Sök i Ratio Lex

Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191b

1944-02-17 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BevU 1944:7, Betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 191b

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 2 em.

Bevillningsutskottets betänkande i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition med förslag till förordning om ändring i

förordningen den 19 november 191b (nr 383) angående

stämpelavgiften.

I en den 4 februari 1944 dagtecknad, till bevillningsutskottet hänvisad proposition,

nr 58, har Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att antaga följande, vid propositionen fogade

Förslag

till

förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 (nr

383) angående stämpelavgiften.

Härigenom förordnas, alt 1, 7 och 8 §§ förordningen den 19 november

1914 angående stämpelavgiften1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

angives.

1 §•

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna till följande

avdelningar:

Fjärde avdelningen.

Rikets hovrätter;----medicinalstyrelsen; statens institut för folkhälsan;

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;---skogsstyrelsen.

7 §•

Från stämpelavgift enligt detta kap. är kronan befriad.

Dessutom äro från stämpelavgift enligt detta kap. befriade:

akademier och---överförmyndare.

1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § 1928: 317 (där förordningen i dess helhet är återgiven)

och 1943:423 samt beträffande 7 och 8 §§ 1928:317, 1929:143, 1930:243, 1932:285, 1933:378,

1934:327, 1937:511 och 942, 1938:323, 1941:115 och 419, 1942:462 ävensom 1943:423.

Bihang lill riksdagens protokoll 19H. 7 sami. Nr 7—9.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

Frihet från stämpel enligl detta kap. — dock icke med avseende å avskrift

och bevis, som på begäran utfärdas till annan än part — äger jämväl rum i

ärenden rörande ogiltighelsförklaring---oriktig ursprungsbeteckning;

i sådana på prövning av statens byggnadslånebyrå beroende ärenden, som

avse lån eller bidrag av statsmedel till främjande av bostadsförsörjningen; så

ock---inom yrkesinspektionen.

Konungen äger---utländska hamnar.

8 §■

Följande enskilda handlingar skola, även där de äro utfärdade av offentlig

myndighet, förses med stämpel på sätt här nedan stadgas.

Köp av fast egendom: avhandling därom--— egendomens värde.

Köpeavhandling, på — — — egendomens värde.

Där köpeavhandling,---sista fånget.

Sökes lagfart på grund av handling, enligt vilken arrendator inlöst fast

egendom med stöd av lagen örn förköpsrätt, åge stämpelbeläggning ej rum,

där den till vilken jordägaren sålt egendomen tidigare erlagt stämpel för sitt

fång.

Fångeshandling, på —---stämpel fri.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Av statsrådsprotokollet i ärendet inhämtas bland annat följande.

I fråga om stämpel till expeditionerna hänföras statsmyndigheterna enligt

1 § stämpelförordningen till fem olika avdelningar. Alla statsmyndigheter,

som icke särskilt angivits under någon av dessa avdelningar, äro att hänföra

till första avdelningen.

Statens institut för folkhälsan ingår icke bland de i förenämnda författningsrum

särskilt uppräknade myndigheterna.

I skrivelse till Kungl. Majit den 12 oktober 1943 har styrelsen för statens

institut för folkhälsan, under åberopande av att centrala myndigheter och

institutioner — bland dem medicinalstyrelsen — i allmänhet tillhörde fjärde

avdelningen i 1 § stämpelförordningen, hemställt att åtgärder måtte vidtagas

för institutets hänförande till nämnda avdelning.

Statskontoret har i ett den 3 november 1943 avgivet utlåtande i ärendet

förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall till styrelsens hemställan.

Enligt 1 § gällande instruktion för statens byggnadslånebyrå (SFS

1942: 931) åligger det byrån att handlägga ärenden rörande främjandet av

sadan bostadsförsörjning, som äger åtnjuta stöd enligt vissa i paragrafen

uppräknade författningar.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

3

Statens byggnadslånebyrå tillhör icke de i 1 § stämpelförordningen uppräknade

myndigheterna.

I en den 22 november 1943 dagtecknad, till Kungl. Maj:t ställd skrivelse

har statens byggnadslånebgrå hemställt, att med hänsyn till den särskilda

arten av byråns verksamhet åtgärder måtte vidtagas för införande av stämpelfrihet

beträffande protokollsutdrag och andra expeditioner från byrån.

