Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om ändring i gällande bestämmelser örn statliga befattningshavares familjepension för frånskild och efterlevande make m. m.

1944-04-18 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:41, Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om ändring i gällande bestämmelser örn statliga befattningshavares familjepension för frånskild och efterlevande make m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 41.

1

Nr 41.

Ankom till riksdagens kansli den 18 april 1944 kl. 4 em.

Utlåtande i anledning av väckt motion angående utredning om

ändring i gällande bestämmelser örn statliga befattningshavares

familjepension för frånskild och efterlevande

make m. m.

I en inom andra kammaren under nr 69 väckt motion, vilken hänvisats

till bankoutskottets förberedande handläggning, har fru Nordgren jämte

sexton av kammarens övriga ledamöter hemställt, att riksdagen måtte besluta

skrivelse till Kungl. Maj:t med anhållan, att Kungl. Maj:t ville låta

verkställa utredning beträffande dels frågan om sådan ändring av för statliga

befattningshavare gällande bestämmelser örn familjepension för frånskild

och efterlevande make, att principen om pensionens klyvning efter försäkringstekniska

grunder vid befattningshavares skilsmässa genomföres och

göres obligatorisk, dels ock frågan örn åläggande för kommunala pensionskassor

att genomföra obligatorisk familjepensionsrätt för frånskild husbu

enligt nämnda princip samt därefter för riksdagen framlägga de förslag,

vartill utredningen kan föranleda.

Motionärerna ha till en början lämnat en redogörelse för gällande bestämmelser

örn frånskild makes familjepensionsrätt samt om pensionens fördelning

mellan efterlevande och frånskild make. 1 sådant avseende anföres

i motionen följande.

»Enligt bestämmelserna i allmänna familjepensionsreglementet den 30

december 1941 och 1942 års familjepensionsreglemente for arbetare, vilka

reglementen avse flertalet av statens befattningshavare, tillerkänna frånskild

make under vissa förutsättningar rätt till familjepension. Allmänna

pensionsreglementet stadgar i detta hänseende följande (2 § 3 mom.):

’Då befattningshavare i dom å äktenskapsskillnad förpliktas att till sin make utgiva

underhållsbidrag eller i skillnadsmålet visats föreligga avtal om sadant underhållsbidrag,

äger domstolen, örn makarna levt tillsammans under minst fem ar oc

befattningshavarens make vid sammanlevnadens hävande uppnått en alder av mins

30 år samt det i övrigt med hänsyn till omständigheterna finnes skäligt, förordna,

att maken skall vara berättigad till familjepension eller familjelivränta, som avses i

detta reglemente. .. , .... ,

Sålunda meddelat förordnande upphör att gälla, örn skyldighet att utgiva underhållsbidrag,

vilket bestämts att utgå på särskilda tider, upphört eller den bidragsbe
rättigade

trätt i nytt gifte. , , ,

Äger förordnande som nyss sagts giltighet, må sådant förordnande ej medtaga

verkar, meddelas till förmån för befattningshavarens make i senare äktenskap.

Bihang till riksdagens protokoll 19i4. S sami. Nr 41.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Bankoutskottets utlåtande nr 41.

Liknande stadgande återfinnes i 1942 års familjepensionsregleinente för

arbetare 2 § 3 mom. Enda skillnaden är, att då sistnämnda reglemente

endast avser manlig befattningshavare, talas där uteslutande om »hustrus»

pensionsrätt, ej »makes».

Den frånskildas familjepensionsrätt är alltså enligt båda de nämnda

reglementena knuten vid förutsättningen, att rätt till underhållsbidrag föreligger,

och även örn så är fallet är pensionsrätten icke ovillkorlig utan

beroende på skälighetsprövning av domstol. Vidare kan frånskild make i

senare äktenskap icke erhålla pensionsrätt, örn förordnande till förmån

för make i föregående äktenskap äger giltighet.

Beträffande pensionens uppdelning mellan efterlevande och frånskild

make gäller, att de erhålla lika del därav, oavsett respektive äktenskaps

längd. Den frånskilda är dessutom sämre ställd än den efterlevande maken

såtillvida, att frånskild make, som äger pensionsrätl jämte deli avlidnes

harn i annat gifte, icke äger åtnjuta större del än som motsvarar 40 procent

av familjepensionstalet, medan efterlevande make utbekommer 80 procent,

även om pensionsberättigade harn från annat gifte finnas.

