Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § förordningen den 17 juni 1938

1944-06-01 · 27 sidor, varav 26 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,0 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 26 av 27 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:42, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § förordningen den 17 juni 1938

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

1

Nr 42.

Ankom till riksdagens kansli den 1 juni 1944 kl. 1 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse

av 6 § förordningen den 17 juni 1938 (nr 384)

angående rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk

förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond,

m. m., jämte i ämnet väckta motioner.

I en den 5 maj 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 263, har Kungl. Majit, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga vid propositionen fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 6 § förordningen den 17 juni 1938

(nr 384) angående rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening

att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond;

2) förordning med ytterligare bestämmelser angående taxering för inkomst

under vissa år av ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg

m. m.; samt

3) förordning örn ändring i förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om

rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond.

De ovannämnda vid propositionen fogade författningsförslagen äro av följande

lydelse:

Bihang till riksdagen* protokoll 19H. 7 sami. Nr 42.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

1) Förslag

till

F örordning

om ändrad lydelse av 6 § förordningen den 17 juni 1938 (nr 384)

angående rätt för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk

förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till

konjunkturinvesteringsfond.

Härigenom förordnas, att 6 § förordningen den 17 juni 1938 angående rätt

för svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid taxering till

kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till konjunkturinvesteringsfond skall erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

6 §•

Hava fondmedel, som avsatts till

konjunkturinvesteringsfond, ej lagits

i anspråk i enlighet med fondens ändamål

senast under det beskattningsår,

för vilket taxering sker under

sjätte taxeringsåret efter det då avdrag

för avsättningen medgivits, skall

den skattskyldige efterbeskattas för

vad som avsatts utan att därefter i enlighet

med denna förordning hava tagits

i anspråk för det avsedda ändamålet.

Vid tillämpning av denna föreskrift

iakttages, att tidigare avsatta

medel anses hava tagits i anspråk före

senare avsatta medel.

Vid efterbeskattning varom här är

fråga skola såväl statliga som på

grund av taxering till kommunal inkomstskatt

utgående utskylder av vederbörande

beskattningsnämnd påföras

den skattskyldige med belopp,

som vid debitering för det beskatt
-

Föreslagen lydelse:

6 §.

Hava fondmedel, som avsatts till

konjunkturinvesteringsfond, ej tagits

i anspråk i enlighet med fondens ändamål

senast under det beskattningsår,

för vilket taxering verkställes år

19A7, skall den skattskyldige efterbeskattas

för vad som avsatts utan att

därefter i enlighet med denna förordning

hava tagits i anspråk för det avsedda

ändamålet. Vid tillämpning av

denna föreskrift iakttages, att tidigare

avsatta medel anses hava tagits i

anspråk före senare avsatta medel.

Vid efterbeskattning varom här är

fråga skola såväl statliga som på

grund av taxering till kommunal inkomstskatt

utgående utskylder av vederbörande

beskattningsnämnd påföras

den skattskyldige med belopp,

som vid debitering för det beskatt
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

3

ningsår, då avsättningen ägt rum,

skulle tillkommit för den inkomst efterfiska

ttningen avser, jämte ränta

för sex år efter tre procent eller, där

jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått

av företaget tagas i anspråk under

något år efter avsättningen, två procent.

Har skattskyldig---efterbe
skattningen

sker.

För efterbeskattningen---ef
terbeskattning

föreligger.

ningsår, då avsättningen ägt rum,

skulle tillkommit för den inkomst

efterbeskattningen avser, jämte ränta

efter tre procent om året eller, där

jämlikt 3 § de avsatta medlen ej fått

av företaget tagas i anspråk under

något år efter avsättningen, efter två

procent om året för så många hela år

som antalet av de taxeringsår, som

förflutit efter det dd avdraget medgivits,

till och med taxeringsåret 1947.

Har skattskyldig---efterbe
skattningen

sker.

För efterbeskattningen---ef
terbeskattning

föreligger.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

2) Förslag

till

Förordning

nied ytterligare bestämmelser angående taxering för inkomst under

vissa år av ersättning på grund av försäkring för förlust av

fartyg m. m.

Härigenom förordnas ^

dels att den i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen samt förordningen den

30 maj 1941, nr 360, stadgade rätten att på flera beskattningsår fördela ersättning

på grund av försäkring för förlust av fartyg må, såvitt angår fartyg som

förlorats under beskattningsår, för vilket taxering ägt rum något av åren

1940, 1941 och 1942, avse en fördelning på beskattningsåren från och med

det, då ersättningen inflöt, till och med det, för vilket taxering skall äga rum

år 1947, eller ersättningens upptagande såsom intäkt under ett eller flera år

inom nyssnämnda period,

dels ock att vad sålunda stadgats beträffande ersättning på grund av försäkring

skall vid taxering enligt såväl kommunalskattelagen som förordningen

om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt äga motsvarande tillämpning

å köpeskilling för fartyg, som avyttrats under något av de beskattningsår, för

vilka taxering ägt rum åren 1941 och 1942, dock ej där avyttringen skett till

någon med vilken säljaren var i intressegemenskap och det kan antagas,

att avyttringen ägt rum i syfte att ernå särskild förmån i beskattningsavseende

antingen för säljaren eller för köparen.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

5

3) Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) örn rätt att

vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomstoch

förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till

in vesteringsf on d.

Härigenom förordnas, att 1—5 §§ förordningen den 12 juni 1942 om rätt

att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond ävensom

anvisningen till 2 § skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse

enligt kommunalskattelagen och

förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt under de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes

åren 1942, 1943 och 1944, äger skattskyldig

njuta avdrag för belopp som

enligt vad i denna förordning sägs av

årsvinsten avsättes till investeringsfond.

Där sådant avdrag medgivits

skattskyldig, skall denne dock vara

underkastad de föreskrifter i avseende

å fondens användning som nedan

meddelas.

Rätt till avdrag på grund av avsättning

till fond som i 2 § 1 mom.

a) och b) sägs tillkommer allenast

svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk

förening, som jämlikt punkt 4 av

anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen

tillgodonjuter fri avskrivning

å maskiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier.

Rätt till avdrag på grund av avsätt
-

Föreslagen lydelse:

1 §•

Vid beräkning av nettointäkt av rörelse

enligt kommunalskattelagen och

förordningen om statlig inkomst- och

förmögenhetsskatt under de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes

åren 1942—1947, äger skattskyldig

njuta avdrag för belopp som enligt

vad i denna förordning sägs av årsvinsten

avsättes till investeringsfond.

Där sådant avdrag medgivits skattskyldig,

skall denne dock vara underkastad

de föreskrifter i avseende å

fondens användning som nedan meddelas.

Rätt till avdrag på grund av avsättning

till fond som i 2 § 1 mom. a)

och b) sägs tillkommer allenast svenskt

aktiebolag och svensk ekonomisk förening,

som jämlikt punkt 4 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen

tillgodonjuter fri avskrivning å

maskiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier; dock att,

i fall som avses i 2 § 3 mom. första

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

ning till fond som i 2 § 1 mom. c)

sägs tillkommer endast svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening.

2 §•

1 mom. Investeringsfonder som i

denna förordning avses äro

a) investeringsfond för byggnader,

b) investeringsfond för inventarier

och varulager,

c) investeringsfond för arbeten i

gruva, samt

d) investeringsfond för ersättande

av förkrigslager.

2 marn. Avsättning för vilken avdrag

enligt 1 § medgives må för visst

beskattningsår ej överstiga,

a) i fråga---beskattningsårets

utgång,

b) i fråga----av aktiekapita
let,

samt

c) i fråga ---— föregående be
skattningsår.

stycket, rått till avdrag på grund av

avsättning till fond som i 2 § 1 mom.

b) sägs tillkommer jämväl annan

skattskyldig ån nyss år sagt. Rätt till

avdrag på grund av avsättning till

fond som i 2 § 1 mom. c) sägs tillkommer

endast svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening.

Rått till avdrag på grund av avsättning

till fond som i 2 § 1 mom. e)

sägs tillkommer endast den som bedriver

rederirörelse med äng- eller

motorfartyg i utrikes fart. Avdrag må

icke för ett och samma beskattningsår

njutas både för avsättning till fond,

som i 2 § 1 mom. b) sågs, och för avsättning

till i samma moment under

e) omförmåld fond, där ej den skattskyldige,

förutom rederirörelse, driver

jämväl annan rörelse.

