan

bedrivits endast under del av beskattningsåret, avdrages allenast motsvarande

del av jämförelseinkomsten.

Det erhållna skillnadsbeloppet minskas i förekommande fall med sådant

belopp, varmed enligt punkt 8 beräknad ränta för beskattningsåret överstiger

räntan för jämförelseåret, eller ökas med sådant belopp, varmed räntan för

beskattningsåret understiger räntan för jämförelseåret, därvid iakttages alt,

örn jämförelseinkomsten beräknas för längre eller kortare tid än ett år, ränteskillnaden

i motsvarande mån jämkas.

10. Vid beräkning av uppskattad inkomstminskning — däri i förekommande

fall inräknas underskott — skola de bestämmelser, som gälla för beräkning

av uppskattad merinkomst, äga motsvarande tillämpning. Uppskattad inkomstminskning

framkommer alltså efter tillägg eller avdrag i förekommande

fall av beräknad ränta å minskning eller ökning av eget kapital. Emellertid

skall, där jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp än det som motsvarar

den högsta inkomsten under något av åren 1937—1939 eller däremot

svarande räkenskapsår, beloppet av uppskattad inkomstminskning bestämmas

med utgångspunkt från den högsta av dessa inkomster. I fall, då verksamheten

för vart och ett av nämnda år utvisar underskott, skall beloppet av uppskattad

inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från det minsta av

de underskottsbelopp som något av åren utvisar. Om den skattskyldige ej haft

förvärvskällan under båda förkrigsinkomståren, må beloppet av uppskattad

inkomstminskning bestämmas efter grund som finnes skälig.

11. a) Avdrag för minskning av dold förkrigsreserv i tillgångar avsedda

för omsättning eller förbrukning i rörelse ifrågakommer endast i samband

med lagerminskning.

Såsom dold förkrigsreserv anses enligt 4 § 4 mom. första stycket det belopp,

varmed tillgångens verkliga värde vid krigsutbrottet visas hava överstigit

dess i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande värde vid

nämnda tidpunkt. Har ej enligt punkt 4 b) här ovan utredning företetts rörande

lagret vid krigsutbrottet, må emellertid såsom dold förkrigsreserv antagas

det belopp, varmed lagrets verkliga värde vid sista förkrigsinkomstårets

utgång visas hava överstigit dess i beskattningshänseende enligt denna förordning

då gällande värde.

Det verkliga värdet av lagertillgång bestämmes efter tillgångens förkrigspris,

varmed, såsom framgår av punkt 4 b) här ovan, förstås kostnaden för

att anskaffa tillgångar av ifrågavarande slag vid krigsutbrottet eller, därest

s. 43 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

43

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

lagret vid sista förkrigsinkomstårets utgång räknas såsom förkrigslager, vid

sistnämnda tidpunkt.

Med tillgångs i beskattningshänseende enligt denna förordning gällande

värde förstås, där den dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena

vid krigsutbrottet, summan av det bokförda värdet vid sista förkrigsinkomstårets

utgång och den verkliga anskaffningskostnaden för den

lagerökning som skett från denna tidpunkt till krigsutbrottet, och, där den

dolda förkrigsreserven fastställes med hänsyn till förhållandena vid sista förkrigsinkomstårets

utgång, det bokförda värdet vid denna tidpunkt.

Minskning av dold förkrigsreserv under beskattningsåret utgöres följaktligen

av skillnaden mellan å ena sidan det belopp, vartill den dolda förkrigsreserven

vid beräkning enligt ovan angivna grunder uppgått, och å andra

sidan det belopp, varmed lagret vid beskattningsårets utgång vid uppskattning

enligt denna förordning var nedskrivet under förkrigspris, med avdrag

av skillnaden mellan det belopp, varmed dold förkrigsreserv minskats under

tidigare beskattningsår, och det belopp som motsvarar återvinning av sådan

reserv under de beskattningsår, som 1941—1943 års taxeringar avsågo.

b) Vid beräkning av dold förkrigsreserv i maskiner, inventarier eller andra

dylika tillgångar för stadigvarande bruk skall med verkliga värdet å sådan

tillgång vid utgången af augusti 1939 förstås dess försäljningsvärde vid nämnda

tidpunkt.

12. Vad angår bevisning enligt 4 § 4 mom. andra stycket må såsom exempel

på omständigheter, som den skattskyldige kan med bärande sannolikhetsskäl

ådagalägga, anföras,

att inkomstökningen helt eller delvis i följd av vidtagna rationaliseringsåtgärder

skulle hava uppkommit även om förhållanden som omförmälas i 1 §

ej inträffat,

eller att till följd av sådana före utgången av augusti 1939 ingångna leveransavtal,

som icke haft samband med eller sin grund i förhållanden som omförmälas

i 1 §, inkomstökningen skulle hava uppkommit även om sådana förhållanden

ej inträffat,

eller att inkomstökningen helt eller delvis framstår som ett naturligt led

i en utveckling, vilken icke haft samband med eller sin grund i förhållanden

som omförmälas i 1 §.

13. När Kungl. Maj:t jämlikt föreskriften i 4 § 5 mom. bestämt särskild

grund för fastställande huru stor del av uppskattad merinkomst skall antagas

hava berott på förhållanden som avses i 1 §, är skattskyldig likväl berättigad

att med bärande sannolikhetsskäl ådagalägga, att merinkomsten ej

till någon del eller endast till mindre del berott av sådana förhållanden. Förebringas

å andra sidan vid taxeringen beträffande viss skattskyldig bärande

sannolikhetsskäl för att merinkomsten till större del eller i sin helhet berott

på förhållanden som i 1 § avses, skall den taxerade merinkomsten bestämmas

med hänsyn därtill.

Uppskattad merinkomst, som hänför sig lill livförsäkringsrörelse eller till

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

yrkesmässigt bedriven vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet,

verksamhet som läkare, veterinär, tandläkare, konsulterande ingenjör eller

arkitekt eller därmed jämförlig yrkesutövning, skall antagas ej hava berott

på förhållanden som avses i 1 §, såvitt ej bärande sannolikhetsskäl förebringas

för att merinkomsten berott på sådana förhållanden. Kungl. Majit äger jämväl

för särskilt bestämt annat slag av till rörelse hänförlig verksamhet än nu

sagts bestämma att den skall i avseende varom här är fråga likställas med

sådan verksamhet.

14. Beträffande handelsbolag, kommanditbolag, enkelt bolag eller rederi

sker uppskattning av inkomst med motsvarande tillämpning av de i 3 och 4 §§

meddelade bestämmelserna. För företaget såsom sådant bestämmes uppskattad

merinkomst eller inkomstminskning samt fastställes i vad mån denna

skall antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, varjämte

utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs beräknas. Av sålunda fastställt

belopp påföres en var av delägarna vad på honom belöper för att vid beräkning

av den taxerade merinkomsten medräknas som om fråga vore örn en delägarens

egen förvärvskälla. Med hänsyn till bestämmelserna i 11 § örn skattens

beräkning skall en var delägare jämväl påföras på honom belöpande jämförelseinkomst.

Motsvarande skall gälla beträffande delägare i s. k. gruvbolag.

Därjämte iakttages, att vid bestämmande av den taxerade merinkomsten

beträffande delägare, för vilken den på honom belöpande jämförelseinkomsten

ej uppgår till 3 000 kronor, skall, därest delägaren deltagit i företagets

skötsel och därav haft sin huvudsakliga försörjning, beräknas ett extra

avdrag svarande mot det belopp varmed den på delägaren belöpande jämförelseinkomsten

understiger 3 000 kronor. I fall som nu sagts skall vid tilllämpning

av bestämmelserna i 11 § såsom jämförelseinkomst anses ett belopp

av 3 000 kronor.

till 5 §.

1. För beräkning av den uppskattade merinkomsten av jordbruk erfordras,

att nettointäkten av jordbruksfastighet dels för beskattningsåret dels

för vart och ett av förkrigsinkomståren uppdelas på det sätt, att till nettointäkt

av skogsbruk hänföras intäkter av skogsbruk enligt 21 § c) kommunalskattelagen

med avdrag för därpå belöpande omkostnader, medan till nettointäkt

av jordbruk hänföras övriga enligt nämnda paragraf till intäkter av

jordbruksfastighet hänförliga intäkter med avdrag för därpå belöpande omkostnader.

I fall, där utredning om en specificerad uppdelning av omkostnader på

jordbruk och skogsbruk ej kan förebringas, må i regel kunna förfaras så, att

för vart och ett av förkrigsinkomståren och beskattningsåret såsom omkostnader

för skogsbruk upptages, förutom vid beräkning av nettointäkten av

jordbruksfastighet gjort avdrag för värdeminskning å skog, ett belopp motsvarande

viss procent av de i nettointäkten ingående bruttointäkterna av olika

slag av skogsprodukter, medan till omkostnader för jordbruk hänföras samt
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39. 40

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

liga de vid nettointäktens beräkning avdragna utgifterna i den mån de överstiga

de för skogsbruk på sätt nyss sagts upptagna omkostnaderna. Procentsatser

för beräkning av omkostnader för förvärvande av intäkter av olika slag

av skogsprodukter fastställas av Kungl. Majit efter förslag av den centrala

krigskonjunkturskattenämnden. Där sådan procentsats ej fastställts, må, örn

ej utredning örn en specificerad uppdelning av omkostnaderna kan förebringas,

dessa beräknas efter grund som finnes skälig. Rörande fördelningen

av omkostnaderna mellan jordbruk och skogsbruk, när jordbruket visar

underskott, se punkt 3 sista stycket av anvisningarna till 6 §.

