Sök i Ratio Lex

Bevillningsutskottets betänkande nr 47

1944-06-15 · 14 sidor, varav 14 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 14 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:47, Bevillningsutskottets betänkande nr 47

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

1

Nr 47.

Ankom till riksdagens kansli den 16 juni 1944 kl. 4 em.

Bevillningsutskottets betänkande angående beräkning av bevillningarna

för budgetåret 1944j45, m. m.

Jämlikt § 40 riksdagsordningen avgiver bevillningsutskottet härmed förslag

till beräkning av de särskilda bevillningarnas belopp förbudgetåret 1944/45

vid tillämpning av gällande eller vid innevarande riksdag fastställda grunder.

På sätt framgår av det vid årets statsverksproposition fogade utdrag av

statsrådsprotokollet över finansärenden för den 4 januari 1944 (bilaga till

1944 års statsverksproposition: inkomster å riksstaten) har chefen för finansdepartementet

nämnda dag underställt Kungl. Maj:ts prövning finansplan

och beräkning av inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 jämte därmed

sammanhängande frågor. Departementschefen har därvid anmält riksräkenskapsverkets

skrivelse den 9 december 1943 med inkomstberäkning för

nämnda budgetår.

I en den 12 maj 1944 dagtecknad proposition nr 276, vilken hänvisats till

statsutskottet, har Kungl. Majit bland annat framlagt nytt förslag till beräkning

av vissa inkomster å riksstaten för budgetåret 1944/45 m. m.

I det i statsverkspropositionen intagna förslaget till beräkning av inkomsterna

å riksstaten under budgetåret 1944/45 äro bevillningarna i överensstämmelse

med departementschefens förslag beräknade till följande belopp:

Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt............ 635 000 000

Värnskatt ............................... 500 000 000

Krigskonjunkturskatt ..................... 50 000 000

Särskild skatt å förmögenhet............... 31 000 000

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt....... 1 000 000

Bevillningsavgifter för särskilda förmåner och

rättigheter ............................ 100 000

Stämpelmedel ............................ 70 000 000

Kronor

1 287 100 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt ............................. 27 000 000

Bensinskatt .............................. 4 000 000 31 q00 000

1

Bihang till riksdagens protokoll 19AA. 7 sami. Nr 47.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Tullar och acciser:

Tullmedel ...............................

Allmän omsättningsskatt ..................

Varuskatt................................

Trafikskatl ..............................

Tilläggsskatter å bensin ..................

Accis å silke ............................

Accis å margarin och vissa andra fettvaror . .

Skatt å kaffe ............................

Tobaksskatt .............................

Brännvinstillverkningsskatt ................

Kronor

110 000 000

300 000 000

55 000 000

27 000 000

8 000 000

3 500 000

12 000 000

8 000 000

260 000 000

18 000 000

Kronor

Rusdrycksförsäljningsmedel:

Partihandelsbolag ...................... 30 000 000

Detaljhandelsbolag .................... 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

..................... 280 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å vin . . 15 000 000

Maltdrycksskatt .......................... 38 000 000

Skatt å läskedrycker ...................... 10 000 000

Statlig nöjesskatt.......................... 17 000 000

Postverket (överskott)

1 219 500 000

43 000 000

Kungl. Majit har vidare i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen besluta,

att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt

skall — med iakttagande av vad i 20 § andra stycket samma

förordning stadgas — för år 1944 utgå med 150 procent av grundbeloppet

för skattskyldiga, som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning, samt

med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga, som avses i samma moment

b).

Beträffande de allmänna förutsättningarna för beräkningen av de särskilda

inkomsttitlarna har departementschefen i statsverkspropositionen lämnat följande

redogörelse:

»Riksräkenskapsverket redogör i sin skrivelse med förslag till inkomstberäkning

för budgetåret 1944/45 inledningsvis för vissa sidor av den statsfinansiella

utvecklingen under krigsåren samt preciserar i anslutning därtill de

antaganden på vilka beräkningen grundats. Ämbetsverket framhåller, att inkomstutfallet

hänför sig till c:a 40 procent till de ekonomiska förhållandena

under kalenderåret 1943 men i övrigt till den nu mycket svårbedömbara utvecklingen

därefter fram till slutet av budgetåret 1944/45.

I stort sett har verket, på samma sätt som under de. senast förflutna åren,

fått stanna vid att räkna upp de inkomsttitlar som bestämmas av utvecklingen

under år 1943 med hänsyn till vad som är känt rörande denna samt

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

3

att låta inkomstberäkningen för övriga titlar bestämmas av det sannolika utfallet

under innevarande budgetår. Detta beräkningssätt framstår för närvarande

som det mest naturliga. Teoretiskt berättigat är det dock givetvis endast

under vissa bestämda förutsättningar, vilkas innebörd närmare utvecklats

av riksräkenskapsverket.