2 §•

1 mom. Investeringsfonder som i

denna förordning avses äro

a) investeringsfond för byggnader,

b) investeringsfond för inventarier

och varulager,

c) investeringsfond för arbeten i

gruva,

d) investeringsfond för ersättande

av förkrigslager, samt

e) investeringsfond för fartyg.

2 mom. Avsättning för vilken avdrag

enligt 1 § medgives må för visst

beskattningsår ej överstiga,

a) i fråga---beskattnings
årets

utgång,

b) i fråga---av aktiekapi
talet,

c) i fråga---föregående be
skattningsår,

samt

d) i fråga örn investeringsfond för

fartyg:

dels, för anskaffning av ersåttningstonnage,

ett belopp motsvarande 5

opaginerad Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42. 1

procent av den beräknade kostnaden

för framtida anskaffning av ersättningstonnage

för äng- eller motorfartyg,

som förlorats efter den 1 september

1939 eller som på grund av ålder

eller förslitning utrangerats efter

nämnda dag eller som avses skola av

sådan anledning utrangeras så snart

er sättning stonnage kan anskaffas,

dels ock, för underhålls- och reparationsarbeten

å andra den skattskyldige

tillhöriga äng- eller motorfartyg

än nyss sagts, ett belopp motsvarande

20 kronor för ton d. w. eller, såvitt angår

fartyg som under beskattningsåret

uteslutande gått i trafik mellan utrikes

orter, 40 kronor för ton d. w.

Avdrag för avsättning, varom ovan

under d) förmäles, må icke tillgodonjutas

i fråga örn fartyg, som uteslutande

eller huvudsakligen nyttjats i

inrikes fart. Avdrag för avsättning till

underhålls- och reparationsarbeten

må tillgodonjutas endast beträffande

fartyg, som under beskattningsåret

icke normalt underhållits; och må sistnämnda

avdrag icke för visst beskattningsår

för ett och samma fartyg

överstiga 100 000 kronor eller, såvitt

angår fartyg som under beskattningsåret

uteslutande gått i trafik mellan

utrikes orter, 200 000 kronor.

3 mo m. Har skattskyldig på grund

av statligt förfogande, eldsvåda eller

därmed jämförlig, av den skattskyldiges

åtgöranden oberoende anledning

under beskattningsåret åtnjutit ersättning

för maskiner eller andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier,

må utan hinder av vad i 2 mom. under

b) stadgas avdrag för avsättning

till investeringsfond för inventarier

och varulager ske med högst det belopp,

varmed ersättningen ingår i den

skattepliktiga inkomsten för ifrågavarande

dr.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Har lagerminskning förorsakats av

statligt förfogande, eldsvåda eller därmed

jämförlig, av den skattskyldiges

åtgöranden oberoende anledning, må,

såvitt angår det sålunda avgångna lagret,

det belopp, som i de under c) i

detta mom. angivna fallen beräknas

till 20 procent av anskaffningskostnaden

vid utgången av det beskattningsår

som gick till ända närmast före

den 1 september 1939, i stället beräknas

till skillnaden mellan kostnaden

för att anskaffa ett mot lagerminskningen

svarande lager vid utgången

av det beskattningsår taxeringen

avser och sagda anskaffningskostnad;

och skall beträffande lagerminskning

som nu sagts den ovan

stadgade begränsningen av avdraget

till 80 procent av sistnämnda kostnad

ej äga tillämpning.

(Se vidare anvisningen.)

3 §.

Investeringsfond för byggnader, för

inventarier och varulager samt för

arbeten i gruva må jämlikt denna förordning

tagas i anspråk endast under

något av de beskattningsår, för

vilka taxering verkställes åren 1943

och 1944, eller under sådant senare

beskattningsår, som av Kungl. Majit

genom särskilt beslut bestämmes.

Har lagerminskning, som i 2 mom.

under c) avses, förorsakats av anledning

som i föregående stycke sågs må,

såvitt angår det sålunda avgångna lagret,

det belopp, som i de i 2 mom. under

c) angivna fallen beräknas till 20

procent av anskaffningskostnaden vid

utgången av det beskattningsår som

gick till ända närmast före den 1 september

1939, i stället beräknas till

skillnaden mellan kostnaden för att

anskaffa ett mot lagerminskningen

svarande lager vid utgången av det

beskattningsår taxeringen avser och

sagda anskaffningskostnad; och skall

beträffande lagerminskning som nu

sagts den ovan stadgade begränsningen

av avdraget till 80 procent av sistnämnda

kostnad ej äga tillämpning.

Åtnjuter skattskyldig enligt vad därom

år särskilt stadgat uppskov med

beskattning av ersättning på grund av

försäkring för förlust av fartyg eller

köpeskilling vid avyttring av fartyg,

må avdrag enligt 2 mom. d) för anskaffning

av ersåttningstonnage för

det ifrågavarande fartyget ske endast

i den mån det belopp, varmed avdrag

enligt nämnda förf anning srum eljest

kunnat medgivas, överstiger det belopp

för vilket uppskov sålunda åtnjutes.

(Se vidare anvisningen.)

3 §•

Investeringsfond för byggnader, för

inventarier och varulager, för arbeten

i gruva samt för fartyg må jämlikt

denna förordning tagas i anspråk endast

under något av de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes åren

1943 och 1944, eller under sådant senare

beskattningsår, som av Kungl.

Majit genom särskilt beslut bestämmes.

Vad sålunda stadgas skall dock

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

9

Beslut av Kungl. Majit som nu

sagts må avse företag av alla slag eller

företag eller verksamhet av viss

beskaffenhet. Beslutet skall meddelas

efter hörande av kommerskollegium

och fullmäktige i riksbanken,

och skall medgivande att taga investeringsfond

i anspråk avse minst två

beskattningsår i följd.

4 §.

Investeringsfond må--— ne
dan

sägs:

investeringsfond för byggnader:

--— samma beskattningsår;

investeringsfond för inventarier

---under beskattningsåret;

investeringsfond för arbeten---

liknande fyndighet; samt

investeringsfond för ersättande

— —- — under beskattningsåret.

Hinder möter ej att taga i anspråk

investeringsfond för inventarier och

varulager för de ändamål som nyss

angivits för investeringsfond för arbeten

i gruva eller att taga i anspråk

investeringsfond av senare slaget för

icke äga tillämpning i fråga örn investeringsfond

för inventarier och varulager,

i den mån fråga är örn avsättning

som i 2 § 3 mom. första stycket

avses, ej heller i fråga örn investeringsfond

för fartyg, i den mån fråga

är örn medel för underhålls- och reparationsarbeten

å fartyg.

Beslut av Kungl. Majit som i första

stycket sägs må avse företag av alla

slag eller företag eller verksamhet av

viss beskaffenhet eller, då fråga år

arn investeringsfond för fartyg, viss

skattskyldig. Beslutet skall meddelas

efter hörande av kommerskollegium

och fullmäktige i riksbanken, och

skall medgivande att taga investeringsfond

i anspråk avse minst två

beskattningsår i följd.

4 §.

1 mom. Investeringsfond må--

—■ nedan sägs:

investeringsfond för byggnader: —

—- — samma beskattningsår;

investeringsfond för inventarier —

—- — under beskattningsåret;

investeringsfond för arbeten--

— liknande fyndighet;

investeringsfond för ersättande —

—■ — under beskattningsåret; samt

investeringsfond för fartyg: för avskrivning

å fartyg, som anskaffats under

beskattningsåret, eller för underhålls-

och reparationsarbeten å fartyg

under samma år, dock att större

belopp icke md tagas i anspråk för

visst fartyg ån som avsatts till det

ifrågavarande ändamålet.

2 mom. Hinder möter ej att taga

i anspråk investeringsfond för inventarier

och varulager för de ändamål

som nyss angivits för investeringsfond

för arbeten i gruva eller att taga i anspråk

investeringsfond av senare fila
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

de ändamål som nyss angivits för

fond av förra slaget. Investeringsfond

för arbeten i gruva må dock av annan

än den som tillgodonjuter fri avskrivning

å maskiner och andra för

stadigvarande bruk avsedda inventarier

tagas i anspråk endast för sådana

arbeten i gruva som ovan sägs.