Sedan uppdelning av intäkter och omkostnader på jordbruk och skogsbruk

ägt rum, skall för fastställande av den uppskattade merinkomsten av jordbruk,

under iakttagande av vad nedan föreskrives, beräknas det belopp,

varmed intäkterna av jordbruk med avdrag för därpå belöpande omkostnader

under beskattningsåret överstiga motsvarande jämförelseinkomst.

2. Vid bestämmande av den uppskattade merinkomsten skall sådan avvikelse

ske från uppskattningen enligt förordningen örn statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt som erfordras för att åstadkomma likformighet i inkomstuppskattningen

för förkrigsinkomståren och beskattningsåret. Om exempelvis

under beskattningsåret minskning skett av kreatursbesättningen genom nedslagning

i större omfattning än som brukat förekomma vid ifrågavarande

jordbruk och i större omfattning än som där förekommit under förkrigsinkomståren,

bör ett med hänsyn därtill avvägt belopp avräknas. Därjämte bör

beaktas om i mera avsevärd omfattning sådana onormala omkostnader under

något av förkrigsinkomståren eller beskattningsåret förekommit för reparationer,

inköp av levande djur m. m., som ej uppvägts av motsvarande ökning

av intäkterna under året. Hava sådana omkostnader förekommit, bör skälig

jämkning göras i inkomstuppskattningen för det år på vilket de belöpa, dock

under iakttagande att, därest omkostnader som nu avses förekommit under

beskattningsåret, avdrag i allt fall skall medgivas i den mån desamma överstiga

det belopp motsvarande kostnader skulle hava utgjort vid utgången av

augusti 1939. Därest under beskattningsåret nyuppsättning av inventarier

eller ny-, till- eller ombyggnad å för jordbruket nödiga driftbyggnader eller

till jordbruket hänförlig grundförbättring å fastigheten ägt rum, må jämväl

avdrag för kostnaden härför medgivas i den mån den överstiger det

belopp, vartill kostnaden för motsvarande nyuppsättning eller arbeten skulle

hava uppgått vid utgången av augusti 1939, eller, därest nyuppsättning skett

av tillgång som kan anses hava väsentligt värde endast så länge förhållanden

som avses i 1 § föreligga, det värde tillgången kan antagas komma att

äga sedan kriget upphört.

Inkomst för förkrigsinkomståren beräknas allenast för den eller de fastigheter,

som den skattskyldige ägt eller brukat under beskattningsåret.

Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget jordbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tillämpade

prissättningen jordbruket inkomstökning men rörelsen uppskattad in
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Bevillningsutskottets betänkande nr 39-

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

komstminskning, skall för utjämning härutinnan vid inkomstuppskattning

enligt denna förordning beträffande nämnda produkter tillämpas lägre prissättning

med sammanlagt högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Därvid iakttages, att prissänkningen skall anses belöpa å jordbrukets

ifrågavarande produkter i förhållande till de i räkenskaperna redovisade försäljningsprisen.

3. Såsom jåmförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för båda förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under förkrigsinkomståren

bedrivit samma jordbruk som under beskattningsåret under förhållanden

jämförbara med förhållandena under detta år eller hava förkrigsinkomståren

visat underskott eller eljest uppenbart onormala resultat, må i

stället för medeltalet av inkomsterna för förkrigsinkomståren annat belopp,

som finnes skäligt, upptagas såsom jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej under förhållanden jämförbara med förhållandena under beskattningsåret

bedrivit samma jordbruk under båda förkrigsinkomståren men under ett av

dessa år, och kan det anses att avkastningen av jordbruket under detta år ungefärligen

motsvarat den genomsnittliga avkastningen av ett liknande jordbruk

i trakten för båda förkrigsinkomståren, må vid jämförelseinkomstens

bestämmande hänsyn tagas till inkomsterna under detta år, som om dessa

vore medeltal för båda åren. I förekommande fall må eljest beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan,

vilken då bedrivit jordbruk å samma fastighet.

För fysisk person, som av jordbruket haft sin huvudsakliga försörjning, må

jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Ränta å minskning av eget kapital i jordbruket beräknas efter en räntefot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av

sex procent, ökning av eget kapital i jordbruket anses i regel hava ägt rum

vid avbetalning av skuld, som hänfört sig till jordbruket, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed

jämförlig förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning

skett av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

Hänsyn till ökning av eget kapital tages endast då den skattskyldige

förebringar tillfredsställande utredning rörande ökningen.

5. Såsom taxerad merinkomst av jordbruk skall, där ej utredning som avses

i nästa punkt förebringas, upptagas den uppskattade merinkomsten med

avräkning av dels ett belopp utgörande tio procent av den uppskattade merinkomsten,

avsett att täcka av kriget förorsakad värdeminskning genom försämrad

hävd med mera, dels ock ett belopp svarande mot utjämningsavdrag

som i 3 § sista stycket sägs, utgörande femton procent av jämförelseinkomsten.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

47

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

6. Skattskyldig som vill framställa yrkande att den efter det i punkt 5 om:

förmälda avdraget å tio procent återstående uppskattade merinkomsten skall

anses helt eller delvis ej hava berott på förhållanden som i 1 § sägs, har att

till stöd för yrkandet förete erforderlig utredning.

Därvid gäller såsom huvudregel, att i taxerad merinkomst inräknas endast

i bruttointäkten ingående prisstegring vid avyttring eller uttag till egen rörelse

av produkter från jordbruket utöver vad som erfordrats för att dels

täcka omkostnadernas ökning i förhållande till prisläget före krigsutbrottet

dels utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket. Hänsyn

tages därvid ej till ökning av värdet å fri bostad å fastigheten eller av

andra naturaförmåner från denna. Ingår i den uppskattade merinkomsten inkomstökning

på grund av tillfällig uthyrning eller av körslor eller dylikt j

större omfattning än normalt, skall den upptagas i den taxerade merinkomsten

i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §, även örn den ej uppkommit på grund av prisstegring. Inkomstökning

å arrende eller dylikt upptages i den taxerade merinkomsten

endast i den mån den kan med sannolikhet anses hava berott på förhållanden

som avses i 1 §.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket skall vid utredning

enligt denna punkt beräknas till femton procent av den vinst, som

skulle hava uppkommit, därest avyttring eller uttag till egen rörelse av jordbruksprodukter

av samma slag som under beskattningsåret ägt rum under

förkrigsinkomståren.

Prisstegring utöver vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning

och utgöra kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket

beräknas normalt å bruttointäkterna för beskattningsåret efter procentsatser

som av Kungl. Majit fastställas efter förslag av den centrala krigskonjunkturskattenämnden

eller, där sådan procentsats ej fastställts, efter procentsats

som finnes skälig. Om det av skattskyldig eller beskattningsmyndighet

visas att å gjorda försäljningar under beskattningsåret tillämpats priser

vilka för den skattskyldige genomsnittligt innefattat en mindre eller större

prisstegring än som beräknats med tillämpning av fastställda procentsatser,

skall dock hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens fastställande.

till 6 §.

1. Den grundläggande principen i fråga om krigskonjunkturbeskattning

av skogsbruk är att beskattning endast sker av det belopp som motsvarar

prisstegring å i skogsbruket tillgodogjorda skogsprodukter i förhållande till

det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren i den mån denna prisstegring

överstiger omkostnadernas ökning sedan sagda tid. Beskattningen

reduceras ytterligare dels genom kompensation för förhållanden som avses

i 3 § sista stycket, dels genom särskilt avdrag med syfte bland annat att

befordra med hänsyn till folkhushållningen önskvärda avverkningar, ett avdrag

som blir högre i den mån avverkningen överstiger viss storlek. Efter
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

som inkomsterna av skogsbruk för såväl förkrigsinkomståren som beskattningsåret

äro beroende av virkesuttagens storlek och således ej utgöra lämplig

grund för att jämföra den skattskyldiges verkliga ekonomiska förmåner

under de olika åren, skall någon uppskattad merinkomst av skogsbruk ej

fastställas. Beskattningen begränsas däremot på det sätt att den taxerade

merinkomsten ej må beräknas till högre belopp än som av den skattskyldige

kan visas hava utgjort nettointäkt av skogsbruk under beskattningsåret. Den

närmare innebörden av dessa regler framgår av följande punkter.

2. För beräkning av den taxerade merinkomsten i annat fall än som avses

i punkt 4 skall i första hand fastställas det belopp som motsvarar prisstegringen

i förhållande till det genomsnittliga prisläget under förkrigsinkomståren

å de under beskattningsåret avyttrade eller för förädling eller förbrukning

i egen rörelse uttagna skogsprodukterna, i den mån prisstegringen överstiger

vad som erfordrats för att täcka omkostnadernas ökning. Prisstegringen

torde vanligen kunna beräknas procentuellt å bruttointäkterna beträffande

olika produkter.

