Sök i Ratio Lex

Bankoutskottets memorial nr 2

1944-01-15 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,5 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:2, Bankoutskottets memorial nr 2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

1

Nr 2.

Ankom till riksdagens kansli den 15 januari 1944 kl. 2 em.

Memorial med överlämnande av fullmäktiges i riksgäldskontoret

till innevarande riksdag avgivna, till bankoutskottet

avlämnade berättelse.

Bankoutskottet, som vid sitt första sammanträde denna dag emottagit den

av fullmäktige i riksgäldskontoret, jämlikt § 51 av det för nämnda verk gällande

reglementet, till riksdagen avgivna berättelsen angående riksgäldskontorets

ställning och förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges

berättelse till 1943 års riksdag avgavs, får härmed enligt gällande instruktion

till riksdagen överlämna samma berättelse.

Stockholm den 15 januari 1944.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: se anteckning å memorial nr 1.

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 8 sami. Nr 2.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets memorial nr 2.

Fullmäktiges i riksgäldskontoret berättelse till 1944 års

riksdag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret få härmed, jämlikt § 51 av det för verket

gällande reglementet, avgiva berättelse om riksgäldskontorets ställning och

förvaltning under den tid, som förflutit sedan fullmäktiges berättelse till 1943

års riksdag avgavs.

Härvid vilja fullmäktige erinra om att riksgäldskontoret allt sedan år 1921

för varje budgetperiod utgivit en årsbok, vari utförliga redogörelser lämnats

för inträffade förändringar i riksgäldskontorets ställning och för de förvaltningsåtgärder,

som av fullmäktige vidtagits inom riksgäldskontorets olika

verksamhetsområden. Den senast utkomna årsboken, som avser budgetåret

1942/43, innehåller i likhet med föregående årgångar ett omfattande text- och

tabellmaterial till belysande av riksgäldskontorets verksamhet, varvid jämväl

lämnats vissa uppgifter för tiden efter budgetårets utgång. Fullmäktige anse

sig därför kunna, vad beträffar nämnda period, hänvisa till årsboken och inskränka

sig sålunda här nedan till att allenast lämna en kompletterande översikt

över riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1943.

Riksgäldskontorets rörelse under senare halvåret 1943.

1943 års 31/2 % lån av den 1 november. I syfte att stärka riksgäldskontorets

kassaställning och samtidigt tillgodose det förefintliga placeringsbehovet särskilt

hos försäkringsbolag och vissa kassor beslöto fullmäktige den 21 oktober

1943 upplägga ett nytt 3^2 % statslån, vilket skulle dagtecknas den 1 november

1943 och förfalla till betalning den 1 november 1990, dock med rätt för

riksgäldskontoret att fr. o. m. den 1 november 1953 efter minst tre månader

förut verkställd uppsägning inlösa lånet. Till lånet hörande obligationer

skulle utgivas i valörer från 500 kr. till 10 000 kr. med ränteförfallodagar 1

november och 1 maj.

Lånet utbjöds till parikurs och emissionen skedde i samverkan med riksbanken

och det vid flertalet statslåneemissioner medverkande bankkonsortiet.

Teckningen å lånet pågick under tiden 1—27 november 1943. Likvid för tecknade

obligationer skall erläggas senast den 31 januari 1944, varvid gottgöres

upplupen kupongränta å 3V2 %> från den 1 november 1943 t. o. m. inbetalningsdagen.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bunkoutskottets memorial nr 2.

3

Vid teckningstidens utgång den 27 november linde till riksgäldskontoret

anmälts teckningar å sammanlagt 350 105 000 kr., varav 2 300 000 kr. i statsskuldförbindelser

med samma löptid och ränta som till lånet hörande obligationer.

Den 31 december redovisades som statsskuld å lånet ett belopp av

333 614 000 kr., motsvarande dittills influten valuta för tecknade belopp.

1943 års °lo statslån av den 15 murs. Under augusti försåldes å detta lån

till generalpoststyrelsen obligationer å sammanlagt 25 miljoner kronor till en

kurs av 100 5/s %>. Slutsiffran för lånet fastställdes därmed till 232 713 300 kr.

1943 års 31/2 °/o och 3 °/o statslån av den 15 april. Ä båda dessa lån ägde

under senare halvåret 1943 viss underhandsförsäljning av obligationer rum.