5 §•

För beskattningsår, under vilket

medel avsatta till investeringsfond enligt

vederbörlig balansräkning tagits

i anspråk jämlikt denna förordning,

må vid taxeringen avdrag för i 4 §

avsedd avskrivning å byggnader eller

inventarier eller för där omförmäld

nedskrivning å varulager eller för där

angivna arbeten i gruva med belopp

svarande mot fondens minskning ej

ske, men skall, där medlen tagits i

anspråk för avskrivning eller nedskrivning,

den ifrågavarande tillgången

anses i beskattningsavseende

åsatt ett värde så bestämt som örn för

sagda år dylikt avdrag medgivits.

get för de ändamål som nyss angivits

för fond av förra slaget. Investeringsfond

för arbeten i gruva må dock av

annan än den som tillgodonjuter fri

avskrivning å maskiner och andra för

stadigvarande bruk avsedda inventarier

tagas i anspråk endast för sådana

arbeten i gruva som ovan sägs.

Har skattskyldig, som driver jämväl

annan rörelse än rederirörelse, för

visst beskattningsår medgivits avdrag

både för avsättning till investeringsfond

för inventarier och varulager och

för avsättning till investeringsfond för

fartyg, må de till förstnämnda fond

avsatta medlen icke tagas i anspråk

för ändamål som förut angivits för

fond av senare slaget.

Hava medel avsatts för underhållsoch

reparationsarbeten å visst fartyg

men fartyget gått förlorat eller avyttrats

innan arbetena utförts, må medlen

användas för avskrivning å fartyg

som anskaffats under beskattningsåret

såsom ersättning för det förlorade

eller avyttrade fartyget.

5 §•

För beskattningsår, under vilket medel

avsatta till investeringsfond enligt

vederbörlig balansräkning tagits i anspråk

jämlikt denna förordning, må

vid taxeringen avdrag för i 4 § avsedd

avskrivning å byggnader eller fartyg

eller andra inventarier eller för där

omförmäld nedskrivning å varulager

eller för där angivna arbeten i gruva

eller å fartyg med belopp svarande

mot fondens minskning ej ske, men

skall, där medlen tagits i anspråk för

avskrivning eller nedskrivning, den

ifrågavarande tillgången anses i beskattningsavseende

åsatt ett värde så

bestämt som örn för sagda år dylikt

avdrag medgivits.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

11

Anvisning till 2 §.

2. Exempel på tillämpning av 2 § 2. Exempel på tillämpning av 2 §

2 morn.: 2 och 3 morn.:

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå

meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Har skattskyldig under det beskattningsår, för vilket taxering verkställes år

1944, eller under tidigare beskattningsår slutit kontrakt örn leverans av ersättningstonnage

för visst fartyg, må avdrag icke njutas för belopp, som för nämnda

anskaffning avsättes till investeringsfond för fartyg.

För det beskattningsår, för vilket taxering verkställes år 1944, må det avdrag,

som jämlikt 2 § 2 mom. d) må utgöra 5 procent av den beräknade kostnaden

för framtida anskaffning av ersättningstonnage, i stället beräknas till

20 procent av nämnda kostnad. Har den skattskyldige under något av de beskattningsår,

för vilka taxering verkställts åren 1941—1943, njutit avdrag

för avsättning till investeringsfond för inventarier och varulager eller för

avsättning till konjunkturinvesteringsfond av motsvarande slag, skall det

belopp, varmed avdrag enligt föregående punkt må ske vid taxeringen

år 1944, minskas med del belopp som sålunda avsatts till fond för inventarier

och varulager; dock att, i den män det till sistnämnda fond avsatta beloppet

tagits i anspråk under sådana förhållanden att efterbeskattning därav

skall äga rum, avsättningen i fråga icke skall föranleda sådan minskning som

nyss sagts.

Har investeringsfond för fartyg ej avsatts i balansräkningen för det beskattningsår,

för vilket taxering verkställes år 1944,

eller har i nämnda balansräkning avsättning till investeringsfond för inventarier

och varulager skett med lägre belopp än det, för vilket avdrag enligt 2 §

3 mom. första stycket medgives,

må såsom avsättning till investeringsfond av vederbörligt slag godkännas

förklaring av den skattskyldige, att i räkenskaperna för det på ifrågavarande

beskattningsår följande räkenskapsåret överföring till sådan fond skall göras

av vinstmedel för beskattningsåret, vilka kunnat disponeras för det ändamål,

vartill fonden jämlikt 4 § må tagas i anspråk. Förklaring som nu sagts jämte

uppgift enligt 7 § må avgivas till taxeringsnämnd, innan denna fattat beslut rörande

taxeringen, eller till prövningsnämnd i samband med besvär inom den

i 119 § taxeringsförordningen angivna tiden.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

Till behandling i samband med förevarande proposition har utskottet upptagit

följande under motionstiden vid riksdagens början väckta, till utskottet

hänvisade motioner, nämligen:

a) de likalydande motionerna nr 61 i första kammaren av herrar Nordenson

och Axel Ivar Anderson samt nr 92 i andra kammaren av herr Lundberg

i Hälsingborg m. fl., vari hemställts, »att riksdagen måtte besluta att i skrivelse

till Kungl. Maj:t anhålla om utredning rörande omarbetning och utvidgning

av gällande lagstiftning om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för

avsättning till investeringsfond samt att för riksdagen snarast framlägges det

förslag, vartill utredningen kan föranleda»;

b) de likalydande motionerna nr 62 i första kammaren av herrar Nordenson

och Axel Ivar Anderson samt nr 93 i andra kammaren av herr Lundberg

i Hälsingborg m. fl., vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta

bestämmelser om rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond

för bostadsbyggnader i huvudsaklig överensstämmelse med vid motionerna

fogat utkast till författningstext;

c) de likalydande motionerna nr 63 i första kammaren av herrar Nordenson

och Axel Ivar Anderson samt nr 94 i andra kammaren av herr Lundberg

i Hälsingborg, vari hemställts, att riksdagen för sin del måtte besluta ändrad

lydelse av 2 § 2 mom. förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att

vid taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond i huvudsaklig

överensstämmelse med vid motionerna fogat utkast till författningstext; samt

d) de likalydande motionerna nr 64 i första kammaren av herr Carl Eric

Ericsson m. fl. och nr 115 i andra kammaren av herr Hagberg i Malmö m. fl.,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

dels att förordningarna den 30 maj 1941, den 19 juni 1942 och den 17 juni

1943 med särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst av ersättning

på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring

av fartyg utsträckas att gälla till och med utgången av femte kalenderåret

efter det nu pågående krigets slut,

dels att bestämmelser av enahanda natur som förut nämnts utfärdas att

gälla beskattningen av ersättning på grund av försäkring för förlorat eller

i fråga örn köpeskilling för försålt fartyg för de fall, då förlusten eller avyttringen

ägt rum under beskattningsår, för vilka taxering skall verkställas senare

än år 1944,

dels ock sådana ändringar i förordningen den 12 juni 1942 om rätt att vid

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond, att rederiföretag i

enlighet med i motionerna angivna grunder och förslag förklaras berättigade

årligen avsätta för nyanskaffning av fartyg, som förlorats under eller till

följd av kriget, eller som på grund av förslitning eller ålder utrangerats eller

avses skola utrangeras, ett belopp som motsvarar högst det årliga normala

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

13

avdraget för värdeminskning å blivande ersättningsfartyg ävensom för framtida

reparationer av fartyg, som under kriget icke kunnat normalt underhållas,

ett belopp motsvarande de beräknade reparationskostnaderna för fartyget,

dock att under det beskattningsår, för vilket taxering verkställes år 1944

eller senare, avsättning för nyanskaffning av fartyg, som ovan nämnts, må

ske med ett belopp motsvarande fem enligt i motionerna angivna grunder

beräknade årsavsättningar,

varjämte hemställts, att vederbörande utskott ville utarbeta förslag till erforderliga

författningsbestämmelser.

Beträffande motiveringen för de i motionerna framställda yrkandena får

utskottet, i den mån redogörelse härför ej lämnas i det följande, hänvisa till

motionerna.

Jämlikt 1 § förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för

svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal

inkomstskatt samt statlig inkomst- och fömögenhetsskatt åtnjuta avdrag

för avsättning till konjunkturinvesteringsfond äger svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening att vid beräkning av nettointäkt av rörelse

enligt kommunalskattelagen och förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

under de beskattningsår, för vilka taxering verkställes åren

1939—1941, njuta avdrag för belopp som enligt vad i förordningen sägs av

årsvinsten avsättes till konjunkturinvesteringsfond. Rätt till avdrag som nyss

sagts må dock äga rum allenast om den skattskyldige jämlikt punkt 4 av anvisningarna

till 29 § kommunalskattelagen tillgodonjuter fri avskrivning å

maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. I 2 § av

förordningen stadgas vidare, att konjunkturinvesteringsfonder som i förordningen

avses äro dels konjunkturinvesteringsfonder för byggnader dels ock

konjunturinvesteringsfonder för inventarier och varulager. Avsättning, för

vilken avdrag medgives, må för visst beskattningsår icke överstiga: a) i fråga

om konjunkturinvesteringsfond för byggnader 10 procent av årsvinsten enligt

vederbörligen fastställd balansräkning för beskattningsåret eller, såvitt angår

aktiebolag, 2 procent av aktiekapitalet vid beskattningsårets utgång; samt b)

i fråga om konjunkturinvesteringsfond för inventarier och varulager 20 procent

av årsvinsten eller, såvitt angår aktiebolag, 4 procent av aktiekapitalet.