Kompensation för förhållanden som avses i 3 § sista stycket beräknas till

femton procent av den vinst, som skulle hava uppkommit, därest avyttring

eller uttag för förädling eller förbrukning i egen rörelse av skogsprodukter

av samma slag som under beskattningsåret ägt rum under förkrigsinkomståren.

Från det vid tillämpning av andra stycket framkomna återstående beloppet

medgives särskilt avdrag med syfte bland annat att befordra med hänsyn

till folkhushållningen önskvärda avverkningar. Dylikt avdrag utgör fem procent

å bruttointäkten av den ifrågavarande avverkningen i dess helhet å samtliga

den skattskyldige tillhöriga fastigheter samt, om avverkningen överstigit

nedan angiven virkeskvantitet, därutöver hälften av det resterande återstående

beloppet till den del det belöper å den överskjutande avverkningen.

Kungl. Maj:t äger att, om särskild anledning därtill uppstår, för särskilda

virkesslag förordna om större nedsättning än som nu sagts. Om bruttointäkten

av avverkningen är väsentligt högre än som normalt kan påräknas för en

dylik avverkning, beräknas dock avdraget endast å så stort belopp som kan

anses motsvara normal bruttointäkt. Den virkeskvantitet till vilken enligt vad

nyss sagts hänsyn skall tagas vid bestämmande av avdragets storlek skall

utgöra etthundratrettio procent av det antal kubikmeter virke, som erhålles

genom att med varandra multiplicera de vid senaste fastighetstaxering tilllämpade

talen för areal, bonitet och relativ skogstillgång. Det ovan angivna

resterande återstående beloppet fördelas på den avverkning, som uppgår till

respektive överstiger den angivna virkeskvantiteten, i förhållande till antalet

kubikmeter virke inom vardera avverkningsdelen.

Grunder för beräkning av prisstegring som i första stycket sägs och för

kompensation som i andra stycket sägs fastställas av Kungl. Maj:t efter förslag

av den centrala krigskonjunkturskattenämnden.

Örn den skattskyldige eller beskattningsmyndighet kan visa att å de för
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

49

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

säljningar eller uttag till egen rörelse, som av den skattskyldige gjorts under

beskattningsåret, tillämpats priser vilka sammanlagt innefattat en mindre

eller större prisstegring än som beräknats med tillämpning av nyss angiven

beräkningsgrund, skall hänsyn därtill tagas vid den taxerade merinkomstens

fastställande. Jämväl i detta fall skall kompensation som i andra stycket

sägs och avdrag som i tredje stycket sägs medgivas.

Avdrag som i tredje stycket sägs skall anses utgöra kompensation jämväl

för det förhållandet att nämnda prisstegring blivit mindre än som kan anses

normalt för ifrågavarande sortiment av sådan anledning som att den skattskyldige

till bränsle avverkat virke vilket normalt kunnat avyttras till massaved

eller dylikt. Dock äger skattskyldig rätt att, i stället för att komma i

åtnjutande av avdrag som nu sagts, örn därigenom större förmån erhålles,

åberopa bevisning att prisstegringen på det avverkade virket av dylik anledning

varit mindre än den som normalt skulle kunnat påräknas.

3. Visar den skattskyldige, att hans nettointäkt av skogsbruk i annat fall

än som avses i punkt 4 under beskattningsåret varit mindre än det belopp

som erhålles vid tillämpning av punkt 2, må den taxerade merinkomsten

icke bestämmas till högre belopp än nettointäkten utgjort.

Vid beräkning av nettointäkten av skogsbruk skall från bruttointäkterna

av skogsbruk under beskattningsåret avdrag göras för därpå belöpande omkostnader.

För beräkningen erfordras alltså i regel att nettointäkten av jordbruksfastighet

såvitt angår beskattningsåret uppdelas mellan skogsbruk och

jordbruk på det sätt som angives i punkt 1 av anvisningarna till 5 §. Såsom

omkostnad må upptagas jämväl beräknad skälig kostnad för utav avverkning

föranledda efterföljande röjnings- och liknande arbeten så ock kostnad

för utav avverkningen direkt förorsakad återplantering, ändå att kostnaderna

ej hänföra sig till beskattningsåret. Har under beskattningsåret nedlagts

dylik kostnad, för vilken avdrag medgivits vid taxering till krigskonjunkturskatt

redan för tidigare beskattningsår, får sådant belopp ej ånyo avdragas.

Därest omkostnad under beskattningsåret i avsevärd utsträckning hänför

sig till skogsprodukter, vilka ej avyttrats före beskattningsårets utgång, skall

denna omkostnad vid ifrågavarande taxering anses belöpa på beskattningsåret

endast i den mån den hänför sig till under detta år avyttrade produkter.

Å andra sidan skall den skattskyldige vara berättigad att åtnjuta avdrag

för omkostnad, som hänför sig till under beskattningsåret avyttrade

men dessförinnan avverkade produkter, i den mån den skattskyldige ej tidigare

åtnjutit avdrag för denna omkostnad. Därest under beskattningsåret

nyuppsättning av inventarier eller ny-, till- eller ombyggnad å för skogsbruket

nödiga driftbyggnader eller till skogsbruket hänförlig grundförbättring

å fastigheten ägt rum, må jämväl avdrag för kostnaden härför medgivas

i den mån den överstiger det belopp, vartill kostnaden för motsvarande

nyuppsättning eller arbeten skulle hava uppgått vid utgången av au
Bihanq

tilt riksdagens protokoll tobi. 7 sami. Nr 39. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

gusti 1939, eller, därest nyuppsättning skett av tillgång som kan anses hava

väsentligt värde endast så länge förhållanden som avses i 1 § föreligga, det

värde tillgången kan antagas komma att äga sedan kriget upphört. Såsom

omkostnad må i fall, då skog avverkats eller ock avyttrats utan samband med

avyttring av marken, belopp motsvarande avdrag enligt 22 § 1 mom. andra

stycket kommunalskattelagen upptagas endast om fastigheten förvärvats efter

utgången av augusti 1939.

I fall, där skattskyldig under beskattningsåret drivit såväl jordbruk som

skogsbruk och jordbruket utvisar underskott, äger den skattskyldige att vid

beräkning av nettointäkten av skogsbruket till omkostnader för skogsbruk

överföra högst så stor del av omkostnaderna för jordbruket att underskottet

å detta bortfaller.

4. I fall, då växande skog avyttrats i samband med avyttring av marken,

beräknas nettointäkt av skogsbruk enligt denna förordning så att från den

för skogen erhållna köpeskillingen avdrag göras dels med ett belopp svarande

mot den växande skogens uppskattade värde vid utgången av augusti

1939 eller, örn skogens för ägaren gällande ingångsvärde var större, detta

värde, dels för de i samband med avyttringen uppkomna kostnaderna i den

mån de belöpa på skogen. Den sålunda beräknade nettointäkten av skogsbruk,

minskad med utjämningsavdrag som i 3 § sista stycket sägs, utgörande

femton procent å nettointäkten, upplages såsom taxerad merinkomst

å avyttringen av den växande skogen. Vid uppskattning av värdet å den

växande skogen vid utgången av augusti 1939 iakttages, att bevisning rörande

dess storlek i regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å

den växande skogen sedan nämnda tidpunkt må följaktligen ej beräknas till

högre belopp än som finnes med sannolikhet svara mot utvecklingen av den

allmänna fastighetsmarknaden beträffande skogsegendomar å orten.

5. Har skattskyldig i rörelse under beskattningsåret tillgodogjort sig produkter

från eget skogsbruk och utvisar på grund av den i räkenskaperna tilllämpade

prissättningen rörelsen uppskattad inkomstminskning, medan taxerad

merinkomst framkommer för skogsbruket, skall för utjämning härutinnan

beträffande nämnda produkter tillämpas lägre prissättning med sammanlagt

högst det belopp som motsvarar summan av inkomstminskningen

å rörelsen och det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget. Därvid iakttages,

att prissänkningen skall anses belöpa å skogsbrukets ifrågavarande produkter

i förhållande till de i räkenskaperna redovisade försäljningsprisen.

Vad sålunda stadgats skall gälla även i fall då skattskyldig i rörelse tillgodogjort

sig produkter från skogsbruk, bedrivet av moder- eller dotterföretag,

och skall i dylikt fall inkomstuppskattningen för båda företagen jämkas

med hänsyn till den tillämpade prissättningen.

6. Vad i punkt 4 av anvisningarna till 9 § stadgas skall äga motsvarande

tillämpning i fall där växande skog avyttrats i samband med avyttring av

marken och iniäkten å avyttringen är att hänföra till inkomst av skogsbruk.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

51

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Har växande skog tagits i anspråk

av kronan genom förfogande enligt

allmänna förfogandelagen eller har

växande skog eljest avyttrats under

sådana förhåltanden att tvångsförsäljning

till det allmänna måste cmses

vara för handen, skall vad i punkt

i av anvisningarna till 9 § stadgas

likaledes äga motsvarande tillämpning.

7. Vid taxering till krigskonjunkturskatt skall helt bortses från bruttointäkt

av under år 1943 stormfälld skog så ock från därå belöpande omkostnader.

till 7 .§.

