Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor lii. fl.

1944-02-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor lii. fl.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

13

Nr 10.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels

biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap

K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad

pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i

Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning

i pensionshänseende för vissa barnmorskor

lii. fl.

I en den 8 januari 1944 dagtecknad proposition nr 46, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden

för samma dag, framlagt förslag angående dels biträdande kamreraren

hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt.

dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V.

Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för

vissa barnmorskor m. fl.

1 fråga om motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet, i den

mån ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.

1 :o.

Biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap Karl

Gusfaf Roos. Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl.

Majit riksdagen medgiva, att vid tillämpning av reglementet den 31 december

1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt å biträdande kamreraren hos Kristianstads

läns hushållningssällskap Karl Gustaf Roos må så anses som örn han

jämväl under tiden från och nied den 1 oktober 1935 till och med den 30 september

1940 varit innehavare av ifrågavarande befattning; dock att Roos ej

må åtnjuta tjänstepension för tiden 1 oktober 1940—31 december 1942 samt

att vid den sålunda medgivna tillämpningen skall iakttagas den Roos genom

Kungl. Majlis beslut den 17 december 1943 ålagda återbetalningsskyldigheten.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Roos är född den 16 mars 1891 och således 52 år gammal;

att han innehaft anställning såsom biträdande kamrerare hos Kristianstads

läns hushållningssällskap från och med den 1 januari 1918 till och med den

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

30 november 1933, då han efter vederbörlig uppsägning erhållit avsked från

befattningen;

att Roos av hushållningssällskapet medgivits återinträda i nämnda befattning

från och med den 1 oktober 1935 med en månadslön av 200 kronor;

att Roos, som från och med den 1 januari 1936 åtnjutit oavbruten tjänstledighet

på grund av sinnessjukdom, anhållit örn avsked nied pension från befattningen

från och med den 1 oktober 1940;

samt att Roos enligt ett av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande är på grund

av sinnessjukdom för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst.

Beträffande avlönings- och pensionsförhållandena för befattningen såsom

biträdande kamrerare hos Kristianstads läns hushållningssällskap inhämtas

av handlingarna följande. Befattningen blev efter av lantbruksstyrelsen godkänd

reglering jämlikt § 5 reglementet för statens pensionsanstalt enligt beslut

av anstalten den 13 april 1923 förenad med pensionsrätt för innehavaren

från och med den 1 januari 1923. Enligt regleringsbestämmelserna skulle för

befattningen gälla, bland annat, att minimiavlöningen skulle utgöra grundlön

3 000 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att, då befattningen

skulle tillsättas, densamma skulle senast tre månader efter föregående

befattningshavares avgång kungöras till ansökan ledig samt att befattningshavaren

skulle anställas på viss tid — för minst tre år i sänder — eller tillsvidare

med ömsesidig rätt till uppsägning med en uppsägningstid av minst sex

månader. Med stöd av § 70 mom. 3 reglementet för pensionsanstalten, sådant

momentet lydde enligt kungörelsen nr 380/1920, har pensionsanstalten bestämt

tjänstepensionsunderlaget för befattningen till 3 000 kronor, motsvarande

2/s av den vid befattningens reglering fastställda minimislutlönen, 4 500

kronor.

Statens pensionsanstalt har anfört:

Trots det anmärkningsvärda sätt, varpå hushållningssällskapet förfarit i fråga

om Roos’ återanställning och i övrigt vid handläggning av ärendet om pension

åt honom, vill pensionsanstalten för sin del icke motsätta sig att framställning

i ärendet göres till riksdagen. Anstalten anser nämligen ömmande omständigheter

föreligga i förevarande fall och detta ej endast i betraktande av de

bekymmersamma ekonomiska förhållanden, vari Roos och hans familj enligt

besvärsskrivelsen befinna sig, utan framför allt med hänsyn till att Roos

att döma av i ärendet avgivet läkarutlåtande synes hava lidit av sinnessjukdom

redan vid den uppsägning, som medförde hans avgång den 30 november

1933 och därför kan antagas hava saknat möjlighet att rätt bedöma konsekvenserna

av den av honom intagna ställning i lönefrågan, vilken föranledde

uppsägningen. En eventuell framställning till riksdagen synes förslagsvis

böra avse att utverka riksdagens medgivande till att Roos vid tillämpning av

reglementet för statens pensionsanstalt må anses under tiden från den 1

oktober 1935, då han återanställdes, till den 1 oktober 1940, till vilken dag

han uppsagt sin tjänst, hava varit innehavare av den med pensionsrätt i

pensionsanstalten förenade befattningen såsom biträdande kamrer hos Kristianstads

läns hushållningssällskap, dock att Roos ej må åtnjuta tjänstepension

för tiden den 1 oktober 1940—31 december 1942.