I fråga örn de befattningshavare, som erhålla pension från statens pensionsanstalt,

däribland den stora gruppen lärare vid folk- och fortsättningsskolor,

finnas icke några bestämmelser örn familjepensionsrätt för frånskild

make.»

Till stöd för sitt yrkande om försäkringsteknisk klyvning av familjepensionen

i förevarande fall anföra motionärerna i huvudsak följande:

»Sveriges kommunalanställdas pensionskassa har löst frågan om frånskild

hustrus pensionsrätt försäkringsmässigt i anslutning till principen, att pensionen

är att betrakta såsom uppskjuten lön. För denna kassas medlemmar

gäller följande.

Därest manlig aktiv medlems äktenskap upplöses genom skilsmässa, skall i hans

försäkring ingående helkollektiv familjepension klyvas i två delar, den äldre delen

och den yngre delen. Såsom äldre betraktas den del av familjepensionen, vilken

skulle hava ingått i det fribrev, som hade utfärdats, därest avgift sbetalningen avbrutits

vid utgången av den kalendermånad, under vilken äktenskapsskillnaden vunnit

laga kraft. Såsom yngre betraktas familjepensionens återstående del. I fråga örn

familjepensionens äldre del skall den rätt att efter den aktiva medlemmens död åtnjuta

familjepension, som eljest tillkommer änka, helt och för beständigt upphöra

och denna rätt i stället tillkomma den frånskilda hustrun, intill dess hon eventuellt

ingår nytt äktenskap. Barnens familjepensionsrätt under den tid, då den frånskilda

hustrun äger dylik rätt, är densamma, som örn utom barnen jämväl änka hade rätt

till familjepensionen. Skulle frånskild aktiv medlem ingå nytt äktenskap och även

detta upplösas genom skilsmässa, skall vid den förra äktenskapsskillnaden utbruten

äldre del av hans helkollektiva familjepension icke tagas i betraktande vid familjepensionens

nya klyvning.

Det sätt, på vilket S. K. P. sålunda löst frågan om frånskild hustrus pensionsrätt,

innebär enligt vårt förmenande en rättvis uppdelning av pensionen.

Liksom en befattningshavare intjänar sin pension under loppet av sin

anställningstid hos arbetsgivaren, bör också en hustru anses intjäna sin

familjepension under äktenskapet med befattningshavaren. Pensionen måste

i båda fallen betraktas som gottgörelse för det arbete, som vederbörande utfört

under anställningen, respektive äktenskapet. Vid varje skilsmässa bör

därför hustrun erhålla hela den då intjänade familjepensionsrätt, som eljest

skulle tillkomma änka.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 41-

3

Pensionens belopp blir visserligen genom detta förfarande minskat för såväl

frånskild hustru som änka och måhända otillräckligt för sitt syfte, men

själva principen kan därför icke anses felaktig. Samma minskning inträder,

örn avgiftsbetalningen avbrytes och fribrev utfärdas.»

över förevarande motion har utskottet i vederbörlig ordning införskaffat

utlåtande från statskontoret, som anfört följande:

Frånskild makes rätt till familjepension reglerades först i 1936 års familjepensionsreglemente.

Vid anmälan till 1936 års riksdag av proposition i ämnet

anförde vederbörande departementschef (prop. 201/1936 s. 72), bland

annat, att frågan örn storleken av frånskild makes andel i familjepensionen

i förhållande till efterlevande make givetvis kunde giva anledning till tvekan.

Departementschefen ansåg sig emellertid då icke kunna överväga förslag

om en avvägning av andelarna i förhållande till äktenskapens längd och ansåg

stora fördelar vara förenade med den enkla regeln om hälftendelning

makar emellan i alla förekommande fall. Då grunderna för pensionens fördelning

mellan frånskild och efterlevande make fastställts så sent som av

1936 års riksdag och då hittills endast ringa erfarenhet vunnits rörande verkningarna

av gällande bestämmelser, synes det statskontoret tveksamt, huruvida

ändrade fördelningsgrunder redan nu äro påkallade. Ämbetsverket vill

emellertid icke förneka, att vissa skäl tala för att pensionen ställes i visst

förhållande till respektive äktenskaps längd. Statskontoret vill därför icke

motsätta sig, att utredning i frågan kommer till stånd. Då den statliga familjepensioneringen

icke är uppbyggd efter försäkringstekniska grunder och

det för tillämpningen är av vikt, att enkla regler tillskapas, bör — i motsats

till vad i motionen föreslagits — någon försäkringsteknisk klyvning av pensionen

icke ifrågakomma.

