Bankoutskottets memorial nr 1
1944-01-15 · 22 sidor, varav 20 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 20 av 22 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1944:1, Bankoutskottets memorial nr 1
Dokumentets text
Bankoutskottets memorial nr 1.
1
Nr 1.
Ankom till riksdagens kansli den 15 januari 1944 kl. 2 em.
Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksbanken
till bankoutskottet avgivna berättelse.
Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit
den av fullmäktige i riksbanken, jämlikt föreskrift i 37 § lagen för
Sveriges riksbank, till utskottet avgivna berättelsen om bankens tillstånd,
rörelse och förvaltning under år 1943, får härmed enligt gällande instruktion
till riksdagen överlämna samma berättelse.
Stockholm den 15 januari 1944.
På bankoutskottets vägnar:
HARALD ÅKERBERG.
Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit:
från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Nordenson, Sundvik, Friggeråker, Ohlin,
Leander och Johansson i Fårekulla;
från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Mattsson i Eneryda,
Andersson i Munkaljungby, Barnekow, Sundberg och Ericsson i Kinna.
Bihang till riksdagens protokoll 19//4. 8 sami. Nr 1.
1
Bankoutskottets memorial nr 1.
3
Berättelse till bankoutskottet angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning.
Jämlikt föreskrift i 37 § lagen för Sveriges riksbank få fullmäktige i riksbanken
härmed till bankoutskottet avgiva berättelse angående riksbankens
tillstånd, rörelse och förvaltning under år 1943.
Den svenska valutamarknaden har under år 1943 liksom under de närmast
föregående åren präglats av det överskott, som den löpande betalningsbalansen
med utlandet givit upphov till. Detta överskott har kommit att huvudsakligen
påverka riksbankens guldbehållning och nettotillgodohavanden gentemot
utlandet, i det att affärsbankernas valutaställning — såsom framgår av följande
tabell — endast uppvisat smärre fluktuationer. Det inflöde av guld och
valutor, som Sveriges betalningsförbindelser med utlandet samt i någon mån
handeln med guld inom landet under året åstadkommit, har för riksbankens
del tagit sig uttryck i en ökning av guldbehållningens dagsvärde med 221
miljoner kronor och av valutatillgodohavandena med netto 100 miljoner kronor.
Denna utveckling av riksbankens utländska reserver har bestämts av å
ena sidan oundvikliga konsekvenser av föreliggande ekonomiska relationer
med utlandet, å andra sidan en strävan att fördela de utländska placeringarna
med hänsyn till risk- och beredskapssynpunkter.
Riksbankens och affärsbankernas guld och valutor}
(Miljoner kronor; vid månadens slut.)
Riks-
bankens
guldbe-
bållning
(dags-
värde)
Riksbankens ställning till
utlandet
Affärsbankernas ställning till
utlandet
till-
gångar2
skulder
netto
tillgångar
skulder
netto
1942 december
1,400.7
579.6
28.3
+ 551.3
93.2
234.1
— 140.9
1943 mars . . .
1,443.4
603.9
37.4
+ 566.5
88.3
232.5
— 144.2
juni ....
1,459.2
658.o
31.4
+ 626.6
98.2
236.8
— 138.6
september
1,570.2
618.y
30.7
+ 588.1
92.6
219.i
— 126.6
december
1,627.4
693.7
42.i
+ 651.6
88.4
237.3
— 148.9
1 Siffrorna avse, dilr ej annat angives, bokförda vården.
’ AvBer endast i den supplementära sedeltäckningen medräknade tillgångar.
4
Bankoutskottets memorial nr 1.
Genom att riksbanken till fasta kurser förvärvat sådana belopp av de viktigare
valutorna, som utbjudits i marknaden, ha växelkurserna även under år
1943 i stort sett icke undergått några förändringar. Den portugisiska escudon
har dock varit underkastad en del smärre fluktuationer. För att ernå bättre
överensstämmelse mellan de utländska och de svenska noteringarna av den
argentinska peson och den kanadensiska dollarn genomfördes vidare vissa
justeringar av dessa valutors kurser. Sålunda höjdes den 7 augusti säljkursen
för 100 pesos från 100 till 104.50 kronor, medan köpkursen för den kanadensiska
dollarn den 14 oktober höjdes från 3.75 till 3.77.
Riksbankens valutaköp lia lett till att penningmarknaden tillförts likvida
medel. I samma riktning ha verkat de nettoutbetalningar från utlandets clearingtillgodohavanden
i Sverige, som riksbanken gjort på clearingnämndens
uppdrag. Å andra sidan har en viss avveckling av finansieringen genom riksbanken
av statliga inköp i utlandet samt av riksbankens kreditgivning till utlandet
påverkat marknaden i åtstramande riktning. Genom samtliga här avsedda
transaktioner uppkom under år 1943 ett medelstillskott till penningmarknaden
på sammanlagt omkring 260 miljoner kronor mot omkring 150
miljoner kronor under år 1942.
Kreditmarknadens utveckling har även under år 1943 påverkats huvudsakligen
av transaktionerna med utlandet samt av det statliga utgiftsöverskottet
och dess finansiering. Särskilt i den mån denna senare varit förlagd till
bankerna — under året har detta varit fallet med omkring en fjärdedel av
utgiftsöverskottet — har en utvidgning av betalningsmedelsförsörjning och
kreditunderlag kommit till stånd. Som uttryck härför kan den fortgående
stegringen i sedelcirkulationen samt i allmänhetens behållningar på de kortfristiga
inlåningsråkningarna i affärsbankerna betraktas. Även behållningarna
på sparkasse-, depositions- och kapitalräkning ha visat en markerad tillväxt.
I vilken grad denna tillväxt jämväl representerar tillfällig kassahållning från
näringslivets sida, vilken endast av förräntningsskäl placerats på tidsbundna
inlåningsräkningar, eller är ett resultat av ett ökat enskilt sparande är icke
möjligt att bedöma. Det enskilda sparandets betydelse för den penningpolitiska
och allmänt ekonomiska utvecklingen finnes det alltjämt anledning
att betona.
Medan de antydda tendenserna beträffande betalningsmedelsförsörjning och
inlåning i huvudsak inneburit en fortsättning av den utveckling, som gjort
sig gällande på kreditmarknaden sedan mitten av år 1940, tyda uppgifterna
örn affärsbankernas utlåning snarast på att en förändring av situationen ägt
rum. Den föga betydande ökning av affärsbankernas totala, inhemska utlåning,
som kunde registreras under år 1942, var huvudsakligen att hänföra till
en stegring under sista delen av året av lånen mot statsobligationer i samband
med emissionen av två premielån. Under år 1943 däremot har denna utlåning
visat en mera allmän stegring, som omfattat såväl lån mot obligationer som
lån mot inteckningar och mot namnsäkerhet. Samtidigt härmed ha emellertid
Bankoutskottets memorial nr 1.
