Sök i Ratio Lex

Ilan Loui skottet* utlåtande nr (10

1944-06-08 · 2 sidor


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:60, Ilan Loui skottet* utlåtande nr (10

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilan Loui skottet* utlåtande nr (10.

1

Nr 60.

Ankom lill riksdagens kansli tion 8 juni 1944 kl. 1 em.

Ullåtnnde i anledning av väckta motioner om ändrad pensionsålder

för liemvärnscliefen.

I två likalydande, till bankoutskottets förberedande handläggning hänvisade

motioner, väckta den ena inom första kammaren under nr 295 avherr

Andrén jämte tolv av kammarens övriga ledamöter och den andra inom

andra kammaren under nr 487 av herr Lindberg jämte femton av kammarens

övriga ledamöter, har hemställts, »att riksdagen måtte besluta sådan

ändring av allmänna tjänstepensionsreglementet, att för chefen för hemvärnet

kommer att gälla en pensionsålder av 65 år».

Föreliggande förslag har väckts i anslutning till ett i likalydande motionerna

1:294 och 11:486 framställt yrkande, att beställningen såsom chef

för hemvärnet måtte från och med budgetåret 1944/45 vara hänförd till lönegraden

Ob 2 eller Ob 3. I dessa motioner har bland annat anförts, att oavsett

om hemvärnschefen hänfördes till lönegraden Ob 2 eller Ob 3, det icke

förelåge något skäl för att hemvärnschefens pensionsålder, liksom regementschefs

och ställföreträdande militärbefälhavares pensionsålder, vore

fastställd till 60 år. En lämplig hemvärnschef kunde väl fylla sin uppgift

även efter det han uppnått nämnda ålder, och hemvärnschefens pensionsålder

syntes därför böra bestämmas till 65 år.

I utlåtande den 16 maj 1944, nr 133, har statsutskottet i anledning av sistnämnda

motioner tillstyrkt, att beställningen för hemvärnschefen uppflyttas

från lönegraden Ob 1 till lönegraden Ob 2, d. v. s. till samma lönegrad som

den för truppslagsinspektörer vid armén och för ställföreträdande militärbefälhavare

m. fl. gällande.

Riksdagen har bifallit statsutskottets förslag.

Till förmån för det i motionerna väckta förslaget örn en höjning av hemvärnschefens

pensionsålder från 60 till 65 år kan anföras, att befattningen

i fråga icke torde ställa sådana krav på innehavarens vigor, att — på sätt

gäller för exempelvis regementschef — avgång ur tjänst vid en levnadsålder

av 60 år kan anses oundgängligen påkallad av militära hänsyn. Utskottet

är emellertid icke berett att utan närmare utredning förorda, ali avsteg

göres från den för befattningen fastställda pensionsåldern, särskilt som detta

måhända kan medföra konsekvenser beträffande andra med hemvärns
liihang

lill riksilagrns protokoll I!) 4 I. S sioni. Nr (lil -02.. 1

Utskottet

opaginerad Kontrollera mot PDF

Iltu} kont alco! teln utlåtande nr 00.

•>

chefen i pensionshänseende jämställda beställningshavare. Denna fråga bör

enligt utskottets mening prövas i ett större sammanhang och avgöras av riksdagen

först efter det Kungl. Majit tagit ställning till densamma. Enligt vad

utskottet inhämtat, torde en översyn av de militära pensionsåldrarna inom

den närmaste tiden komma att igångsättas.

Den nuvarande hemvärnschefen är skyldig att på grund av uppnådd pensionsålder

avgå från sin beställning den 1 april 1945. Det omedelbara syltet

med motionerna synes vara att inom hemvärnet kunna bibehålla den nuvarande

hemvärnschefen, vars initiativkraft och organisationsförmåga verksamt

torde lia bidragit till hemvärnets snabba utveckling till en fast organisation

inom försvaret. Utskottet tillåter sig då erinra örn att Kungl. Majit

enligt gällande bestämmelser äger möjlighet att bevilja hemvärnschefen anstånd

med avsked intill högst tre år efter nämnda tidpunkt.

På grund av angivna förhållanden och då det torde få förutsättas, att

Kungl. Majit kommer att ägna uppmärksamhet åt det väckta spörsmålet,

finner utskottet icke skäl för närvarande tillstyrka bifall till det i de föreliggande

motionerna framställda yrkandet.

Utskottet hemställer alltså,

att förevarande motioner T: 295 och 11:487 ej må lill

någon riksdagens åtgärd föranleda.

Slockholm den 8 juni 1944.

På bankoutskottets vägnar:

harald Akerberg.

Vid förestående ärendes slutbehandling inom utskottet hava närvarit

från första kammaren: herrar Åkerberg, Sandén*, Friggeråker, Sylwan*, Leander,

Johanssan i Fårekulla, Löfgren och Sandelin;

från andra kammaren: herrar Paulsen, Andersson i Falkenberg*, Andersson i

Munkaljungby, Eriksson i Sandby*, Barnekow, Sundberg, Persson i Norrby och

Dickson.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Reservation

av herr Dickson, som yrkat, att pensionsåldern för hemvärnschefen måtte

höjas till 63 år eller samma ålder, intill vilken inspektörer för lokal försvaret

regelmässigt kvarstå i sinn befattningar.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.