Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor lii. fl.
1944-02-22 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
BU 1944:10, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor lii. fl.
Dokumentets text
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
13
Nr 10.
Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.
Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående dels
biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap
K. G. Roos’ pensionsrätt, dels förbättrad
pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i
Borås G. V. Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning
i pensionshänseende för vissa barnmorskor
lii. fl.
I en den 8 januari 1944 dagtecknad proposition nr 46, som hänvisats till
bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande
av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden
för samma dag, framlagt förslag angående dels biträdande kamreraren
hos Kristianstads läns hushållningssällskap K. G. Roos’ pensionsrätt.
dels förbättrad pension åt avlidne läraren vid textilinstitutet i Borås G. V.
Berntsons efterlevande, dels ock tjänstårsberäkning i pensionshänseende för
vissa barnmorskor m. fl.
1 fråga om motiveringen för de framlagda förslagen får utskottet, i den
mån ej redogörelse härför lämnas i det följande, hänvisa till propositionen.
1 :o.
Biträdande kamreraren hos Kristianstads läns hushållningssällskap Karl
Gusfaf Roos. Under punkten 1 av förevarande proposition föreslår Kungl.
Majit riksdagen medgiva, att vid tillämpning av reglementet den 31 december
1919 (nr 878) för statens pensionsanstalt å biträdande kamreraren hos Kristianstads
läns hushållningssällskap Karl Gustaf Roos må så anses som örn han
jämväl under tiden från och nied den 1 oktober 1935 till och med den 30 september
1940 varit innehavare av ifrågavarande befattning; dock att Roos ej
må åtnjuta tjänstepension för tiden 1 oktober 1940—31 december 1942 samt
att vid den sålunda medgivna tillämpningen skall iakttagas den Roos genom
Kungl. Majlis beslut den 17 december 1943 ålagda återbetalningsskyldigheten.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Roos är född den 16 mars 1891 och således 52 år gammal;
att han innehaft anställning såsom biträdande kamrerare hos Kristianstads
läns hushållningssällskap från och med den 1 januari 1918 till och med den
14
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
30 november 1933, då han efter vederbörlig uppsägning erhållit avsked från
befattningen;
att Roos av hushållningssällskapet medgivits återinträda i nämnda befattning
från och med den 1 oktober 1935 med en månadslön av 200 kronor;
att Roos, som från och med den 1 januari 1936 åtnjutit oavbruten tjänstledighet
på grund av sinnessjukdom, anhållit örn avsked nied pension från befattningen
från och med den 1 oktober 1940;
samt att Roos enligt ett av medicinalstyrelsen avgivet utlåtande är på grund
av sinnessjukdom för framtiden oförmögen att sköta sin tjänst.
Beträffande avlönings- och pensionsförhållandena för befattningen såsom
biträdande kamrerare hos Kristianstads läns hushållningssällskap inhämtas
av handlingarna följande. Befattningen blev efter av lantbruksstyrelsen godkänd
reglering jämlikt § 5 reglementet för statens pensionsanstalt enligt beslut
av anstalten den 13 april 1923 förenad med pensionsrätt för innehavaren
från och med den 1 januari 1923. Enligt regleringsbestämmelserna skulle för
befattningen gälla, bland annat, att minimiavlöningen skulle utgöra grundlön
3 000 kronor jämte tre ålderstillägg, vart och ett å 500 kronor, att, då befattningen
skulle tillsättas, densamma skulle senast tre månader efter föregående
befattningshavares avgång kungöras till ansökan ledig samt att befattningshavaren
skulle anställas på viss tid — för minst tre år i sänder — eller tillsvidare
med ömsesidig rätt till uppsägning med en uppsägningstid av minst sex
månader. Med stöd av § 70 mom. 3 reglementet för pensionsanstalten, sådant
momentet lydde enligt kungörelsen nr 380/1920, har pensionsanstalten bestämt
tjänstepensionsunderlaget för befattningen till 3 000 kronor, motsvarande
2/s av den vid befattningens reglering fastställda minimislutlönen, 4 500
kronor.
