Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt understöd åt vissa arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

1944-05-11 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:50, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående årligt understöd åt vissa arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

Dokumentets text

s. 7 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

7

Nr 50.

Ankom till riksdagens kansli den 11 maj 1944 kl. 2 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående

årligt understöd åt vissa arbetare vid Salsåkers sågverk

m. fl.

I en den 3 mars 1944 dagtecknad proposition, nr 222, som hänvisats till

bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl. Majit, under åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att bemyndiga Kungl. Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse

med i propositionen förordade grunder, utfärda erforderliga föreskrifter

örn årligt understöd åt vissa arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

I proposition nr 358 till 1943 års riksdag framlades förslag angående vissa

engångsersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl. i syfte att lindra

verkningarna av sågverkets nedläggande. Beträffande omständigheterna vid

driftsnedläggelsen torde få hänvisas till redogörelsen i propositionen. Vad

angår ersättningsfrågan hade länsstyrelsen i Västernorrlands län i skrivelse

den 30 augusti 1943 förordat åtgärder i enlighet med förslag, som avgivits

till länsstyrelsen av den s. k. Salsåkerskommittén, vilken av länsstyrelsen

tillsatts för tillvaratagande av arbetarnas intressen vid avvecklingen av aktiebolaget

Salsåkers industrier.

Vid framläggandet av propositionen nr 358 erinrade föredragande departementschefen,

att under senare år den uppfattningen alltmer gjort sig gällande

att, i de fall då ett företag definitivt nedlade driften, företagets ägare

i mån av förmåga borde bidraga till att lindra verkningarna för de anställda

av driftsnedläggelsen. Då det nu ifrågavarande bolagets tillgångar icke försloge

att ens till någon del lämna bidrag till lindring av driftsnedläggelsens

verkningar bland företagets arbetare, förordade departementschefen, att

statsverket i förevarande fall påtoge sig det ansvar för de anställda, som

eljest skulle ha ankommit på sågverkets ägare.

Enligt av länsstyrelsen förordade grunder för ersättningar skulle sådana

utgå med dels vissa årliga belopp till arbetare över 50 år, dels ock vissa engångsbelopp.

Beträffande engångsbeloppen ansåg sig föredragande departementschefen

vara i tillfälle att redan då kunna taga ställning och förklarade

sig departementschefen kunna godtaga av länsstyrelsen förordade ersättningsgrunder.

Vad de årligen utgående beloppen beträffade, delade departe
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

mentschefen länsstyrelsens uppfattning, att de äldre arbetarna borde beredas

en rimlig ersättning. Emellertid syntes frågan om såväl ersättningarnas

storlek som deras form behöva bli föremål för ytterligare utredningar och

överväganden, varför departementschefen hade för avsikt att, sedan en dylik

utredning verkställts, framlägga förslag härutinnan. Skulle därvid de årliga

ersättningarna komma att på sätt länsstyrelsen föreslagit begränsas att utgå

allenast till arbetare över 50 år, syntes det böra övervägas, huruvida icke

engångsersättningarna till arbetare, vilka närmade sig 50-årsåldern, borde

bli föremål för en jämkning uppåt.

Mot de sålunda gjorda uttalandena i fråga om de årliga ersättningarna

framställdes icke någon erinran från riksdagens sida (skr. nr 505).

Sedan ytterligare utredning numera företagits i ärendet, har frågan örn

årliga understöd åt berörda arbetare ansetts böra upptagas till förnyat övervägande.

Den s. k. Salsåkerskommittén har förklarat sig livligt förorda, att årliga

ersättningar till de äldre arbetarna beviljades. Åldersgränsen för dessa ersättningars

utgående syntes böra sättas till 50 år. Sådana arbetare, som visserligen

icke uppnått 50 år men närmade sig 50-årsåldern och sålunda icke

hade samma möjlighet som yngre arbetare att på annan ort erhålla arbetsanställning,

borde i stället av billighets- och rättviseskäl tillerkännas en förhöjd

engångsersättning. Efter ingående prövning hade kommitterade fördenskull

enat sig örn att föreslå dubbel engångsersättning till arbetare, som

vore födda före 1897 men icke uppnått 50 år. Efter närmare överväganden

av grunderna för de årliga ersättningarnas utgående hade kommittén enat

sig örn följande förslag. Till arbetare, som uppnått 50 år, skulle årlig ersättning

utgå med 600 kronor med tillägg av 200 kronor för hustru. Änka efter

ersättningsberättigad arbetare skulle erhålla årlig ersättning med 400 kronor.