5
affärsbankernas placeringar i skattkammarväxlar och statsobligationer varit
av mindre omfattning — ehuru fortfarande av betydande storlek — under
år 1943 än närmast föregående år.
Trots att den expansiva utvecklingen på kreditmarknaden tidvis under
året utlöst vissa tendenser till en räntesänkning, har den tidigare uppnådda,
såsom önskvärd angivna räntestabiliseringen i huvudsak kunnat vidmakthållas.
Av betydelse härvid har varit bland annat riksgäldskontorets upplåningspolitik.
Sålunda ha emissionerna under våren 1943 av ett sexårigt 3 % och ett
45-årigt 3% % obligationslån samt under hösten av ett 47-årigt 3''/2 % obligationslån
bidragit till att bibehålla det på obligationsmarknaden rådande ränteläget.
Inom vissa sparbanker ha placeringssvårigheter i samband med insättningsökningarna
föranlett överväganden örn en sänkning av inlåningsräntorna. En
dylik sänkning med i allmänhet % % har under året företagits av ett tjugotal
av landets sparbanker. I syfte att motverka en vidare utveckling i denna
riktning har riksbanken i samarbete med riksgäldskontoret erbjudit sparbankerna
vissa, efter ändamålet avpassade placeringsmöjligheter. Sålunda ha sparbankerna
— och under senare delen av året även vissa centralkassor för jordbrukskredit
— beretts möjligheter att genom riksbanken bland annat förvärva
skattkammarväxlar och statsobligationer med kort återstående löptid samt
verkställa insättningar av medel bundna på omkring 6, respektive 10 år till en
räntesats av 3, respektive 3% %•
Riksbanken har under år 1943 liksom under föregående år mottagit inbetalningar
avseende ännu ej förfallna skatter. Beloppet av dylika inbetalningar
utgjorde 38.6 miljoner kronor mot 15.5 miljoner kronor föregående år.
Riksbankens nettovinst uppgick under år 1943 till 9,409,229 kronor 61 öre
mot 19,381,373 kronor 25 öre år 1942. Härvid har liksom under år 1942 resultatet
av handeln med guld icke medräknats, medan å andra sidan kostnaderna
för guldtransporter, vilka under sista åren varit obetydliga, icke belastats vinstock
förlustkontot.
Vid en jämförelse mellan vinstresultaten för åren 1942 och 1943 bör bland
annat beaktas, att vissa inkomster, som riksbanken haft under det förra året
vid försäljningar av obligationer, under år 1943 i huvudsak bortfallit. Vidare
har riksbanken under hela år 1943, men endast under de sista månaderna av
år 1942, gottgjort riksgäldskontoret ränta på medel innestående på kontorets
checkräkning.
Guldbehållningen har vid uppgörandet av bokslutet för år 1943 upptagits
till ett värde av 2,480 kronor per kilogram. Skillnaden mellan inköps- och bokföringspriserna
har vid inköp av guld debiterats ett särskilt guldregleringskonto.
Vid försäljning av guld har detta konto krediterats med skillnaden mellan
försäljningspriset och bokföringsvärdet.
De utländska valutorna ha upptagits till lägre kurser än de vid årets slut
gällande. Vid köp och försäljning av valutor har skillnaden mellan tillämpade
6 Bankoutskottets memorial nr 1.
kurser och bokföringskurser debiterats, respektive krediterats kursdifferenskontot.
Saldot av kursdifferens- och guldregleringskontona har i balansräkningen
den 31 december 1943 upptagits såsom tillgång med sammanlagt 552,691,807
kronor 94 öre. Motsvarande saldo vid slutet av år 1942 utgjorde 446,399,404
kronor 96 öre.
opaginerad Kontrollera mot PDF
8
Bankoutskottets memorial nr 1.
Vinst- och
1942
1
9 4 3
DEBET.
Kronor
Kronor
Kronor
(Utgifter och förluster)
Lånerörelse.
*
Räntor på checkräkning...............
72
91
43
16
Avskrivna eller inom linjen förda, såsom osäkra
ansedda fordringar.................
2,851
51
2,326
09
2,369
25
(2,924
42
)
Förvaltningskostnader.
Avlöningar:
Arvoden till fullmäktige, suppleanter för full-
mäktige samt inspektören för pappersbruket
52,509
32
52,851
16
Avlöningar till direktionsledamöterna samt vika-
rier för deputerade................
111,606
—
107,951
75
Avlöningar till ordinarie tjänstemän.......
2,716,055
74
2,594,692
52
Arvoden till styrelseledamöterna vid avdelnings-
kontoren och suppleanter för dem.......
104,329
09
104,580
65
Arvode till ombudsmannen vid avdelningskonto-
ret i Malmö.....................
2,400
—
2,400
—
Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal . .
731,381
78
666,280
44
Arvoden och särskilda ersättningar........
27,856
28
25,498
50
Rörligt tillägg.....................
481,375
10
457,667
55
Kristillägg.......................
465,560
11
488,138
17
Barntillägg.......................
20,755
53
19,987
68
4,520,048
42
(4,713,828
95
Pensioner m. m.:
Pensioner åt f. d. befattningshavare.......
389,461
67
438,652
29
» åt efterlevande till f. d. befattnings-
havare...................
230,060
41
229,918
12
Diverse pensioner och understöd.........
7,296
—
6,791
09
Dyrtidstillägg åt f. d. befattningshavare.....
71,331
—
55,804
—
» » efterlevande till f. d. befatt-
ningshavare............
1,873
60
1,444
—
» å diverse pensioner och understöd
2,319
—
1,943
—
Rörligt tillägg.....................
10,252
05
26,498
55
Kristillägg.......................
80,253
49
94,889
67
Barntillägg.......................
27
—
—
—
855,940
72
(792,874
22
Förvaltninqsutgifter...............
1,416,275
36
1,408,068
84
Kostnader för sedeltryckeriet'').........
466,440
38
663,654
35
Kostnader för pappersbruket i Tumba'') . . .
673,111
98
810,730
93
övriga utgifter.........
696,477
45
1,378,587
80
8,761,932
76
9,639,400
31
Vinst..........................
19,381,373
25
9,409,229
61
Summa
28,143,306
01
19,048,629
92
*) Avlöningar till kontors- och teknisk personal, som t. o. m. 1942 belastades huvudkontorets avlöningsräkning,
utgjorde 1942:
för tryckeriet.......kr. 110,017: 45 och
» pappersbruket .... » 45,469: 40.