Statens pensionsanstalt har anfört:
Trots det anmärkningsvärda sätt, varpå hushållningssällskapet förfarit i fråga
om Roos’ återanställning och i övrigt vid handläggning av ärendet om pension
åt honom, vill pensionsanstalten för sin del icke motsätta sig att framställning
i ärendet göres till riksdagen. Anstalten anser nämligen ömmande omständigheter
föreligga i förevarande fall och detta ej endast i betraktande av de
bekymmersamma ekonomiska förhållanden, vari Roos och hans familj enligt
besvärsskrivelsen befinna sig, utan framför allt med hänsyn till att Roos
att döma av i ärendet avgivet läkarutlåtande synes hava lidit av sinnessjukdom
redan vid den uppsägning, som medförde hans avgång den 30 november
1933 och därför kan antagas hava saknat möjlighet att rätt bedöma konsekvenserna
av den av honom intagna ställning i lönefrågan, vilken föranledde
uppsägningen. En eventuell framställning till riksdagen synes förslagsvis
böra avse att utverka riksdagens medgivande till att Roos vid tillämpning av
reglementet för statens pensionsanstalt må anses under tiden från den 1
oktober 1935, då han återanställdes, till den 1 oktober 1940, till vilken dag
han uppsagt sin tjänst, hava varit innehavare av den med pensionsrätt i
pensionsanstalten förenade befattningen såsom biträdande kamrer hos Kristianstads
läns hushållningssällskap, dock att Roos ej må åtnjuta tjänstepension
för tiden den 1 oktober 1940—31 december 1942.
Genom beslut den 17 december 1943 har Kungl. Maj:t medgivit, att till Roos
finge, räknat från och med den 1 oktober 1943, från sjunde huvudtitelns reser
-
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
15
vationsanslag till extra utgifter utbetalas understöd till ett belopp av 300 kronor
vid varje månads utgång, intill dess frågan om beredande av pension åt
honom blivit slutligt prövad. Enligt beslutet skulle det åligga Roos att, i den
mån pension kunde bliva honom tillerkänd jämväl för tid, varunder han uppburit
det sålunda medgivna understödet, till nämnda anslag återbetala för
samma tid uppburna understödsmedel.
Utskottet har icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag.
På grund härav hemställer utskottet,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj.ts förevarande framställning.
2:o.
Läraren i väveriteknik vid textilinstitutet i Borås Gustaf Vilhelm Berntsons
efterlevande. Under punkten 2 av förevarande proposition föreslår
Kungl. Maj :t riksdagen medgiva, att läraren vid textilinstitutet i Borås Gustaf
Vilhelm Berntsons efterlevande må komma i åtnjutande av pensionsförbättring
enligt i propositionen angivna grunder.
Av handlingarna i ärendet inhämtas,
att Berntson var född den 27 september 1885 och avled den 9 maj 1942;
att han sedan 1913 till sin död varit anställd såsom lärare i väveriteknik
vid vävskolan i Borås (textilinstitutet);
att de ordinarie lärarna vid textilinstitutet genom beslut av 1939 års riksdag
(prop. nr 196; bankoutsk. uti. nr 35; riksd. skr. nr 203) erhållit möjlighet
att vinna delaktighet i statens pensionsanstalt;
att statens pensionsanstalt efter av skolöverstyrelsen godkänd reglering och
på av huvudmannen den 19 april 1940 gjord framställning genom beslut den
18 oktober 1940 beviljat pensionsrätt för, bland andra, den av Berntson innehavda
befattningen, räknat från och med den 1 april 1940;
att Berntson vid sin död efterlämnade änkan Hulda Maria (Maja) Berntson,
född Johansson, vilken är född den 17 september 1891, samt en son,
född den 21 juli 1921, och en dotter, född den 27 augusti 1923;
att statens pensionsanstalt genom beslut den 19 juni 1942 tillförsäkrat
Berntsons efterlevande en årlig familjepension, vilken bestämts efter ett
försäkringstekniskt beräknat pensionsunderlag av 533 kronor;
samt att änkefru Berntson ej åtnjuter annan inkomst än den från pensionsanstalten
utgående pensionen.
I samband med införandet under kap. IV i reglementet för statens pensionsanstalt
den 31 december 1919 (nr 878) av bestämmelser om pensionsrätt
för ifrågavarande lärarpersonal meddelades i mom. 20 av övergångsstad
-
Utskottet.
16
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
gandena till nämnda kapitel bestämmelser om nedsättning i vissa fall av
den i § 9 mom. 1 reglementet föreskrivna engångsavgiften för retroaktiv
tillämpning enligt § 6. Enligt bestämmelserna skulle, örn lärarbefattning efter
reglering enligt § 5 före den 1 januari 1940 anmäldes för beredande av
pensionsrätt åt innehavaren, engångsavgift ej utgå med högre belopp än det,
för vilket huvudmannen enligt § 9 mom. 2 finge uttaga ersättning genom
löneavdrag av befattningshavaren.