1. Beträffande inkomst av annan fastighet kan det i regel antagas, att

taxerad merinkomst bör upptagas allenast i fall där bruttointäkterna under

beskattningsåret i jämförelse med förkrigsinkomståren ökats på grund av uthyrningsmöjligheter,

som under normala förhållanden ej plägat vara för

handen men under beskattningsåret kunnat utnyttjas, och som kunna med

sannolikhet antagas hava haft sitt upphov i det av krigstillståndet framkallade

läget. Taxering företages därför i regel allenast därest nu angivna förutsättningar

synas vara för handen. Tillika iakttages att medgivande av utjämningsavdrag

med femton procent å jämförelseinkomsten påverkar den

taxerade merinkomstens storlek.

2. Vid bestämmande av uppskattad merinkomst skall inkomst för förkrigsinkomståren

beräknas allenast för fastigheter som den skattskyldige

innehaft även under beskattningsåret.

Den vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt verkställda

beräkningen av inkomst av annan fastighet skall vid uppskattning av inkomst

enligt denna förordning frångås i den mån följande särskilda föreskrifter

därtill föranleda.

Har fastighet eller del därav, som plägat vara uthyrd, under något av förkrigsinkomståren

ej varit uthyrd men har den varit uthyrd under beskattningsåret,

skall vid uppskattning av inkomsterna för förkrigsinkomståren

tilläggas skäligt hyresbelopp. Avdrag för kostnad för reparation och underhåll

av byggnader beräknas ej för förkrigsinkomståren samt ej heller för

beskattningsåret i vidare mån än kostnaden förorsakats av eller eljest ägt

direkt samband med de förhållanden som föranlett inkomstökningen eller

med anordning som nödvändiggjorts av krigstillståndet. Värdeminskningsavdrag

beräknas ej för förkrigsinkomståren. För beskattningsåret medgives

sådant avdrag endast i den mån värdeminskningen under detta år på grund

av verkställd ny-, till- eller ombyggnad eller annan omständighet kan antagas

hava varit större än under förkrigsinkomståren. Det må emellertid fram
-

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj-.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hållas, att uthyrning varom här är fråga ofta föranleder skadegörelse eller

slitning, som ej skulle hava uppkommit, om ej uthyrningen ägt rum. Sådant

förhållande må, där ej hänsyn till detsamma tagits genom avdrag för reparation

eller dylikt under beskattningsåret, beaktas vid beräkning av avdrag

för värdeminskning. Har å andra sidan under beskattningsåret kostnad nedlagts

för reparation eller underhåll, som under föregående beskattningsår

blivit eftersatt och på den grund beaktats vid beräkning av värdeminskningsavdrag

för det året, må avdrag för kostnaden ej ånyo medgivas.

3. Såsom jämförelseinkomst skall i regel upptagas medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren. Har den skattskyldige ej under båda förkriosinkomståren

innehaft samma fastighet eller fastigheter som under b^skoitningsåret,

må såsom jämförelseinkomst i stället för medeltalet av inkomsterna

för dessa år antagas annat belopp, som finnes skäligt. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under hela det förra men under hela det senare förkrigsinkomståret, skall i

regel inkomsten för det senare året vara jämförelseinkomst. Har den skattskyldige

ej innehaft samma fastighet eller fastigheter som under beskattningsåret

under något av förkrigsinkomståren i dess helhet, må beaktas resultat,

som under förkrigsinkomståren eller något av dessa utvunnits av annan, vilken

då innehaft fastigheten. Vid denna jämförelse bör dock iakttagas den

skillnad som må föreligga bland annat med hänsyn till det av de olika ägarna

i fastigheten nedlagda egna kapitalet.

För fysisk person, som av annan fastighet haft sin huvudsakliga försörjning,

må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast om särskilda skäl därtill föranleda.

4. Ränta å minskning av eget kapital i fastigheten beräknas efter en rån lofot

av fem procent, ränta å ökning av sådant kapital efter en räntefot av sex

procent. Ökning av eget kapital i fastigheten anses i regel hava ägt rum v''d

avbetalning av skuld, som hänfört sig till fastigheten, samt vid nedläggande

av eget kapital i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller därmed jämförlig

förbättring eller vid en mera omfattande nyuppsättning av inventarier

för stadigvarande bruk å fastigheten eller dylikt, men ej om avbetalning skölt

av annan skuld än nu sagts även om denna varit intecknad i fastigheten.

till 8 §.

1. Såsom likartad med inkomst i form av tantiem m. m. anses exempelvis

sådan inkomst av tjänst som utgår i form av lön eller annan förmån från

rörelse, örn och i den mån lönens eller förmånens belopp uppenbarligen påverkats

av rörelsens resultat. I den mån ökning av sådan lön eller förmån

får anses motiverad av ett större eller värdefullare arbete betraktas den följaktligen

ej såsom likställd med inkomst av tantiem m. m.

2. I fråga örn inkomst av tillfällig verksamhet såsom uppfinnare skall vad

s. 53 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

53

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

i punkt 7 av anvisningarna till 4 § stadgats beträffande yrkesmässig uppfinnarverksamhet

äga motsvarande tillämpning.

3. Såsom jämförelseinkomst upptages i regel medeltalet av inkomsterna

för förkrigsinkomståren av tjänst eller tillfällig förvärvsverksamhet som avses

i 8 § sista stycket. Är det uppenbart att detta medeltal ej utgör ett godtagbart

uttryck för den skattskyldiges normala årsinkomst av sådant slag vid

tiden närmast före krigsutbrottet, skall dock jämförelseinkomsten fastställas

till annat belopp som med hänsyn till omständigheterna kan anses skäligt.

Har skattskyldig, vilken under beskattningsåret åtnjutit inkomst av tjänst,

befordrats till eller eljest övergått till den ifrågavarande tjänsten efter krigsutbrottet,

och skulle, om den skattskyldige redan dessförinnan innehaft den

nya tjänsten, på grund därav för honom fastställts högre jämförelseinkomst

än den för honom eljest gällande, skall jämförelseinkomsten skäligen jämkas

med hänsyn härtill. Därest skattskyldig av inkomst som här avses haft

sin huvudsakliga försörjning, må jämförelseinkomsten ej bestämmas till lägre

belopp än 3 000 kronor.

Den vid taxering till krigskonjunkturskatt senast fastställda jämförelseinkomsten

bör frångås endast örn särskilda skäl därtill föranleda.

till 9 §.

1. Uppskattning av realisationsvinst vid avyttring av fast eller lös egendom

sker enligt de regler som gälla för beräkning av sådan vinst enligt förordningen

örn statlig inkomst- och förmögenhetsskatt, dock att i stället för

priset vid förvärvet må avdragas egendomens uppskattade värde vid utgången

av augusti 1939, örn därigenom större förmån erhålles. Vid uppskattning

av dylikt värde å fast egendom iakttages, att bevisning rörande dess storlek i

regel ej kan åläggas den skattskyldige. Värdeökningen å egendomen efter

nämnda tidpunkt bör följaktligen ej beräknas till högre belopp än som finnes

med sannolikhet svara mot utvecklingen av den allmänna fastighetsmarknaden

å orten. Från realisationsvinsten får avdragas realisationsförlust vid avyttring

av fast eller lös egendom, därvid beaktas, att, örn värdet vid utgången

av augusti 1939 lagts till grund för beräkningen av realisationsvinsten,

värdet vid samma tidpunkt också skall läggas till grund för beräkning av

realisationsförlusten, försåvitt värdet å den egendom förlusten avser då var

lägre än kostnaden för förvärvet.

Inkomst av realisationsvinst beräknas ej för förkrigsinkomståren. Örn

skattskyldig mera regelbundet gör försäljningar, exempelvis av aktier, utan

att dock yrkesmässig sådan verksamhet anses föreligga, kan beskattning av

hela den realisationsvinst, som belöper på tiden efter krigsutbrottet, stundom

te sig oskälig. Jämkning av den taxerade merinkomsten bör i sådant fall ske

genom avdrag med skäligt belopp, därvid emellertid märkes, att till utgångspunkt

för avdraget bör tagas realisationsvinsten i sin helhet och ej blott den

del av denna vinst som hänför sig till värdeökning efter krigsutbrottet, samt

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

att även storleken av försäljningsvinster under de olika åren, som ej äro

skattepliktiga, bör beaktas.

2. Till realisationsvinst enligt 9 § skall icke hänföras sådan intäkt, som

enligt 2 § 1 mom. andra stycket skall inräknas i inkomst av rörelse.

3. Har uppkommen realisationsvinst vid avyttring av tillgång för stadigvarande

bruk under beskattningsåret använts för inköp av tillgång liknande

den avyttrade under sådana förhållanden att avyttringen och inköpet helt

eller delvis skäligen böra betraktas som ett utbyte av en befintlig tillgång

mot en annan, skall i motsvarande mån realisationsvinsten ej medräknas vid

taxeringen till krigskonjunkturskatt. Har vid taxering till krigskonjunkturskatt

ett föregående år tillämpning skett av motsvarande bestämmelse i då

gällande författning, skall, därest den inköpta tillgången åter avyttrats under

beskattningsåret, vid beskattning enligt 9 § så anses som örn omedelbart

avdrag för avskrivning å tillgången skett med det belopp som skatteeftergiften

det föregående året avsett.