Bankoutskottets memorial nr 1.
9
förlusträkning.
1942
1
9
4 3
KREDIT.
Kronor
Kronor
Kronor
(Inkomster och vinster)
Lånerörelse.
Räntor å diskonterade växlar...........
341,453
48
277,472
60
j » hypoteks- och kommunlån.......
3,443,589
21
2,854,115
35
» > avbetalningslån..............
1,853,153
51
1,816,196
91
> » kredit i checkräkning..........
113,780
92
88,619
13
Avgifter för kredit i checkräkning........
12,367
76
10,798
95
Inkasseringsavgifter m. m..............
801
45
1,103
16
Inbetalningar å inom linjen förda eller avskrivna
4,600
24
4,393
14
5,052,699
24
(5,769,746
57
utrikesrörelse inkl. remboursprovisioner . . .
7,166,038
61
5,894,757
95
Svenska statspapper och obligationer.
13,574,581
35
6,801,311
57
övriga inkomster.
Provisioner.......................
718,905
59
367,230
34
Avgifter för i förvar mottagna depositioner . . .
195,458
58
197,398
81
Ersättningar för utländska clearingar.......
100,000
—
100,000
—
Ersättning för bestyr med statens bosättnings-
lån..........................
81,750
—
80,470
—
Inkomster av fastigheter..............
316,321
84
307,888
04
220,503
47
246,873
97
1,299,861
16
(1,632,939
48
Summa
28,143,306
01
19,048,629
92
10
Bankoutskottets memorial nr 1
Utgående
1942
1
9 4 3
Kronor
Kronor
Kronor
DEBET.
(Tillgångar och fordringar)
Kassa.
Metallisk hassa:
Guldmynt enligt 1873 års myntkonvention
46,010,245
—
46,012,155
—
Omyntat guld samt äldre svenskt guldmynt
647,957,597
72
766,037,333
03
Utländskt guldmynt..............
44,171,571
04
41,921,518
58
853,971,006
61
738,139,413
76
Annan kassalillgång:
Silvermynt...................
148,965
70
327,485
31
Brons-, järn- och kopparmynt........
15,953
78
26,321
88
Andra bankers postväxlar, checkar m. m.
54,465,590
53
30,006,925
68
Utländska bankers sedlar..........
507,503
09
3,760,504
83
34,121,237
70
793,277,426
86
888,092,244
31
Svenska statspapper och
obligationer.
Riksgäldskontorets växelkrediter......
541,000,000
—
491,000,000
—
Andra svenska statspapper.........
6,094,378
83
4,432,146
93
Andra svenska obligationer.........
2,766,805
—
175,480
—
495,607,626
93
549,861,183
83
Lånerörelse.
Rediskonterade växlar............
176,552
89
—
—
Diskonterade växlar..............
9,232,182
20
7,586,236
81
Hypoteks- och kommunlån.........
130,578,374
07
81,208,307
30
Avbetalningslån................
45,468,384
—
45,079,958
—
Kredit i checkräkning............
4,175,037
10
4,404,006
72
På indrivning beroende medel.......
15,773
48
9,055
26
138,287,564
09
189,646,303
74
U trikesrörelse.
Utländska statspapper och obligationer . .
453,115,561
58
525,724,660
—
Växlar, betalbara i utlandet.........
7,536,331
77
8,344,251
14
Fordran hos utländsk bank eller bankir
225,054,791
65
260,535,784
23
794,604,695
37
685,706,685
—
Kursdifferenskonto............
275,557,251
89
281,289,915
96
Guldregleringskonto...........
170,842,153
07
271,401,891
98
552,691,807
94
446,399,404
96
Hos Riksgäldskontoret innestående
medel...........
6,767,843
18
6,767,843
18
Till Riksgäldskontorets förfogande
ställda medel .......
675,046,904
05
625,168,699
44
Övriga tillgångar.......
183,705,312
31
165,432,945
85
Summa
3,530,411,063
931
3,666,653,427
11
Bankoutskottets memorial nr 1
11
balansräkning.
1942
1
9
4 3
Kronor
Kronor
Kronor
KREDIT.
(Skulder)
Utelöpande sedlar.......
2,015,544,724
14
2,265,905,227
78
Postväxelräkning.......
3,252,914
71
5,093,076
13
Depositionsräkning......
72,462,125
70
116,087,858
01
Kapitalräkning........
45,279,097
34
50,252,750
76
Uppsägningsräkning......
101,201,284
75
151,578,302
63
Checkräkning.
Skuld till statliga myndigheter.......
743,867,574
65
539,055,160
12
Skuld till bankaktiebolag..........
161,410,356
15
98,214,349
55
Övriga medel .................
25,371,166
07
61,554,495
28
698,824,004
95
930,649,096
87
Utrikesrörelse.
Skuld till utländsk bank eller bankir . . .
28,280,446
74
42,069,672
68
Övriga skulder........
186,546,663
96
200,238,594
84
Kapital.
Grundfond...................
50,000,000
—
50,000,000
—
Avbetalningslånefond.............
50,000,000
—
50,000,000
—
Reservfond...................
20,000,000
—
20,000,000
—
Tjänstepensionsfond.............
2,863,441
32
2,863,441
32
Familjepensionsfond.............
3,904,401
86
3,904,401
86
Balanserade vinstmedel:
från föregående år.............
1,045,493
29
426,866
54
vinst för året ................
19,381,373
25
9,409,229
61
136,603,939
33
Ansvarsförbindelser . . . 10,510,000: —
147,194,709
72
Därtill kommer den ej inbetalda
delen av Riksbankens innehav av
aktier i Internationella Banken
nom. Schw. Frea 10,000,000 (4,000
aktier å 2,500: — Schw. Tres),
utgörande 75 % av beloppet eller
Schw. Frea 7,500,000: —.
Summa
3,530,411,063
93
3,666,653,427
11
12
Bankoutskottets memorial nr 1
Vissa inom linjen förda tillgångar och skulder vid 1942 och
1943 års slut.
1942
1943
Kronor
Kronor
Tillgångar.
Riksbankens mynt- och medaljsamling..........
33,226
22
33,226
22
Taxeringsvärdet av riksbankens fastigheter vid årens
slut enligt nedanstående specifikation.........
14,972,400
—
14,972,400
—
Aktier i Internationella Banken...............
1,800,000
—
1,800,000
—
Summa
16,805,626
22
16,805,626
22
Fastigheten i:
Stockholm: bankhuset...................
4,250,000
—
4,250,000
—
sedeltryckeriet................
1,200,000
—
1,200,000
—
Göteborg...........................