Jämlikt 3 § må konjunkturinvesteringsfond tagas i anspråk endast under sådant

beskattningsår, som av Kungl. Majit genom särskilt beslut bestämmes

under hänsyntagande till att dylika fonders användning må kunna bidraga till

en utjämning av konjunkturförhållandena i riket. Beslut av Kungl. Majit som

nu sagts må avse företag av alla slag eller företag eller verksamhet av viss

beskaffenhet. Beslutet skall meddelas efter hörande av kommerskollegium

och fullmäktige i riksbanken, och skall medgivande att taga konjunkturinvesteringsfond

i anspråk avse minst två beskattningsår i följd. I 4 § stadgas,

att konjunkturinvesteringsfond för byggnader må tagas i anspråk allenast för

avskrivning å byggnader, som uppförts under beskattningsåret. Vidare stadgas,

att konjunkturinvesteringsfond för inventarier och varulager må dispo

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

neras endast för avskrivning å maskiner och andra för stadigvarande bruk

avsedda inventarier samt nedskrivning å råvaror, hel- och halvfabrikat intill

ett belopp motsvarande kostnaden för tillverkning eller anskaffning av dylika

tillgångar under beskattningsåret. I 5 § stadgas att för beskattningsår,

under vilket fondmedel tagits i anspråk jämlikt förordningen, må vid taxeringen

avdrag för i 4 § avsedd avskrivning å byggnader eller inventarier eller

för där omförmäld nedskrivning å varulager med belopp svarande mot fondens

minskning icke ske, men skall den ifrågavarande tillgången anses i beskattningsavseende

åsatt ett värde så bestämt som om för sagda år dylikt

avdrag medgivits. Slutligen stadgas i 6 §, att örn fondmedel icke tagits i anspråk

i enlighet med fondens ändamål senast under det beskattningsår, för

vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen

medgivits, skall den skattskyldige efterbeskattas för vad som avsatts

utan att därefter i enlighet med förordningen lia tagits i anspråk för det avsedda

ändamålet.

Förordnanden jämlikt 3 § förenämnda förordning lia meddelats genom

kungörelserna den 18 oktober 1940, nr 894, och den 2 oktober 1942, nr 814.

Genom förstnämnda kungörelse föreskrevs, att konjunkturinvesteringsfond

för byggnader finge under de beskattningsår, för vilka taxering verkställdes

åren 1941—1943, tagas i anspråk jämlikt förordningen. Genom den senare

kungörelsen föreskrevs, att konjunkturinvesteringsfond för byggnader finge

under det beskattningsår, för vilket taxering verkställdes år 1944, tagas i anspråk

jämlikt förordningen, dock endast i den mån den av vederbörande företag

bedrivna verksamheten enligt beslut av Kungl. Majit förklarats vara av

omedelbar betydelse för folkförsörjningen eller rikets försvar.

Förordnande angående ianspråktagande av konjunkturinvesteringsfonder

för inventarier och varulager har icke meddelats.

Jämlikt 1 § förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond äger skattskyldig vid beräkning

av nettointäkt av rörelse under de beskattningsår, för vilka taxering

verkställes åren 1942—1944, njuta avdrag för belopp som enligt vad i nämnda

förordning sägs av årsvinsten avsättes till investeringsfond. Investeringsfonder

som i sistnämnda förordning avses äro a) investeringsfond för byggnader,

b) investeringsfond för inventarier och varulager, c) investeringsfond

för arbeten i gruva samt d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager.

Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som under a) och b) sägs

tillkommer endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som

tillgodonjuter fri avskrivning å inventarier. Rätt till avdrag på grund av

avsättning till fond som under c) sägs tillkommer endast svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening. Jämlikt 2 § må avsättning, för vilken avdrag

medgives, för visst beskattningsår icke överstiga: a) i fråga örn investeringsfond

för byggnader, 10 procent av årsvinsten enligt vederbörligen fastställd

balansräkning för beskattningsåret och ej heller, såvitt angår aktiebolag,

3 procent av aktiekapitalet vid beskattningsårets utgång; b) i fråga

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

15

om investeringsfond för inventarier och varulager samt investeringsfond för

arbeten i gruva, sammanlagt 20 procent av årsvinsten och ej heller, såvitt

angår aktiebolag, 6 procent av aktiekapitalet; c) i fråga örn investeringsfond

för ersättande av förkrigslager, ett belopp motsvarande minskning av dold

reserv i varulager i samband med lagerminskning från utgången av det beskattningsår,

som gick till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången

av det beskattningsår taxeringen avser, med tillägg av 20 procent av

den beräknade anskaffningskostnaden vid förstnämnda tidpunkt för det därefter

avgångna lagret, eller, örn trots lagerminskningen den dolda reserven

mellan de angivna tidpunkterna ej ändrats eller ock ökats, ett belopp motsvarande

20 procent av nämnda anskaffningskostnad med avdrag i förekommande

fall av reservökningen; i förra fallet må dock avdrag för fondavsättning

ej ske med större belopp än 80 procent av anskaffningskostnaden,

varjämte i båda fallen vid avsättningen skall avräknas belopp, för vilket

liknande avdrag för fondavsättning åtnjutits under föregående beskattningsår.

Har lagerminskningen förorsakats av statligt förfogande, eldsvåda eller

därmed jämförlig, av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning,

må, såvitt angår det sålunda avgångna lagret, det belopp som i de under c)

angivna fallen beräknats till 20 procent av anskaffningskostnaden vid utgången

av det beskattningsår, som gick till ända närmast före den 1 september

1939, i stället beräknas till skillnaden mellan kostnaden för att anskaffa

ett mot lagerminskningen svarande lager vid utgången av det beskattningsår

taxeringen avser och sagda anskaffningskostnad; och skall beträffande

lagerminskning som nu sagts den eljest stadgade begränsningen

av avdraget till 80 procent av sistnämnda kostnad ej äga tillämpning. I

3 § av förordningen stadgas vidare, att investeringsfond för byggnader,

för inventarier och varulager samt för arbeten i gruva må tagas i anspråk

endast under något av de beskattningsår, för vilka taxering verkställes

åren 1943 och 1944, eller under sådant senare beskattningsår som av Kungl.

Majit genom särskilt beslut bestämmes. Sådant beslut må avse företag av

alla slag eller företag eller verksamhet av viss beskaffenhet och skall meddelas

efter hörande av kommerskollegium och fullmäktige i riksbanken; medgivande

att taga investeringsfond i anspråk skall avse minst två beskattningsår

i följd. I 4 § stadgas att investeringsfond må tagas i anspråk under visst

beskattningsår för följande ändamål, nämligen a) investeringsfond för byggnader:

för avskrivning å byggnader som uppförts under samma beskattningsår;

b) investeringsfond för inventarier och varulager: för avskrivning å maskiner

och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier samt nedskrivning

å råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande

kostnaden för tillverkning eller anskaffning av dylika tillgångar under samma

beskattningsår; c) investeringsfond för arbeten i gruva: för undersökningsarbete

m. m. under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller annan

liknande fyndighet; samt d) investeringsfond för ersättande av förkrigslager:

för nedskrivning å råvaror, hel- och halvfabrikat på det sätt och i den utsträckning

som angivits beträffande investeringsfond för inventarier och va
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

rulager, i den mån tillverkningen eller anskaffningen innefattar lagerökning

under beskattningsåret. Hinder möter ej att taga i anspråk investeringsfond

för inventarier och varulager för de ändamål, som nyss angivits för investeringsfond

för arbeten i gruva, eller att taga i anspråk investeringsfond av det

senare slaget för de ändamål, som nyss angivits för fond av det förra slaget.