4. Har fastighet tagits i anspråk genom expropriation eller eljest avyttrats

under sådana förhållanden att tvångsförsäljning till det allmänna måste

anses vara för handen, och finnes det ej uppenbart, att avyttringen skulle ägt

rum även örn tvång icke förelegat, skall den genom överlåtelsen uppkomna

realisationsvinsten icke anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §•

till 10 §.

1. Av 4 § 3 mom. framgår att, om en förvärvskälla inom rörelse utvisar

inkomstökning och en annan inkomstminskning, inkomstminskningen skall

i viss ordning avräknas från inkomstökningen. Av punkt 4 g) av anvisningarna

till 4 § och tredje stycket av punkt 2 av anvisningarna till 5 § framgår

att i förhållande mellan jordbruk och rörelse utjämning i vissa fall skall

enligt särskilda regler äga rum i händelse den ena förvärvskällan utvisar inkomstökning

och den andra inkomstminskning. Utjämning i särskild ordning

skall enligt punkt 3 sista stycket och punkt 5 av anvisningarna till 6 §

jämväl i vissa fall ifrågakomma i förhållande mellan å ena sidan skogsbruk,

å andra sidan jordbruk, därest detta utvisar underskott, eller rörelse, därest

denna utvisar inkomstminskning.

Beräkning av inkomstminskning beträffande skogsbruk förutsättes ej enligt

denna förordning kunna ifrågakomma.

Beräkning av inkomstminskning beträffande annan fastighet förutsättes ej

enligt denna förordning kunna ifrågakomma i annat fall än som avses i punkt

3 här nedan.

Avdrag för realisationsförlust vid avyttring av fast eller lös egendom medgives

enligt 9 § från realisationsvinst å sådan egendom men antages enligt

denna förordning ej kunna ske i andra fall.

2. I övrigt skall avdrag för inkomstminskning under beskattningsåret å

krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla medgivas vid den beskattningsbara

merinkomstens bestämmande enligt följande föreskrifter.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

C 5

(Kungl. Majds förslag.) (Utskottets förslag.)

Avdrag för inkomstminskning å rörelse, i den mån utjämning av densamma

ej skett enligt de i punkt 1 första stycket angivna bestämmelserna, skall

medgivas från inkomstökning hänförlig till sådan inkomst, som avses i 2 §

1 mom. e), samt, till den del inkomstminskningen överstiger sådan inkomstökning

och kan antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §,

från taxerad merinkomst å annan förvärvskälla.

Vad sålunda stadgats örn inkomstminskning å rörelse skall i tillämpliga

delar gälla jämväl i fråga om inkomstminskning hänförlig till sådan inkomst,

som avses i 2 § 1 mom. e), under iakttagande att avdrag för sådan

inkomstminskning i första hand skall ske från inkomstökning å rörelse.

Med inkomstökning å rörelse avses här ovan den uppskattade merinkomsten

minskad med det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget. Inkomstökning

hänförlig till sådan inkomst, som avses i 2 § 1 mom. e), skall beräknas

till skillnaden mellan inkomsten under beskattningsåret och motsvarande inkomst

under ett antaget jämförelseår.

Med inkomstminskning å rörelse avses här ovan summan av den enligt

punkt 10 av anvisningarna till 4 § beräknade uppskattade inkomstminskningen

och ett belopp svarande mot det å rörelsen belöpande utjämningsavdraget.

Beträffande inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) skall inkomstminskning

beräknas till skillnaden mellan inkomsten under det antagna jämförelseåret

och inkomsten under beskattningsåret, dock under iakttagande

att inkomstminskningen ej må beräknas till högre belopp än som erhålles vid

motsvarande tillämpning av den för beräkning av taxerad merinkomst gällande

regeln enligt 8 § sista stycket. Inkomstminskning som nu sagts skall

antagas hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §, i den mån det ej

framgår såsom sannolikt att inkomstminskningen ej berott på sådana förhållanden.

Med inkomst som avses i 2 § 1 mom. e) under ett antaget jämförelseår

förstås, där ej särskilda förhållanden till annat föranleda, medeltalet av inkomster

av motsvarande slag under förkrigsinkomståren.

Beträffande inkomstminskning å jordbruk skall avdrag medgivas från taxerad

merinkomst å annan förvärvskälla, i den mån inkomstminskningen skall

anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 §. Avdrag medgives

i första hand från taxerad merinkomst av skogsbruk och, till den del avdraget

ej kan sålunda fullt utnyttjas, från taxerad merinkomst å övriga förvärvskällor,

i sista hand från taxerad merinkomst av rörelse. Med inkomstminskning

som nu sagts avses det belopp, som erhålles vid motsvarande tillämpning

av de för beräkning av uppskattad merinkomst å jordbruk gällande reglerna.

Emellertid skall, där jämförelseinkomsten fastställes lill högre belopp än det

som motsvarar den högsta inkomsten under något av åren 1937 och 1938, inkomstminskningen

bestämmas med utgångspunkt från den högsta av dessa

inkomster. I fall, då jordbruket för vart och ett av nämnda år utvisar underskott,

skall inkomstminskning bestämmas med utgångspunkt från det minsta

av de underskottsbelopp som något av åren utvisar. Örn den skattskyldige ej

opaginerad Kontrollera mot PDF

06

Bevillningsutskottets betänkande nr 39

[Kungl. Maj:ts förslag.)

( Utskottets förslag.)

haft ifrågavarande jordbruk under båda förkrigsinkomståren, må beloppet

av inkomstminskning bestämmas efter grund som finnes skälig. Av inkomstminskningen

skall en fjärdedel anses hava berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §, därest ej den skattskyldige visar, att större del av inkomstminskningen

berott på sådana förhållanden.

Vid tillämpning av vad ovan föreskrivits skall iakttagas, att, därest skattskyldig

haft inkomstminskning å en krigskonjunkturskatt underkastad förvärvskälla

och inkomstökning å en krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla samt mellan dessa förvärvskällor finnes sådant samband att

avräkning dem emellan framstår såsom särskilt naturlig,'' sådan avräkning i

första hand bör ske, oaktat den skattskyldige även haft annan, krigskonjunkturskatt

underkastad förvärvskälla, som utvisar inkomstökning. Vid bedömande

i vad mån inkomstökning å krigskonjunkturskatt icke underkastad

förvärvskälla skall anses föreligga bör jämförelse göras mellan den vid taxering

till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt för beskattningsåret beräknade

inkomsten av förvärvskällan och medeltalet av motsvarande inkomster

under förkrigsinkomståren.

3. Beträffande avdrag för inkomstminskning

under de beskattningsår,

1941—1943 års taxeringar till krigskonjunkturskatt

avsågo, iakttages, att

sådant avdrag skall medgivas från den

merinkomst, som återstår sedan det i

10 § 1 mom. omförmälda avdraget för

inkomstminskning i förekommande

fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens

storlek och övriga med

avdragsrätten sammanhängande frågor

skola de vid nämnda taxeringar

gällande föreskrifterna äga tillämpning.

Därvid märkes, att fråga kan

vara antingen örn sådan inkomstminskning,

som vid 1941—1943 års

taxeringar skulle avdragas innan taxerad

merinkomst av visst slag fastställdes,

eller om sådan inkomstminskning

som fick avdragas enligt

10 § i förordningarna om krigskonjunkturskatt

för åren 1941—1943.

Avdrag medgives endast i den mån

inkomstminskningen kan anses hava

berott på förhållanden som omforma - las i 1 §, under iakttagande tillika

att avdrag för inkomstminskning å

3. Beträffande avdrag för inkomstminskning

under de beskattningsår,

1941—1943 års taxeringar till krigskonjunkturskatt

avsågo, iakttages, att

sådant avdrag skall medgivas från den

merinkomst, som återstår sedan det i

10 § 1 mom. omförmälda avdraget för

inkomstminskning i förekommande

fall gjorts. Vid bedömande av inkomstminskningens

storlek och övriga med

avdragsrätten sammanhängande frågor

skola de vid nämnda taxeringar

gällande föreskrifterna äga tillämpning.

Därvid märkes, att fråga kan

vara antingen örn sådan inkomstminskning,

som vid 1941—1943 års

taxeringar skulle avdragas innan taxerad

merinkomst av visst slag fastställdes,

eller om sådan inkomstminskning

som fick avdragas enligt

10 § i förordningarna om krigskonjunkturskatt

för åren 1941—1943.

Avdrag medgives endast i den mån

inkomstminskningen kan anses hava

berott på förhållanden som omförmälas

i 1 §, under iakttagande tillika

att avdrag för inkomstminskning å

s. 57 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

57

(Utskottets förslag.)

annan fastighet ina medgivas allenast

från taxerad merinkomst å samma

förvärvskälla under beskattningsåret.

Vid beräkning av inkomstminskning

å viss förvärvskälla under de beskattningsår

som 1942 och 1943 års taxeringar

avsågo må ej vid tillämpning

av 10 § 2 mom. hänsyn tagas till å

förvärvskällan belöpande utjämningsavdrag.