1 föreliggande motion har vidare hemställts, att utredning skulle förebringas

angående frågan om åläggande för kommunala pensionskassor att

genomföra obligatorisk familjepensionsrätt för frånskild hustru enligt förenämnda

princip. Statskontoret vill i anledning härav framhålla, att statsmakterna

hittills icke — med undantag för kommunalanställda, till vilkas

avlönande utgår statsbidrag — meddelat direktiv för reglering av kommunala

befattningshavares löne- eller pensionsföi-hållanden. I beti-aktande härav

lärer det ej komma i fråga att riksdagen i här förevarande avseende skulle

vilja ingripa reglerande.

De i 1936 års allmänna familjepensionsreglemente intagna bestämmelserna,

vilka utan saklig ändring överförts till 1941 års allmänna familjepensionsreglemente,

innebära, att frånskild make under vissa förutsättningar kan i

samband med dom å äktenskapsskillnad förklaras berättigad till familjepension

i enlighet med reglementets föreskrifter. Beträffande storleken av fxånskild

makes andel i familjepensionen i förhållande till efterlevande make

gäller, att hälftendelning tillämpas dem emellan, oavsett äktenskapets längd.

Särskilda fördelningsregler gälla i sådana fall, där jämte frånskild hustru

och/eller efterlevande make pensionsbei-ättigade barn i ettdera eller båda äktenskapen

finnas.

Av den proposition, i vilken Kungl. Maj:! framlade förslag till 1936 års

allmänna familjepensionsreglemente (prop. nr 36), framgår, att den i föreliggande

motion framförda tanken på avvägning av den frånskilda makens pension

med hänsyn till äktenskapets längd varit under övervägande vid propo
-

Utskottet.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 41.

sitionens utarbetande. Föredragande departementschefen förklarade sig emellertid

för det dåvarande icke beredd att godtaga ett förslag i sådan riktning

utan ansåg stora fördelar vara förenade med den enkla regeln om hälftendelning,

även om en dylik fördelningsgrund i vissa fall kunde leda till mindre

tillfredsställande resultat.

Enligt utskottets uppfattning kunna delade meningar råda, huruvida gällande

regler för familjepensions fördelning mellan frånskild make och efterlevande

make äro i alla avseenden rättvist avvägda. Visst fog föreligger onekligen

för kravet på en fördelning efter mindre summariska grunder än för

närvarande, varvid det torde ligga nära till hands, att pensionsbeloppen avpassas

med hänsyn till de olika äktenskapens längd. Utskottet vill därför

icke motsätta sig, att berörda spörsmål genom Kungl. Maj:ts försorg göres

till föremål för förnyat övervägande. I samband härmed synes jämväl böra

undersökas, örn jämkning påkallas i gällande föreskrifter beträffande familjepensions

fördelning med hänsyn till förekomsten av pensionsberättigade

barn.

Den av utskottet förordade utredningen synes böra begränsas att avse de

bestämmelser, som gälla för tjänstemän och arbetare, underkastade av Kungl.

Maj:t och riksdagen fastställda familjepensionsreglementen. Att såsom i motionen

antydes utredningen skulle omfatta jämväl kommunalanställdas pensionsförhållanden,

finner utskottet på grund av de av statskontoret anförda

.skälen icke böra ifrågakomma.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen, i anledning av förevarande motion II: 69, må

i skrivelse till Kungl. Majit anhålla, att Kungl. Majit ville

i anslutning till vad ovan anförts låta verkställa utredning i

fråga om ändring av gällande bestämmelser beträffande frånskild

makes familjepensionsrätt samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill utredningen kan giva anledning.

Stockholm den 18 april 1944.

På bankoutskotlets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Sundvik*, Friggeråker, Sylwan,

Leander och Sundelin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Mattsson,

Andersson i Munkal jungby, Barnekow, Sundberg och fru Humla.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

447697. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag. 1944.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:211 Skrivelse till Konungen, i anledning av framställningar angående understöd åt efterlevande till vissa i statens tjänst anställda personer m. fl. s. 3 i texten