över framställningen har statskontoret den 8 december 1943 avgivit yttrande.

Under framhållande av att statens byggnadslånebyrå icke vöre en

s. k. kristidsmyndighet har statskontoret förklarat sig av principiella skäl

icke kunna tillstyrka generell stämpelfrihet för byråns expeditioner. Då emellertid

det syfte, som tillgodosåges genom beviljandet av lån och bidrag enligt

de i 1 § av instruktionen uppräknade författningarna, vore av beskaffenhet

att motivera stämpelfrihet i dylika ärenden, ville statskontoret icke

motsätta sig, att bestämmelse infördes i 7 § stämpelförordningen örn befrielse

från stämpelplikt i ärenden, som avsåges i berörda författningar.

Den reform på arrendelagstiftningens område, som genomfördes vid 1943

års riksdag (prop. nr 346, tredje särskilda utskottets utlåtande nr 2, riksdagens

skrivelse nr 533) innebar bl. a. tillskapandet av viss förköpsrätt för

arrendator till den av honom arrenderade fastigheten. Bestämmelserna härom,

vilka trätt i kraft redan vid årsskiftet, återfinnas i 2 kap. 57 § lagen örn nyttjanderätt

till fast egendom och lagen den 22 december 1943 (nr 884) om förköpsrätt.

Enligt dessa bestämmelser äger arrendator i allmänhet, så framt han

är förvarad vid sin rätt till nytt arrende, att, när den arrenderade fastigheten

säljes, lösa till sig densamma till det pris köparen utfäst. Gör arrendatorn bruk

av sin förköpsrätt, åligger det honom att till köparen eller, i den mån dennes

betalningsskyldighet ej blivit fullgjord, till säljaren utgiva köpeskillingen

med avdrag för viss intecknad gäld. Därjämte åligger det arrendatorn

att ersätta köparen vissa utgifter i samband med fastighetsförvärvet, däribland

utgifterna för lagfart å fånget. — Går fastighet, som är underkastad

förköpsrätt, i byte, äger arrendator inlösa densamma efter dess värde

vid den tid, då bytesavtalet slöts, och skall därvid vad som stadgats beträffande

förköpsrätt vid fastighets försäljning äga motsvarande tillämpning.

Av det anförda framgår, att arrendator, som med begagnande av sin förköpsrätt

inlöst den av honom arrenderade fastigheten, enligt gällande bestämmelser

kan komma att få erlägga lagfartsstämpel för såväl köparens som

sitt eget fång. Denna omständighet har uppmärksammats i det sakkunnigbetänkande,

som legat till grund för ifrågavarande lagstiftning (SOU 1938: 38

sid. 396), och det har därvid framhållits såsom önskvärt, att — i överensstämmelse

med vad sorn gällde vid överlåtelse av köpehandling - stämpelfrihet

medgåves arrendatorn, då denne för sin del sökle lagfart.

Vad angår den av föredragande departementschefen till stöd för de i propositionen

framlagda förslagen lämnade motiveringen i ar utskottet hänvisa

till propositionen.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Utskottet.

4 Bevillningsutskottets betänkande nr 7.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts förslag,

får hemställa,

att riksdagen måtte, med bifall till Kungl. Maj :ts förevarande

proposition nr 58, antaga det vid propositionen fogade

förslaget till förordning örn ändring i förordningen den 19

november 1914 (nr 383) angående stämpelavgiften.

Stockholm den 17 februari 1944.

På bevillningsutskottets vägnar:

A. J. BÄRG.

Närvarande:

från första kammaren: herrar Johan Bärg, Elon Andersson, Wahlmark, Sjödahl,

friherre De Geer, Ekman, Frans Ericson, Velander, Björkman och Sylwan, samt

från andra kammaren: herrar Lövgren, Hagberg i Malmö, Hammarlund, Olsson i

Gävle, Orgdrd, Falk, Lundell, Karlsson i Grängesberg, Sundström i Skövde och Boman.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:62 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majds proposition med förslag till förordning om ändring i förordningen den 19 november 1914 a1 i texten