Genom beslut den 17 december 1943 har Kungl. Maj:t medgivit, att till Roos

finge, räknat från och med den 1 oktober 1943, från sjunde huvudtitelns reser
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

15

vationsanslag till extra utgifter utbetalas understöd till ett belopp av 300 kronor

vid varje månads utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt

honom blivit slutligt prövad. Enligt beslutet skulle det åligga Roos att, i den

mån pension kunde bliva honom tillerkänd jämväl för tid, varunder han uppburit

det sålunda medgivna understödet, till nämnda anslag återbetala för

samma tid uppburna understödsmedel.

Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag.

På grund härav hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj.ts förevarande framställning.

2:o.

Läraren i väveriteknik vid textilinstitutet i Borås Gustaf Vilhelm Berntsons

efterlevande. Under punkten 2 av förevarande proposition föreslår

Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att läraren vid textilinstitutet i Borås Gustaf

Vilhelm Berntsons efterlevande må komma i åtnjutande av pensionsförbättring

enligt i propositionen angivna grunder.

Av handlingarna i ärendet inhämtas,

att Berntson var född den 27 september 1885 och avled den 9 maj 1942;

att han sedan 1913 till sin död varit anställd såsom lärare i väveriteknik

vid vävskolan i Borås (textilinstitutet);

att de ordinarie lärarna vid textilinstitutet genom beslut av 1939 års riksdag

(prop. nr 196; bankoutsk. uti. nr 35; riksd. skr. nr 203) erhållit möjlighet

att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt;

att statens pensionsanstalt efter av skolöverstyrelsen godkänd reglering och

på av huvudmannen den 19 april 1940 gjord framställning genom beslut den

18 oktober 1940 beviljat pensionsrätt för, bland andra, den av Berntson innehavda

befattningen, räknat från och med den 1 april 1940;

att Berntson vid sin död efterlämnade änkan Hulda Maria (Maja) Berntson,

född Johansson, vilken är född den 17 september 1891, samt en son,

född den 21 juli 1921, och en dotter, född den 27 augusti 1923;

att statens pensionsanstalt genom beslut den 19 juni 1942 tillförsäkrat

Berntsons efterlevande en årlig familjepension, vilken bestämts efter ett

försäkringstekniskt beräknat pensionsunderlag av 533 kronor;

samt att änkefru Berntson ej åtnjuter annan inkomst än den från pensionsanstalten

utgående pensionen.

I samband med införandet under kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt

den 31 december 1919 (nr 878) av bestämmelser om pensionsrätt

för ifrågavarande lärarpersonal meddelades i mom. 20 av övergångsstad
-

Utskottet.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

gandena till nämnda kapitel bestämmelser om nedsättning i vissa fall av

den i § 9 mom. 1 reglementet föreskrivna engångsavgiften för retroaktiv

tillämpning enligt § 6. Enligt bestämmelserna skulle, örn lärarbefattning efter

reglering enligt § 5 före den 1 januari 1940 anmäldes för beredande av

pensionsrätt åt innehavaren, engångsavgift ej utgå med högre belopp än det,

för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 finge uttaga ersättning genom

löneavdrag av befattningshavaren.