1 5 § stadgas vidare att för beskattningsår, under vilket fondmedel tagits i

anspråk, må vid taxeringen avdrag för i 4 § avsedd avskrivning å byggnader

eller inventarier eller för där omförmäld nedskrivning å varulager eller

för där angivna arbeten i gruva med belopp svarande mot fondens minskning

icke ske, men skall, där medlen tagits i anspråk för avskrivning eller

nedskrivning, den ifrågavarande tillgången anses i beskattningsavseende åsatt

ett värde så bestämt som om för sagda år dylikt avdrag medgivits. Slutligen

stadgas i 6 §, att om fondmedel ej tagits i anspråk senast under det beskattningsår,

för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdraget

för avsättningen skett, efterbeskattning skall ske.

Förordnande jämlikt 3 § i 1942 års förordning har icke meddelats.

Genom 1942 års förordning angående investeringsfonder upphävdes förordningen

den 20 juni 1941 (nr 433) om fortsatt rätt för svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning

till konjunkturinvesteringsfond. Jämlikt övergångsbestämmelserna till 1942

års förordning skulle fondavsättning som gjorts enligt den sålunda upphävda

förordningen — vilken gällde avsättningar under de beskattningsår, för vilka

taxering verkställdes åren 1942, 1943 och 1944 — anses utgöra avsättning

enligt 1942 års förordning.

Vidare må här erinras om förordningen den 30 maj 1941 (nr 360) med

särskilda bestämmelser beträffande taxering för inkomst under vissa år av

ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid

avyttring av fartyg. Genom sistnämnda förordning har stadgats, att den i 28 §

2 mom. kommunalskattelagen stadgade rätten att på flera beskattningsår

fördela ersättning på grund av försäkring för förlust av fartyg må, såvitt

angår fartyg som förlorats under beskattningsår, för vilket taxering ägt rum

åren 1940—1942, avse en fördelning på fem år i stället för i nyssnämnda moment

angivna tre år eller ersättningens upptagande såsom intäkt under ett

eller flera år inom femårsperioden. Vidare har genom nu förevarande förordning

föreskrivits, att vad sålunda stadgats beträffande ersättning på grund

av försäkring skall äga motsvarande tillämpning å köpeskilling för fartyg,

som avyttrats under något av de beskattningsår, för vilka taxering ägt rum

år 1941 eller år 1942.

Motsvarande bestämmelser ha genom förordningar den 19 juni 1942, nr

410, och den 17 juni 1943, nr 400, meddelats beträffande taxeringarna åren

1943 och 1944.

I en den 10 december 1942 dagtecknad skrivelse har Sveriges industriförbund

hemställt dels att gällande bestämmelser rörande konjunkturinves
-

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

17

teringsfonder och investeringsfonder måtte arbetas samman till en enda författning

dels ock att enhetliga regier måtte utfärdas angående rätten att taga

i anspråk under olika år gjorda fondavsättningar.

Sveriges redareförening har i en den 16 december 1942 dagtecknad skrivelse

förklarat sig instämma i industriförbundets framställning.

Över industriförbundets och redareföreningens skrivelser lia yttranden efter

remiss avgivits av fullmäktige i riksbanken, statskontoret och kommerskollegium.

I remissyttrandena har vitsordats önskvärdheten i och för sig av en sammanarbetning

av ifrågavarande författningar. Fullmäktige i riksbanken ha

dock framhållit, att sammanförandet av de olika författningsbestämmelserna

till en förordning för närvarande erbjöde stora tekniska svårigheter. Kommerskollegium

har förklarat sig vilja ifrågasätta, om icke med en eventuell

sammanarbetning av författningarna borde anstå, till dess att nya föreskrifter

meddelades, avseende de beskattningsår för vilka taxering verkställes

efter år 1944.

Förslaget örn ändrade bestämmelser rörande ianspråktagande av redan

gjorda fondavsättningar har däremot icke vunnit tillstyrkan i remissyttrandena.

Fullmäktige i riksbanken lia emellertid i detta sammanhang ifrågasatt,

om nian icke borde överväga att förlänga den i 6 § i 1938 års förordning

stadgade tid — sex år — inom vilken fondmedel överhuvud finge tagas

i anspråk.

Vidare har Sveriges lantbruks förbund i en den 2 juni 1943 dagtecknad

skrivelse hemställt dels om utfärdande av tilläggsbestämmelser till 1938 års

förordning av innebörd, att den i 6 § i förordningen angivna tidsfristen

för ianspråktagande av avsatta fondmedel utsträcktes från sex till åtta år

dels ock att bestämmelser måtte meddelas angående ianspråktagande av de

jämlikt 1938 års förordning avsatta konjunkturinvesteringsfonderna för inventarier

och varulager.

över den av lantbruksförbundet ingivna skrivelsen ha yttranden efter remiss

avgivits av fullmäktige i riksbanken, kammarrätten, statskontoret, kommerskollegium

(med överlämnande av yttranden från Sveriges industriförbund,

Sveriges köpmannaförbund, Sveriges grossistförbund, Stockholms handelskammare,

handelskammaren i Göteborg och Skånes handelskammare),

Överståthållarämbetet samt länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands,

Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs samt Västernorrlands

län.

I de över lantbruksförbundets skrivelse avgivna remissyttrandena — med

undantag för det av länsstyrelsen i Stockholms län avgivna — har framställningen

om utsträckning av den i 1938 års förordning stadgade absolula tidsfristen

för fondmedels ianspråktagande från sex till åtta år tillstyrkts eller

lämnats utan erinran. Däremot lia meningarna varit delade i fråga örn lämpligheten

av att nu meddela bestämmelser angående rätt ali taga i anspråk

konjunkturinvesteringsfonder för inventarier och varulager. Förslaget har

fallang till riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 42.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

sålunda i denna del tillstyrkts eller lämnats utan erinran av statskontoret

samt länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Malmöhus, Göteborgs och

Bohus samt Älvsborgs län. Däremot ha fullmäktige i riksbanken, kammarrätten,

Överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Västernorrlands län funnit

sig icke kunna tillstyrka förslaget. Kommerskollegium har för sin del inskränkt

sig till alt framhålla önskvärdheten av en allmän omprövning av

lagstiftningen på området. Länsstyrelsen i Stockholms län har förklarat sig

icke vara beredd att i frågans nuvarande läge göra något uttalande i saken.

Slutligen har Sveriges redareförening i skrivelse den 14 januari 1944 hemställt

dels om förlängt uppskov med beskattning av försäkringsersättning för

förlorat tonnage respektive köpeskilling för avyttrat tonnage dels ock om

utvidgad rätt för rederierna att verkställa skattefria fondavsättningar för nyanskaffning

och reparation av fartyg.

I anledning av de sålunda gjorda framställningarna har inom finansdepartementets

rättsavdelning utarbetats en promemoria rörande investeringsfonder

och särskilt rederiföretagens rätt cdt göra avsättningar till dylika fonder.

I promemorian har till behandling upptagits, förutom de i förenämnda skrivelser

berörda frågorna, jämväl frågan om utvidgning av 1942 års förordning

till att gälla även fondavsättningar under åren 1944—1946 (motsvarande

räkenskapsår). Vidare har i promemorian behandlats den vid 1943 års

riksdag i en interpellation i andra kammaren av herr Wiberg berörda frågan

örn utvidgad avdragsrätt i sådana fall, då avsättning till investeringsfond

för inventarier och varulager föranleddes av eldsolycka eller därmed

jämförlig anledning.

Till departementspromemorian hade fogats förslag till dels förordning

med vissa bestämmelser angående efterbeskattning av fondmedel, som avsatts

till konjunkturinvesteringsfond, dels förordning med ytterligare bestämmelser

angående taxering för inkomst under vissa år av ersättning på

grund av försäkring för förlust av fartyg m. m. dels ock förordning om

ändring i förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) om rätt att vid taxering

lill kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond. Författningsförslagen ha

såsom bihang fogats vid ovannämnda statsrådsprotokoll.

Över departemenspromemorian med därvid fogade författningsförslag lia

efter remiss yttranden avgivits av ett flertal myndigheter och sammanslutningar.

Rörande motiveringen för de i propositionen framlagda förslagen tillåter

sig utskottet hänvisa till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet.

Redogörelsen härutinnan återfinnes under följande rubriker å nedan angivna

sidor i propositionen, nämligen:

Fråga om sammanarbetning av 1938 och 1942 års förordningar samt örn

förlängning av lagstiftningens giltighetstid m. m., s. 18—25,

s. 19 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

19

Förlängt uppskov med beskattning av försäkringsersättning för förlorat

respektive köpeskilling för avyttrat fartyg, s. 25—27,

b råga om utvidgad rätt för rederier att verkställa fondavsättningar, s.