Samtliga ersättningar skulle utgå intill uppnådd ålder av 67 år eller till den

tidpunkt dessförinnan, då vederbörande kunde bliva berättigad till erhållande

av folkpension.

Kommittén har även ingått på det av länsarbetsnämnden framförda förslaget

örn årlig ersättning även efter 67 år såsom kompensation för förlust

av förmånen av hyresfri bostad samt härutinnan anfört följande.

Vad länsarbetsnämnden anfört som skäl härför har kommittén funnit fullt

bärande. Kommittén vill även framhålla, att vid de underhandlingar, som

föregick Salsåkersverkets försäljning till Igelsta trävaruaktiebolag, frågan om

bostadsrätt för de äldsta arbetarna vid verket intagit en framskjuten plats.

Då emellertid köparen av verket icke kunde förmås att medge bostadsrätt

för de anställda för en oviss framtid, begränsades bostadsrätten till allenast

tre år. I stället medgav köparen viss förhöjning av köpeskillingen, vilken

förhöjning kommit statsverket till del och möjliggjort för statsverket att erhålla

en motsvarande högre återbetalning av tili Salsåkersbolaget utbetald

subvention. Anförda omständighet synes kommittén utgöra ett ytterligare

starkt skäl för den av länsarbetsnämnden förordade årliga ersättningen till

s. 9 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

9

de ifrågakomma arbetarna även efter fyllda 67 år. Åberopande vad sålunda

anförts förordar kommittén, att fem arbetare, även efter fyllda 67 år, under

sin återstående livstid tillerkännas årlig ersättning med 240 kronor, vilket

belopp anses motsvara hyrespriset i orten för ett rum och kök.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har i sitt utlåtande erinrat, att dåvarande

landssekreteraren i länet, numera landshövdingen R. Stattin i egenskap

av ledamot i Salsåkerskommittén deltagit i de överläggningar, som

föregått och legat till grund för kommitténs yttrande. Med hänsyn härtill

och då länsstyrelsen vid genomgående av yttrandet funnit, att däri framställda

förslag vöre ur olika synpunkter välgrundade, har länsstyrelsen åberopat

berörda yttrande såsom eget utlåtande och till bifall förordat de förslag,

som i yttrandet framställts.

Föredragande departementschefen har anfört följande:

För egen del finner jag det skäligt, att de äldre arbetarna vid Salsåkers

sågverk i form av årliga understöd erhålla ersättning av statsmedel för lindrande

av de ekonomiska svårigheter, som förorsakats dem genom nedläggandet

av driften vid sågverket. Beträffande grunderna för dylik ersättning

synas de i ärendet av den s. k. Salsåkerskommittén och länsstyrelsen framställda

förslagen i huvudsak kunna godtagas. Jag förutsätter sålunda, att

årligt understöd endast skall ifrågakomma till arbetare som, då frågan om

företagets avveckling var aktuell, fyllt 50 år och varit anställd vid sågverket

minst 20 år. Understöden synas i allmänhet böra bestämmas till 600 kronor

för arbetare, med tillägg i förekommande fall av 204 kronor för hustru, samt

till 408 kronor för änka efter ersättningsberättigad arbetare. Ersättningarna

böra utgå intill uppnådda 67 levnadsår eller den tidpunkt dessförinnan, då

folkpension kan hava erhållits. Jag anser mig jämväl böra tillstyrka kommitténs

förslag om årligt understöd å 240 kronor till vissa arbetare efter

fyllda 67 år, varvid understöden förutsättas utgöra privilegierad inkomst

enligt lagen örn folkpensionering.