Ämbetsverket erinrar om att förändringarna i fråga om varuförsörjningen

under kriget framtvungit allt flera statsingripanden på skilda områden. Den

militära och ekonomiska beredskapen har nödvändiggjort betydande omläggningar

av produktion och konsumtion. Sedan handelsvägarna i stor utsträckning

blivit spärrade, ha genomgripande omläggningar skett även i

fråga om utrikeshandeln. Vid en inkomstberäkning efter nyss karakteriserade

metod tages uppenbarligen ingen hänsyn till de förändringar av nu berörda

förhållanden och därmed i den ekonomiska utvecklingen, som skulle inträffa,

om kriget upphörde före utgången av den period beräkningen avser. Efter

en erinran örn de ökade statsbeställningarnas och den militära beredskapens

återverkan på arbetsmarknaden och om den fortsatta varuknapphetens inflytande

på produktionsinriktning och priser understryker ämbetsverket vidare

inkomstutvecklingens beroende av en fortsatt stabilisering av den inhemska

pris- och lönenivån.

Sammanfattningsvis angiver riksräkenskapsverket såsom sin arbetshypotes

vid inkomstberäkningen, att den ekonomiska utvecklingen i Sverige i stort

sett icke skall i ogynnsam riktning påverka statens inkomstförhållanden under

den period beräkningen avser samt att pris- och lönenivån under samma

tid icke skall undergå någon mera betydande förändring. Beträffande de enskilda

inkomsttitlarna räknar ämbetsverket med att utvecklingen även under

nästkommande budgetår skall komma att utvisa stora avvikelser från de linjer

som tidigare betraktats som normala.

Under rådande förhållanden finner riksräkenskapsverket det naturligt, att

inkomstberäkningen göres till föremål för en allmän översyn vid tiden för

fastställandet av riksstaten för nästa budgetår.

Enligt nu verkställda beräkningar kommer inkomstutfallet under innevarande

budgetår att bli väsentligt gynnsammare än som antogs så sent som i

maj 1943. Detta förhållande förklaras i huvudsak av en starkare ökning av

de taxerade inkomsterna, än då tillgängligt material gav riksräkenskapsverket

anledning att räkna med. Utvecklingen är ägnad att understryka den osäkerhet

som för närvarande måste vidlåda inkomstberäkningarna. Dessa få

på förut antytt sätt ske efter metoder vilka ur praktiska synpunkter framstå

såsom välmotiverade men förutsätta en viss gestaltning av den ekonomiska

och politiska utvecklingen om vars sannolikhet man saknar varje möjlighet

alt döma.

Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning tager icke hänsyn till möjligheten,

att statsinkomsternas nuvarande, högt uppdrivna nivå kan komma att

bli utsatt för allvarliga rubbningar, men förutsätter å andra sidan, att prisoch

lönenivån även fortsättningsvis skall kunna hållas relativt stabil. Såsom

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

framgår av vad jag redan anfört finner jag det av ämbetsverket tillämpade

beräkningssättet erbjuda en naturlig lösning på svårigheterna. Jag vill dock

ånyo understryka dess svagheter och förutsätter i likhet med verket, att inkomstberäkningen

senare under riksdagen skall göras till föremål för en

allmän översyn. De resultat till vilka ämbetsverket kommit ha underkastats

sedvanlig granskning inom finansdepartementet, för vilken det emellertid i

rådande läge saknas anledning att närmare redogöra. Jag torde därför få begränsa

mig till ett fåtal punkter som av olika skäl förtjäna att särskilt uppmärksammas.

»

Angående inkomstberäkningen har departementschefen i statsverkspropositionen

anfört bland annat följande:

»Vissa skatter på inkomst, förmögenhet och rörelse. För inkomst- och

förmögenhetsskatten redovisades för budgetåret 1942/43 en nettoinkomst

av 491 miljoner kronor mot i riksstaten beräknade 460 miljoner

kronor. I riksstaten för budgetåret 1943/44 är denna inkomsttitel uppförd

med 545 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket beräknar nu, att därunder

skall inflyta 580 miljoner kronor. Merinkomsten beror enligt riksräkenskapsverket

i huvudsak på en underskattning av utvecklingen av inkomsterna

för fysiska personer och svenska aktiebolag.

Efter avdrag från det taxerade beloppet av utnyttjade ortsavdrag å tillhopa

4,700 miljoner kronor beräknas det beskattningsbara beloppet vid 1944 års

taxering för fysiska personer m. fl. (A-längden) till 5,100 miljoner kronor.

För övriga skattskyldiga äro de beskattningsbara beloppen lika med de taxerade;

de beräknas sålunda för svenska aktiebolag till 900 miljoner kronor,

för övriga juridiska personer i B-längden till 75 miljoner kronor och för

i C-längden redovisade skattskyldiga till 30 miljoner kronor. För samtliga

skattskyldiga erhålles alltså ett beskattningsbart belopp å 6,105 miljoner

kronor.