27—37,

Fråga örn vilka rederier avdragsrätten bör tillkomma, s. 37—42,

Omfattningen av den föreslagna avdragsrätten, s. 42—50,

Fondmedels ianspråktagande saint efterbeskattning av dylika medel, s.

50—53,

Särskilda regler angående avdragens storlek i vissa fall, s. 53—56, samt

Vissa övergångsbestämmelser, s. 56—57.

I de likalydande motionerna I: 61 och II: 92 har anförts, att i första hand

erfordrades en sammanarbetning i en författning av gällande stadganden om

investeringsfonder eller i allt fall av reglerna rörande deras ianspråktagande.

Vidare borde i motionerna berörda återhållande moment i lagstiftningen örn

investeringsfonder avlägsnas och näringsföretagen verksamt stimuleras att

använda sig av denna lagstiftning. Företagen borde således själva få bestämma

tidpunkten för fondernas ianspråktagande. Under alla förhållanden borde den

tidsperiod, varunder beslut om fonds ianspråktagande må av Kungl. Maj:t

meddelas, förlängas. I stimulerande syfte borde önskemålet att få utnyttja

avsatta medel till täckande av å rörelse uppkommande förlust tillgodoses.

Lösningen av den i befolkningspolitiskt och familjesocialt hänseende betydelsefulla

bostadsfrågan skulle verksamt främjas, örn avsättningar för framtida

bostadsbyggande finge ske i den stora omfattning, som det latenta nybyggnadsbehovet

krävde. Möjlighet borde jämväl beredas inom skogsindustrien

verksamma företag att upplägga investeringsfonder för framtida skogsvårdsarbeten.

Rätt till skattefria avsättningar för framtida investeringar borde

även beredas jordbrukarna. Utvidgad rätt till sådana avsättningar inom

rederinäringen erfordrades. För bergshanteringens del skulle det vara av

betydande värde, om för säkerställande av den framtida driften skattefria

fonderingar finge ske för förvärv av malmfyndigheter, avsedda att tagas i

anspråk för kommande behov.

1 de likalydande motionerna 1:62 och 11:93 har anförts, att investeringsverksamheten

inom näringslivet efter fredsslutet i stor utsträckning borde

avse bostadsbyggande. Då det enligt motionärernas mening vore angeläget,

att fonderingar för framtida bostadsbyggande snarast verkställdes i största

möjliga omfattning, stannade motionärerna vid att yrka sådan utbyggnad av

den nuvarande lagstiftningen örn investeringsfonder, att dylika fonderingar

möjliggjordes. Gällande lagstiftning borde provisoriskt kompletteras med bestämmelser,

avsedda att gälla allenast vid innevarande års taxering, angående

en särskild investeringsfond för bostadsbyggnader. För vinnande av syftet

med den föreslagna lagstiftningen torde det belopp, varmed avdrag vid taxering

för avsättning till dylik fond högst finge ske, böra sättas i relation till

förefintligt byggnads- oell avsättningsbehov och beloppet efter ansökning av

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

företaget fastställas av länsstyrelse, innan avsättning beslutades. Med anlitande

av fonden verkställda avskrivningar, som vid försäljning återbekommes,

borde upptagas till beskattning.

I de likalydande motionerna I: 63 och II: 94 har till en början erinrats om

alt i 2 § 2 mom. sista stycket förordningen den 12 juni 1942 örn rätt att vid

taxering till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond införts ett stadgande,

som möjliggör att i sådana fall, då lagerminskning förorsakats av

statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig, av den skattskyldiges

åtgöranden oberoende anledning — såvitt angår det sålunda avgångna lagret

— återställa den dolda reserv, som med utgångspunkt från priserna vid beskattningsårets

utgång skulle funnits vid denna tidpunkt, örn lagertillgångarna

då varit kvar. Lika starka skäl förelåge emellertid för införande av en

bestämmelse, som möjliggjorde motsvarande behandling av sådan ersättning

för maskiner och andra inventarier, vilken utgår på grund av eldsvåda

eller annan därmed jämförlig orsak. Då industriens maskinpark till stor del

anskaffades genom import och även tillgången på inom landet tillverkade

maskiner för närvarande vore begränsad, hade ett företag, vars maskinpark

drabbades av eldsvåda, ofta icke möjlighet att ersätta denna före beskattningsårets

utgång.

Över de likalydande motionerna I: 62 och II: 93 samt de likalydande motionerna

I: 63 och II: 94 har utskottet, efter därom i grundlagsenlig ordning

gjord framställning, emottagit yttranden av statens byggnadslånebyrå, statskontoret,

kammarrätten samt länsstyrelserna i Blekinge, Malmöhus, Örebro,

Västmanlands och Gävleborgs län. Beträffande förstnämnda två motioner

har en lagstiftning i huvudsaklig överensstämmelse med den i motionerna

föreslagna tillstyrkts i flertalet yttranden. Statskontoret och kammarrätten

ha dock avstyrkt dessa motioner. Vad angår de likalydande motionerna I: 63

och II: 94 ha de däri framställda yrkandena tillstyrkts eller lämnats utan

erinran i samtliga yttranden.

Utskottets yttrande.

Förordningen den 17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag för avsättning

till konjunkturinvesteringsfond innehåller bland annat följande föreskrifter.

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening äga vid beräkningen

av nettointäkt av rörelse under de beskattningsår, för vilka taxering

verkställes åren 1939—1941, åtnjuta avdrag för belopp, som av årsvinsten

avsättes till konjunkturinvesteringsfond. Rätt till sådant avdrag föreligger

s. 21 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

21

dock endast om den skattskyldige jämlikt punkt 4 av anvisningarna till

29 § kommunalskattelagen äger åtnjuta fri avskrivning å maskiner eller

andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Konjunkturinvesteringslonderna

enligt denna förordning äro av två slag, nämligen dels för byggnader

och dels för inventarier och varulager. Avsättning, för vilken avdrag medgives,

må för varje beskattningsår ej överstiga viss procent av årsvinsten enligt

vederbörligen fastställd balansräkning för beskattningsåret eller, såvitt

angår aktiebolag, viss procent av aktiekapitalet vid beskattningsårets utgång.

Kon junk turinvesteringsfond må tågås i anspråk endast under sådant beskattningsår,

som av Kungl. Majit genom särskilt beslut bestämmes under hänsyntagande

till att dylika fonders användning må kunna bidraga till en utjämning

av konjunkturförhållandena i riket. Sådant beslut, som skall avse

minst två beskattningsår i följd, må gälla företag av alla slag eller företag

eller verksamhet av viss beskaffenhet. Särskilda regler ha meddelats angående

dispositionen av konjunkturinvesteringfonder. Om fondmedel, som avsatts

till konjunkturinvesteringsfond, ej tagits i anspråk i enlighet med fondens

ändamål senast under det beskattningsår, för vilket taxering sker under sjätte

taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen medgivits, skall den skattskyldige

efterbeskattas för vad som avsatts utan att därefter i enlighet med

nämnda förordning ha tagits i anspråk för det avsedda ändamålet. Vid

efterbeskattningen skall den skattskyldige jämväl påföras ränta för sex år

efter tre procent eller, där de avsatta medlen ej fått av företaget tagas i anspråk

under något år efter avsättningen, två procent.

Genom kungörelse den 18 oktober 1940 (nr 894) har förordnats, att konjunkturinvesteringsfond

för byggnader må under de beskattningsår, för vilka

taxering verkställes åren 1941—1943, tagas i anspråk jämlikt nämnda förordning.

Vidare har genom kungörelse den 2 oktober 1942 (nr 814) föreskrivits,

att konjunkturinvesteringsfond för byggnader må under det beskattningsår,

för vilket taxering verkställes år 1944, tagas i anspråk jämlikt

samma förordning, dock endast i den mån den av vederbörande företag

bedrivna verksamheten enligt beslut av Kungl. Majit förklarats vara av

omedelbar betydelse för folkförsörjningen eller rikets försvar. Däremot har

Kungl. Majit hittills icke meddelat något beslut angående ianspråktagande av

konjunkturinvesteringfond för inventarier och varulager enligt 1938 års förordning.

