Sök i Ratio Lex

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 19A2

1944-02-22 · 4 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 3 av 4 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

BU 1944:7, Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 19A2

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

1

Nr 7.

Ankom till riksdagens kansli den 22 februari 1944 kl. 3 em.

Utlåtande i anledning av Kungl. Maj.ts proposition med förslag

till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen

den 5 juni 19A2 (nr 325) om jordbrukets

kreditkassor.

I en till riksdagen avlåten, den 14 januari 1944 dagtecknad proposition nr

22, som hänvisats till bankoutskottets förberedande handläggning, har Kungl.

Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över jordbruksärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga

vid propositionen fogat förslag till förordning angående ändrad lydelse av

11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.

Berörda förslag är av följande lydelse:

Förslag

till

Förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5

juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor.

Härigenom förordnas, att 11 § förordningen den 5 juni 1942 om jordbrukets

kreditkassor skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

11 §■

Jordbrukskreditkassan må---av centralkassa.

Utan hinder---fastställda taxeringsvärde.

Tillika må jordbrukskreditkassan för placering av medel, som icke omedelbart

kunna användas för jordbrukskreditkassans syfte, förvärva statsobligationer

och andra statsskuldförbindelser med en återstående löptid av

högst tio år ävensom skaltkammarväxlar.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt

därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

-12.

Hihang till riksdagens protokoll 1944, 8 sand. Nr

1

opaginerad Kontrollera mot PDF

•2

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

I 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets kreditkassor

stadgas, att jordbrukskreditkassan må bereda kredit allenast åt ansluten

centralkassa samt åt jordbruksekonomisk förening, som är medlem av

centralkassa. Utan hinder av denna bestämmelse må jordbrukskreditkassan

intill ett belopp, som motsvarar beloppet av kassans reservfond, placera medel

i statens och Sveriges allmänna hypoteksbanks obligationer eller ock

mot säkerhet av inteckning inom sex tiondelar av jordbruksfastighets senast

fastställda taxeringsvärde. I 36 § stadgas, bland annat, att även centralkassa

må förvärva obligationer.

I skrivelse den 20 februari 1943 har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

hemställt, att till 11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor

måtte göras ett tillägg av innehåll att jordbrukskreditkassan, för placering av

överskottsmedel, som icke omedelbart funne användning inom kasserörelsen,

finge förvärva statsobligationer med en återstående löptid av högst 10 år,

andra statsskuldförbindelser med högst samma återstående löptid samt skattkammarväxlar.

Såsom motivering för sin framställning har styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan

anfört bland annat följande.

Den jämförelsevis rikliga penningtillgång, som utmärkt de senaste åren,

har gjort sig gällande även inom jordbrukskasserörelsen. Dess inlåning av

medel har sålunda under åren 1940—1942 stigit från 65.S till 108.2 miljoner

kronor, medan samtidigt utlåningen hållit sig praktiskt taget oförändrad eller

vid 120 miljoner kronor. Under januari innevarande år har inlåningen fortsatt

att stiga med 4.7 miljoner kronor, varemot svarat en utlåningsökning av

blott 0.5 miljoner kronor.

Detta förhållande har medfört, att rörelsens behov av upplånade medel

alltmer reducerats. Upplåningen, som vid 1939 års utgång utgjorde 48.2 miljoner

kronor i lån och 5.9 miljoner kronor i rediskonterade växlar, hade sålunda

per den 31 december 1942 nedgått till 8.6 miljoner kronor i lån och 0.4

miljoner kronor i rediskontering. Genom den fortsatta kraftiga inlåningsökningen

under innevarande år har behovet av upplåning praktiskt taget upphört,

och då inlåningen även under den närmaste framtiden sannolikt kommer

att överstiga utlåningen, står rörelsen inför uppgiften att på lämpligaste

sätt placera överskottsmedel av berörda slag.

I förevarande avseende må först framhållas, att det är av vikt för rörelsen

att finna sådana utvägar, att inlåningen icke behöver bringas att avstanna,”

enär det kan beräknas bliva av stor betydelse att kunna disponera över ifrågavarande

medel, när krigstidens förhållanden inom jordbruket i sinom tid

skola avvecklas. I samband med då inträdande, under krigstiden eftersatta

behov av nyanskaffning särskilt av levande och döda inventarier samt eventuellt

minskad lönsamhet för jord- och skogsbruket torde nämligen ökade

krediter bliva behövliga av den storleksordning, att en betydande likvid medelstillgång

erfordras för deras tillgodoseende.

Bland de utvägar, som styrelsen för svenska jordbrukskreditkassan funnit

böra komma i fråga för placering av ifrågavarande inlåningsöverskott, har

inköp av kortfristiga statsobligationer, andra kortfristiga slatsskuldförbindelser

och skattkammarväxlar synts i främsta rummet böra komma till användning.

Härigenom kan en mera tillfredsställande förräntning av medlen erhållas

än vid insättning i penninginrättningar, samtidigt som medlen bliva

s. 3 Kontrollera mot PDF

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

3

jämf irelsevis likvida genom att obligationerna etc. förfalla till inlösen inom

kort tid eller också vid behov snabbt kunna avyttras eller belånas.