1 skrivelse den 15 juli 1943 anförde styrelsen för textilinstitutet i Borås,

att, enär de ordinarie lärarbefattningarna vid skolan anmälts för beredande

av pensionsrätt åt innehavarna först i april 1940, institutet av ekonomiska

skäl icke ansett sig kunna hemställa hos pensionsanstalten örn retroaktiv giltighet

av anstaltens reglemente. Anledningen till att anmälan icke skett före

den 1 januari 1940 måste väsentligen tillskrivas den omständigheten, att institutets

föreståndare, som dåmera åtnjöte tjänstledighet för sjukdom, vid

tiden för pensioneringens ordnande till följd av försvagad hälsa icke kunnat

på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och förbisett att i rätt

tid göra ifrågavarande anmälan. Styrelsen hemställde fördenskull, att giltighetstiden

för övergångsstadgandet till kap. IV pensionsanstaltens reglemente

måtte utsträckas till den 1 maj 1940. Genom beslut den 10 december 1943

fann Kungl. Maj.t gott medgiva, att utan hinder av bestämmelserna i förenämnda

övergångsstadgande däri avsedd nedsättning av engångsavgift finge

ske under förutsättning att i bestämmelserna omförmäld befattning blivit

anmäld för beredande av pensionsrätt åt innehavaren före den 1 maj 1940.

I förenämnda skrivelse har styrelsen för textilinstitutet jämväl till behandling

upptagit frågan om förbättring av de Berntsons efterlevande tillkommande

familjepensionsförmånerna, vilka till följd av att föreskriven anmälan

icke gjorts i rätt tid blivit bestämda efter ett försäkringstekniskt beräknat

pensionsunderlag å 533 kronor, under det att familjepensionsunderlaget

för Berntsons tjänst eljest skulle utgjort 988 kronor 80 öre. Styrelsen har gjort

framställning i syfte att Berntsons efterlevande måtte komma i åtnjutande av

familjepension enligt de grunder, som skulle hava gällt, därest anmälan blivit

gjord i rätt tid.

Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande:

Försummelsen att i rätt tid göra anmälan örn pensionsrätt i statens pensionsanstalt

för de ordinarie lärarna vid ifrågavarande läroanstalt har medfört

vissa olägenheter för dem, vilka olägenheter genom Kungl. Maj:ts nyligen

meddelade beslut om utsträckning av tiden för anmälan undanröjts

såvitt angår de i tjänst varande lärarna. Av enahanda skäl som föranlett

nämnda beslut synes rimligt att även sätta Berntsons efterlevande i samma

ställning i pensionshänseende, som om anmälan blivit gjord i rätt tid.

Utgångspunkten för pensionsförbättringen synes böra vara, att de efterlevande

i möjligaste mån försättas i samma läge som örn anmälan enligt

övergångsstadgandena till kap. IV pensionsanstaltens reglemente blivit gjord

i rätt tid. Därest så skett, kan man räkna med att Berntson skulle hava haft

s. 17 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

17

att erlägga engångsavgifter för tjänstepension med 4 643 kronor och för

familjepension med 1 758 kronor.

Om man utgår från att dessa avgifter på vanligt sätt skulle hava uttagits

av huvudmannen genom löneavdrag, skulle Berntson intill sin död hava

erlagt 1 621 kronor 92 öre. Därvid ha löneavdragen beräknats på grundval

av fyra procent ränta och med hänsynstagande till den risk huvudmannen

står på grund av eventuellt inträffande dödsfall i enlighet med pensionsanstaltens

vanliga beräkningsgrunder. Nämnda belopp understiger något den

engångsavgift för familjepension, som Berntson skulle haft att erlägga. Det

synes böra medgivas, att Berntsons efterlevande må, under förutsättning att

de inbetala den på familjepensionen belöpande engångsavgift för retroaktiv

tjänstårsberäkning, som skulle hava erlagts vid Berntsons inräde i pensionsanstalten,

därest ifrågavarande anmälan blivit gjord i rätt tid, komma i åtnjutande

av härav betingad förbättring i pensionsförmånerna. Det torde få

ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat sitt beslut i ärendet,

utfärda erforderliga föreskrifter.

Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande

förslag, hemställer,

att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må vinna

riksdagens bifall.

3:o.

Tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor m. fl.

Kungl. Maj :t hemställer under punkten 3 av förevarande proposition, att riksdagen

måtte bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen förordade grunder, utfärda bestämmelser i fråga örn rätt

till tjänstårsberäkning i pensionshänseende för tid för viss anställning såsom

vikarie å distrikts- eller reservbarnmorsketjänst.