Av 3 V2 %-lånet placerades sålunda obligationer å 11 250 000 kr., huvudsakligen

hos generalpoststyrelsen. Härjämte har riksbanken för tillgodoseende

av sparbankernas placeringsbehov övertagit obligationer av 3 %- lånet å

sammanlagt 9 200 000 kr., varvid riksbanken erlagt betalning efter en kurs,

motsvarande den vid varje tillfälle å Stockholms fondbörs gällande avslutskursen

resp., örn avslut ej ägt ruin, en medelkurs mellan köp- och säljkurserna.

Den högsta kurs, som härvid förekom, var 101,25 °/o.

Sedan likvid influtit för verkställda teckningar redovisades såsom statsskuld

å lånen den 31 december 1943 resp. 363 154 500 kr. å 3% %>-lånet,

vartill kommer ett belopp av 8 700 000 kr. i statsskuldförbindelser med samma

löptid och ränta som till lånet hörande obligationer, och 252 455 000 kr. å

3 %-lånet. Sistnämnda lån är ännu icke avslutat.

1943 års premieobligationslån. I maj 1943 fattade fullmäktige beslut örn

inlösen av 1933 års premieobligationslån å 140 milj. kr. efter vinstutlottningen

i september 1943 samt örn uppläggande av ett nytt sådant lån å 175

milj. kr., varav 140 milj. kr. voro avsedda för utbyte mot premieobligationer

av år 1933. Sedermera fastställde fullmäktige tidpunkten för inlösen av sistnämnda

obligationer till den 10 september 1943. Utbyte skulle äga rum under

tiden 27 september—15 november 1943 och försäljning av de nya premieobligationerna

fr. o. m. den 27 september. Inlösen, utbyte och försäljning

skulle äga rum förutom hos riksgäldskontoret och riksbanken å samtliga

postanstalter samt hos banker, sparbanker, mäklare och kommissionärer.

Försäljning av hela serier eller mot avbetalning skulle ej få förekomma.

1943 års premieobligationslån är fördelat i 1 750 serier nied 2 000 obligationer

å 50 kr. i varje serie. Lånet förfaller lill betalning den 1 december 1963,

dock med rätt för riksgäldskontoret alt fr. o. lii. den 1 december 1953, efter

minst tre månader förut verkställd uppsägning, inlösa lånet. Vinstutlottning

äger rum varje år i mars och september med början i mars 1944. Vinstplanen

upptager en högsta vinst å 250 000 kr., en vinst å 100 000 kr., en

vinst å 50 000 kr., två vinster å 25 000 kr. o. s. v., inalles 19 250 vinster lill eli

sammanlagt belopp av 2 596 500 kr. Årligen utlottas alltså 38 500 vinster å

sammanlagt 5 193 000 kr., vartill kommer sex premier å 5 000 kr. vid varje

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets memorial nr 2.

utlottning såsom vid 1942 års premielån. Den årliga vinst- och premiesumman

motsvarar en förräntning av 3,002 °/o.

Konverteringen av 1933 års premielån gav till resultat, att obligationer å

sammanlagt omkring 133 633 600 kr.,1 motsvarande c:a 95°/o av lånets belopp,

utbyttes mot nya obligationer av 1943 års lån. Samtidigt hade å sistnämnda

lån försålts obligationer å 33 083 650 kr. Av de återstående för försäljning

disponibla obligationerna övertogos 5 milj. kr. av postsparbanken

och 1 milj. kr. av riksbanken. Resterande obligationer å 2 å 3 milj. kr. försäljas

genom riksgäldskontoret.

Den 31 december hade genom försäljning eller utbyte placerats obligationer

av 1943 års premieobligationslån till ett sammanlagt belopp av

159 852 200 kr.

Svenska statens 3 °/o-lån för inlösen av enskilda järnvägar. Sedan 1943

års riksdag beslutat statsförvärv fr. o. m. den 1 juli 1943 av Malmö—Trälleborgs,

Vellinge—Skanör—Falsterbo och Trelleborg—Rydsgårds järnvägar

samt Karlshamn—Vislanda—Bolmens och Hönshylte—Kvarnamåla järnvägar,

varvid likvid skulle äga rum bl. a. genom tillhandahållande av statsobligationer

å sammanlagt nom. 1 717 650 kr., hava fullmäktige utgivit ytterligare

en emission — 1943 års emission — av förevarande lån. Obligationerna

av denna emission, vilka äro utställda i valörer å 10 000, 5 000, 1 000,

500, 100, 50, 40 och 35 kr., löpa med 3 °/o ränta från den 1 juli 1943 och

förfalla till betalning den 1 juli 1953 samt äro försedda med 10 st. årsvis

den 1 juli förfallande räntekuponger.