De debiterade skattebeloppen lia beräknats under antagande, att bottenskatten

skall utgå för de i A- och C-längderna upptagna skattskyldiga efter

150 procent och för de i B-längden upptagna efter 200 procent av grundbeloppet,

dock att för svensk försäkringsanstalt bottenskatten skall i viss omfattning

utgå med 150 procent av grundbeloppet.

Medelskatteprocenten vid bottenskatten för de i A-längden upptagna skattskyldiga

har antagits ligga på ungefär samma nivå som vid 1943 års taxering,

eller vid 7.56 procent. På grund av att den under senare år inträdda

inkomstökningen avsett främst de lägre beskattningsbara beloppen, har den

uträknade tilläggsskatten vid de två senaste taxeringarna stigit långsammare

än taxeringsunderlaget. Medelskatteprocenten för tilläggsskatten har därför

sjunkit. Riksräkenskapsverket, som antager att denna utveckling skall ha

fortsatt även under år 1943, ehuru i mindre utpräglad grad, beräknar medelskatteprocenten

för tilläggsskatten vid 1944 års taxering till 1.30 mot 1.36 för

år 1943. Beträffande i B- och C-längderna upptagna skattskyldiga har botten
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

5

skatten beräknats till 20 respektive 7.5 procent med de jämkningar, som föranledas

av bestämmelserna i dubbelbeskattningsavtalet med Amerikas Förenta

Stater och örn uttagningsprocenten för svenska livförsäkringsanstalter.

På grundval av dessa förutsättningar har riksräkenskapsverket beräknat

den år 1944 debiterade inkomst- och förmögenhetsskatten till 648 miljoner

kronor, varav för fysiska personer m. fl. 452 miljoner kronor, för svenska

aktiebolag 180 miljoner kronor och för övriga skattskyldiga 16 miljoner kronor.

Med en antagen inflytandeprocent av 98 och efter avdrag för restitutioner,

uppskattade till 5 miljoner kronor, samt med tillägg av 4 miljoner kronor

i kupongskatt, har riksräkenskapsverket kommit fram till en behållen inkomst

av inkomst- och förmögenhetsskatt för budgetåret 1944/45 å 634 miljoner

kronor, vilket belopp avrundats till 635 miljoner kronor.

Inkomsten av värnskatten uppgick för budgetåret 1942/43 till 375

miljoner kronor. Värnskatten för budgetåret 1943/44 utgår efter samma grunder

som för budgetåret 1942/43 och har i riksstaten upptagits med 425 miljoner

kronor. Enligt riksräkenskapsverkets preliminära uppskattning skulle

för detta budgetår kunna beräknas inflyta i runt tal 450 miljoner kronor.

För budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket med utgångspunkt från

förut angivna förändringar av skatteunderlaget för inkomst- och förmögenhetsskatten

beräknat, att en värnskatt, uttagen efter samma grunder som

värnskatten för budgetåret 1943/44, skulle giva en intäkt av omkring 500 miljoner

kronor.

Krigskonjunkturskatten för år 1942 gav enligt budgetredovisningen

1942/43 en nettoinkomst av 34 miljoner kronor efter avdrag för den

minskning av inkomsten av övriga direkta statsskatter, som debiteringen av

krigskonjunkturskatt medfört. Bestämmelserna i förordningen om krigskonjunkturskatt

för år 1943 ansluta sig i allt väsentligt till förordningen örn

krigskonjunkturskatt för år 1942 och inkomsttiteln har i riksstaten för budgetåret

1943/44 uppförts med 35 miljoner kronor. Med ledning av vissa preliminära

uppgifter beräknar riksräkenskapsverket skatteintäkten till ungefär

50 miljoner kronor.

För budgetåret 1944/45 har riksräkenskapsverket under antagande att

krigskonjunkturskatt uttages efter oförändrade grunder och med hänsyn till

svårigheterna att göra några närmare beräkningar uppfört inkomsttiteln med

samma belopp som beräknas inflyta under löpande budgetår eller 50 miljoner

kronor.

Trots det pris- och lönestopp som gällt under år 1943 torde den totala inkomstsumman

detta år visa en icke oväsentlig stegring över 1942 års nivå.

Olika faktorer få antagas lia samverkat till detta resultat, som är förenligt

med principerna för den ekonomiska politiken i den mån det betingats av

ökad produktion och sysselsättning men i övrigt lett till en icke önskvärd

skärpning av spänningen mellan köpkraft och försörjningsmöjligheter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Ur skattesynpunkt medför utvecklingen, att man har att räkna med en

ytterligare ökning av intäkterna av olika direkta skatter. Inkomststegringens

återverkan på skatterna minskas dock därigenom, att den torde ha koncentrerats

till vissa lägre inkomstskikt. För bolagsbeskattningens del kommer

den sannolikt icke att motvägas genom ökade avskrivningar i samma utsträckning

som under tidigare år.

