Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning i fråga om utarbetande av förteckning över kommittébetänkanden.

1944-04-27 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:46, Utlåtande i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning i fråga om utarbetande av förteckning över kommittébetänkanden.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 46.

3

Nr 46.

Ankom till riksdagens kansli den 27 april 1944 kl. 12 m.

Utlåtande i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket framställning

i fråga om utarbetande av förteckning över

kommittébetänkanden.

I skrivelse till bankoutskottet den 29 mars 1944 har styrelsen för riksdagsbiblioteket

hemställt, att utskottet ville föreslå riksdagen att till arvode

tor utarbetande och redigering m. m. av en förteckning över kommittébetänkanden

avgivna under åren 1904—1944 anvisa ett anslag av 6 000 kronor.

Till stöd för framställningen anför bibliot.eksstyrelsen följande:

År 1896 publicerades »Förteckning öfver kommittébetänkanden afgifna

åren 1809—94». Arbetet hade på offentligt uppdrag med anledning av en

riksdagens skrivelse, 1891 nr 36, utarbetats av Erik Thyselius. En år 1904

tryckt fortsättning likaledes utarbetad av Thyselius omfattade jämte ett

mindre tillägg till nyssnämnda förteckning under åren 1895—1903 avgivna betänkanden.

Detta förtjänstfulla bibliografiska arbete visade sig snart bli för

svensk statsvetenskaplig forskning och svensk administrativ verksamhet av

utomordentlig betydelse. Det råder ingen tvekan, att detta verk blivit ett för

svensk forskning och förvaltning oumbärligt bibliografiskt hjälpmedel.

Någon motsvarighet till denna bibliografi, vad gäller tiden efter 1903, gives

tyvärr icke. Denna uppenbara brist har länge gjort sig allvarligt kännbar

och efter hand blivit allt mera besvärande. Från skilda håll ha gång efter

annan uttalats önskemål om en fortsättning på nämnda förteckning. Även

utländska institutioner ha efterfrågat en sådan. Statens tryckerisakkunnige

har .enligt uppgift för ett par år sedan på eget initiativ påbörjat en dylik förteckning

men måst avbryta arbetet till följd av bristande tid och då han

dessutom snart fann, att uppgiften lämpligast borde anförtros en skolad

biblioteksman.

Styrelsen för riksdagsbiblioteket, som beaktat dessa förhållanden, har med

hänsyn till bibliotekets ställning som ett centralt förvaltningsbibliotek, på

vilket torde ankomma bl. a. att planera och utgiva för förvaltningen och den

statsvetenskapliga forskningen angelägna bibliografiska hjälpmedel, funnit

sig icke längre böra eftersätta kravet på en publicering av ifrågavarande

kommittéförteckning. Som av bifogade promemoria framgår skulle verket

komma att omfatta icke mindre än cirka 2 500 betänkanden. Denna siffra

visar måhända bäst, hur angelägen en översikt av denna omfattande, ofta

svåruppspårade samt framför allt synnerligen betydelsefulla litteratur i själva

verket är. En närmare plan för verkets omfattning, utförande och kostnad

lämnas i bifogade promemoria1 utarbetad inom biblioteket.

Då arbetet är av allt för stor omfattning att utföras inom biblioteket med

blott den nuvarande arbetsstyrkan och då en tillfällig ökning av denna för

ett tidsbegränsat uppdrag som detta icke är lämpligt, har styrelsen funnit,

att uppdraget att utarbeta bibliografien bör lämnas en av bibliotekets tjäns
-

1 Se Bilaga vid della utlåtande.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 46.

Utskottet.

lemån alt utföras på icke-tjänstetid och mot särskilt arvode. Såsom skäligt

arvode föreslår styrelsen en summa av 5 000 kronor fördelade på två år

jämte 1 000 kronor till kontroll- och korrekturarbeten samt till biträde för

motläsning m. m. Tryckningskostnaderna beräknas till 20 000 kronor.