1 skrivelse den 15 juli 1943 anförde styrelsen för textilinstitutet i Borås,
att, enär de ordinarie lärarbefattningarna vid skolan anmälts för beredande
av pensionsrätt åt innehavarna först i april 1940, institutet av ekonomiska
skäl icke ansett sig kunna hemställa hos pensionsanstalten örn retroaktiv giltighet
av anstaltens reglemente. Anledningen till att anmälan icke skett före
den 1 januari 1940 måste väsentligen tillskrivas den omständigheten, att institutets
föreståndare, som dåmera åtnjöte tjänstledighet för sjukdom, vid
tiden för pensioneringens ordnande till följd av försvagad hälsa icke kunnat
på ett tillfredsställande sätt fullgöra sina åligganden och förbisett att i rätt
tid göra ifrågavarande anmälan. Styrelsen hemställde fördenskull, att giltighetstiden
för övergångsstadgandet till kap. IV pensionsanstaltens reglemente
måtte utsträckas till den 1 maj 1940. Genom beslut den 10 december 1943
fann Kungl. Maj.t gott medgiva, att utan hinder av bestämmelserna i förenämnda
övergångsstadgande däri avsedd nedsättning av engångsavgift finge
ske under förutsättning att i bestämmelserna omförmäld befattning blivit
anmäld för beredande av pensionsrätt åt innehavaren före den 1 maj 1940.
I förenämnda skrivelse har styrelsen för textilinstitutet jämväl till behandling
upptagit frågan om förbättring av de Berntsons efterlevande tillkommande
familjepensionsförmånerna, vilka till följd av att föreskriven anmälan
icke gjorts i rätt tid blivit bestämda efter ett försäkringstekniskt beräknat
pensionsunderlag å 533 kronor, under det att familjepensionsunderlaget
för Berntsons tjänst eljest skulle utgjort 988 kronor 80 öre. Styrelsen har gjort
framställning i syfte att Berntsons efterlevande måtte komma i åtnjutande av
familjepension enligt de grunder, som skulle hava gällt, därest anmälan blivit
gjord i rätt tid.
Föredragande statsrådet har anfört bland annat följande:
Försummelsen att i rätt tid göra anmälan örn pensionsrätt i statens pensionsanstalt
för de ordinarie lärarna vid ifrågavarande läroanstalt har medfört
vissa olägenheter för dem, vilka olägenheter genom Kungl. Maj:ts nyligen
meddelade beslut om utsträckning av tiden för anmälan undanröjts
såvitt angår de i tjänst varande lärarna. Av enahanda skäl som föranlett
nämnda beslut synes rimligt att även sätta Berntsons efterlevande i samma
ställning i pensionshänseende, som om anmälan blivit gjord i rätt tid.
Utgångspunkten för pensionsförbättringen synes böra vara, att de efterlevande
i möjligaste mån försättas i samma läge som örn anmälan enligt
övergångsstadgandena till kap. IV pensionsanstaltens reglemente blivit gjord
i rätt tid. Därest så skett, kan man räkna med att Berntson skulle hava haft
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
17
att erlägga engångsavgifter för tjänstepension med 4 643 kronor och för
familjepension med 1 758 kronor.
Om man utgår från att dessa avgifter på vanligt sätt skulle hava uttagits
av huvudmannen genom löneavdrag, skulle Berntson intill sin död hava
erlagt 1 621 kronor 92 öre. Därvid ha löneavdragen beräknats på grundval
av fyra procent ränta och med hänsynstagande till den risk huvudmannen
står på grund av eventuellt inträffande dödsfall i enlighet med pensionsanstaltens
vanliga beräkningsgrunder. Nämnda belopp understiger något den
engångsavgift för familjepension, som Berntson skulle haft att erlägga. Det
synes böra medgivas, att Berntsons efterlevande må, under förutsättning att
de inbetala den på familjepensionen belöpande engångsavgift för retroaktiv
tjänstårsberäkning, som skulle hava erlagts vid Berntsons inräde i pensionsanstalten,
därest ifrågavarande anmälan blivit gjord i rätt tid, komma i åtnjutande
av härav betingad förbättring i pensionsförmånerna. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att, sedan riksdagen fattat sitt beslut i ärendet,
utfärda erforderliga föreskrifter.
Utskottet, som icke funnit anledning till erinran mot Kungl. Majits förevarande
förslag, hemställer,
att Kungl. Majits ifrågavarande framställning må vinna
riksdagens bifall.
3:o.
Tjänstårsberäkning i pensionshänseende för vissa barnmorskor m. fl.
Kungl. Maj :t hemställer under punkten 3 av förevarande proposition, att riksdagen
måtte bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse
med i propositionen förordade grunder, utfärda bestämmelser i fråga örn rätt
till tjänstårsberäkning i pensionshänseende för tid för viss anställning såsom
vikarie å distrikts- eller reservbarnmorsketjänst.