Sparobligationer. Vid utgången av budgetåret 1942/43 hade såsom statsskuld

för utelöpande sparobligationer, första och andra emissionerna, bokförts

ett belopp av kr. 84 123 615:60, motsvarande skillnaden mellan till

riksgäldskontoret dittills redovisade försålda och sedermera inlösta obligationer.

Den 31 december 1943 utgjorde statsskulden för utelöpande sparobligationer

kr. 88 741 053: 20.

Rikskonton. Inlåningen å rikskonton ökade under senare halvåret 1943

från kr. 405 081:07 till kr. 1 252 238:68.

I syfte att underlätta insättningen å rikskonton beslöto fullmäktige i december

1943 efter samråd med postsparbanken samt svenska sparbanksföreningen

och svenska bankföreningen att rikskontoinnehavare skulle, räknat

från den 1 januari 1944, äga rätt att på en gång inbetala det för helt

kalenderår medgivna maximibeloppet av 1 200 kr.

Inlåning från sparbanker m. fl. Såsom ett led i strävandena att tillgodose

sparbankernas samt i viss mån centralkassornas för jordbrukskredit behov

av lämpliga placeringsobjekt i och för förhindrande av en mer allmän sänkning

av inlåningsräntan träffades mellan riksgäldskontoret och riksbanken

1 Siffran ej ännu definitiv.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

5

i september 1943 en överenskommelse av i huvudsak följande innebörd.

Riksbanken skulle för de sparbanker och centralkassor, som önskade förränta

medel till 3 7* %, öppna särskilda konton, på vilka skulle få insättas

sammanlagt högst 50 milj. kr. Insättningarna på dessa konton skulle vara

bundna i tio år. De å kontona insatta medlen skulle av riksbanken överföras

till ett särskilt konto i riksgäldskontoret. För dessa insättningar skulle

riksbanken sedan av riksgäldskontoret tillgodogöras en ränta av 3 1U %>.

Intill den 31 december 1943 hade å ifrågavarande konto i riksgäldskontoret

insatts ett belopp av sammanlagt 48 700 000 kr. Endast en mindre del

härav härrörde från centralkassorna för jordbrukskredit.

Statsskuldförbindelser. Under senare halvåret 1943 försåldes statsskuldförbindelser

till ett sammanlagt belopp av 47 300 000 kr., varav, såsom tidigare

omnämnts. 2,3 milj. kr. i samband med emissionen av 1 novemberlånet.

Övriga förbindelser, vilka övertagits av postsparbanken, 20 milj. kr.,

och kooperativa förbundet, 25 milj. kr., löpa med en ränta av 3,25 % och

förfalla till betalning efter omkring tio år.

Å andra sidan hava statsskuldförbindelser å tillhopa 42 500 000 kr. blivit

inlösta, varför statsskulden på grund av upplåningen mot statsskuldförbindelser,

som den 30 juni 1943 uppgick till 357 830 000 kr., vid årsskiftet den

31 december 1943 utgjorde 362 630 000 kr.

Lån hos statsinstitutioner och fonder m. m. Vid ingången av budgetåret

1943/44 uppgick den del av den fonderade statsskulden, vilken redovisas såsom

lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., till kr. 660 274 285: 34. Under

senare halvåret 1943 ökades detta belopp med (netto) kr. 28 210 326: 68,

i följd varav här berörda del av statsskulden den 31 december 1943 utgjorde

kr. 688 484 612:02.