Ett väsentligt bättre underlag för beräkningen av de direkta skatternas avkastning

kan väntas föreligga mot slutet av våren. Frågan örn de belopp med

vilka inkomsttitlarna i fråga kunna uppföras i statsbudgeten bör därför då

upptagas till omprövning. Ehuru förutsättningarna för en bedömning av beskattningens

utformning nu blott ofullständigt kunna angivas, finner jag

mig av tidigare angivna skäl kunna tillstyrka, att förslag redan i detta sammanhang

framlägges om uttagande av inkomst- och förmögenhetsskatt efter

oförändrade grunder. Förslag till värnskatt och krigskonjunkturskatt komma

senare att framläggas. Ej heller skalorna för dessa skatter torde böra

förändras. Preliminärt torde ifrågavarande inkomsttitlar under dessa omständigheter

kunna i budgetförslaget uppföras i enlighet med riksräkenskapsverkets

förslag.

Automobilskattemedel. I gällande riksstat ha intäkterna av fordonsskatten

och bensinskatten upptagits till 25 respektive 3.5 miljoner kronor. För fordonsskattens

del har riksräkenskapsverket ansett avkastningen under innevarande

budgetår kunna beräknas till 28 miljoner kronor. Inkomsttiteln har

av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för nästa budgetår föreslagits upplagen

med 24 miljoner kronor, men riksräkenskapsverket har -—- under framhållande

av beräkningarnas osäkerhet främst till följd av ovissheten i fråga om

försörjningen med gummiringar —- ansett skattens avkastning böra upptagas

till 27 miljoner kronor. Intäkten av bensinskatten har med stöd av från vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna

uppgifter av riksräkenskapsverket uppskattats till 4 miljoner kronor

för såväl innevarande som nästa budgetår.

Mot ämbetsverkets beräkning av intäkterna under ifrågavarande inkomsttitlar

har jag intet att erinra. Lika litet som under de närmast föregående

åren kommer det, såvitt nu kan bedömas, att bli möjligt att under nästa budgetår

åstadkomma balans mellan automobilskattebudgetens inkomster och

utgifter. Den beräknade avkastningen av automobilskattemedlen täcker för

närvarande icke mer än en bråkdel av de kostnader för vägväsendet, som

måste anvisas och som skola avräknas mot bilskattemedlen.

Vissa skatter å omsättningen. Vid beräkningen av intäkten av den allmänna

omsättningsskatten förbudgetåret 1943/44 förutsatte riksräkenskapsverket,

att skatten till följd av stabiliseringen av pris- och lönenivån

för senare delen av budgetåret skulle komma att ge i stort sett samma

avkastning som under motsvarande månader under budgetåret 1942/43. Äm
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

7

betsverket framhåller, att den faktiska utvecklingen hittills under budgetåret

mycket nära anslutit sig till den antagna. Skatteintäkterna per månad ha sålunda

utvisat en allt mindre stegring i jämförelse med motsvarande siffror

föregående år. Under november månad 1943 har inlevererats nästan exakt

samma belopp som under samma tid 1942. Det synes ämbetsverket ovisst om

det i riksstaten för innevarande budgetår uppförda inkomstbeloppet, 310 miljoner

kronor, kan uppnås, och verket har i anledning härav ansett sig tills

vidare böra förutsätta, att endast 300 miljoner kronor komma att inflyta

under budgetåret. Till sistnämnda belopp har riksräkenskapsverket ansett inkomsttiteln

böra upptagas även för nästa budgetår.

I riksstaten för innevarande budgetår är inkomsttiteln varuskatt —

härunder redovisas även den från och med den 1 juli 1943 utgående skatten

å vissa pälsvaror — uppförd med 40 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen beräknar

nu intäkten av skatten, i vad den avser inom riket tillverkade varor,

till 55 miljoner kronor för nämnda budgetår, medan styrelsen ansett skatteinkomsten

under budgetåret 1944/45 icke böra uppskattas till högre belopp

än 50 miljoner kronor. Intäkten av skatten för till riket införda varor har

av generaltullstyrelsen beräknats till 750,000 kronor för innevarande budgetår

och 600,000 kronor för budgetåret 1944/45. Riksräkenskapsverket, som

understrukit, att skattens avkastning i hög grad beror av omfattningen av

råvarutilldelningen till choklad- och sötvaruindustrien, har beräknat intäkten

av skatten under budgetåret 1944/45 till 55 miljoner kronor.

I gällande riksstat har inkomsttiteln tobaksskatt upptagis till 200

miljoner kronor. Detta belopp hade beräknats med beaktande av en på försommaren

1943 företagen nedskärning av tobaksransonerna. Emellertid kunde

till följd av lejdtrafikens återupptagande en återgång till de tidigare ransonerna

snart åter vidtagas och under hösten 1943 kunde vissa ytterligare

lättnader i regleringen genomföras. Under förutsättning att råvaruförsörjningen

icke ytterligare försämras, har tobaksmonopolet ansett avkastningen

av skatten kunna beräknas till 255 miljoner kronor för innevarande budgetår

och 260 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Riksräkenskapsverket, som

betonat svårigheterna att bedöma den sannolika tillgången på råvaror, har

tillstyrkt att inkomsttiteln för budgetåret 1944/45 upptages till 260 miljoner

kronor.