Vid bestämmande huruvida

avdrag skall anses hava utnyttjats vid

tidigare års taxeringar skall bortses

från det i 10 § omförmälda avdraget

å 3 000 kronor.

(Kungl. Maj.ts förslag.)

annan fastighet må medgivas allenast

från taxerad merinkomst å samma

förvärvskälla under beskattningsåret.

Vid beräkning av inkomstminskning

a viss förvärvskälla under de beskattningsår

som 1942 och 1943 års taxeringar

avsågo må ej vid tillämpning

av 10 § 2 mom. hänsyn tagas till å

förvärvskällan belöpande utjämningsavdrag.

Vid bestämmande huruvida

avdrag skall anses hava kunnat utnyttjas

vid tidigare års taxeringar

skall bortses från det i 10 § omförmälda

avdraget å 3 000 kronor.

Inkomstminskning å annan fastighet beräknas med motsvarande tillämpning

av de för beräkning av uppskattad merinkomst å denna förvärvskälla

gällande reglerna ävensom av vad ovan stadgats angående inkomstminskning

å jordbruk för det fall att jämförelseinkomsten fastställes till högre belopp

än medeltalet för förkrigsinkomståren. Inkomstminskning å annan fastighet

skall anses hava berott på förhållanden som omförmälas i 1 § i den mån

den uppkommit genom att bruttointäkterna under det beskattningsår varom

är fråga i jämförelse med förkrigsinkomståren minskats på grund av att

uthyrningsmöjligheter, som under normala förhållanden plägat vara för handen,

under beskattningsåret ej kunnat utnyttjas på grund av det av krigstillståndet

framkallade läget.

Avdrag som avses i denna punkt, med undantag för avdrag för inkomstminskning

å annan fastighet, tillgodonjutes i första hand från taxerad merinkomst

av förvärvskälla, å vilken inkomstminskningen uppstått. Återstående

avdrag göres från taxerad merinkomst av rörelse och, i den mån avdraget

ej såmedelst kan fullt utnyttjas, från summan av övriga taxerade merinkomster.

till 14—19 samt 21 §§.

1. Har värdet av lager av tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning

i rörelse, enligt uppskattning jämlikt punkt 4 b) av anvisningarna till

4 §, sedan sista förkrigsinkomstårets utgång nedgått och har den skattskyldige

i sin balansräkning för beskattningsåret till en särskild varuförnyelse1''ond,

avsedd för nedskrivning av lager som han haft för avsikt att anskaffa i

det avyttrade eller eljest avgångna lagrets ställe, gjort avsättning för vilken

avdrag ej skett vid beräkning av nettointäkten, skall efter därom framställt

yrkande prövningsnämnd jämlikt 14 § besluta provisorisk påföring av krigskonjunkturskalt

under förutsättningar, som framgå av det följande. Ilar den

skattskyldige redan för föregående beskattningsår fått provisorisk skattepåföring

för dylik fondavsättning, kan ny avsättning givetvis avse endast den

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

nedskrivning, som ej täckes av den mot den tidigare medgivna provisoriska

skattepåföringen svarande fondavsättningen. Var lagret vid krigsutbrottet

större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, må fondavsättningen avse

lagerminskningen sedan krigsutbrottet, såsom om lagret vid denna tidpunkt

varit lager vid sista förkrigsinkomstårets utgång.

Har fond av den skattskyldige betecknats såsom avsedd för användning ej

allenast till nedskrivning av lagertillgångar utan till inköp av sådana för

lagrets ersättande, skall fonden likväl anses uppfylla de i 14 § angivna villkoren.

Avsättning till investeringsfond för ersättande av förkrigslager skall

godkännas såsom förutsättning för provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt

enligt nämnda paragraf, ehuru avdrag för densamma medgivits vid

nettointäktens beräkning.

Det antages i det följande, att lagret vid utgången av augusti 1939 ej visats

hava varit större än vid sista förkrigsinkomstårets utgång, samt att avsättning

till varuförnyelsefond ej skett för föregående beskattningsår.

Vid bestämmande av den provisoriska skattepåföringen verkställes en summarisk

uppskattning av vad det skulle hava kostat att vid beskattningsårets

utgång anskaffa mot lagerminskningen svarande tillgång, s. k. ersättningslager.

Skillnaden mellan denna kostnad och värdet av ersättningslagret, uppskattat

till det belopp till vilket ersättningslagret enligt punkt 4 b) av anvisningarna

till 4 § lägst må nedskrivas, utgör det belopp varå den provisoriska

skattepåföringen enligt 14 § beräknas. Denna skattepåföring kommer

alltså att avse det belopp, varmed ersättningslagret, örn det anskaffats vid

beskattningsårets utgång, skulle fått nedskrivas enligt denna förordning.

Har vid fastställande av beskattningsbar merinkomst för beskattningsåret

eller tidigare beskattningsår avdrag åtnjutits för minskning av dold förkrigsreserv

i avyttrade eller eljest avgångna lagertillgångar, skall dock motsvarande

belopp — i förekommande fall minskat med belopp som vid taxering

till krigskonjunkturskatt tillagts för återvinning av sådan reserv — avdragas

från ovannämnda skillnadsbelopp. Det belopp, å vilket sålunda provisorisk

skattepåföring må ske, begränsas givetvis även av fondavsättningens

storlek. Att ytterligare begränsning kan ifrågakomma, då fondavsättning tilllika

skett enligt 15 §, framgår av punkt 2 här nedan. Den provisoriskt påförda

skatten skall utgöra det belopp, varmed krigskonjunkturskatlen skulle

hava minskats, om det belopp, varå den provisoriska skattepåföringen sålunda

beräknas, avdragits vid inkomstuppskattningen.

Örn ett senare år ersättningslager anskaffas och med anlitande av varufömyelsefonden

i bokslutet för året nedskrives enligt grunder, som jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § skulle kunnat godkännas vid inkomstuppskattning

för det året, skall enligt 21 § den på nedskrivningen belöpande

skatten på framställning av den skattskyldige efter beslut av prövningsnämnd

restitueras. Disponeras fonden för annat ändamål än anskaffning eller nedskrivning

av ersättningslager, upphör i motsvarande mån rätten till restitution.

Befinnes det att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, förutsättningar

s. 59 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

59

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

för restitution av det provisoriskt påförda skattebeloppet eller del därav ännu

ej föreligga, skall rätten till sådan restitution hava förfallit.

2. Rätten att enligt 15 § erhålla provisorisk skattepåföring genom avsättning

av redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel till prisfluktuationsfond

för att trygga sig mot förlust genom prisfall å inköpta men ej levererade

varor avser endast det fall att varorna definitivt inköpts att senare levereras

för visst till beloppet bestämt pris. Skulle, därest de varor avtalet avser

hade levererats vid beskattningsårets utgång, varulagret hava bragts upp till

större storlek än vid beskattningsårets ingång, bör iakttagas, att jämlikt

punkt 4 b) av anvisningarna till 4 § rätten till nedskrivning är mera begränsad

beträffande det överskjutande lagret än beträffande ersättningslagret.

Sker provisorisk skattepåföring för avsättning till prisfluktuationsfond,

medgives provisorisk skattepåföring för avsättning till varuförnyelsefond enligt

14 § ej i större utsträckning än sådan skattepåföring skulle hava medgivits,

därest de under beskattningsåret inköpta varor, som avsättningen till

prisfluktuationsfond avser, varit levererade vid beskattningsårets utgång.

3. Avsättning av kostnadsutjämningsfond som avses i 16 § kan ske av

redovisad årsvinst eller besparade vinstmedel. Därest sådan fond ett följande

år tages i anspråk för omkostnader, kommer för det året avdrag vid taxering

till krigskonjunkturskatt för de ur fonden disponerade medlen ej att medgivas.

I förekommande fall skall likväl så anses, som om avdrag skett vid

taxering enligt denna förordning för det år då omkostnaderna ägt rum.

Restitution av provisoriskt påförd skatt medgives i första hand därest fondmedlen

disponerats för sådana omkostnader som skulle hava varit avdragsgilla,

om i stället andra medel använts för omkostnaderna. Dock må i fall,

där kostnadsutjämningsfond ej tagits i anspråk för täckande av omkostnader

som nu avses, restitution likväl medgivas, därest ett belopp, svarande mot

de omkostnader för vilka fonden enligt sitt ändamål kunnat disponeras, tilllägges

vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning för det beskattningsår

då omkostnaderna ägt rum. Vad sålunda stadgats skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande restitution i fall, där kostnadsutjämningsfond

ej avsatts men provisorisk påföring av krigskonjunkturskatt det oaktat skett

på grund av bestämmelserna i 20 § andra stycket.

Att i visst fall restilution kan ske även där kostnadsutjämningsfond ej använts

för omkostnader som nu sagts framgår av 21 § sista stycket.