Av staten övertagna lån. Riksgäldskontorets skuld för av staten övertagna

lån uppgick den 30 juni 1943 till kr. 15 127 044: 11. I samband med statens

övertagande av Malmö—Trelleborgs m. fl. järnvägar (jämför ovan) fr. o. m.

den 1 juli 1943 övertog staten jämväl betalningsskyldigheten för vissa säljarnas

obligationslån å ett kapitalbelopp av tillhopa kr. 5 266 197: 50. Staten

har vidare vid förvärv för olika ändamål av fyra fastigheter (nr 7 och

8 i kvarteret Jericho samt nr 8 i kvarteret Lychaon i Stockholm ävensom

egendomen Mogård i Finspångs köping) övertagit betalningsansvaret för

i fastigheterna intecknad gäld å sammanlagt kr. 101001:61. Å andra sidan

har riksgäldskontorets skuld för av staten övertagna lån under senare

halvåret 1943 genom amorteringar och återbetalningar minskats med kr.

5 280 164:29, i följd varav skulden den 31 december 1943 uppgick lill kr.

15 214 078:93.

Skattkammarvåxlar. Den 1 juli 1943 utgjorde riksgäldskontorets skuld på

grund av i marknaden försålda skattkammarväxlar 400 milj. kr., varav väx
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets memorial nr 2.

lar å 200 milj. kr. förföllo den 28 oktober samt återstående växlar den 10 november.

Förstnämnda växlar omsattes mot nya växlar per den 5 februari

1944, medan av växlarna per den 10 november 100 milj. kr. inlöstes å förfallodagen

och 100 milj. kr. omsattes mot växlar, förfallande den 29 april

1944. De nya växlarna hava övertagits av affärsbankerna samt, i mindre utsträckning,

av sparbankernas bankaktiebolag samt generalpoststyrelsen m. fl.

till oförändrat diskonto av 1 °/o.

För stärkande av riksgäldskontorets kassaställning upplånades under augusti

och september 1943 sammanlagt 427,4 milj. kr. mot nya skattkammarväxlar,

varav 327,4 milj. kr. (diskonto 1 Va %) förfalla till betalning den 30

september 1944 och 100 milj. kr. (diskonto 1 °/o) den 27 mars samma år.

Växlarna hava övertagits av affärsbankerna samt riksbanken och sparbankernas

obligationskassa m. fl.

Den 31 december 1943 upgick sålunda beloppet av räntelöpande skattkammarväxlar

till 727,4 milj. kr.

Såsom ett led i riksbankens valutavårdande verksamhet rekvirerade banken

den 8 juli 1943 från riksgäldskontoret 50 milj. kr. i skattkammax-växlar

per den 20 oktober 1943. Växlarna voro avsedda att efter hand försäljas till

sparbankerna, på villkor att de icke skulle få överlåtas annat än till andi-a

sparbanker eller ock återförsäljas till riksbanken. Växlarna inlöstes å förfallodagen.

Tillfällig upplåning i riksbanken. Fullmäktige ha under hösten 1943 vid

upprepade tillfällen för mötande av utbetalningskrav på riksgäldskontorets

kassa upptagit tillfälliga lån i riksbanken. Denna upplåning nådde sin största

höjd den 28 augusti, då den uppgick till kr. 209 347 361: 18. Redan den 30

i samma månad hade emelleidid skulden till fullo återbetalats. Vid slutet av

september utgjorde riksgäldskontorets skuld till riksbanken på grund av ifrågavarande

tillfälliga upplåning 25 milj, kr. och vid slutet av oktober 150 milj.

kr. Under november månad återbetalades detta belopp i två poster. Under

december förekom icke någon tillfällig upplåning hos riksbanken.

Den genom riksbanken verkställda inlåningen från vissa statsinstitutioner,

som den 30 juni 1943 uppgick till kr. 551 275 880:50 ökades under tiden

t. o. m. den 31 december 1943 med kr. 6 481 957: 48 till kr. 557 757 837: 98.

Fullmäktige hava beslutat att till förvaltning mottaga de medel, som enligt

Kungl. Maj:ts förordning den 30 juni 1943 med särskilda bestämmelser

angående taxering för inkomst av under år 1943 stormfälld skog kunde komma

att insättas i riksbanken samt att därvid gottgöra riksbanken ränta efter

2,5 %>.

Under senare halvåret 1943 har domänverket Ull förvaltning överlämnat

överskottsmedel till belopp av sammanlagt 12 milj. kr. med villkor om medlens

återbetalning 45 dagar efter skedd uppsägning. Härav har emellertid i

december 1943 återbetalats 1,5 miljon kr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets memorial nr 2.