Brännvinstillverkningsskatten är i årets riksstat upptagen

till 18 miljoner kronor. Till följd av den under senare tid starkt minskade tillverkningen

av potatisbrännvin ävensom de genom den skärpta handelsspärren

avsevärt försämrade möjligheterna för export av sulfitmassa, som medfört en

betydande minskning av tillverkningen av sulfitsprit, har kontrollstyrelsen

numera beräknat intäkterna av skatten till endast 14 miljoner kronor för

innevarande budgetår. Vad beträffar skattens avkastning under budgetåret

1944/45 bär styrelsen, på grund av de stora svårigheterna alt beräkna sprit
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

tillverkningens omfattning, ansett lämpligt att i likhet med föregående år angiva

skatteinkomsten på grundval av den brännvinskvantitet, som anses svara

mot ett ungefärligt årsbehov. Med utgångspunkt härifrån har kontrollstyrelsen

beräknat skatten till 18 miljoner kronor för budgetåret 1944/45. Mot

denna uppskattning har riksräkenskapsverket icke haft något att erinra.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. I

riksstaten för löpande budgetår är förevarande inkomsttitel uppförd med 265

miljoner kronor. Den totala inleveransen av omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker har i november 1943 av kontrollstyrelsen beräknats komma

att under budgetåret uppgå till 278 miljoner kronor. För nästa budgetår

har styrelsen, under antagande av någon minskning i spritkonsumtionen, ansett

inkomsttiteln kunna beräknas till 275 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket,

som funnit de av kontrollstyrelsen gjorda beräkningarna av inkomsterna

väl låga, har ansett skatteintäkterna kunna beräknas till 285 miljoner

kronor för innevarande budgetår samt till 280 miljoner kronor för budgetåret

1944/45.

Omsättnings- och utskänkningsskatten å vin är i årets

riksstat upptagen till 11 miljoner kronor men torde, enligt av kontrollstyrelsen

gjorda beräkningar, komma att uppgå till 20 miljoner kronor. Ett belopp

av 4.5 miljoner kronor faller på den av 1943 års riksdag beslutade utskänkningsskatten;

härav utgöra dock 1.5 miljoner kronor skatt å de vinlager, som

vid skattens införande funnos å utskänkningsställena. Merinkomsten förklaras

av en fortsatt stark stegring av vinförsäljningen, vilken emellertid under

de senaste månaderna visat en avtagande tendens. Med hänsyn framför allt

till de ovissa importmöjligheterna har kontrollstyrelsen ansett inkomsterna

för nästkommande budgetår tillsvidare böra beräknas till 10 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har med hänsyn till lagerförhållandena och förefintliga

importmöjligheter ansett denna beräkning alltför låg och förordat, att

inkomsttiteln upptages med 15 miljoner kronor.

Statlig nöjesskatt. Enligt från Överståthållarämbetet och länsstyrelserna

inhämtade upplysningar skulle intäkten av den statliga nöjesskatten

kunna uppskattas till drygt 16 miljoner kronor under såväl innevarande som

nästkommande budgetår. Inkomsttiteln är i årets riksstat uppförd med 16

miljoner kronor. Med hänsyn till bland annat den merinkomst, som kan motses

genom den av 1943 års riksdag beslutade skatten å restaurangdans, har

riksräkenskapsverket beräknat inkomsterna av skatten till 17 miljoner kronor

under vartdera av budgetåren.

Rusdrycksförsäljningsmedel. Inkomsttiteln för parti handelsbolag

har för innevarande budgetår upptagits till 23 miljoner kronor, varav 21 miljoner

kronor beräknats utgöra vinstmedel å aktiebolaget Vin- & spritcentra
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

9

lens rörelse och 2 miljoner kronor beräknats inflyta i räntor och amorteringar

på de under fonden för förlag till statsverket beviljade lånemedlen till

anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker. Främst till följd av ökad total

omsättning har bolaget nu beräknat nettovinsten å rörelsen för år 1943

till omkring 33 miljoner kronor, vari dock även ingår ett belopp av 2,33 miljoner

kronor, utgörande vid försäljning av fastigheten Centralpalatset i Stockholm

uppkommen vinst. Efter föreskriven utdelning skulle återstå något mer

än 32 miljoner kronor att jämte räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna

inlevereras till statsverket under innevarande budgetår. Nämnda ränte-

och amorteringsbelopp har till följd av sulfitspritproduktionens nedgång

av bolaget beräknats stanna vid omkring 1,5 miljoner kronor.