Redan nu torde medel böra anvisas för utbetalande av redaktörsarvodc

jämte gottgörelse för korrekturläsning m. m. i samband med arbetets tryckning.

Medel för återstående utgifter för verket torde däremot på framställning

av styrelsen framdeles anvisas.

I likhet med styrelsen för riksdagsbiblioteket hyser utskottet den uppfattningen,

att publicerandet av en förteckning över kommittébetänkanden,

avgivna från och med år 1904, skulle såväl för forskningsändamål som för

den administrativa verksamheten bliva av stor betydelse. Utskottet vill därför

tillstyrka förslaget örn utgivandet av ett dylikt arbete. Med hänsyn

till att redaktionsarbetet beräknas draga en tid av två år och tryckningen ett

halvt år, vadan verket kan föreligga färdigt i tryck tidigast omkring årsskiftet

1946/47, torde det vara önskvärt, att i förteckningen redovisas kommittébetänkanden

avgivna till och med utgången av år 1945. Det synes utskottet

böra tagas under övervägande, huruvida icke för tiden därefter ifrågavarande

registreringsarbete skulle kunna utföras fortlöpande inom ramen för

bibliotekets ordinarie verksamhet samt utgivas av trycket exempelvis vart

femte eller tionde år.

Mot de beräknade kostnaderna för arbetets redigering m. m. har utskottet

icke funnit anledning till erinran. Vad tryckningskostnaderna beträffar,

torde det vara lämpligt att, när verkets tryckning blir aktuell, undersöka huruvida

icke desamma kunna nedbringas genom anlitande av tryckeri i landsorten.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen, i anledning av styrelsens för riksdagsbiblioteket

förevarande framställning, må bemyndiga styrelsen att

till arvode för utarbetande och redigering m. m. av en förteckning

över kommittébetänkanden, avgivna under åren

1904—1945, av förslagsanslaget till riksdagsbiblioteket: omkostnader

taga i anspråk ett belopp av 6 000 kronor.

Stockholm den 27 april 1944.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÄKERRERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

. från första kammaren: herrar Åkerberg, Sanden, Friggeråker, Sylivap*, Leander,

Edin*, Mannerskantz* och Sundelin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg*, Mattsson,

Andersson i Munkaljungby*, Eriksson i Sandby*, Barnekow och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskoltets utlåtande nr 46.

5

Bilaga.

P. M.

rörande utarbetande av en förteckning över kommittébetänkanden.

En ny förteckning över kommittébetänkanden kan förslagsvis omfatta 40- årsperioden 1904—i943, eller möjligen även 1944, örn man vill undvika ett

alltför stort tidsavstånd mellan förteckningens slutår och utgivningsår.

Thyselius fixerade sitt uppdrag att gälla »betänkanden, avgivna av en av

Kungl. Maj:t eller av en departementschef med Kungl. Maj:ts bemyndigande

tillsatt kommitté, vare sig betänkandet genom tryck gjorts tillgängligt för

allmänheten eller endast är skriftligen avfattat». Det så fixerade materialet

skulle givetvis uppta det ojämförligt största utrymmet i en ny förteckning.

1 följande fall synes det lämpligt att gå utöver Thyselius’ program:

a) Kommittéer förtecknas även om de icke avgivit något betänkande.

b) Av riksdagens utskott eller något av riksdagens verk avgivet tryckt

betänkande medtages.

c) Inom departement eller inom centralförvaltningen på statsråds uppdrag

utarbetade promemorior och betänkanden medtagas i den mån de äro

tryckta. (Ex. Justitiedepartementets promemorior.)

Endast de under c) angivna torde komma att medföra någon nämnvärd

kvantitativ utvidgning av materialet.

Materialets omfattning. I den i början av år 1922 tillskapade serien Statens

offentliga utredningar har t. o. m. 1943 utgivits cirka 1 100 betänkanden.