Före den 1 januari 1944, från vilken tidpunkt reservbarnmorskeinstitutionen
indragits, omfattade den i statens pensionsanstalt anordnade pensioneringen
av barnmorskor såväl distrikts- som reservbarnmorskor. Bestämmelser
härom funnos intagna i kap. VI reglementet den 31 december 1919 (nr 878)
för pensionsanstalten. Därvid gällde, bland annat, att distriktsbarnmorskorna
samt reservbarnmorskor, som antagits efter 1937 års utgång, voro obligatoriskt
anslutna till pensionsanstalten. Vikariat å dylik befattning medförde icke
pensionsrätt i anstalten.
För att underlätta genomförandet av 1937 års omorganisation av barnmorskeväsendet
vidtogos vissa inskränkningar beträffande tillsättningen av
barnmorsketjänster. Närmare bestämmelser härom utfärdades i kungörelsen
den 24 september 1937 (nr 803), vilken trädde i kraft den 1 januari 1938.
Enligt kungörelsen skulle vid uppkommande ledighet å distriktsbarnmorsketjänst
verkställas utredning av frågan, huruvida tjänsten kunde antagas
komma alt beröras av pågående omreglering av rikets indelning i barnmorskedistrikt.
Därest så vore fallet, skulle tjänsten tillsvidare uppehållas med
Bihang till riksdagens protokoll 1944. <S sami. Nr 7—12. 2
Utskottet.
18
Bankoutskottets utlåtande nr 10.
Utskottet.
vikarie. Vidare stadgades, att vikarie skulle tillsättas på sätt för ordinarie
innehavare av distriktsbarnmorsketjänst vore stadgat och äga att i samma
ordning som ordinarie innehavare åtnjuta samtliga med tjänsten förenade
förmåner, dock med skyldighet att å kontanta avlöningen vidkännas avdrag
med belopp motsvarande de pensionsavgifter, som det ålåge ordinarie distriktsbarnmorska
att erlägga. Enligt uttrycklig bestämmelse medförde vikariatet
icke pensionsrätt. I kungörelsen stadgades ytterligare, att ledig reservbarnmorsketjänst
skulle uppehållas med vikarie, varvid föreskrifterna rörande
vikarie å distriktsbarnmorsketjänst skulle äga motsvarande tillämpning.
Utan hinder av nämnda stadgande finge dock reservbarnmorska, som antagits
före den 1 januari 1937, då tiden för hennes anställning utlöpte, i enlighet
med gällande bestämmelser förordnas att fortfarande innehava tjänsten.
Föredragande statsrådet har anfört:
Av handlingarna i ärendet framgår, att ett antal barnmorskor kommit i ett
i pensionshänseende ogynnsamt läge till följd av de från och med år 1938
gällande inskränkningarna i fråga om återbesättandet av vissa barnmorsketjänster.
Denna konsekvens synes knappast skälig, särskilt i betraktande av
svårigheterna för tjänstebarnmorskor att även under vanliga förhållanden
uppnå för hel pension erforderligt antal tjänstår. Med hänsyn till de föreliggande
omständigheterna anser jag mig böra förorda, att åtgärder vidtagas till
förbättrande av ifrågavarande barnmorskors pensionsförhållanden. Beträffande
sättet för förbättringens genomförande ansluter jag mig till statens
pensionsanstalts i utlåtandet den 10 december 1943 framförda förslag, enligt
vilket rätt till tjänstårsberäkning i pensionshänseende borde medgivas för tiden
för tjänstgöring såsom vikarie å reservbarnmorsketjänst enligt kungörelsen
den 24 september 1937 (nr 803). I likhet med pensionsanstalten anser
jag vidare, att ett sådant medgivande ej bör inskränkas till att avse rätt till
tjänstårsberäkning för pension såsom distriktsbarnmorska utan gälla rätt till
dylik tjänstårsberäkning enligt reglementet för pensionsanstalten överhuvudtaget
samt att medgivandet jämväl bör utsträckas till att avse tid för anställning
enligt omförmälda kungörelse såsom vikarie å distriktsbarnmorsketjänst.
Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att, sedan riksdagen fattat beslut
i ärendet utfärda erforderliga föreskrifter.
Vad Kungl. Maj:t under förevarande punkt hemställt bar icke givit utskottet
anledning till erinran.
Utskottet hemställer förty,
att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande framställning.
Stockholm den 22 februari 1944.
På bankoutskottets vägnar:
GUST. SVEDMAN.
Närvarande: se anteckning å utlåtande nr 8.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.
Hänvisas hit från
1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).
Förarbeten (1)
1 koppling.
- Rskr. 1944:69 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maurts proposition angående pensionsrätt för innehavare av professurerna i idé- och lärdomshistoria samt i biokemi a1 i texten