För år 1944 har bolaget ansett försiktigheten bjuda att icke beräkna nettovinsten

till högre belopp än 28 miljoner kronor. De särskilda vinststegrande

faktorer, som påverkat utfallet för år 1943, kunde enligt bolagets mening

icke förväntas bliva lika verksamma år 1944, vartill komme vanskligheten

att nu bedöma importmöjligheterna. Bolaget beräknar att under budgetåret

1944/45 efter föreskriven utdelning kunna av vinstmedel till statsverket

inleverera något mer än 27 miljoner kronor. Till detta belopp vore att

lägga beräknade räntor och amorteringar från sulfitspritfabrikerna, vilka

bolaget icke ansett sig kunna beräkna till mera än 0,5 miljon kronor. Kontrollstyrelsen

har anslutit sig till bolagets beräkningar, medan riksräkenskapsverket

ansett inkomsterna för budgetåret 1944/45 böra upptagas till 30 miljoner

kronor.

Inkomsttiteln för detaljhandelsbolag är i riksstaten för innevarande

budgetår upptagen till 27 miljoner kronor, vilket belopp kontrollstyrelsen

även beräknar komma att inlevereras. Då under hösten 1943 förekommit

endast en mindre ökning av utminuteringen i jämförelse med 1942

medan utskänkningen under samma tid till och med något minskat, har

kontrollstyrelsen, med hänsyn även till de osäkra importmöjligheterna, ansett

ifrågavarande inkomster för nästa budgetår tills vidare icke böra upptagas

till högre belopp än 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att de allmänna restaurangbolagens

nettovinster under de senaste åren avsevärt överstigit de i vanlig ordning

utdelade vinsterna, vilket medfört en stark ökning av de balanserade vinstmedlen.

Under år 1943 har dock av dessa medel verkställts en extra inleverans

till statsverket om 6 miljoner kronor. Enligt ämbetsverkets mening böra

vinstmedel från restaurangbolagens rörelse, utöver vanlig aktieutdelning till

detaljhandelsbolagen, mera regelbundet tillföras statsverket. Uppbörden å

ifrågavarande inkomsttitel har i anledning härav icke ansetts böra beräknas

till lägre belopp än 28 miljoner kronor för såväl innevarande som nästkommande

budgetår.

Såsom av det anförda framgår, har spritcentralen år 1943 erhållit en vinst

å 2,33 miljoner kronor vid försäljningen av Centralpalatset. Med hänsyn till

vikten av att bolaget förfogar över tillräckligt belopp i egna medel för en

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

förbättring av lagerställningen, när tillfälle därtill erbjuder sig, har Kungl.

Maj:t medgivit, att nämnda belopp får disponeras för avskrivning å fastighetskontot.

Skulle riksdagen finna lämpligt att motsvarande belopp inlevereras

till statsverket, finnas emellertid möjligheter därtill.

I likhet med riksräkenskapsverket finner jag, att inkomsterna av rusdrycksmedel:

partihandelsbolag böra upptagas något högre än som från bolagets

sida föreslagits. Jag räknar därvid med möjligheten av att ränte- och

amorteringsbetalningarna från sulfitspritfabrikerna bliva större än bolaget

antagit.

Vad riksräkenskapsverket anfört angående inleveransen av vinstmedel från

restaurangbolagen kan jag i princip biträda. En slutlig prövning av frågan

synes dock böra anstå, till dess ståndpunkt fattats till det vilande förslaget

till omorganisation av system- och restaurangbolagen.»

Postverkets överskott för budgetåret 1944/45 har av riksräkenskapsverket

beräknats till 45 miljoner kronor. Departementschefen har emellertid

i statsverkspropositionen ansett postverkets överskott böra beräknas till

43 miljoner kronor.

I det vid propositionen nr 276 fogade statsrådsprotokollet har departementschefen

framlagt förslag till ny beräkning av vissa inkomsttitlar. Departementschefen

har därvid erinrat örn att han i statsverkspropositionen i likhet

med riksräkenskapsverket förutsatt, att de i statsverkspropositionen gjorda

beräkningarna senare under riksdagen skulle göras till föremål för en allmän

översyn. Sedan departementschefen meddelat, att Kungl. Majit den 14 april

1944 uppdragit åt riksräkenskapsverket att verkställa en ny beräkning av

statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna för budgetåret 1944/45,

har departementschefen anfört bland annat följande:

»Beträffande inkomst- och förmögenhetsskatten samt de övriga skatter

ävensom folkpensionsavgifterna, vilka grunda sig på årets taxering, har riksräkenskapsverket

gått i författning örn att från taxeringsmyndigheterna införskaffa

erforderligt material för bedömande av taxeringsutfallet för att på

grundval av detta material verkställa en preliminär beräkning rörande årets

taxeringsresultat för inkomst- och förmögenhetsskatten. Resultaten av denna

beräkning, i vad avser de olika av ifrågavarande taxering beroende inkomsttitlarna,

torde, så snart de blivit tillgängliga, få meddelas vederbörande riksdagsutskott.

De justeringar av den i statsverkspropositionen förordade uppskattningen

av intäkterna under de olika inkomsttitlarna, som riksräkenskapsverket ifrågasatt,

framgå av det följande.