Åren 1904—1922 avgavs ungefär lika många enligt <^t ovan skisserade utvidgade

programmet. Härtill kominer ett eller annat hundratal avgivna etter

1922 utan att ingå i SOU. Sammanlagt skulle man alltså få räkna med cirka

2 500 betänkanden för tiden 1904—1943. Thyselius använde i genomsnitt en

halv sida för varje betänkande. Räknar man med lika stort utrymme för

den nya delen skulle enbart förteckningen upptaga 1 250 sidor eller 78 ark.

Härtill kommer ett personregister på 8 ark beräknat i proportion till Thyselius’

register samt ett sakregister som jämte titelblad, förord m. m. kan beräknas

uppgå till 9 ark. Då Thyselius’ sakregister är synnerligen otillfredsställande

har här kalkylerats med ett betydligt större utrymme. Arbetet skulle

alltså sammanlagt omfatta 95 ark. Räknar man med en kostnad av 300 kr.

per ark erhåller man en sammanlagd tryckningskostnad av 28 500 eller med

hänsyn till korrigeringskostnaderna 30 000 kr.

En betydande besparing kan emellertid åstadkommas genom rationalisering

och förenkling av stoffet. Med bättre utnyttjande av sidutrymmet, genom

lämpligare uppställning av betänkandena i tidsföljd, genom diverse förkortningar

samt framför allt genom åtskilliga typografiska arrangemang

torde man med sannolikhet kunna få in 3 å 4 betänkanden på varje sida,

varvid verket i sin helhet skulle uppgå till cirka 00 ark, vilket, med ett beräknat

pris av 300 kr. per ark och med 10 % tillägg tor korrigeringskostnader,

skulle göra 20 000 kr. Ytterligare inskränkningar torde ej kunna göras

utan att förteckningens värde avsevärt minskas.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 46.

Utredigeringen av arbetet skulle i huvudsak kunna ske med material tillgängligt

inom riksdagsbiblioteket. En förteckning på kommittéerna, deras

sammansättning och mandat gives i Berättelse om vad i rikets styrelse sedan

sista lagtima riksdags sammanträde sig tilldragit (Riksdagsberättelsen). Åtminstone

för periodens första år synas dessa uppgifter behöva kollationeras

nied de mer utförliga i Posttidningen. Från början av 1920-talet förtecknas i

Riksdagsberättelsen titlarna på de tryckta bbtänkandena. Från 1931 återfinnes

i Arsbibliografi över Sveriges offentliga publikationer alla tryckta betänkanden.

I riksdagsbiblioteket finnes en praktiskt taget fullständig samling

av tryckta betänkanden och för de sista åren även av icke tryckta. En

kollationering torde dock lämpligen göras med Kungl, bibliotekets samlingar.

För att nå det otryckta materialet torde en genomgång av departementens

diarier och serier av inkomna handlingar bli nödvändig. Kommittéarkiven

kunna icke användas för detta ändamål, då de icke regelbundet innehålla

betänkandena. Tyvärr måste man räkna med att detta arbete kommer att

försvåras, då riksarkivet har evakuerat ifrågavarande serier. Då riksarkivet

endast har öppet mellan 10—5 förutsättes att ovannämnda serier kunna lånas

till riksdagsbiblioteket för bearbetning på kvällarna.

Ovan har endast räknats med de statliga kommittéerna och betänkandena.

Härutöver skulle man även kunna länka en förteckning över motsvarande

material för landstingen och städerna. Hur mycket arbetet därigenom skulle

svälla är omöjligt att säga utan en noggrann genomgång av materialet. Riksdagsbiblioteket

har samtliga landstingshandlingar samt stadsfullmäktigetryck

för Stockholm och Göteborg. För övriga städer torde lämpligen Svenska

^ stadsförbundets rikhaltiga och välordnade samlingar kunna utnyttjas.

Ifrågavarande material torde emellertid vara så omfattande att det bör förtecknas

i en särskild volym.

För redaktionsarbetet torde behöva påräknas en tid av två år och för

tryckningen ett halvt år. Arbetet skulle sålunda kunna föreligga i tryck omkring

årsskiftet 1946/47.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.