800,000
—
800,000
—
425,000
—
425,000
—
200,000
_
200,000
_
280,000
_
280,000
_
Halmstad...........................
380,000
—
380,000
—
Härnösand..........................
175,000
—
175,000
—
Jönköping...........................
150,000
—
150,000
—
Kalmar............................
380,000
—
380,000
—
Karlskrona..........................
550,000
—
550,000
—
Karlstad................■............
160,000
—
160,000
—
Kristianstad.........................
230,000
—
230,000
—
Linköping...........................
240,000
—
240,000
—
325,000
—
325,000
—
Mariestad...........................
137,000
—
137,000
—
Norrköping..........................
313,300
—
313,300
—
Nyköping...........................
428,600
—
428,600
—
Sundsvall...........................
250,000
—
250,000
—
Uppsala............................
535,000
—
535,000
—
175,000
—
175,000
—
Vänersborg..........................
250,000
—
250,000
—
315,000
—
315,000
—
Örebro.............................
275,000
—
275,000
—
Östersund...........................
115,000
—
115,000
—
Tumba............................
2,433,500
—
2,433,500
—
Summa
14,972,400
—
14,972,400
—
Skulder.
Utelöpande post växlar ....................
12,277
39
12,277
39
» transportsedlar å 3 och 2 rdr på ofärgat
papper .......................
338,473
40
338,473
40
» bankosedlar å riksdaler och skillingar . . .
1,315,328
04
1,315,328
04
Lånebanksobligationer med 4 % ränta på ränta ....
548
08
548
08
» » 4''/» % » ..........
5,527
07
5,527
07
» »3 % » ..........
588
64
588
64
Förbindelser med 4 % ränta för under åren 1802 och
1803 inlämnat silver (s. k. silversedlar).........
924
61
924
61
Realisationsobligationer med 4 % ränta till förfallodagen,
utgivna för riksgäldssedlarnas inlösen 1803—1807 . .
417
58
417
58
Summa
1,674,084
81
1,674,084
81
13
Bankoutskottets memorial nr 1.
Beträffande avbetalning slånen redovisas i nedanstående översikt de
belopp, som de olika kontoren den 31 december 1943 hade fått sig tilldelade,
samt antal och belopp av vid samma tidpunkt utestående lan.
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
14,095,000
11,522
13,938,565
65
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,250,000
2,949
2,819,234
—
Malmö........
3,250,000
2,652
2,916,306
61
Falun.........
1,250,000
755
1,038,816
—
Gävle ........
1,750,000
1,471
1,593,253
—
Halmstad......
1,200,000
542
1,039,813
—
Härnösand .....
1,050,000
682
805,011
—
Jönköping......
2,300,000
1,509
2,033,621
—
Kalmar .......
725,000
459
531,758
—
Karlskrona.....
1,050,000
809
855,067
—
Karlstad.......
730,000
447
619,613
—
Kristianstad.....
585,000
341
535,457
—
Linköping......
1,350,000
777
1,185,361
—
Luleå.........
1,950,000
1,993
1,746,596
—
Mariestad......
700,000
329
561,866
—
Norrköping.....
1,600,000
1,258
1,378,659
—
Nyköping......
910,000
540
826,002
—
Sundsvall......
1,075,000
990
860,800
—
Umeå ........
2,025,000
1,462
1,765,379
—
Uppsala.......
3,570,000
2,683
3,303,806
—
Visby.........
950,000
599
758,988
—
Vänersborg.....
775,000
402
585,374
—
Västerås.......
1,050,000
756
974,250
—
Växjö........
500,000
271
409,371
—
Örebro........
1,150,000
877
1,034,236
—
Östersund......
1,160,000
753
971,810
—
Summa
50,000,000
37,828
45,089,013
26
Den 31 december 1943 utestående belopp fördelade sig på följande
sätt:
Kr. 27,079,877:07
» 17,509,336: 19
» 499,800: —
A-lån
B-lån
C-lån
Kr. 45,089,013:26
14
Bankoutskottets memorial nr 1.
Under riksbankens förvaltning men utan att ingå i dess balansräkning
äro ställda spannmålskreditfonden och bosättningslånefonden.
Från sfannmålskr edit] onden voro den 31 december 1943 två krediter
beviljade, nämligen en vid huvudkontoret på 100,000 kronor, varav intet
utestod, och en vid avdelningskontoret i Karlskrona på 400,000 kronor,
med hela beloppet utestående.
Bosättningslänefondens fördelning på de olika kontoren samt antal
och belopp av utestående lån den 31 december 1943 framgå av följande
sammanställning:
Tilldelat
Utestående lån
belopp
Kronor
Antal
Belopp
Kronor
Huvudkontoret.................
7,863,393
50
12,741
7,366,920
87
Avdelningskontoret i: Göteborg.......
3,275,000
—
5,647
3,223,107
80
Malmö.........
3,250,000
—
5,613
3,122,681
75
Falun........
875,000
—
1,542
847,371
—
Gävle........
1,225,000
—
2,153
1,162,073
90
Halmstad......
675,000
—
1,164
656,400
—
Härnösand.....
425,000
—
932
405,589
—
Jönköping.....
1,300,000
—
2,196
1,239,051
50
Kalmar.......
500,000
—
958
453,513
56
Karlskrona.....
425,000
—
815
386,895
25
Karlstad......
1,000,000
—
1,960
948,732
—
Kristianstad ....
525,000
—
1,172
486,354
—
Linköping.....
500,000
—
1,286
446,893
—
Luleå........
575,000
—
1,140
547,122
—
Mariestad......
750,000
—
1,239
735,831
—
Norrköping.....
575,000
—
1,175
549,803
—
Nyköping......
850,000
—
1,487
838,873
—
Sundsvall......
400,000
—
786
376,588
—
Umeå........
400,000
—
778
397,292
—
Uppsala.......
550,000
—
889
516,960
Visby........
175,000
—
292
154,799
—
Vänersborg.....
600,000
—
1,143
591,718
—
Västerås......
900,000
—
1,554
871,973
—
Växjö........
325,000
—
645
296,506
—
Örebro.......
1,200,000
—
1,909
1,163,250
—
Östersund.....
325,000
—
724
320,465
—
Summa
29,463,393
50
51,940 |
28,106,763
63
Bankoutskottets memorial nr 1.
15
Riksbankens styrelse och vissa förvaltningsåtgärder.
§ 1.
Vid det val av fullmäktige i riksbanken, som ägt rum under år 1943, hava
undertecknade Gränebo och Anderson, vilka voro i tur att avgå, fått sina uppdrag
förnyade för valperioden 1943—1946.