Enligt kommitténs och länsstyrelsens förslag skulle årligt understöd utgå

oberoende av om arbetaren sedermera fått annan anställning. En så långt

gående ersättningsskyldighet för statens del torde emellertid knappast vara

påkallad, då syftet med de föreslagna åtgärderna är att för de anställda

lindra olägenheterna av driftsnedläggelsen. Ilar arbetaren erhållit annan

anställning, framstår hans anspråk på gottgörelsc mindre befogat än om så

icke skett. Likaså synes anledning föreligga att skilja mellan sådana fall, då

arbetaren varit för sin utkomst huvudsakligen beroende av anställningen

vid sågverket och då detta icke varit fallet. Det nu framlagda utredningsmaterialet

lämnar emellertid icke fullständig upplysning örn dylika förhållanden.

Med hänsyn härtill vill det förefalla lämpligt, att därest riksdagen

godkänner de av mig förordade huvudgrunderna för ersättningarnas bestämmande,

Kungl. Maj:t måtte inom den föreslagna kostnadsramen få efter

prövning av omständigheterna i varje särskilt fall besluta, huruvida och

med vilket belopp årligt understöd må utgå. Det torde därvid kunna komma

att visa sig påkallat att vidtaga justeringar såväl uppåt som nedåt i de föreslagna

normalbeloppcn.

De årliga understöden böra bestridas från det under tolfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 8 samt. Nr 48—50. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Bankoutskottets utlåtande nr 50.

Utskottet.

hänsyn till de för år 1943 utbetalda engångsersättningarna böra de årliga

understöden utgå räknat från och med den 1 januari 1944. Å understöden,

som lämpligen böra utbetalas månadsvis i efterskott, böra icke utgå några

rörliga tilläggsförmåner.

Frågan örn ändring i de av riksdagen beslutade grunderna för engångsersättning

till berörda arbetare anmäles i annat sammanhang.

Utskottet får erinra, att frågan om ändring i de av 1943 års riksdag beslutade

grunderna för engångsersättning till vissa av ifrågavarande arbetare

upptagits i propositionen nr 163 (bilaga 3, punkt 2, sid. 37—40) till innevarande

riksdag. Därvid har föreslagits, att riksdagen må till Bekämpande

av arbetslösheten: Vissa ersättningar åt arbetare vid Salsåkers sågverk m. fl.

å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1943/44 anvisa ett anslag av

10 500 kronor. På hemställan av statsutskottet i utlåtande nr 96, punkten 2,

har riksdagen bifallit nämnda förslag.

Det i den nu föreliggande propositionen framlagda förslaget innebär, att

de äldre arbetarna vid Salsåkers sågverk skulle i form av årliga understöd

beredd ersättning av statsmedel till lindrande av de verkningar i ekonomiskt

hänseende, som nedläggandet av driften vid sågverket för dem medfört.

Mot de av Kungl. Maj:t förordade huvudgrunderna för ersättnings

utgivande har utskottet icke funnit anledning till erinran. Såsom i propositionen

förutsatts, bör det ankomma på Kungl. Majit att inom föreslagen

kostnadsram efter prövning i varje särskilt fall besluta, huruvida och med

vilket belopp årligt understöd må utgå.

Understöden böra, på sätt i propositionen föreslagits, utgå räknat från

och med den 1 januari 1944 samt bestridas från det under tolfte huvudtiteln

uppförda förslagsanslaget till diverse pensioner och understöd m. m.

Å understöden böra icke utgå några rörliga tilläggsförmåner.

Åberopande det anförda hemställer utskottet,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposition.

Stockholm den 11 maj 1944.

På bankoutskottets vägnar:

HARALD ÅKERBERG.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén, Sundvik, Friggeråker, Leander,

Johansson i Fårekulla och Sundelin;

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Mattsson, Barnekow, Sundberg,

Svensson i Alingsås och Hallberg*.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Centraltryckeriet, Esselte ab. Stockholm 1944

442050

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.