4. Enligt vad som framgår av punkt 4 d) av anvisningarna till 4 § kan

skattskyldig vid uppskattning av inkomst av rörelse jämlikt denna förordning

enligt vissa grunder erhålla avdrag för s. k. överpris eller merkostnad å

tillgång för stadigvarande bruk. Ilar ej hela det i räkenskaperna gjorda avdraget

kunnat sålunda godkännas vid inkomstuppskattningen, kan den återstående

delen av avdraget likväl tillgodoräknas den skattskyldige för ifrågavarande

år genom provisorisk skattepåföring enligt 17 § efter yrkande av den

skattskyldige. Den provisoriska skatlepåföringen skall i dylikt fall avse det

belopp, varmed krigskonjunkliirskatten skulle hava minskats, örn det i rä
-

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Bevillningsutskottets betänkande nr 39

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

kenskaperna gjorda avdraget i sin helhet medgivits vid inkomstens uppskattning.

När tillgången visas hava nedgått i värde under det, till vilket den i beskattningsavseende

enligt denna förordning nedskrivits, må enligt 21 § restitution

ske av så stor del av den provisoriskt påförda skatten som svarar mot

den påvisade ytterligare värdeminskningen. Befinnes det att vid tidpunkt,

som sedermera fastställes, tillgången alltjämt har ett högre värde än det, till

vilket den i räkenskaperna för beskattningsåret nedskrivits, skall rätten till

ytterligare restitution hava förfallit.

5. Har fartyg sålts för högre pris än det i beskatlningsavseende gällande

värdet utan att under beskattningsåret ersättas med annat fartyg, kommer

vinsten att vid taxeringen inräknas i inkomsten av rörelse, medan, om annat

fartyg under samma år anskaffats, vinsten oftast kunnat till stor del uppvägas

av avdrag för värdeminskning. Avser säljaren att för köpeskillingen

eller del av denna anskaffa nytt eller nya fartyg, kan han emellertid genom

att på särskilt konto hos riksbanken insätta det belopp, han sålunda ämnar

disponera, enligt 18 § erhålla rätt till provisorisk påföring av så stor krigskonjunkturskatt

som belöper på den i den beskattningsbara merinkomsten

ingående del av det insatta beloppet, som överstiger fartygets i beskattningsavseende

enligt denna förordning gällande värde vid avyttringen, d. v. s. med

det belopp, varmed skatten skulle hava minskats, örn det överstigande beloppet

avdragits vid uppskattning av inkomst enligt denna förordning.

Rätt till skatterestitution erhålles sedermera enligt 21 § i den man det insatta

beloppet användes för anskaffning av annat fartyg och i räkenskaperna

avskrivning å detta sker av beskaffenhet att kunna föranleda avdrag vid

ifrågavarande beskattning. Om sålunda för ett senare beskattningsår, då annat

fartyg anskaffats för de insatta medlen, avdrag för överpris sker i räkenskaperna

och det befinnes att förutsättningarna för motsvarande avdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt då föreligga, skall prövningsnämnden,

i stället för att medgiva avdrag för detta beskattningsår, efter framställning

från den skattskyldige besluta att restitution skall ske av den provisoriskt

påförda krigskonjunkturskatt, som belöper på avdragets belopp. Därest fartyget

sedermera nedgått till lägre värde än det, som återstår oavskrivet i beskattningsavseende

enligt denna förordning, kan, i den mån motsvarande avskrivning

skett i räkenskaperna, ytterligare restitution ifrågakomma, därvid

reglerna i punkt 4 ovan erhålla motsvarande tillämpning.

Var fartyget vid avyttringen belastat med intecknad gäld och har i följd

härav köpeskillingen ej i sin helhet insatts i riksbanken, må provisorisk påföring

medgivas av så stor krigskonjunkturskatt som belöper på den i den

beskattningsbara merinkomsten ingående del av det insatta beloppet, som

överstiger fartygets i beskattningsavseende enligt denna förordning gällande

värde minskat med ett mot gälden svarande belopp. Den provisoriska påföringen

kommer följaktligen att beräknas på samma sätt som om fartyget

icke varit intecknat och således hela köpeskillingen kunnat insättas i riks
-

s. 61 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

61

(Kungl. Maj.ts förslag.) (Utskottets förslag.)

hanken. Vid restitution i dylikt fall skall iakttagas, att, om jämväl andra medel

än i riksbanken insatta använts för inköp av nytt fartyg, dessa visserligen

må inom ramen för nämnda gäldbelopp medräknas som köpeskilling

för detta fartyg, som örn medlen uttagits från riksbanken, men att restitution

dock ej må beräknas för skatt å högre belopp än det i riksbanken insatta.

Har vid beräkning av beskattningsbar merinkomst enligt denna förordning

avräknats belopp, som anses hava innefattat framtagande av dold förkrigsreserv

i fartyg, får givetvis sådant belopp ej ingå i det å vilket provisorisk

skattepåföring beräknas och bör följaktligen så anses, som örn fartygets i

beskattningsavseende gällande värde varit i motsvarande mån högre.

Vad nu sagts örn belopp, som influtit vid avyttring av fartyg, skall också

tillämpas å ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller annan

tillgång för stadigvarande bruk i rörelsen.

Att i fall som avses i denna punkt särskilt förfarande kan ifrågakomma

beträffande erläggande av provisoriskt påförd skatt framgår av 22 §.

6. Beträffande det i 19 § avsedda fallet kommer vad i punkt 5 här ovan

anförts att i tillämpliga delar äga motsvarande tillämpning.

7. Exempel på tillämpning av 18, 19 och 21 §§. I samtliga exempel förutsättes,

att utjämningsavdraget bestämts med utgångspunkt från jämförelseinkomsten.

a) Ett rederi har den 1 november 1943 för 900 000 kronor sålt ett ointecknat

fartyg, då bokfört till 500 000 kronor men i beskattningsavseende nedskrivet

till 400 000 kronor (som tillika var fartygets saluvärde vid utgången

av augusti 1939). Köpeskillingen, 900 000 kronor, insättes i sin helhet å vederbörligt

konto i riksbanken.

I inkomsten för beskattningsåret ingår vinsten 900 000 —- 400 000 =

500 000 kronor. Förhållandena i övrigt antagas vara sådana, att rederiets

beskattningsbara merinkomst överstiger 500 000 kronor. Rederiet kan då efter

yrkande erhålla provisorisk påföring av så stor skatt, som belöper å

skillnaden mellan 900 000 och 400 000 kronor, d. v. s. å 500 000 kronor.

Ett senare beskattningsår inköper rederiet ett nytt fartyg för 900 000 kronor

och uttager då mot ställande av säkerhet för skatten hela det i riksbanken

insatta beloppet. Det antages, att å detta fartyg avskrivning sker med

500 000 kronor samt att överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 200 000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, om den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret 1943

varit 200 000 kronor mindre, restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150 000 kronor, för vilka värdeminskningsavdrag

vid taxering till krigskonjunkturskatt ännu ej medgivits. Restitution

medgives då med det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle

hava minskats, örn den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret

1943 varit ytterligare 150 000 kronor mindre.

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

Sammanlagt har alltså skatterestitution i två repriser beviljats för skatt

belöpande på 350 000 kronor. Återstående skatt blir definitiv.

b) Förhållandena äro desamma som i exempel a) med den skillnad att

rederiets beskattningsbara merinkomst antages uppgå till allenast 300 000

kronor. Rederiet insätter dock i riksbanken hela köpeskillingen 900 000

kronor.

Provisorisk skattepåföring kan då ske allenast å ett belopp av 300 000

kronor.

Restitution kan emellertid vid första restitutionstillfället ske på samma

sätt som i exempel a), d. v. s. med skatt å ett belopp av 200 000 kronor.

Vid andra restitutionstillfället får däremot restitution ske allenast å ett

belopp av 100 000 kronor, enär provisorisk skatt påförts allenast för 300 000

kronor. I detta fall blir emellertid sålunda hela skatten för beskattningsåret

1943 restituerad.

c) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

rederiet antages av köpeskillingen i riksbanken insätta endast 600 000 kronor

och att för inköp av det nya fartyget disponeras, jämte det i riksbanken

insatta beloppet, 300 000 kronor andra medel.

Provisorisk skatt påföres då endast för ett belopp av 600 000 — 400 000 =

200 000 kronor.

Restitution sker vid första restitutionstillfället som i exempel a), d. v. s.

beräknad å ett belopp av 200 000 kronor, men ytterligare restitution kan ej

ifrågakomma.

d) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartyget vid avyttringen var belastat med intecknad gäld å 300 000 kronor.

Rederiet insätter därför i riksbanken endast 900 000 — 300 000 — 600 000

kronor.

Provisorisk skatt påföres emellertid som i exempel a) för ett belopp av

500 000 kronor.

När det nya fartyget inköpes, disponeras för ändamålet de 600 000 kronor,

som innestå i riksbanken, samt 300 000 kronor andra medel.

Restitution medgives som i exempel a).

e) Förhållandena äro desamma som i exempel a) men med den olikhet att

fartygets värde vid utgången av augusti 1939 visas hava utgjort 550 000 kronor.

Eftersom beloppet 150 000 kronor innefattar framtagande av en dold

förkrigsreserv, skall det ej ingå i den beskattningsbara merinkomsten (se 4 §

4 mom. första stycket). Det antages dock, att hela det vid försäljningen erhållna

beloppet 900 000 kronor insättes i riksbanken.

I den beskattningsbara merinkomsten ingår vinsten i detta fall med endast

350 000 kronor.