Tullmedel beräknas för löpande budgetår inflyta med 110 miljoner

kronor. Till samma belopp har inkomsttiteln upptagits i statsverkspropositionen,

och generaltullstyrelsen har ansett detta belopp böra upptagas i riksstaten

för nästa budgetår. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möjligt

att förutse, huru de förhållanden, som inverka på tullmedelsuppbördens stor
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

11

lek, komma att utveckla sig under budgetåret 1944/45 och i anledning härav

ansett inkomsttiteln böra upptagas med ett till 100 miljoner kronor avrundat

belopp.

I allmän omsättningsskatt, vilken inkomsttitel i statsverkspropositionen

uppskattas till 300 miljoner kronor, ha av riksräkenskapsverket

beräknats under löpande budgetår inflyta 305 miljoner kronor. I brist på

säkra hållpunkter för beräkning av det framtida utfallet har ämbetsverket

med hänsyn även till inkomsttitelns storleksordning icke ansett sig böra föreslå

någon jämkning av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

Trafikskatten, som i statsverkspropositionen beräknades till 27 miljoner

kronor, har riksräkenskapsverket i anslutning till en av järnvägsstyrelsen

verkställd beräkning ansett böra upptagas till samma belopp, som beräknas

inflyta under löpande budgetår, eller 28 miljoner kronor.

Inkomsttiteln tobaksskatt, som i statsverkspropositionen upptogs

med 260 miljoner kronor, beräknas under löpande budgetår ge 263 miljoner

kronor, varav 3 miljoner kronor betingas av en omläggning av den föreskrivna

förskottsinbetalningen. Riksräkenskapsverket har icke funnit anledning

föreslå ändring av det i statsverkspropositionen upptagna beloppet.

I rusdrycksförsäljningsmedel: detalj handelsbolag beräknades

i statsverkspropositionen skola under nästa budgetår inflyta 28 miljoner

kronor. Bortsett från den vinst, som möjligen kan tillföras statsverket

från de allmänna restaurangbolagen, beträffande vilka förslag till omorganisation

från och med den 1 januari 1945 förelagts riksdagen (prop. nr 241), har

riksräkenskapsverket beräknat denna inkomsttitel för nästa budgetår till 26

miljoner kronor.

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker

beräknades i statsverkspropositionen ge 280 miljoner kronor under nästa budgetår.

Utfallet för löpande budgetår uppskattas till 300 miljoner kronor. För

nästa budgetår ha intäkterna av kontrollstyrelsen beräknats till 290 miljoner

kronor. Riskräkenskapsverket har med hänsyn till utfallssiffran för löpande

budgetår och till titelns storleksordning föreslagit, att inkomsttiteln för nästa

budgetår uppföres med 300 miljoner kronor.»

Postverkets överskott för budgetåret 1944/45 har vid den av riksräkenskapsverket

gjorda nya beräkningen upptagits till 44 miljoner kronor.

Departementschefen har i sistnämnda statsrådsprotokoll förordat, att de

olika inkomsttitlarna i riksstaten i huvudsak upplagas i enlighet med riksräkenskapsverkets

senast framlagda beräkningar. Anledning har dock icke

synts departementschefen föreligga att vidtaga ändring av de belopp, till

vilka tullmedel och rusdrycksförsäljningsmedel: detaljhandelsbolag upptagits

i statsverkspropositionen eller att höja omsättnings- och utskänkningsskatten

å spritdrycker utöver det av kontrollstyrelsen beräknade beloppet, 290 miljoner

kronor. Departementschefen har vidare tillstyrkt, alt det av riksräkenskapsverket

beräknade överskottet för postverket höjes med 2 miljoner kronor

till 46 miljoner kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Utskottet.

I anslutning till vad departementschefen sålunda anfört har Kungl. Majit

i omförmälda proposition nr 276, i vad nu är i fråga — med ändring av i

statsverkspropositionen framlagda förslag, såvitt avser upptagande i riksstaten

för budgetåret 1944/45 av nedan angivna inkomsttitlar — föreslagit riksdagen

att upptaga följande inkomsttitlar sålunda:

Trafikskatt ...................................... kronor 28 000 000

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker .... » 290 000 000

Postverket ...................................... » 46 000 000

Sammanfattningsvis må anföras, att de sålunda i propositionen nr 276 föreslagna

beräkningarna av bevillningarna i förhållande till statsverkspropositionens

motsvarande beräkningar innebära höjningar av följande inkomsttitlar,

nämligen trafikskatt med 1 miljon kronor, omsättnings- och utskänkningsskatt

å spritdrycker med 10 miljoner kronor samt postverkets överskott med 3

miljoner kronor, eller således med tillhopa 14 miljoner kronor.