Till suppleanter för tiden från valet, till dess nytt val under år 1944
försiggått, utsagos dåvarande bankrådet, nuvarande bankdirektören Harald
Magnusson, ledamoten av riksdagens första kammare Johan Fritjof Ekman
och ledamoten av riksdagens andra kammare John Helmer Bergvall (samtliga
omvalda).
Fullmäktige utsågo därefter inom sig för tiden till utgången av år 1943:
till vice ordförande samt förste deputerad och riksbankschef undertecknad
Rooth,
till andre deputerade undertecknade Amnér och Björnsson för respektive
huvudkontoret och avdelningskontoren,
till inspektör för sedeltryckeriet undertecknad Björnsson och
till inspektör för pappersbruket undertecknad Jonsson.
Därjämte meddelade fullmäktige för samma tid dels bankdirektören Ferdinand
Wallberg förlängt förordnande att vara vice riksbankschef dels ock
herr Magnusson fortsatt uppdrag att handlägga göromål, som ankomma på
ledamot av direktionen.
Sedan 1943 års riksdag under höstsessionen fattat beslut angående omorganisation
av riksbanken, innebärande bland annat förändrad sammansättning
av riksbankens ledning, hava fullmäktige beslutat följande.
Undertecknad Rooth har erhållit förlängt förordnande såsom riksbankschef
— tillika vice ordförande bland fullmäktige — för tiden till dess nytt val
av fullmäktige ägt rum innevarande år.
Såsom vice riksbankschef har herr Wallberg erhållit förlängt förordnande
för tiden den 1 januari—29 februari 1944, vid vilken sistnämnda tidpunkt
han kommer att övergå till privat anställning.
I avvaktan på nytt fullmäktigeval har frågan om utseende av den nye
deputeraden bordlagts. Jämväl frågan om tillsättande av den för sedeltryckeriet
och pappersbruket gemensamma industristyrelsen har bordlagts. Intill
dess industristyrelsen blivit utsedd, hava undertecknade Björnsson och Jonsson
meddelats förlängda uppdrag såsom inspektörer för tryckeriet, respektive
pappersbruket.
Fullmäktige hava fastställt turordning för tjänstgöringen såsom jourhavande
fullmäktig under januari och februari 1944.
16
Bankoutskottets memorial nr 1.
I samband med att befattningarna såsom andre deputerade upphört med
utgången av år 1943 hava undertecknade Amnér och Björnsson tillerkänts
pension.
För tiden den 1 januari 1944—31 december 1946 haya fullmäktige utsett
herr Magnusson och t. f. bankrådet Klas Böök till bankdirektörer, med uppdrag
för herr Magnusson att vara chef för sektion I (för allmänna bankärenden)
och för herr Böök att vara chef för sektion II (för centralbanksärenden).
I avvaktan på herr Magnussons återkomst till Sverige från Amerikas Förenta
stater, där han jämväl under år 1943 tjänstgjort såsom finansråd vid
svenska beskickningen och såsom riksbankens och valutakontorets representant,
har undertecknad Amnér erhållit uppdrag att tillsvidare fullgöra göromål,
som eljest skola åvila chefen för sektion I. Herr Magnusson beräknas
återkomma till Sverige under nästkommande februari.
Till chef för sektion III (för interna och administrativa ärenden) har utsetts
herr Wallberg för samma tid som hans förordnande såsom vice riksbankschef
omfattar.
Till frågan om utseende av efterträdare till herr Wallberg hava fullmäktige
ännu icke tagit ställning.
Såsom ställföreträdande sektionschefer hava utsetts, å sektion I bankokommissarien
klarald Wahlgren och å sektion III bankokommissarien Hjalmar
Ekengren. Ställföreträdande sektionschef å sektion II har ännu icke utsetts.
Fullmäktige hava fastställt instruktion för direktionen att tillsvidare tilllämpas
interimistiskt.
Vidare hava fullmäktige tillsatt en kommitté med uppdrag att i enlighet
med de närmare direktiv, som fullmäktige kunde komma att meddela, medverka
vid omorganisationens genomförande. Till ordförande i kommittén har
undertecknad Jonsson interimistiskt utsetts i avvaktan på att nytt fullmäktigeval
och val av deputerad ägt rum — efter vilken tidpunkt deputeraden ansetts
böra ingå i kommittén.
Beträffande de beslut i övrigt, som fullmäktige fattat såsom omedelbar
följd av riksdagens beslut angående omorganisationen, få fullmäktige hänvisa
till sina protokoll den 21 december 1943, §§ 3—28 och den 29 december
samma år, §§ 4—6.
§ 2.
Till delegerade för riksdagens verk för tiden från och med den 1 januari
1944 hava fullmäktige för sin del utsett undertecknade Amnér och Björnsson.
I avvaktan på stundande nyval av fullmäktige hava förordnandena begränsats
till utgången av nästkommande februari.
Fullmäktige hava gemensamt med fullmäktige i riksgäldskontoret utsett
riksgäldsdirektören Fredrik Sandberg och f. d. bankokommissarien Arvid
Bertil att under år 1944 å riksbankens och riksgäldskontorets vägnar vara,
herr Sandberg ledamot i direktionen för Göta kanalverk och herr Bertil ombud
vid revisionen av samma verk.
Bankoutskottets memorial nr 1.
17
§ 3.
Samtliga direktörer vid avdelningskontoren hava erhållit förlängda förordnanden
med undantag av direktören vid kontoret i Kalmar Gunnar Sahlberg,
vilkens förordnande på grund av sjukdom upphört med utgången av nästlidna
år.
Förordnandetiden utgör i regel den 1 januari 1944—30 september 1946,
dock att, beroende på vederbörandes levnadsålder, förordnandetiden begränsats
till utgången av september 1945 för direktörerna vid kontoren i Göteborg
och Östersund Thure Isaksson och Gustaf Lundholm samt till utgången
av september 1944 för direktören vid kontoret i Malmö Harald Svensson.
Till Svenssons efterträdare såsom direktör vid kontoret i Malmö har för
tiden från och med den 1 oktober 1944 till och med den 30 september 1946
utsetts direktören vid riksbankens avdelningskontor i Örebro Georg Westgren,
och till dennes efterträdare för samma tid har förordnats kamreraren vid
kontoret i Uppsala Knut Hermansson.
Till direktör vid kontoret i Kalmar för tiden den 1 januari 1944—30
september 1946 har utsetts kamreraren vid riksbankens avdelningskontor i
Härnösand Hjalmar Sjögren.
§ 4.
Några förändringar beträffande kontorsstyrelsernas ordinarie ledamöter i
övrigt hava icke ägt rum under året.