Jämlikt förordningen den 12 juni 1942 (nr 371) örn rätt alt vid taxering

till kommunal inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta

avdrag för avsättning till investeringsfond äger skattskyldig vid beräkningen

av nettointäkt av rörelse under de beskattningsår, för vilka taxering

verkställes åren 1942—1944, åtnjuta avdrag för belopp, som av årsvinsten avsättes

till investeringsfond. Investeringsfonder som avses i sistnämnda förordning

äro a) investeringsfond för byggnader, b) investeringsfond för inventarier

och varulager, c) investeringsfond för arbeten i gruva samt d) investeringsfond

för ersättande av förkrigslager. Rätt lill avdrag på grund av avsättning

till fond som under a) och b) sägs tillkommer endast svenskt aktiebolag och

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

svensk ekonomisk förening, som tillgodonjuter fri avskrivning å inventarier.

Rätt till avdrag på grund av avsättning till fond som under c) sägs tillkommer

endast svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening. Någon dylik begränsning

i avdragsrätten föreligger däremot icke beträffande avsättning till

fond som avses under d). Avsättning, för vilken avdrag medgives, må vad

angår investeringsfonder för byggnader, för inventarier och varulager och för

arbeten i gruva för varje beskattningsår icke överstiga viss procent av årsvinsten

enligt vederbörligen fastställd balansräkning för beskattningsåret och

ej heller, såvitt angår aktiebolag, viss pi-ocent av aktiekapitalet vid beskattningsårets

utgång. Beträffande investeringsfond för ersättande av förkrigslager

får avsättningen icke överstiga minskningen av dold reserv i varulager i

samband med lagerminskning från utgången av det beskattningsår, som gick

till ända närmast före den 1 september 1939, till utgången av det beskattningsår

taxeringen avser enligt vissa i förordningen angivna beräkningsgrunder.

Investeringsfonder för byggnader, för inventarier och varulager samt för arbeten

i gruva må tagas i anspråk endast under något av de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes åren 1943 och 1944, eller under senare beskattningsår,

som av Kungl. Majit genom särskilt beslut bestämmes. Sådant

beslut, som skall avse minst två beskattningsår i följd, må avse företag

av alla slag eller företag eller verksamhet av viss beskaffenhet. Dylikt

förordnande har icke meddelats. Investeringsfond må tagas i anspråk under

visst beskattningsår för följande ändamål, nämligen investeringsfond för byggnader

för avskrivning å byggnader som uppförts under samma beskattningsår,

investeringsfond för inventarier och varulager för avskrivning å maskiner

och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier samt nedskrivning å

råvaror, hel- och halvfabrikat med högst ett belopp motsvarande kostnaden

för tillverkningen eller anskaffningen av dylika tillgångar under samma beskattningsår,

investeringsfond för arbeten i gruva för undersökningsarbete

m. m. under beskattningsåret i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet,

samt investeringsfond för ersättande av förkrigslager för nedskrivning å råvaror,

hel- och halvfabrikat på det sätt och i den utsträckning som angivits

beträffande investeringsfond för inventarier och varulager, i den mån tillverkningen

eller anskaffningen innefattar lagerökning under beskattningsåret.

Om fondmedel ej tagits i anspråk senast under det beskattningsår, för

vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdraget för avsättningen

skett, skall efterbeskattning ske efter samma grunder som enligt

1938 års förordning.

Vidare har genom förordningen den 30 maj 1941 (nr 360) med särskilda

bestämmelser beträffande taxering för inkomst under vissa år av ersättning

på grund av försäkring för förlust av fartyg eller köpeskilling vid avyttring

av fartyg stadgats, att den i 28 § 2 mom. kommunalskattelagen stadgade rätten

att på flera beskattningsår fördela ersättning på grund av försäkring för

förlust av fartyg må, såvitt angår fartyg som förlorats under beskattningsår,

för vilket taxering ägt rum åren 1940-—1942, avse en fördelning på fem

år i stället för i nyssnämnda moment angivna tre år eller ersättningens

s. 23 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

23

upptagande såsom intäkt under ett eller flera år inom femårsperioden. Genom

sistnämnda förordning har därjämte föreskrivits, att vad sålunda stadgats

beträffande ersättning på grund av försäkring skall äga motsvarande

tillämpning å köpeskilling för fartyg, som avyttrats under något av de beskattningsår,

för vilka taxering ägt rum år 1941 eller år 1942. Motsvarande

bestämmelser lia genom förordningar den 19 juni 1942 (nr 410) och den 17

juni 1943 (nr 400) meddelats beträffande taxeringarna åren 1943 och 1944.

I propositionen nr 242 till innevarande års riksdag har framlagts förslag till

bland annat motsvarande bestämmelser vid 1945 års taxering, vilken proposition

på hemställan av utskottet i betänkande nr 39 i nu berört hänseende

bifallits av riksdagen.

Innebörden av de i den nu föreliggande propositionen framlagda förslagen

är i huvudsak följande. Den i 1938 års förordning stadgade tidsfristen av

sex år, inom vilken fondmedel efter särskilt bestämmande av Kungl. Maj:t

kunna tagas i anspråk och som beträffande under år 1938 eller motsvarande

räkenskapsår gjorda avsättningar utgår under innevarande år, föreslås skola

utsträckas till det beskattningsår, för vilket taxering verkställes år 1947. Beträffande

1942 års förordning föreslås till en böx-jan utvidgning av densamma

till att avse jämväl fondavsättningar, som äga rum under beskattningsår, för

vilka taxering verkställes åren 1945—1947. Vidare föreslås utsträckt rätt för

rederier att erhålla avdrag för avsättningar till investeringsfond. Den, som bedriver

rederirörelse med äng- eller motorfartyg i utrikes fart, skall sålunda

enligt förslaget äga åtnjuta avdrag för avsättning till investeringsfond för fartyg

dels för framtida anskaffning av ersättningstonnage och dels för underhålls-

och reparationsarbeten å fartyg. Den årliga avsättningen för förstnämnda

ändamål må utgöra 5 procent av den beräknade kostnaden för framtida

anskaffning av ersättningstonnage för äng- eller motorfartyg, som förlorats efter

den 1 september 1939 eller som på grund av ålder eller förslitning utrangerats

efter nämnda dag eller som avses skola av sådan anledning utrangeras,

så snart ersättningstonnage kan anskaffas. Avsättning för underhållsoch

reparationsarbeten å fartyg må årligen ske med högst 20 kronor för ton

d. w. eller, såvitt angår fartyg som under beskattningsåret uteslutande gått i

trafik mellan utrikes orter, 40 kronor för ton d. w. Hela avsättningen till underhålls-

och reparationsarbeten för visst beskattningsår må dock icke för ett

och samma fartyg överstiga 100 000 kronor eller, såvitt angår fartyg som under

beskattningsåret uteslutande gått i trafik mellan utrikes orter, 200 000

kronor. Under det beskattningsår, för vilket taxering verkställes år 1944, må

avsättning till framtida anskaffning av ersättningstonnage ske med högst fyra

gånger det belopp, som enligt vad nyss sagts årligen må för sådant ändamål

avsättas. Den sålunda föreslagna utvidgade avdragsrätten för rederiföretag

skall enligt förslaget gälla oavsett om rörelsen bedrives av aktiebolag eller

ekonomisk förening med fri avskrivningsrätt eller av annan juridisk person

eller av fysisk person.

I 2 § 2 mom. sista stycket av 1942 års förordning i dess nu gällande lydelse

finnes ett stadgande, som gör det möjligt att, då lagerminskning föror
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Bevillningsutskottets betänkande nr 42

sakats av statligt förfogande, eldsvåda eller därmed jämförlig, av den skattskyldiges

åtgöranden oberoende anledning — såvitt angår det sålunda avgångna

lagret — återställa den dolda reserv, som med utgångspunkt från

priserna vid beskattningsårets utgång skulle funnits vid denna tidpunkt, örn

lagertillgångarna då varit kvar. I fråga om maskiner och andra för stadigvarande

bruk avsedda inventarier finnes däremot icke någon motsvarighet

till berörda bestämmelse örn utvidgad avdragsrätt i sådana fall, då avsättningen

till investeringsfond föranledes av inträffad eldsvåda eller därmed

jämförlig anledning. Även i dylika fall gäller sålunda att avsättningen icke

får överstiga vare sig 20 procent av årsvinsten eller 6 procent av aktiekapitalet.

I propositionen föreslås, att i 1942 års förordning intages en bestämmelse

av innebörd att i fall, varom nu är fråga, avsättning till investeringsfond

för inventarier och varulager må, utan hinder av eljest gällande spärrbestämmelser,

ske med belopp, varmed ersättningen ingår i den skattepliktiga

inkomsten för ifrågavarande år.