Under utskottets behandling av förevarande ärende har till utskottet överlämnats

en inom finansdepartementet upprättad, den 8 juni 1944 dagtecknad

promemoria, innehållande de förnyade beräkningar rörande intäkterna under

budgetåret 1944/45 å vissa inkomsttitlar, som av riksräkenskapsverket utförts

på grundval av från taxeringsmyndigheterna införskaffat material. Enligt denna

promemoria kunde nettoinkomsten för budgetåret 1944/45 av den statliga

inkomst- och förmögenhetsskatten beräknas till 670 miljoner kronor mot i

statsverkspropositionen upptagna 635 miljoner kronor, värnskatten till 515

miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 500 miljoner kronor,

krigskonjunkturskatten till 60 miljoner kronor mot i statsverkspropositionen

upptagna 50 miljoner kronor samt den särskilda skatten å förmögenhet till 32

miljoner kronor mot i statsverkspropositionen upptagna 31 miljoner kronor.

Beräkningarna utvisa sålunda, att de i statsverkspropositionen upptagna beloppen

för ovannämnda inkomsttitlar skulle kunna höjas med sammanlagt 61

miljoner kronor.

I propositionen nr 82 har Kungl. Majit framlagt förslag till förordning örn

värnskatt för budgetåret 1944/45. Vidare har Kungl. Majit i proposition nr 242

framlagt förslag till förordning örn krigskonjunkturskatt för år 1944, m. m.

På hemställan av utskottet i betänkandena nr 34 och 39 har riksdagen i väsentliga

delar bifallit dessa förslag.

Genom proposition nr 241 har Kungl. Majit framlagt förslag angående bland

annat omorganisation av de allmänna restaurangbolagen från och med den 1

januari 1945. Denna fråga har på grund av kamrarnas skiljaktiga beslut för

innevarande riksdag förfallit (utskottets betänkande nr 36 och memorial nr

41).

Utskottet finner med stöd av de enligt ovannämnda inom finansdepartementet

upprättade promemoria av riksräkenskapsverket gjorda beräkning
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

13

arna av intäkterna under budgetåret 1944/45 följande inkomsttitlar böra för

samma budgetår upptagas till nedannämnda belopp, nämligen inkomst- och

förmögenhetsskatten 670 miljoner kronor, värnskatten 515 miljoner kronor,

krigskonjunkturskatten 60 miljoner kronor samt den särskilda skatten å förmögenhet

32 miljoner kronor.

Mot de av departementschefen i övrigt verkställda beräkningarna av bevillningarna

har utskottet intet att erinra.

På grund av vad sålunda anförts får utskottet hemställa,

1) att riksdagen måtte i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen

framlagda förslag angående skatteprocenten

besluta, att bottenskatt enligt 18 § förordningen om statlig

inkomst- och förmögenhetsskatt skall — med iakttagande av

vad i 20 § andra stycket samma förordning stadgas -— för år

1944 utgå med 150 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i 18 § 2 mom. a) och c) nämnda förordning,

samt med 200 procent av grundbeloppet för skattskyldiga,

som avses i samma moment b); samt

2) att bevillningarna för budgetåret 1944/45 måtte beräk
nas

sålunda:

Kronor Kronor

Skatt på inkomst, förmögenhet

och rörelse:

Inkomst- och förmögenhetsskatt

Värnskatt ..................

Krigskonjunkturskatt ........

Särskild skatt å förmögenhet . .

Utskiftningsskatt och ersättningsskatt

................

Bevillningsavgifter för särskilda

förmåner och rättigheter . .

Stämpelmedel ...............

670 000 000

515 000 000

60 000 000

32 000 000

1 000 000

100 000

70 000 000 i 348 ioo 000

Automobilskattemedel:

Fordonsskatt................ 27 000 000

Bensinskatt ................. 4 000 000 31 000 000

Tullar och acciser:

Tullmedel .................. 110 000 000

Allmän omsättningsskatt ..... 300 000 000

Varuskatt .................. 55 000 000

Trafikskatt ................. 28 000 000

Tilläggsskatter å bensin...... 8 000 000

Accis å silke................ 3 500 000

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Bevillningsutskottets betänkande nr 47.

Accis å margarin och vissa

Kronor

Kronor

andra fettvaror............

12 000 000

Skatt å kaffe................

8 000 000

Tobaksskatt ................

260 000 000

Brännvinstillverkningsskatt . . .

Rusdrycksförsäljningsmedel:

18 000 000

Partihandelsbolag..........

30 000 000

Detaljhandelsbolag ........

Omsättnings- och utskänknings-

28 000 000

skatt å spritdrycker........

Omsättnings- och utskänknings-

290 000 000

skatt å vin ..............

15 000 000

Maltdrycksskatt ............

38 000 000

Skatt å läskedrycker ........

10 000 000

Statlig nöjesskatt ............

17 000 000

1 230 500 000

Postverket (överskott) .........

46 000 000.

Stockholm den 15 juni 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Axel Ivar

Anderson, Sjödahl, friherre De Geer, Ekman, Velander, Björkman och Robert Berg; samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i Gävle,

Orgard, Sandberg, Falk, Lundell, Olofsson i Höganäs och Ohlsson i Kastlösa.

448123. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:444 Skrivelse till Konungen, angående beräkning av bevillningarna för budgetåret 1944/45, m. m. s. 11 i texten