I avbidan på förslag från vederbörande kontorsstyrelser beträffande det
antal styrelseledamöter, som i fortsättningen bör utses enligt § 26 bankoreglementet,
sådant detta författningsrum lyder från och med den 1 januari
1944, ha de för år 1943 utsedda styrelseledamöterna — bortsett från direktörerna
— jämte suppleanter erhållit förlängda förordnanden till och med
utgången av innevarande januari.
§ 5.
I penningpolitiskt syfte hava under år 1943 vidtagits bl. a. nedan angivna
åtgärder:
Den 14 januari 1943 rekvirerade riksbanken från riksgäldskontoret skattkammarväxlar
till ett belopp av 50 miljoner kronor, varav 25 miljoner kronor
per den 20 april 1943 och 25 miljoner kronor per den 20 därpå följande
juli. Dessa växlar såldes till sparbanker.
Den 8 juli 1943 rekvirerade riksbanken ytterligare skattkammarväxlar
från riksgäldskontoret för likaledes 50 miljoner kronor per den 20 oktober
1943. Av dessa växlar såldes 26.r» miljoner kronor till sparbanker.
Riksbankens sammanlagda kostnader för nu omförmälda växlar uppgingo
till 194,413 kronor 83 öre.
För att minska sparbankernas förräntningssvårigheter beslöto fullmäktige i
Bihang till riksdagens protokoll 19////. 8 sami. Nr 1.
18 Bankoutskottets memorial nr 1.
februari 1943, att riksbanken skulle tillsvidare mottaga insättningar frän
dylika banker mot 3 % ränta intill ett belopp av 50 miljoner kronor, under
förutsättning att de insatta medlen bundos per den 15 april 1949. Sammanlagt
insattes pä detta sätt 42.8 miljoner kronor. Vid emissionen av svenska
statens 3 % obligationslån av 15 april 1943 har sistnämnda belopp utbytts
mot obligationer av sagda lån, varvid räntetjänsten övertagits av riksgäldskontoret.
Riksbankens räntekostnader hava uppgått till 138,708 kronor 28 öre.
I juli beslöto fullmäktige, att riksbanken skulle successivt från riksgäldskontoret
övertaga ytterligare obligationer av svenska statens 3 % lån avis
april 1943 intill ett sammanlagt belopp av nominellt 10 miljoner kronor för
försäljning till sparbanker m. fl. Hittills ha dylika obligationer övertagits
och försålts till ett sammanlagt belopp av cirka 9 miljoner kronor.
Efter överenskommelse med riksgäldsfullmäktige har riksbanken vidare
från och med den 4 oktober 1943 på vissa villkor mottagit insättningar från
sparbanker och centralkassor för jordbrukskredit till ett sammanlagt belopp
av 50 miljoner kronor mot en räntegottgörelse av 3% %. De insatta medlen
hava bundits per den 31 januari 1954. Räntekostnaden för sistnämnda insättningar
bestrides av riksgäldskontoret.
I samband med riksgäldskontorets emission den 30 augusti 1943 av skattkammarväxlar
per den 30 september 1944 har riksbanken övertagit dylika
växlar å sammanlagt 10 miljoner kronor till ett diskonto av 1% %. Växlarna
äro avsedda att successivt försäljas till sparbanker och centralkassor för
jordbrukskredit. Hittills hava växlar till ett belopp av 7,250,000 kronor försålts.
§ 6.
I likhet med vad som skedde år 1942 har allmänheten beretts tillfälle att i
november 1943 till riksbanken i förskott inbetala kronoutskylder mot viss
räntegottgörelse. Inbetalningen har denna gång omfattat hela det å vederbörande
kronodebetsedel upptagna beloppet.
Med anledning härav har till riksbanken influtit sammanlagt cirka 57.5 miljoner
kronor, varav ett belopp å cirka 19 miljoner kronor avsåg å första uppbördsstämman
förfallna belopp.
§ 7.
Riksbanken har fungerat såsom clearingnämndens bankförbindelse för
clearingarna med Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Norge, SovjetIJnionen,
Tyskland och, intill den 31 augusti 1943, Turkiet, för betalningsspänen
gentemot Frankrike och Spanien samt för betalningsöverenskommelsen
med Bulgarien.
Riksbanken har under året medverkat vid fullgörande av likvider i samband
med varuutbytet mellan Sverige och Finland enligt gällande svenskfinska
handels- och betalningsavtal.
Den mellan riksbanken och Bank of England i december 1939 ingångna be
-
Bankoutskottets memorial nr 1. 19
talningsöverenskommelsen har gällt under året på i huvudsak samma villkor
som tidigare.
Överenskommelsen mellan riksbanken och Bank of Canada om reglering
av vissa betalningar mellan de båda länderna har varit i kraft under året.
§ 8.
Jämlikt medgivande av 1943 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 258) må
riksgäldskontoret intill utgången av budgetåret 1943/44 förskottsvis, genom
överlämnande av statsskuldbevis i av riksdagen tidigare medgiven omfattning
— eller sålunda intill ett belopp av 420 miljoner kronor — ställa
medel till förfogande för statens reservförrådsnämnd, avsedda att användas
för förvärv fran riksbanken av för nämndens verksamhet erforderliga
belopp i guld och valutor. Med stöd av detta bemyndigande hade riksbanken
vid utgången av år 1942 ställt ett belopp av 256 miljoner kronor
till reservförrådsnämndens förfogande mot riksgäldskontorets förbindelse att
vid anfordran tillhandahålla skattkammarväxlar motsvarande beloppet. Under
år 1943 har å denna kredit avbetalats 50 miljoner kronor, varför krediten vid
utgången av år 1943 uppgick till 206 miljoner kronor.
Riksbanken har vidare lämnat riksgäldskontoret kredit till ett belopp, som
vid årsskiftet uppgick till 285 miljoner kronor, för likvid i utländska valutor
eller guld av inköp i utlandet för andra statliga myndigheter än reservförrådsnämnden.
Någon ändring av kreditbeloppet har icke ägt rum under
år 1943.
§ 9.
De räntesatser och lånevillkor i övrigt, som angivits under § 4 i fullmäktiges
berättelse till bankoutskottet vid 1943 års riksdag, gälla fortfarande.
§ 10.
krån avbetalningslånefonden, vilken uppgår till 50,000,000 kronor, utgjorde
utlåningen vid 1943 års utgång sammanlagt 45,089,013 kronor 26 öre.
Räntan å lån från fonden har sedan den 1 juni 1941 utgjort 4 %.
Rörande fondens verksamhet hänvisas i övrigt till de å sid. 13 intagna uppgifterna.