Den genom förordningen den 30 maj 1941 (nr 360) medgivna rätten till

uppskov med beskattning av försäkringsersättning för förlorat fartyg respektive

köpeskilling för avyttrat fartyg under en tid av fem år föreslås i propositionen

utvidgad till att avse en fördelning på beskattningsåren från och

med det, då ersättningen inflöt, till och med det, för vilket taxering skall

äga rum år 1947, eller ersättningens upptagande såsom intäkt under ett eller

flera år inom nyssnämnda period.

I ett flertal remissyttranden över det förslag, som legat till grund för propositionen,

hade framställts önskemål örn en sammanarbetning av 1938 och

1942 års förordningar och införande av enhetliga bestämmelser på hithörande

område. Departementschefen har i anledning härav anfört, att hela författningskomplexet

bomme att bliva föremål för översyn inom en näraliggande

framtid samt att fördenskull med frågan om en eventuell sammanarbetning

av författningarna syntes tills vidare kunna anstå.

Beträffande yrkandena i de ifrågavarande motionerna, vilka väckts vid

riksdagens början, må framhållas, att de i de likalydande motionerna I: 64

och II: 115 framställda yrkandena örn ändrade beskattningsregler för rederiföretag

i huvudsak avse ändringar av sådant slag som i propositionen föreslagits.

Detsamma är förhållandet med de likalydande motionerna I: 63 och

II: 94, vari yrkats sådan ändring av 1942 års förordning, att ersättning för

maskiner och andra inventarier, vilken utgår på grund av eldsvåda eller

annan därmed jämförlig orsak, erhåller en lika behandling i beskattningshänseende

som varulager.

I de likalydande motionerna I: 61 och II: 92 har yrkats skrivelse till Kungl.

Majit med anhållan om utredning rörande omarbetning och utvidgning av

gällande lagstiftning om avdrag för avsättning till investeringsfond. Berörda

utredning borde enligt motionärernas förslag ha till syfte bland annat, att

en sammanarbetning av hithörande bestämmelser till en författning skulle

äga rum, att näringsföretagen själva borde få bestämma tidpunkten, då fon
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42.

25

derna finge tagas i anspråk, att den tidsperiod, varunder beslut om fonds

tagande i anspråk må av Kungl. Majit meddelas, skulle förlängas, att till

fond avsatta medel skulle få utnyttjas för täckande av förlust å rörelsen, att

avsättningar för framtida bostadsbyggande skulle få ske i så stor omfattning,

som det latenta nybyggnadsbehovet krävde, att möjlighet borde beredas de

inom skogsindustrien verksamma företagen att upplägga investeringsfonder

för framtida skogsvårdsarbeten, att rätt till skattefria avsättningar för framtida

investeringar även borde beredas jordbrukarna, att utvidgad rätt till

skattefria avsättningar borde medgivas rederinäringen samt att skattefria

fonderingar skulle få äga rum för förvärv av malmfyndigheter.

Slutligen har i de likalydande motionerna I: 62 och II: 93 yrkats införande

av provisoriska bestämmelser, avsedda att gälla vid innevarande ars taxering,

angående en särskild investeringsfond för bostadsbyggnader.

Med hänsyn till nu rådande förhållanden inom rederinäringen anser utskottet

ökad möjlighet böra beredas rederiföretagen att verkställa skattefria

avsättningar för blivande nybyggnader eller reparationer av fartyg. De i

propositionen framlagda förslagen i detta hänseende finner utskottet väl

motiverade. Ej heller övriga i propositionen föreslagna författningsändringar

föranleda någon erinran från utskottets sida. Utskottet tillstyrker sålunda bifall

till propositionen men föreslår i förtydligande syfte viss formell jämkning

i 3 § första stycket av den i propositionen föreslagna författningstexten

till 1942 års förordning. Denna jämkning består i en omformulering av andra

meningen i detta stycke i syfte att klargöra, att de i nämnda mening omförmälda

investeringsfonderna kunna tagas i anspråk enligt den skattskyldiges

eget bestämmande, dock före den i 6 § första stycket angivna tidsfristens

utgång.

De i de likalydande motionerna I: 64 och II: 115 samt de likalydande motionerna

I: 63 och II: 94 framställda yrkandena torde, såsom framgår av

vad ovan anförts, få anses tillgodosedda genom de i propositionen framlagda

förslagen. Berörda yrkanden föranleda fördenskull intet uttalande från utskottets

sida.

I anledning av de i de likalydande motionerna I: 61 och II: 92 samt de

likalydande motionerna 1:62 och 11:93 framställda yrkandena får utskottet

framhålla, att, enligt vad utskottet inhämtat, vid den översyn av ifrågavarande

författningsbestämmelser, som är avsedd att äga rum, frågan om

avdragsrätten för avsättning till investeringsfond för bostadsbyggnader torde

komma under omprövning. Utskottet, som finner önskvärt att så sker, vill

för sin del förorda, att vid berörda utredning jämväl undersökes, huruvida

och under vilka förutsättningar avdragsrätt för investeringar till olika ändamål

skulle kunna medgivas jordbrukare. Beträffande övriga i de likalydande

motionerna 1:61 och 11:92 framställda önskemål med avseende å hithörande

bestämmelser, i den mån dessa önskemål icke blivit tillgodosedda genom

propositionen, finner sig utskottet i detta sammanhang ej kunna inga

på ett närmare bedömande av desamma.

Bihang till riksdagens protokoll V.9U. 7 sami. Nr 42.

3

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Bevillning sutskottets betänkande nr 42.

Utskottets hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

A) att riksdagen måtte, med förklarande att Kungl. Maj:ts

förevarande proposition nr 263 av riksdagen bifallits med viss

formell jämkning i det under punkt 3) här nedan angivna

författningsförslaget, för sin del antaga vid propositionen fogade

förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 6 § förordningen den

17 juni 1938 (nr 384) angående rätt för svenskt aktiebolag

och svensk ekonomisk förening att vid taxering till kommunal

inkomstskatt samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

åtnjuta avdrag för avsättning till konjunklurinvesteringsfond,

2) förordning med ytterligare bestämmelser angående taxering

för inkomst under vissa år av ersättning på grond av

försäkring för förlust av fartyg m. m., samt

3) förordning örn ändring i förordningen den 12 juni 1942

(nr 371) örn rätt att vid taxering till kommunal inkomstskatt

samt statlig inkomst- och förmögenhetsskatt åtnjuta avdrag

för avsättning till investeringsfond med den ändring, att 3 §

första stycket erhåller följande lydelse:

3 §.

Investeringsfond för byggnader, för inventarier och varulager,

för arbeten i gruva samt för fartyg må jämlikt denna

förordning tagas i anspråk endast under något av de beskattningsår,

för vilka taxering verkställes åren 1943 och 1944, eller

under sådant senare beskattningsår, som av Kungl. Majit

genom särskilt beslut bestämmes. Utan hinder av vad sålunda

stadgats må dock investeringsfond för inventarier och varulager,

i den mån fråga är om avsättning som i 2 § 3 mom.

första si ycke''t avses, samt investeringsfond för fartyg, i den

mån fråga är om medel för underhålls- och reparationsarbeten

å fartyg, enligt den skattskyldiges bestämmande tagas i

anspråk under beskattningsår, som infalla inom den i 6 §

första stycket angivna tid.

B) att följande motioner, nämligen

de likalydande motionerna I: 61 av herrar Nordenson och

Axel Ivar Anderson samt II: 92 av herr Limdberg i Hälsingborg

m. fl.,

s. 27 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 42

27

de likalydande motionerna I: 62 av herrar Nordenson och

Axel Ivar Anderson samt II: 93 av herr Lundberg i Hälsingborg

m. fl.,

de likalydande motionerna I: 63 av herrar Nordenson och

Axel Ivar Anderson samt II: 94 av herr Lundberg i Hälsingborg,

samt

de likalydande motionerna 1: 64 av herr Carl Eric Ericsson

m. fl. och II: 115 av herr Hagberg i Malmö m. fl.,

mätte, i den mån de icke kunna anses besvarade genom

vad utskottet här ovan anfört och hemställt, av riksdagen

lämnas utan åtgärd.

Stockholm den 1 juni 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

ELON ANDERSSON.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar Anderson, Sjödahl,

friherre De Geer*, Frans Ericson, Björkman*, Heuman, Herman Ericsson och Carl

Eric Ericsson, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Orgdrd, Falk*,

Lundell, Karlsson i Grängesberg, Sundström i Skövde, Nilsson i Kristinehamn och Fröderberg.

* Icke närvarit vid justering av betänkandet.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:345 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning om ändrad lydelse av 6 § förordningen den 17 juni 1938 s. 2 i texten