Provisorisk skatt påföres för ett belopp av 350 000 kronor.

Restitution sker emellertid såsom i exempel a). Olikheten med nämnda exempel

beträffande restitutionen inträder först om fartyget nedgår i värde under

550 000 kronor. Enligt exempel a) skulle nämligen, örn fartyget i motsva
-

s. 63 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

63

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

rande mån nedgått i värde, restitution kunnat ske å ett sammanlagt belopp

av 500 000 kronor, medan i nu föreliggande exempel restitution kan ske endast

å ett belopp av 350 000 kronor.

f) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Emellertid antages, att rederiet av det i riksbanken insatta beloppet, 900 000

kronor, ett senare beskattningsår disponerar endast 400 000 kronor till inköp

av nytt fartyg, å vilket överprisavdrag skulle kunnat medgivas med 100 000

kronor. Det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava

minskats, om den beskattningsbara merinkomsten varit 100 000 kronor mindre,

restitueras.

Det antages vidare, att vid tidpunkt, som sedermera fastställes, fartygets

värde nedgått med ytterligare 150 000 kronor. Restitution medgives då med

det belopp, varmed den provisoriskt påförda skatten skulle hava minskats, örn

den beskattningsbara merinkomsten för beskattningsåret 1943 varit ytterligare

150 000 kronor mindre.

Återstående skatt blir definitiv.

g) Förhållandena äro desamma som i exempel a) i avseende å försäljning

av fartyg och provisorisk skattepåföring.

Det antages emellertid att det nyförvärvade fartyget betingar ett pris av

1 800 000 kronor, varav 900 000 kronor uttagas från riksbanken och lika stort

belopp disponeras av andra medel. Det antages vidare, att överprisavdrag för

beskattningsåret 1945 kunnat medgivas med 400 000 kronor, och att vid tidpunkt,

som sedermera fastställes, fartygets värde nedgått med 300 000 kronor

under det belopp, som återstod efter överprisavdraget. Eftersom i detta fall

köpeskillingen är dubbelt så stor som försäljningssumman för det gamla fartyget

och blott hälften av köpeskillingen uttagits från riksbanken, medan

hälften av fartyget förvärvats för andra medel, beräknas restitution som i

exempel a), d. v. s. vid vartdera tillfället med hälften av det belopp, som belöper

å fartyget i dess helhet.

För den hälft av värdeminskningsbeloppen, för vilken restitution ej på nu

angiven grund medgivits, kan, när det nya fartyget inköpts, om inkomsten

för det då ifrågavarande beskattningsåret därtill förslår, erhållas omedelbart

överprisavdrag med 200 000 kronor och provisorisk skattepåföring intill

150 000 kronor, varå restitution vid den senare tidpunkten kan beviljas.

h) Rederiet insätter av andra medel än sådana, som erhållas vid avyttring

eller förlust av fartyg, i riksbanken 900 000 kronor, vilket belopp förutsättes

ej överstiga den vid inkomstuppskattningen enligt denna förordning beräknade

inkomsten för beskattningsåret. Provisorisk skattepåföring kan jämlikt

19 § ske för hälften av detta belopp eller 450 000 kronor.

Nytt fartyg anskaffas enligt samma antagande som i exempel a) och värdeminskningen

försiggår även såsom där antagits. Restitution medgives då såsom

i exempel a).

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

(Kungl. Maj:ts förslag.) (Utskottets förslag.)

8. Beträffande de fall, som avses i punkterna 2 samt 4—7 här ovan, märkes,

att förmån som där sagts ej må medgivas, där tillgång överförts mellan

fysiska elier juridiska personer, mellan vilka intressegemenskap råder, under

sådana förhållanden att det kan antagas, att transaktionen skett för att komma

i åtnjutande av särskild förmån i beskattningshänseende.

2) antaga följande

Förslag

till

förordning med särskilda bestämmelser beträffande taxering för

inkomst år 1945 av ersättning på grund av försäkring för förlust

av fartyg eller köpeskilling vid avyttring av fartyg.

Härigenom förordnas, att vad i förordningen den 30 maj 1941 pir 360)

med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst under vissa

år av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling

vid avyttring av fartyg stadgats beträffande fartyg, som förlorats under beskattningsår

för vilket taxering ägt rum år 1940 eller skulle äga rum något

av åren 1941 eller 1942, samt beträffande fartyg, som avyttrats under något

av de beskattningsår, för vilka taxering skulle äga rum år 1941 eller år 1942,

skall äga tillämpning även för det fall att förlusten timat eller avyltringen

ägt rum under beskattningsår, för vilket taxering skall äga rum år 1945.

Stockholm den 17 maj 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson*, Frans Ericson, Björkman, Robert Berg, Herman Ericsson, Sylwan och Ljungdahl,

samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg ä Malmö, Hammarlund, Orgard,

Sandberg*, Lundell, Karlsson i Grängesberg*, Sundström i Skövde*, Nilsson i Kristinehamn

och Bladh.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

65

Reservationer:

I) av herrar Axel Ivar Anderson, Björkman, Sylwan och Hagberg i Malmö,

vilka ansett att utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

»Vid behandlingen av förevarande proposition och de i anledning av densamma

väckta motionerna har inom utskottet ifrågasatts, huruvida icke tidpunkten

nu är inne att vidtaga åtgärder för krigskonjunkturskattens avveckling.

Utskottet har därvid icke kunnat undgå att fästa avseende vid de anmärkningar,

som gälla svårigheterna att utforma och tillämpa hithörande

bestämmelser på sådant sätt, att endast sådana vinster, som bero på av kriget

föranledda förhållanden, komma att träffas av krigskonjunkturskatten.

Då merinkomstbeskattningen motiveras med att en viss förskjutning ägt rum

i rådande inkomstfördelning, måste skälen för denna beskattning försvagas

ju längre tid som förflyter från den tidpunkt, då förändringen skedde. Utskottet

vill också understryka, att genom den hösten 1942 godtagna pris- och

lönestoppolitiken ett av de viktigaste skälen för krigskonjunkturskatten bortfallit

eller i varje fall avsevärt försvagats. Att skatten verkar hämmande på

mera riskbetonad, nyskapande verksamhet och därmed kan bli ett hinder

för en önskvärd produktionsökning torde icke kunna bestridas. Ur statsfinansiell

synpunkt är skatten icke motiverad; huvudparten av den avkastning,

som den nu ger, skulle erhållas på den ordinarie beskattningens väg

genom den ökning av skatteunderlaget, som krigskonjunkturskattens borttagande

skulle medföra.

Vidare tala mot krigskonjunkturskattens bibehållande de svårigheter, som

denna skatt med dess invecklade bestämmelser vållar skattemyndigheterna

och de enskilda företagarna. Och slutligen bör, enligt utskottets förmenande,

större beaktande ägnas åt de olägenheter, som måste följa av det avräkningsförfarande,

som en gång skall utgöra slutskedet i denna beskattning. Ju

längre skatten bibehålies, desto större bli dessa svårigheter, icke minst ur

statsverkets synpunkt.

Utskottet har därför kommit till den slutsatsen, att krigskonjunkturskatten

till ett kommande år bör avvecklas. Under sådana förhållanden anser sig

utskottet icke böra nu förorda bifall till de i motionerna 1:324 och 11:514

föreslagna ändringarna i förordningen örn krigskonjunkturskatt för år 1944,

ehuru utskottet finner dem i och för sig vara väl motiverade.

I det---- (= utskottet s. 10 rad 11 nedifrån — s. 12 rad 2 nedifrån)

---utskottets sida.»; samt

II) av herr Lundell, som anfört följande:

»Förevarande skatteform verkar återhållande på företagsamhet och produktion

och stegrande på företagens omkostnader och håller därmed nationalinkomsten

nere under vad denna annars kunde ha varit. Till den skada

denna skatteform sålunda förorsakar folkhushållet kommer, alt den icke ger

något verkligt statsfinansiellt neito, i det att den samtidigt håller de till stat
Bihang

till riksdagens protokoll 19M. 7 saini. Nr 39. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Bevillningsutskottets betänkande nr 39.

lig inkomst- och förmögenhetsskatt taxerade beloppen nere hos såväl fysiska

som juridiska personer, så att de på dessa taxerade belopp vilande skatterna,

nämligen inkomst- och förmögenhetsskatt och värnskatt samt i viss mån även

särskild skatt å förmögenhet, giva avsevärt lägre avkastning än de annars

skulle ha givit. Skatteformen är därjämte till sin konstruktion så invecklad

att deklaranter, prövningsnämnder och skattedomstolar därigenom påläggas

en orimlig och samtidigt meningslös arbetsbörda.

För vidare motivering hänvisas till motionerna 11:5/1940 U, 11:282/1941,

11:230/1942, II: 358/1943, till utförlig reservation med belysande räkneexempel

vid bevillningsutskottets betänkande nr 36/1942 samt till anföranden vid

debatterna i andra kammaren beträffande krigskonjunkturskatt under angivna

riksdagar.

På grund av vad sålunda anförts får jag hemställa,

att riksdagen ville avslå Kungl. Maj:ts förevarande proposition

nr 242.»

447906. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:293 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning olm krigskonjunkturskatt för år 1944, m. m. a1 i texten