§ 11.
Till statens bosättningslånefond har riksdagen hittills såsom kapital anvisat
sammanlagt 31 miljoner kronor, varav 29.5 miljoner kronor överlämnats
till riksbanken. För nästkommande budgetår hava fullmäktige anhållit, att
till fonden måtte anvisas ytterligare 5.5 miljoner kronor. Utlåningen utgjorde
vid utgången av nästföregående år 28,106,763 kronor 63 öre.
Rörande lånens antal och fördelning hänvisas till sammanställningen å
sid. 14.
Räntan a Ian fran fonden har av Kungl. Majit flir lån, som beviljas under
20
Bankoutskottets memorial nr 1.
innevarande budgetår, fastställts till 4 % (S. F. S. nr 587/43) eller samina procentsats
som gällde för lån, utlämnade under föregående budgetår.
Den konferens med representanter för riksbankens avdelningskontor och
vissa ortsombud för dryftande av vissa med bosättningslåneverksamheten
sammanhängande frågor, till vilken 1943 års riksdag anvisat ett anslag å
12,000 kronor, har hållits den 3 och 4 september 1943.
Med beaktande av de synpunkter, som framkommit vid konferensen, har
i samråd med 1941 års befolkningsutredning utarbetats dels en ny promemoria
till de lånesökande angående villkoren för erhållande av lån m. m.,
dels ett nytt ansökningsformulär och dels en ny instruktion för riksbankens
ortsombud. Vidare har i samråd med socialdepartementet utarbetats en broschyr
med råd för bosättningen, avsedd att tillställas de lånesökande. Instruktionen
och broschyren föreligga ännu icke i tryck. Ny instruktion för riksbankens
kontor rörande deras verksamhet med bosättningslånen är under
utarbetande.
§ 12.
Från spannsmålskreditfonden, vilken för närvarande uppgår till 2.5 miljoner
kronor, har från riksgäldskontoret till riksbanken överförts sammanlagt ett
belopp av 1 miljon kronor. Enligt Kungl. Maj:ts brev den 30 juni 1943 har
medgivande lämnats att disponera det för fonden avsedda anslaget även
under budgetåret 1943/44.
För närvarande äro från fonden beviljade två krediter å tillhopa 500,000
kronor.
§ 13.
Av det reservationsanslag på 15 miljoner kronor, som 1940 års riksdag
anvisade för utlämnande av lån för anordnande av skyddsrum, må enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1943 under budgetåren 1943/44 och
1944/45 disponeras intill sammanlagt 5 miljoner kronor, inberäknat det belopp
som tagits i anspråk till och med utgången av budgetåret 1942/43.
Vid riksbankens samtliga kontor funnos per den 31 december 1943 utestående
sammanlagt 1,054 st. lån å tillhopa 1,634,059 kronor 20 öre. Motsvarande
siffror vid föregående årsskifte utgjorde 1,181 lån, respektive 2,111,995 kronor
64 öre.
Räntan å lån från fonden utgör 5 %.
§ 14.
Från den enligt beslut av 1941 års riksdag inrättade fonden för hantverksoch
småindustrikredit, vilken fond skall förvaltas av riksbanken, har någon
utlåning ännu icke förekommit. För en av de garantiföreningar, vilkas medverkan
förutsättes för låneverksamheten, hava stadgar av Kungl. Majit fastställts,
och för en annan förening är förslag till stadgar föremål för Kungl.
Majlis prövning.
Fullmäktige hava utfärdat erforderliga föreskrifter för låneverksamheten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Bankoutskottets memorial nr 1. -1
§ 15.
Jämlikt beslut av 1943 års riksdag skall till riksgäldskontoret överföras
vissa av riksbanken till finska staten lämnade krediter å sammanlagt
56,362,000 kronor (se Kungl. Maj:ts proposition nr 2 sid. 163 och nr 55).
Av nämnda belopp ha 46,362,000 kronor övertagits per den 30 juni 1943.
Återstoden 10,000,000 kronor torde komma att överföras inom den närmaste
tiden.
§ 16.
Enligt kungl, förordningen den 30 juni 1943 (nr 490; med särskilda bestämmelser
angående taxering för inkomst av under ar 1943 stormfälld skog gäller
såsom villkor för uppskov med taxering för dylik inkomst bland annat, att
den skattskyldige å särskilt konto hos riksbanken insätter det inkomstbelopp,
för vilket uppskov önskas.
I enlighet härmed hava vid årsskiftet insättningar verkställts eller säkerheter
lämnats motsvarande ett belopp av sammanlagt cirka 90,000 kronor. Å insatta
medel utgår tillsvidare ränta efter 2.5 %.
§ 17.
Såsom ett led i de utredningar örn de ekonomiska efterkrigsproblemen, som
pågå jämlikt Kungl. Maj:ts beslut den 19 mars 1943, hava fullmäktige för
undersökning rörande frågan om utgångspunkterna för en reglering av den
svenska kronans internationella värde efter ett vapenstillestånd våren 1943
tillsatt en kommitté, bestående av undertecknade Hammarskjöld och Rooth,
nuvarande bankdirektören Klas Böök ävensom professorerna Erik Lindahl
och Arthur Montgomery.
De sakkunniga hava sedermera efter fullgjort uppdrag till fullmäktige överlämnat
en utredning angående utgångspunkterna för penningpolitiken ettel
kriget jämte en vid utredningen fogad, av professor Montgomery utarbetad
översikt av fredskrisen i Sverige 1919—1921 och dess internationella bakgrund.
Utredningen jämte översikten har överlämnats till Kungl. Majit och är
sorn bilaga fogad vid statsverkspropositionen till innevarande års riksdag.
§ 18.
Sedan fullmäktige den 17 december 1942 såsom sakkunniga för utredning
angående olika möjligheter till premiering av det frivilliga sparandet utsett
undertecknade Hammarskjöld och Anderson ävensom f. d. häradshövdingen
Knut Dahlberg och direktören i Svenska Sparbanksföreningen Olof Sahlin,
hava de sakkunniga till fullmäktige överlämnat en av deni upprättad, den
29 oktober 1943 dagtecknad promemoria i ärendet.
Ifrågavarande promemoria har .sedermera överlämnats till Kungl. Majit.
22
B av koutskottets memorial nr 1.
§ 19.
Verkställande direktören i handelskommissionen Leif Belfrage har erhållit
fullmäktiges uppdrag att mot ett ärligt arvode av 3,000 kronor i förekommande
fall biträda med utredningar inom riksbanken, i första hand sådana
s°m äga samband med betalningsavtal med främmande makter.
§ 20.
