Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning i vissa fall i anledning av yrkessjukdom m. m., i vad avser punkt 6 angående livränta till Svea Osmé Konstantia Larsson.

1944-05-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:49, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning i vissa fall i anledning av yrkessjukdom m. m., i vad avser punkt 6 angående livränta till Svea Osmé Konstantia Larsson.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

5

Nr 49.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående ersättning

i vissa fall i anledning av yrkessjukdom m. m.,

i vad avser punkt 6 angående livränta till Svea Osmé

Konstantia Larsson.

I en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 224, som i vad rör

punkten 6 hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har

Kungl. Majit under nämnda punkt föreslagit riksdagen medgiva, att till

Svea Osine Konstantia Larsson, född Berg, må av det under tolfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till Diverse pensioner och understöd m. m.

utbetalas en livränta å 975 kronor från och med den 19 november 1942 så

länge hon lever ogift.

Den 18 november 1942 omkom bergarbetaren Karl Oscar Gustafsson,

Vänersborg, genom olyckshändelse (stenras) under arbete hos statens vattenfallsverk.

Gustafsson var ogift och saknade egna barn. Han hade emellertid

sedan nio år tillhaka sammanlevat med Svea Osine Konstantia Larsson,

född Berg, och lysning till äktenskap dem emellan hade avkunnats

två gånger (den 8 och den 15 november 1942) innan äktenskapet omöjliggjordes

genom Gustafssons död. Svea Larsson, som är född den 7 september

1904 och tidigare varit gift men blivit änka 1931, har i det tidigare

äktenskapet tre barn, därav ett under 16 år, nämligen sonen Frank Ragnvald

Larsson, född den 10 juni 1928.

I anledning av olycksfallet har riksförsäkringsanstalten beslutat att utgiva

begravningshjälp till den avlidnes dödsbo enligt bestämmelserna i

olycksfallsförsäkringslagen med 390 kronor, beräknat efter en årlig arbetsförtjänst

å 3 900 kronor, men kunde livränta till Svea Larsson och hennes

minderårige son icke utgå, då äktenskap mellan henne och den avlidne icke

slutits före olycksfallet.

I en den 18 mars 1943 ingiven ansökning Ilar Svea Larsson anhållit, att

Kungl. Maj:t måtte medgiva henne och hennes minderårige son rätt till livränta

i anledning av olycksfallet som örn äktenskapet hade blivit dessförinnan

fullbordat. I skrivelsen anföres vidare i huvudsak följande: Gustafsson

och Svea Larsson hade under nio års tid levat som man och hustru,

varunder Gustafsson ägnat full faderlig omsorg örn de tre barnen. De bade

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Bankoutskottets utlåtande nr 49.

Utskottet.

gemensamt skaffat ett eget hem genom att bygga en bostadsfastighet. Gustafsson

hade vidare upprättat ett testamente till förmån för Svea Larsson.

Det hade varit deras avsikt att ingå äktenskap omedelbart efter tredje lysningsdagen.

Gustafsson hade sedan 1935 varit anställd vid statens vattenfallsverk

med undantag för smärre avbrott.

Av handlingar, som fogats vid skrivelsen, framgår vidare, att bouppteckningen

efter Gustafsson visar en behållning å ca 5 500 kronor, vilken jämlikt

testamente tillfallit Svea Larsson, att hon i övrigt icke äger några tillgångar

utom ett torftigt lösbo, att Svea Larsson sedan 15 år lidit av kroniska

ledgångsbesvär i de flesta leder och av nervositet samt att hennes

arbetsförmåga på grund härav är betydligt nedsatt och med säkerhet kommer

att förbli så i framtiden.

Föredragande departementschefen har anfört:

Av handlingarna i ärendet framgår, att Gustafsson då han omkom till

följd av olycksfall i arbetet sammanlevat med Svea Larsson under nio års

tid och att det varit deras avsikt att legalisera förbindelsen genom giftermål,

vilket skulle ha fullbordats genom vigsel blott någon vecka efter dagen

för olycksfallet. Svea Larsson har under nämnda tid för sin försörjning

varit helt beroende av Gustafssons arbete och likaså hennes tre barn i den

mån de icke kunnat försörja sig själva. Hennes egen arbetsförmåga är därjämte

på grund av sjukdom väsentligt nedsatt. Under sådana förhållanden

synes det mig skäligt, att staten, som vid olyckstillfället och under ett flertal

år dessförinnan varit Gustafssons arbetsgivare, utgiver livränta till Svea

Larsson efter samma grunder, som skulle ha gällt därest äktenskapet blivit

fullbordat före olycksfallet. I enlighet med myndigheternas förslag synes

livräntan böra bestämmas till 975 kronor om året, räknat från den 19 november

1942. Däremot synas tillräckliga skäl icke föreligga för att av statsmedel

bevilja ersättning till Svea Larssons minderårige son, då denne icke

skulle varit berättigad till ersättning enligt olycksfallsförsäkringslagen även

om äktenskapet varit fullbordat före olycksfallet.

Med hänsyn till i ärendet förekomna omständigheter finner sig utskottet

böra tillstyrka bifall till Kungl. Majlis ifrågavarande förslag.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts ifrågavarande framställning.

Stockholm den 11 maj 1944.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Närvarande: Se anteckning å utlåtande nr 48.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:300 Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ersättning i vissa fall i anledning av yrkessjukdom m. m., i vad avser punkt 6 angåen a1 i texten