7

Från exportkreditfonden har riksgäldskontoret under tiden 1 juli—31 december

1943 för förräntning mottagit sammanlagt kr. 1 295 492: 50, varigenom

riksgäldskontorets skuld till fonden sistnämnda dag ökat till 2 600 000

kr. Ränta härå utgår efter en räntefot av 1 %.

I oktober 1943 insatte Aktiebolaget Bofors i riksgäldskontoret ytterligare

5 milj. kr. utöver bolagets tidigare depositioner å sammanlagt 20 587 537 kr.,

att förräntas efter en räntefot av 1V2 % för år och återbetalas ett år efter å

endera sidan skedd uppsägning. Vidare deponerade Aktiebolaget Svenska kullagerfabriken

i november 1943 50 milj. kr. på ett år till en räntesats av lV2 %.

Av krigsförsäkringsnämndens i riksgäldskontoret vid budgetårets ingång

innestående depositioner å tillhopa 110 milj. kr. förföllo 10 milj. kr. till betalning

den 27 september och 15 milj. kr. den 15 oktober 1943. Båda dessa

depositioner omsattes å förlallodagarna på ytterligare ett år och oförändrade

räntevillkor. Depositionen per den 23 september 1943 utökades härvid med

ett belopp av 15 milj. kr., varjämte krigsförsäkringsnämnden den 18 december

på samma villkor deponerade ytterligare 25 milj. kr. Riksgäldskontorets

skuld till nämnden uppgick alltså vid årsslutet till 150 milj. kr.

På därom gjord framställning medgåvo fullmäktige i november 1943, att

pensionsstgrelsen finge i riksgäldskontoret insätta medel på samma villkor,

som gälla vid insättning på uppsägningsräkning, innebärande för närvarande

en förräntning av 1 °/o och en uppsägningstid av 45 dagar. Intill utgången av

år 1943 hade pensionsstyrelsen på nämnda villkor insatt ett belopp av

2 milj. kr.

Jämlikt beslut av 1941 års riksdag (skrivelse nr 521) har riksgäldskontoret

den 26 augusti 1943 utfärdat och till riksbanken överlämnat en förbindelse,

varigenom riksgäldskontoret å svenska statens vägnar iklätt sig garanti för

rätta återbetalningen till såväl kapital som ränta av ett av Norrbottens järnverk

aktiebolag hos riksbankens avdelningskontor i Luleå upptaget förlagslån

å 3 000 000 kr. jämte ränta motsvarande gällande diskonto.

Riksgäldskontorets fordran hos statskontoret för lämnad kassaförstärkning,

som den 30 juni 1943 uppgick till 4 500 milj. kr., ökade under tiden

t. o. m. den 31 december 1943 med 850 milj. kr. och utgjorde sålunda sistnämnda

dag 5 350 milj. kr.

Å domänverkets rörliga kredit i riksgäldskontoret utestod vid budgetårets

ingång den 1 juli 1943 ett belopp av 20 milj. kr. Detta belopp återbetalades

av domänverket med 12 milj. kr. under augusti och resterande 8 milj. kr.

under september.

Fullmäktige lia jämväl för tiden efter den 1 juli 1943 anslagit medel för

fortsatt sparpropaganda, huvudsakligen i form av annonser lii. lii.

Sedan innevarande års riksdag med bifall till av bankoutskottet i mein.

nr 80 gjord hemställan beslutat uppdraga åt fullmäktige att låta verkställa

utredning rörande möjligheterna att bereda dea lias riksdagen tillfälligt an
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets memorial nr 2.

ställda vaktpersonalen en mera fast anställningsform än för närvarande samt

att för riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde föranleda,

hava fullmäktige för utredningens utförande tillsatt en kommitté, bestående

av riksdagens kanslideputerade, herrar E. G. E. Eriksson i Stockholm, tilllika

kommitténs ordförande, C. P. Wahlmark, P. Bernhard Nilsson och G.

Persson i Falla, sekreteraren i bankoutskottet, riksgäldskommissarien S. O.

Widlund, samt expeditionsvakten i försvarsdepartementet E. Eriksson.

Stockholm den 8 januari 1944.

ANDERS ÖRNE.

AXEL LINDQVIST.

ARTUR RYBERG.

KARL MAGNUSSON.

ERNST ERIKSSON.

AXEL STRAND.

GUNNAR PERSSON.

/

Torsten Bjerlöw.

447048. .Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.