Före den 1 januari 1944, från vilken tidpunkt reservbarnmorskeinstitutionen

indragits, omfattade den i statens pensionsanstalt anordnade pensioneringen

av barnmorskor såväl distrikts- som reservbarnmorskor. Bestämmelser

härom funnos intagna i kap. VI reglementet den 31 december 1919 (nr 878)

för pensionsanstalten. Därvid gällde, bland annat, att distriktsbarnmorskorna

samt reservbarnmorskor, som antagits efter 1937 års utgång, voro obligatoriskt

anslutna till pensionsanstalten. Vikariat å dylik befattning medförde icke

pensionsrätt i anstalten.

För att underlätta genomförandet av 1937 års omorganisation av barnmorskeväsendet

vidtogos vissa inskränkningar beträffande tillsättningen av

barnmorsketjänster. Närmare bestämmelser härom utfärdades i kungörelsen

den 24 september 1937 (nr 803), vilken trädde i kraft den 1 januari 1938.

Enligt kungörelsen skulle vid uppkommande ledighet å distriktsbarnmorsketjänst

verkställas utredning av frågan, huruvida tjänsten kunde antagas

komma alt beröras av pågående omreglering av rikets indelning i barnmorskedistrikt.

Därest så vore fallet, skulle tjänsten tillsvidare uppehållas med

Bihang till riksdagens protokoll 1944. <S sami. Nr 7—12. 2

Utskottet.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Bankoutskottets utlåtande nr 10.

Utskottet.

vikarie. Vidare stadgades, att vikarie skulle tillsättas på sätt för ordinarie

innehavare av distriktsbarnmorsketjänst vore stadgat och äga att i samma

ordning som ordinarie innehavare åtnjuta samtliga med tjänsten förenade

förmåner, dock med skyldighet att å kontanta avlöningen vidkännas avdrag

med belopp motsvarande de pensionsavgifter, som det ålåge ordinarie distriktsbarnmorska

att erlägga. Enligt uttrycklig bestämmelse medförde vikariatet

icke pensionsrätt. I kungörelsen stadgades ytterligare, att ledig reservbarnmorsketjänst

skulle uppehållas med vikarie, varvid föreskrifterna rörande

vikarie å distriktsbarnmorsketjänst skulle äga motsvarande tillämpning.

Utan hinder av nämnda stadgande finge dock reservbarnmorska, som antagits

före den 1 januari 1937, då tiden för hennes anställning utlöpte, i enlighet

med gällande bestämmelser förordnas att fortfarande innehava tjänsten.

Föredragande statsrådet har anfört:

Av handlingarna i ärendet framgår, att ett antal barnmorskor kommit i ett

i pensionshänseende ogynnsamt läge till följd av de från och med år 1938

gällande inskränkningarna i fråga om återbesättandet av vissa barnmorsketjänster.

Denna konsekvens synes knappast skälig, särskilt i betraktande av

svårigheterna för tjänstebarnmorskor att även under vanliga förhållanden

uppnå för hel pension erforderligt antal tjänstår. Med hänsyn till de föreliggande

omständigheterna anser jag mig böra förorda, att åtgärder vidtagas till

förbättrande av ifrågavarande barnmorskors pensionsförhållanden. Beträffande

sättet för förbättringens genomförande ansluter jag mig till statens

pensionsanstalts i utlåtandet den 10 december 1943 framförda förslag, enligt

vilket rätt till tjänstårsberäkning i pensionshänseende borde medgivas för tiden

för tjänstgöring såsom vikarie å reservbarnmorsketjänst enligt kungörelsen

den 24 september 1937 (nr 803). I likhet med pensionsanstalten anser

jag vidare, att ett sådant medgivande ej bör inskränkas till att avse rätt till

tjänstårsberäkning för pension såsom distriktsbarnmorska utan gälla rätt till

dylik tjänstårsberäkning enligt reglementet för pensionsanstalten överhuvudtaget

samt att medgivandet jämväl bör utsträckas till att avse tid för anställning

enligt omförmälda kungörelse såsom vikarie å distriktsbarnmorsketjänst.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan riksdagen fattat beslut

i ärendet utfärda erforderliga föreskrifter.

Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt hemställt bar icke givit utskottet

anledning till erinran.

Utskottet hemställer förty,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.

Stockholm den 22 februari 1944.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 8.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:69 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående pensionsrätt för innehavare av professurerna i idé- och lärdomshistoria samt i biokemi a1 i texten