Enligt 36 § i förordningen örn jordbrukets kreditkassor må centralkassa

förvärva bland annat obligationer. Liknande rätt tillkommer jämlikt 11 g

även jordbrukskreditkassan, dock med den begränsningen, att placering i

obligationer endast må uppgå till ett belopp, motsvarande beloppet av kassans

reservfond. Kassan är därför för närvarande förhindrad att inköpa obligationer

till högre belopp än cirka 303,000 kronor, vartill reservfonden nu

uppgår. Denna begränsning finner styrelsen utgöra ett hinder för en tillfredsställande

lösning av förevarande fråga om medelsplacering i kortfristiga

statsobligationer m. m. Visserligen äga centralkassorna, som nyss nämnts,

rätt att inköpa obligationer, men särskilt i nuvarande läge synes det utgöra

ett viktigt önskemål, att liknande rätt mera obegränsat tillerkännes även jordbrukskreditkassan

Genom sin ställning som centralorgan för kasserörelsen

bör sagda kassa nämligen äga god överblick över rörelsens allmänna läge i

kapitalförsörjningshänseende, behovet av särskilda åtgärder på detta område

och de utvägar, som kunna stå till huds för placering av tillgängliga medel

på ur hela rörelsens synpunkt lämpligaste sätt.

I avgivna yttranden har framställningen tillstyrkts eller lämnats utan erinran

av Överståthållarämbetet, statskontoret, fullmäktige i riksbanken och

fullmäktige i riksgäldskontoret men avstyrkts av bank- och fondinspektionen.

Föredragande departementschefen har anfört:

De nuvarande bestämmelserna i 11 § förordningen om jordbrukets kreditkassor

försvåra otvivelaktigt för jordbrukskreditkassan att placera överskottsmedel

som uppkommit i anledning av den ökade inlåningen under senare

år. I den mån dessa medel icke böra hållas tillgängliga å bankräkning,

kan en placering i kortfristiga statsobligationer och skattkammarväxlar

framstå såsom lämplig. De betänkligheter, som av bank- och fondinspektionen

framförts mot den av jordbrukskreditkassan gjorda framställningen,

synas mig icke vara av den art att desamma böra hindra, att den av de

övriga hörda instanserna förordade författningsändringen genomföres. Inom

jordbruksdepartementet har upprättats förslag till förordning angående ändrad

lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 (nr 325) om jordbrukets

kreditkassor. Jag tillstyrker, att detta förslag nu förelägges riksdagen till antagande.

Att i detta sammanhang upptaga till förnyat övervägande frågan örn

den tidpunkt, då de statsobligationer som ställts till jordbrukskreditkassans

förfogande skola återställas, synes icke påkallat.

Av uppgifter rörande jordbrukskasserörelsens nuvarande likviditetsställning,

som utskottet inhämtat från svenska jordhrukskreditkassan, framgår,

att rörelsens likvida tillgångar numera på grund av fortsatt ökning av inlåningen

äro större än då kassans styrelse för ett år sedan avlät sin framställning

örn vidgad befogenhet för kassan ali placera inom rörelsen uppkommande

kassaöverskott.

Gällande föreskrifter för placering av medel, sorn kassan ej erfordrar forsin

utlåning, innebära, att dylik placering endast är medgiven i statens och

U t.skott et.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Bankoutskottets utlåtande nr 7.

allmänna hypoteksbanken obligationer samt intill ett belopp, motsvarande

kassans reservfond. Anledning att bibehålla sistnämnda begränsning synes ej

föreligga. Med hänsyn härtill och då utskottet i likhet med departementschefen

finner lämpligt, att kassans möjlighet att placera överskottsmedel bör

avse statsobligationer och andra statsskuldförbindelser med en återstående

löptid av högst tio år ävensom skattkammarväxlar, får utskottet tillstyrka

bifall till det föreliggande förslaget.

Utskottet hemställer alltså,

att riksdagen må bifalla Kungl. Maj:ts förevarande proposi/

tion.

Stockholm den 22 februari 1944.

På bankoutskottets vägnar:

GUST. SVEDMAN.

Vid förestående ärendes sluibeliandling inom utskottet hava närvarit

från första (kammaren: herrar Åkerberg*, Sandén, Nordenson*, Friggeråker, Myrdal,

Sylwan och Leander; samt

från andra kammaren: herrar Svedman, Paulsen, Andersson i Falkenberg, Mattsson,

Andersson i Mantal jungby, Eriksson i Sandby*, Barnekow och Sundberg.

* Ej närvarande vid utlåtandets justering.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.

Källa: Sveriges riksdag. Texten är riksdagens egen, hämtad ur riksdagens öppna data, och får användas och spridas fritt med källhänvisning. Ratio Lex är inte Sveriges riksdag och företräder den inte.

Hänvisas hit från

1 belagda kopplingar i Ratio Lex kopplingsregister, i rättskälleordning. Märkningen anger belägget: »ur registret« (ett register eller källans egna uppgifter, t.ex. Domstolsverkets lagrums- och litteraturlistor), »i texten« (ordagrann hänvisning i källans text).

Förarbeten (1)

1 koppling.

  1. Rskr. 1944:66 Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till förordning angående ändrad lydelse av 11 § förordningen den 5 juni 1942 a1 i texten