Ombyggnaden av riksbankens kontorsfastighet i Göteborg är numera i huvudsak
avslutad, dock att vuss snickeriinredning i banksalen måste utbytas såsom
icke leveransgill.
Arbetena för anordnande av lokaler åt andra eskaderstaben och västra flygbasområdesstaben
äro likaledes 4 det närmaste fullbordade. Enligt uppgift
torde man kunna räkna med att arbetena — bortsett från skyddsrummet —
bli färdigställda under januari 1944. Båda flygstaberna ha redan inflyttat.
Kostnaden för riksbankens lokaler komma att understiga det härför avsedda
beloppet, medan utgifterna för flygstabernas lokaler torde icke obetydligt
överskjuta härför beräknat belopp. Det anvisade beloppet uppgår till
sammanlagt förslagsvis 970,000 kronor. Vid årsskiftet hade utbetalats tillhopa
971,496 kronor 91 öre. Återstående kostnader kunna för närvarande icke angivas.
§ 21.
Inom riksbankens fastighet i Vänersborg hava lokaler hittills disponerats
av såväl telegraf- som postverket. Båda verken hava numera behov av ökade
lokaler. En undersökning har därför verkställts örn hur en lösning av lokalfrågan
lämpligast skulle äga rum. Telegrafverket har därvid med hänsyn till
den fasta inredning, som erfordras för dess verksamhet, anmält sin önskan att
få övertaga fastigheten, varefter postverket skulle få anskaffa lokaler på
annat håll. Riksbanken skulle få behålla sina nuvarande lokaler.
Underhandlingar om fastighetens överlåtande till telegrafverket pågå (se
vidare fullmäktiges protokoll den 7 och 28 oktober, den 4 november och den
2 december 1943).
§ 22.
Vid besiktning av riksbankens fastighet i Karlstad, verkställd av en av
riksbanken utsedd sakkunnig person, har fastigheten visat sig vara i sådant
tillstånd, att dess försättande i tillfredsställande skick skulle föranleda betvdande
kostnader, delvis till följd av grundens dåliga beskaffenhet.
_ Fullmäktige hava ännu icke tagit ställning till vilka åtgärder, som i anledning
härav böra vidtagas.
§ 23.
I enlighet med vad fullmäktige anmält i sin skrivelse till bankoutskottet
den 21 maj 1943 har riksbankens mynt- och medaljsamling numera till största
delen överflyttats till statens historiska museum, Kungl, myntkabinettet.
Bankoutskottets memorial nr 1.
23
§ 24.
Aibetet nied utarbetande av förslag till nya 5- oell 100-kronesedlar pågar.
Någon tidpunkt för förslagens framläggande kan under nu rådande förhållanden
icke angivas.
§ 25.
I anslutning till Kungl. Maj:ts cirkulär den 22 januari 1943 (nr 15) nied
nytt förslag till kollektivavtal beträffande i statens tjänst anställd städningspersonal
hava, efter förhandlingar med Civilförvaltningens personalförbund,
nya bestämmelser om arbets- och löneförhållandena för riksbankens städningspersonal
godkänts av fullmäktige, att tillämpas från och med den 1 april 1943.
§ 26.
Liksom år 1942 hava delegerade för riksdagens verk medgivit, att ordinarie
och icke-ordinarie tjänstemän vid riksdagens verk jämväl under hösten 1943
beviljades tjänstledighet för deltagande i skördearbete under samma villkor,
som gällde för befattningshavare med avlöning enligt civila avlöningsreglementet
eller civila icke-ordinarie reglementet (S. F. S. nr 648/43).
Enahanda medgivande lämnades av fullmäktige beträffande arbetare vid
sedeltryckeriet och pappersbruket.
§ 27.
Sedan riksbanken hos Svea hovrätt sökt ändring i Stockholms rådhusrätts
dom i mål mellan trafikbilägaren Wiktor Claesson, Ronehamn, Gotland, kälande,
och liksbanken, svarande, angående inlösta växlar (jfr fullmäktiges
berättelse till Bankoutskottet nästföregående år, § 23), har hovrätten genom
numera laga kraftvunnen dom den 29 juni 1943, med upphävande av rådhusrättens
dom, ogillat Claessons talan samt förpliktat honom att ersätta
riksbankens kostnader i målet hos rådhusrätten.
§ 28.
Efter förhandlingar med representanter för Civilförvaltningens personalförbund
hava bestämmelser meddelats angående tjänstgöringstiden för vaktmästarna
vid avdelningskontoren. Dessa bestämmelser hava trätt i tillämpning
med ingången av detta år vid vissa kontor, medan vid övriga kontor
ikraftträdandet blir beroende av vissa ändringar beträffande alarmanordningarna.
Frågan om reglering av arbetstiden för huvudkontorets personal har ännu
icke av fullmäktige upptagits till prövning.
§ 29.
Föreskrivna inventeringar och undersökningar av huvudkontorets kassor
och förvaringsrum ha under året verkställts.
24
Bankoutskottets memorial nr 1.
Inspektioner av avdelningskontoren hava verkställts:
av undertecknad Rooth vid kontoren i Malmö, Kalmar, Karlskrona, Sundsvall
och Växjö, _
av undertecknad Björnsson vid kontoren i Falun, Gävle, Halmstad, Härnösand,
Karlstad, Kristianstad, Linköping, Nyköping, Uppsala, Visby, Vänersborg
och Örebro samt .....
av vice riksbankschefen Wallberg vid kontoren i Göteborg, Jönköping,
Luleå, Mariestad, Norrköping, Umeå, Västerås och Östersund. Vid inspektionen
av kontoren i Luleå och Umeå deltog därjämte undertecknad Anderson.
Särskilda undersökningar genom därtill utsedda tjänstemän hava företagits
vid samtliga avdelningskontor.
Föreskrivna inventeringar av Tumba bruks kassa hava under året ägt rum.
För riktigheten av de å sid. 8—12 lämnade sifferuppgifterna ansvara
bankokommissarien K. G. Simonsson och tjänstemannen B. Hansson, vilka i
riksbankens bokslut undertecknat, respektive kontrasignera! ifrågavarande
räkningar.
§ 30.
§ 31.
Fullmäktige överlämna härjämte inom behörig tid inkomna berättelser från
;t.yrelserna för bankens samtliga avdelningskontor.
Stockholm den 13 januari 1944.
Ivar Rooth.
C. P. V. Gränebo.
DAG HAMMARSKJÖLD.
A. Amnér. Edv. Björnsson.
Conrad Jonsson. Ivar Anderson.
Hjalmar Ekengren.
Stockholm 1944 Ivar Hteggströms Boktryckeri A. B.
'' 410084
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.